Tre nya uppdrag för effektivare godstransporter

Publicerad

Regeringen vill stärka förutsättningarna för effektiv godstrafik i hela landet, och därför har man gett tre nya uppdrag till Trafikverket och Trafikanalys. Det handlar om en handlingsplan för långväga transporter, bättre kunskapsunderlag för effektiva järnvägstransporter och sammanhängande godsstråk för BK4-vägar.

De tre beslutade uppdragen ingår i regeringens godstransportpaket och är en del av regeringens strategiska arbete med godstransporter. Syftet med arbetet är ett effektivare utnyttjande av godstransportsystemet.

– En väl fungerande transportinfrastruktur är avgörande för svensk konkurrenskraft och för att hela Sverige ska fungera. Regeringen fortsätter därför arbetet med att utveckla förutsättningarna för en effektiv godstrafik som främjar jobb och tillväxt, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Här är de tre nya uppdragen:

Handlingsplan för långväga godstransporter
Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram en trafikslagsövergripande handlingsplan för att förbättra förutsättningarna för långväga godstransporter. Fokus ska ligga på transporter som passerar läns- och nationsgränser.

Handlingsplanen ska innehålla konkreta åtgärder för att bland annat åstadkomma kortare handläggningstider och mer attraktiva och tillförlitliga transporttider för näringslivet.

Med utgångspunkt i handlingsplanen ska Trafikverket sedan genomföra åtgärder för att stärka myndighetens arbete med långväga godstransporter.

Trafikverket ska senast den 1 december 2025 redovisa handlingsplanen och sedan genomföra åtgärderna till och med 2028. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 februari 2029.

Bättre kunskapsunderlag för effektivare godstransporter på järnväg
Trafikanalys har fått i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag som kan bidra till effektivare godstransporter på järnväg.

Trafikanalys ska bland annat:

  • beskriva den tidtabellslagda, planerade väntetiden vid signal
  • kartlägga och beskriva omfattningen av avsatta tider i tågplaner för planerade banarbeten och i vilken grad den reserverade kapaciteten utnyttjats
  • analysera och redovisa hur ofta godstågsoperatörer avviker från tågplanen

Trafikanalys ska också beskriva vad till exempel väntetid vid signal, sent avbokade planerade banarbeten och avvikelse från tågplanen får för olika konsekvenser för industrin och andra delar av näringslivet som är beroende av godstransporter.

Uppdraget ska redovisas senast den 12 februari 2026.

Sammanhängande godsstråk för de tyngsta lastbilarna
För att möta näringslivets efterfrågan på att använda tyngre fordon byggs det statliga vägnätet ut för att klara de tyngsta transporterna. Utbyggnaden av ett vägnät för bärighetsklass 4 pågår och cirka 45 procent av det statliga vägnätet tillhör i dag bärighetsklass 4 (högsta bärighetsklassen). Regeringen bedömer att utbyggnaden ska fortsätta även i kommande planperiod så att hela det statliga vägnätet som i dag har bärighetsklass 1 (näst högsta bärighetsklassen) ska nå bärighetsklass 4.

Men en transport börjar och slutar oftast inte på det statliga vägnätet, utan på en kommunal eller enskild väg.

Trafikverket får därför i uppdrag att identifiera och redogöra för behov av bärighetshöjande åtgärder i det icke-statliga allmänna vägnätet. I uppdraget ingår att föra dialog med relevanta kommuner och andra väghållare.

Syftet med uppdraget är att uppnå sammanhängande godsstråk från start- till målpunkter som är viktiga för näringslivet vid transporter med tyngre lastbilar.

Uppdraget ska redovisas senast den 9 januari 2026.

BK4-klassning är vanligast på statliga vägar, men för att det ska vara möjligt att växla upp de tyngre transporterna behöver även kommunala och enskilda vägar klassas upp. Foto: Istockphoto.com