Riksdagen sa ja till höjd reduktionsplikt

2023 var reduktionsplikten för bensin 7,8 procent och för diesel 30,5 procent. I början av 2024 sänktes nivån till 6 procent för både diesel och bensin. Beslutet har dock inneburit stora utsläppsökningar för vägtransporter i Sverige och många bedömare har menat att den låga reduktionsplikten gör det praktiskt sett nästan omöjligt att nå både Sveriges egna klimatmål till 2030 och de mål som fastställts via EU, det så kallade ESR-åtagandet. I augusti presenterade regeringen därför ett nytt förslag som innebär att reduktionsplikten justeras upp till 10 procent för både bensin och diesel, samtidigt som el som säljs via drivmedelsleverantörernas laddstationer ska få räknas in i plikten. 6 av dessa 10 procent måste dock uppfyllas genom inblandning av fossilfria drivmedel. Den aktör som når ett överskott av utsläppsminskningar ska kunna överlåta denna del av utsläppsminskningen till en annan reduktionspliktig aktör som på så sätt kan tillgodoräkna sig överskottet i sin egen reduktionsplikt.

Under torsdagen röstade riksdagen för regeringens förslag och det innebär att höjningen träder i kraft den 1 juli. Höjningen förvändas minska Sveriges koldioxidutsläpp med totalt 3,1 miljoner ton fram till år 2030 då reduktionsplikten enligt regeringen ska ligga kvar på samma nivå ända till 2030.

Riksdagen röstade också ja till att fler bränslen ska omfattas av hållbarhetskriterier. Det gäller bland annat återvunna kolbränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung. Ändringen genomförs som en anpassning till en EU-förordning.