Teknik

Vi hjälper medlemsföretag med teknisk rådgivning som till exempel tolkning av lagstiftning, bestämmelser om fordon och transporter. Vi koordinerar medlemsföretagens intressen och verkar för goda förutsättningar i åkerinäringen. 

Proaktiv påverkan och faktabaserad internationell samverkan med beslutsfattare är en avgörande framgångsfaktor. Beslut om regler och förutsättningar och/eller faktabaserad kunskap som påverkar åkerinäringen tas fram i flera olika forum. 

 

Lobbying i åkerinäringens tekniska frågor fokuseras mot följande 

  • Förenta Nationerna, FN, i Genève 
  • EU, Bryssel 
  • IRU CIT i Genève, internationella tekniska kommittén 
  • Nordiskt Vägforum, NVF Fordon och Transporter 
  • Nationell politik 
  • Internationell standardisering, där undertecknad medverkar via SIS

Rapporter

Förkortad väglivslängd - orsaker och kostnader

2017-06-28 Sveriges Åkeriföretag har tillsammans med Volvo Lastvagnar, Mercedes Benz beställt rapporten från WSP. Rapporten sammanställer kunskap om orsaker till oavsiktligt förkortad väglivslängd samt därtill förknippad ökning av livstidskostnader för vägunderhåll. Trafikverkets vägunderhållskostnader är till 75 procent tidsberoende och till 25  procent beror de på trafiklast. Tunga fordons vägslitage är mindre än 1 miljard per år.  

Förkortad väglivslängd - orsaker och kostnader (sve)

Förkortad väglivslängd - orsaker och kostnader (eng)

 

Trafikfarlig S-kurva på länsväg BD 395, NV Masugnsbyn 

Analys av väg- och trafikdata efter allvarlig trafikolycka 2019-01-12 utförd av Johan Granlund. Analysen visar allvarliga vägsäkerhetsbrister i olyckskurvan, jämfört med säkerhetskrav i Trafikverkets anvisning för vägutformning ’VGU’. Kurvan har för hög hastighetsgräns i förhållande till kurvradien, minibussens körfält har trafikfarligt feldoserat tvärfall (’skevning’), körfälten i S-kurvan saknar sådan breddökning som Trafikverkets VGU kräver för att ge rimlig marginal vid möten med tunga lastbilssläp.

Trafikfarlig S-kurva på länsväg BD 395

 

Safe and Efficient Goods Reception for Road Freight

IRU 2017.
Sveriges Åkeriföretag har genom IRU och TYA medverkat till riktlinjer för bättre varumottag för lastning och lossning av gods. Syftet är att medverka till mindre riskexponering, bättre ergonomi för lastbilsförare och ökad effektivitet vid hantering av gods. Riktlinjerna bör vara vägledande vid ombyggnad och nybyggnad av varumottag.

Safe and Efficient Goods Reception for Road Freight

 

Vägskatt och Svensk Åkerinäring

2015-09-08. Lina Jonsson, Anders Bondemark, Michael Forss, WSP.
Redovisar hur en vägskatt (vägslitageskatt/kilometerskatt) för tunga fordon skulle kunna utformas på ett sätt som är fördelaktigt för den svenska åkerinäringen. Svensk åkerinärings konkurrenskraft och kostnader gentemot utländsk konkurrens bör värnas.  Om en eventuell vägskatt bara tas ut för motorfordon och inte för släpfordon så gynnas användning av högkapacitetsfordon, med fördel för ekonomi, miljö och trafiksäkerhet jämfört med att transportera med vanliga EU-trailers. Medlemsstaterna tillåts differentiera drivmedelsskatt mellan yrkesmässig och icke-yrkesmässig trafik för fordon över respektive under 7,5 tons totalvikt. Det är också möjligt att ha olika skatt beroende på var och när man kör samt beroende fordons utsläpp. 
 

Vägskatt och Svensk Åkerinäring

 

International Guidelines on Safe Load Securing for Road Transport

2014-01-13 IRU.
Sveriges Åkeriföretag har genom IRU medverkat till handboken med internationella riktlinjer för lastsäkring enligt kravnivå i EU direktiv för kontroll på väg. Riktlinjer baseras på svenska erfarenheter och medverkan i internationell standardisering.

