Mobiltelefon bakom ratten – ny dom från Hovrätten
Slutsats från hovrättens dom: Yrkesförare som inte uttryckligen omfattas av undantaget av handhållen kommunikationsutrustning ska låta bli att hålla någon utrustning i handen, om så bara för en kort sekund.
I början av 2018 trädde en uppmärksammad bestämmelse ikraft, nämligen den som förbjuder förare att vid färd hålla kommunikationsutrustning i handen. Ändringen tog sikte på att förhindra och förbjuda användandet av, i första hand, mobiltelefon bakom ratten.
Efter det att en polis i början av 2019 tyckte sig tyckte sig se en förare av en taxibil hålla en mobiltelefon mot sin kind har bestämmelsen kommit att prövas i både tingsrätt och hovrätt. Taxiföraren hävdade å andra sidan att han under färden tagit fram sin mobiltelefon och snabbt kontrollerat vem som ringt honom, men att han inte svarat.
Då det inte var klart att föraren hade tryckt på några knappar, använt några funktioner i mobiltelefonen eller gjort mer än att bara snabbt tittat på skärmen friades föraren av en skiljaktig tingsrätt. Motiveringen var att det föraren gjort inte kan påstås vara mer distraherande än att kontrollera radion i en bil och att föraren således inte använt sin telefon, även om han hållit den i handen. Rättens ordförande var skiljaktig och ville döma föraren eftersom det enligt trafikförordningen framgår att en person inte får använda en mobiltelefon på ett sådant sätt att han håller den i handen och att det inte gör någon skillnad om användandet endast skett under ett kort tag.
Åklagaren överklagade till Hovrätten som med ändring av tingsrättens dom dömde föraren för brott mot trafikförordningen. Som skäl angav hovrätten samma sak som den skiljaktiga domaren i tingsrätten.
Det kan tyckas vara märkligt att föraren dömdes, eftersom han enligt domen endast lyft sin telefon och kontrollerat vem som försökt nå honom och den konkreta trafikfaran i fallet går att ifrågasätta.
Å andra sidan måste klargöras att domstolen kommit till rätt slutsats utifrån nuvarande regelverk. Ändringen i början av 2018 bestod i ett tillägg av följande mening: "föraren får inte använda denna utrustning på ett sådant sätt att han eller hon håller den i handen." Innan tillägget framgick av samma paragraf att utrustning endast får användas om den inte inverkar menligt på förande av fordonet. Hela syftet med tillägget var att helt förbjuda handhållen kommunikationsutrustning under färd, och att nu ta hänsyn till den konkreta trafikfaran förringar syftet med lagändringen.
Det ska nämnas att det finns undantag från förbudet. Bland annat får vägtransportledare i tjänsteutövning, eller annan som deltar i sådan transport, använda mobiltelefon eller annan kommunikationsutrustning. Det är alltså inte fråga om ett generellt undantag för yrkesförare att använda mobiltelefon under färd, även om de kan tänkas ha ett större behov än gemene man att använda kommunikationsutrustning såsom mobiltelefoner under färd.
Den teknologi som finns att tillgå i dagsläget kan i många fall ersätta behovet av just en handhållen enhet, och det står inte klart att det finns ett behov av ytterligare eller mer generella undantag från förbudet. Att anpassa sig efter lagstiftning och investera i ny teknologi kan å andra sidan vara förenat med kostnader. Om vi kan dra någon slutsats av hovrättens avgörande är det att yrkesförare som inte uttryckligen omfattas av undantaget ska låta bli att hålla kommunikationsutrustning i handen, om så bara för en kort sekund.
SÅ Juridik
Mer information om vad som gäller kring handhållen kommunikationsutrustning hittar ni hos Transportstyrelsen.
Fredrik Schroeder
Jurist
010-510 54 34
fredrik.schroeder@akeri.se