Sanningar och tankar om PFAD

Published tors, 02/28/2019 - 11:22 by Charlotta.Nilsson i Miljö

Från och med den 1 juli i år får PFAD inte ingå i biodiesel i som säljs i Europa. Detta kan leda till brist på HVO, som dessutom är en viktig komponent i reduktionsplikten. Det finns många begrepp och möjliga scenarier som behöver redas ut. Tove Winiger, politik- och hållbarhetsansvarig på Sveriges Åkeriföretag svarar på några frågor 
 

Vad är problemet med PFAD? 

Egentligen är problemet inte PFAD i sig. PFAD är en biprodukt i raffineringen av palmolja. Oljepalmer är förknippade med regnskogsskövling och människor drivs från sina hem för att ge plats åt plantagen. Produktionen av palmolja i framförallt Malaysia och Indonesien är djupt problematisk sett till mänskliga rättigheter och till både klimat och miljöpåverkan. PFAD, palm fatty acid distillate, är alltså en biprodukt till den redan befintliga produktionen av palmolja. Europeiska företag som importerar PFAD har arbetat för att förbättra palmoljeproduktionen och för att säkerställa att den PFAD som används här inte har dessa negativa effekter på människor och miljö, men i november fattade Europaparlamentet ett beslut som innebär att PFAD inte längre kan ingå i de drivmedel vi producerar och använder i Europa. 


Vad har PFAD med reduktionsplikten att göra? 

Det här är rätt komplicerat. Allting handlar om hur drivmedlets utsläpp räknas ut. Råvaror som under sin livstid, det vill säga när hela produktionskedjan räknas in, har höga utsläpp blir inte lika ”värdefulla” eller potenta i reduktionsplikten. Det här brukar kallas för livscykelutsläpp. PFAD var förut klassat som en restprodukt, och restprodukter har lägre livscykelutsläpp eftersom det förutsätts att produktionen i sig inte sker för att ta fram PFAD. Det beslut som EU nu fattade innebär att PFAD betraktas som en biprodukt, och därför räknas också produktionsutsläppen in. Då får PFAD en mycket lägre reduktionspotential.
 
Det här handlar om hur reduktionsplikten är utformad. Förut pratade vi ofta om en kvotplikt. Nu har vi en reduktionsplikt. Skillnaden är att i en kvotplikt pratar vi om volym – t.ex. en liter förnybart ska blandas in i en liter fossilt bränsle. Med en reduktionsplikt, så ska det förnybara som blandas in leda till en viss minskning av växthusgasutsläpp. Det här spelar roll eftersom det då blir så avgörande vad för råvara som stoppas in i det förnybara. Med en reduktionsplikt blir det relevant att tala om hur stora reduktionspotential olika råvaror och drivmedel har. En deciliter HVO gjord på olika råvaror har alltså olika utsläpp, beroende på vad den är gjord av.  
 

Vad innebär det här för den som tankar HVO?

PFAD och palmolja stod enligt den senaste statistiken från SPBI, Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet för 44 procent av råvaran i den HVO som användes i Sverige. Så som reduktionsplikten är utformad, blir det betydligt svårare att nå upp till rätt nivåer av reduktion av utsläpp när PFAD inte kan ingå på samma sätt som förut. Det i sin tur kan leda till att priset för HVO går upp kraftigt, vilket påverkar det totala drivmedelspriset. 


HÅLL KOLL PÅ INDEX

Sveriges Åkeriföretag har med anledning av reduktionspliktens införande gett Statistiska Centralbyrån i uppdrag att fastställa ett extra index för MK1 diesel (serien K92SÅ0900) och för 100 procent HVO (serien K16SÅ0910). Åkeriföretag som i avtal försäkrat sig om kompensation för ökade drivmedelskostnader (drivmedelstillägg) ska klara sig bra även om och när priset stiger. Det är dock att rekommendera att redan nu ta en öppen dialog med kund om att priset kan förändras ytterligare från och med den 1 juli. 

Denna text är publicerad i en artikel i senaste numret av Svensk Åkeritidning.
Text och bild: Anders Karlsson

Tove Winiger, Politik- och Hållbarhetsansvarig på Sveriges Åkeriföretag