International Guidelines on Safe Load Securing for Road Transport

 

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och den nya internationella standarden ISO 39001

2012:1 Rapport från Sveriges Åkeriföretag. Sveriges Åkeriföretag tog år 2003 fram en trafiksäkerhetsstandard, baserad på ledningsprinciper i ISO 14 001, och som implementerats och certifierats i 141 åkeriföretag i Sverige. Sveriges Åkeriföretag har också medverkat till framtagning av den internationella trafiksäkerhetsstandarden ISO 39001:2012 som är ny grund för certifiering.  Erfarenheter från åkerinäringens arbete med ledningssystem för trafiksäkerhet redovisas i denna rapport.

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och den nya internationella standarden ISO 39001

 

Rätt Lastade Fordon

2007:2 Rapport från Sveriges Åkeriföretag.
Sveriges Åkeriföretag tillsatte arbetsgruppen RÄTTLAST i oktober 2006 med uppdraget att ta fram förslag till åtgärder som kan medverka till rätt godsvikt och rätt säkring av lasten vid olika typer av transporter med lastbil och samtidigt bidra till en laglig och säker godstrafik på väg. Exempel på fordon och transporter där fordonet, regelverket eller metoderna behöver förändras är: tvåaxliga dragbilar för påhängsvagn, renhållningsfordon med frontlastare, sidlastare, sopsug eller bakre komprimator, kranbilar för bodtransporter samt mobilkranar.

Rätt Lastade Fordon

 

Bättre bromsfunktion på tunga fordon 

2005:2 Rapport från Sveriges Åkeriföretag i samarbete med Vägverket, Rikspolisstyrelsen och Bilprovningen för genomlysning av tunga fordons bromsar. Förbättringsbehov identifierades som t.ex. lägre underhållskostnader, tillverkaråtagande för bromsars hållbarhet, bättre bromsanpassning, bättre kontrollmetod.

Bättre bromsfunktion på tunga fordon 

 

Bra bromsar på tunga fordon

2005:1 Rapport från Sveriges Åkeriföretag om ExtraTestade Bromsar, XTB, en frivillig extra bromstest som ersatte Bilprovningens Extra Bromskontroll, EBK, och SÅ Bromstest som genomfördes på märkesverkstäder.. Testerna medverkade till bättre bromsanpassning där varje hjul bromsar sin del av fordonets vikt. Kontroller och justering av bromsarnas starttyck till mellan 0,5 till 0,8 bar  genomfördes. Andelen underkända bromsar på tunga fordon minskade vid kontrollbesiktning.

Bra bromsar på tunga fordon

 

Olyckor, incidenter och tillbud med framdäck på tunga lastbilar

2002:1 Rapport från Sveriges Åkeriföretag. Redovisar konsekvenser vid punktering på framhjul baserat på lastbilsförares beskrivning av händelseförloppet vid 63 olika olyckor eller incidenter. Exempel på orsaker som kan medverka till punkteringar är, dåligt ytmaterial på skogsbilväg t.ex. bergkross med olämpligt vasst utförande, främmande föremål på vägbanan, lågt lufttryck i däck, överlast samt fel typ av däck för användningsområdet.

Olyckor, incidenter och tillbud med framdäck på tunga lastbilar

 

Olyckor, incidenter och tillbud med draganordningar på för tunga lastbilar

2000:1. Rapport från Sveriges Åkeriföretag.
Hösten 1998 inträffade en dödsolycka i Rutvik där en tung lastbil tappade en släpvagn. Felaktig funktion i en magnetventil gjorde att dragkopplingen öppnades under färd. Risken för att sådana olyckor sker igen måste minimeras. En expertgrupp tillsattes för analys av liknade händelser och för åtgärder. Andra olyckor identifierades där horisontalbulten brustit på VBGkopplingar. Åtgärder vidtogs med demontering och kontroll av dragkopplingar av typ VBG 620, 623, 6000 och 1050 och utbyte om de uppvisade defekter.

Olyckor, incidenter och tillbud med draganordningar på för tunga lastbilar

 

Optimalt däckval för tunga fordon

1989:5, TFK Rapport, L Djärf, M Huhtala, M Johansson, E Samuelsson. Fältmätningar av vägpåkänning. Transportekonomi och vägkostnader för dubbel- eller enkelmonterade däck, olika däcktryck och axelkonfigurationer.  Enkelmonterade däck på tunga fordon kan medverka till ökad lastförmåga, lägre rullmotstånd och minskad bränsleförbrukning, nyttor som är större än ökade kostnader för det vägslitage som de förorsakar. Det är därför samhällsekonomiskt fördelaktigt att inte införa särskilda bestämmelser med krav på dubbelmontage.

Optimalt däckval för tunga fordon