I samband med att ett företag går i konkurs kan fråga uppstå om så kallad återvinning i konkurs. I den här artikeln går SÅ Juridik igenom vad återvinning i konkurs innebär, när det kan bli aktuellt och hur du kan tänka om ditt företag får ett sådant krav från en konkursförvaltare.
Vad innebär det att ett bolag försätts i konkurs?
Vanligtvis är det när ett företag får ekonomiska problem och inte kan betala sina skulder (blir insolvent) som det självt eller genom någon som har krav på bolaget (kallas borgenär) kan ansöka om att tingsrätten ska besluta om att försätta bolaget i konkurs. Bolag som har skulder kallas för gäldenär.
När bolaget har försatts i konkurs upphör det att existera i sin nuvarande form och blir istället ett så kallat konkursbo. Boet består av de kvarvarande tillgångarna i konkursboet och kan fortsätta att t.ex. bedriva verksamhet eller ingå avtal för konkursboets räkning.
Konkursboet styrs av en eller flera konkursförvaltare som har i uppdrag att se till att de som har skulder får betalt och att konkursboet avvecklas. Det finns ett regelverk som styr i vilken turordning borgenärer har rätt att få betalt. Detta regleras i förmånsrättslagen (1970:979).
Vad är återvinning i konkurs?
Återvinning innebär att en rättshandling som gäldenären har utfört före konkursen kan gå åter, om den har varit till nackdel för borgenärerna. Detta kan exempelvis omfatta betalningar, tagande av lån, gåvor eller utfärdande av garantier som har minskat gäldenärens tillgångar eller ökat dess skulder på ett sätt som strider mot borgenärernas gemensamma intressen. Vanligtvis är det konkursförvaltare som begär återvinning men även borgenärer kan i vissa fall göra det.
Reglerna om återvinning finns i 4 kap. konkurslagen (1987:672) och är alltså avsedda att säkerställa att borgenärerna behandlas lika och att ingen enskild borgenär eller annan part otillbörligt – dvs. utan att det är affärsmässigt motiverat – gynnas på bekostnad av övriga borgenärer.
När är förutsättningarna uppfyllda för återvinning i konkurs?
För att en rättshandling ska kunna återvinnas krävs det att både objektiva och subjektiva förutsättningar (rekvisit) är uppfyllda. De objektiva rekvisiten innebär att rättshandlingen ska ha varit till nackdel för borgenärerna. Detta är i regel okomplicerat att avgöra i efterhand och ett typexempel är om gäldenären har sålt egendom till en tredje part till ett pris som väsentligen understiger egendomens faktiska värde. Detta har i sådant fall missgynnat de som gäldenären har skulder till och gör att rättshandlingen kan ses som otillbörlig.
De subjektiva rekvisiten kan vara att den som exempelvis har köpt egendom av gäldenären till underpris har varit i ond tro, det vill säga känt till eller borde ha känt till gäldenärens insolvens och de omständigheter som gjorde rättshandlingen otillbörlig. Närstående till gäldenären förutsätts ha kännedom om gäldenärens insolvens, såvida det inte är sannolikt att den närstående hade eller borde ha haft sådan kännedom. Det är den som påstår att förutsättningarna för återvinning är uppfyllda som också ska bevisa att det.
Jag har fått ett krav från en konkursförvaltare – vad händer nu?
När en konkursförvaltare tar över förvaltningen av ett konkursbo ingår det som sagt i dennes uppdrag att se till att bolagets borgenärer får betalt. Ett sätt att få in pengar till konkursboet är att begära betalt från de som har skulder till konkursboet samt att utreda de transaktioner som gjorts från bolaget till tredje man. I det sistnämnda ingår också att utreda om dessa transaktioner kan återvinnas. Talan väcks då i tingsrätt av konkursförvaltare. I vissa fall kan även borgenärer väcka talan om att en rättshandling ska gå åter till konkursboet.
Kontakta oss
Har du frågor om juridik, behöver rådgivning eller vill diskutera ett uppdrag? Välkommen att höra av dig till vår juridikavdelning – vi hjälper dig gärna vidare.