Debattartiklar

DEBATTARTIKLAR 2025-04-29

Sveriges kommuner har en viktig roll i att skapa ett hållbart, effektivt och konkurrenskraftigt transportsystem. Men just nu ser vi en motsatt utveckling, då flera kommunala vägar har fått den tillåtna vikten för godstransporter sänkt. Det kan låta som en teknisk detalj, men i praktiken innebär det att många tunga fordon inte längre får köra på vägar de tidigare använt. Följden blir att transporter måste ske med mindre lastbilar som tar mindre mängd gods. Det leder till fler transporter, högre kostnader och mer utsläpp i kommunerna. Helt i onödan. Och detta händer samtidigt som politiken är tydlig: Trafikutskottet har återkommande lyft vikten av att öppna upp ett större vägnät som tillåter tyngre och effektivare fordon, och regeringens inriktningsunderlag för transportinfrastrukturen pekar på samma sak.  Moderna fordon är konstruerade för att lasta betydligt mer, men fördela vikten över fler axlar vilket innebär att de inte orsakar mer vägslitage. Det ger samtidigt lägre utsläpp, färre tunga fordon på vägarna, ökad trafiksäkerhet och bättre leveranssäkerhet. Om kommunen inte uppdaterar sitt vägnät får det negativa konsekvenser. Företag som tidigare kunnat leverera direkt till kund måste nu köra omvägar eller byta till mindre fordon. Det slår mot lokala butiker, byggarbetsplatser, skolor och industrier.  Vissa kommuner försöker hantera detta genom att be företag söka dispens, alltså tillfälliga tillstånd för att leverera gods i kommunen. Men det är inte en långsiktig lösning. Det skapar mer byråkrati, orättvisa villkor och osäkerhet för företagen. Dessutom är det ineffektivt för kommunerna själva.  Det här är ingen smal branschfråga. Det handlar om hur vi bygger ett samhälle där transporter sker effektivt, klimatsmart och med låg kostnad för både företag och invånare. Det handlar om att möjliggöra leveranser och att göra det attraktivt för företag att växa, investera och skapa jobb i just din kommun. Om vi menar allvar med klimatmålen, då måste vi använda de smarta lösningar som redan finns. Tekniken finns. Fordonen finns. Viljan finns. Men kommunernas vägnät måste hänga med. Vårt budskap är enkelt: Öppna upp fler vägar för bärighetsklass 1 och 4 så minkar antalet transporter och utsläpp. Sluta använda dispenser som långsiktig lösning. Det är inte hållbart för någon. Se infrastrukturen som en tillgång för tillväxt och klimatnytta och inte som ett hinder. Åkerinäringen är redo. Nu behöver kommunerna också vara det. Peter SvenssonTeknik och Infrastuktur

DEBATTARTIKLAR 2025-02-21

Regeringen föreslår ett krav på att alla tunga fordon ska medföra snökedjor mellan den 1 november och 15 april. Tanken är att kedjorna ska användas vid behov om en lastbil får stopp vid halt väglag.  Trots att svenska myndigheter och forskningsinstitut har utrett frågan och konstaterat att nyttan med snökedjor är mycket begränsad, driver regeringen vidare en reglering som medför en betydande ekonomisk börda för företag och samhället, och allvarliga arbetsmiljörisker för chaufförerna. Rätt utrustning ger säkra transporter  Under de senaste åren har fordonstekniken utvecklats enormt vad gäller vintertida trafiksäkerhet. Moderna tunga fordon är utrustade med avancerade antisladd- och antispinnsystem och har däck anpassade för nordiska vinterförhållanden. Åtskilliga fordon är dessutom utrustade med sandspridare.   Åkerinäringen tar ett stort ansvar för säkerheten genom att investera i rätt utrustning, fordon och utbildning för nordiska vinterförhållanden. Branschen betonar vikten av trafiksäkerhet och rätt anpassade fordon för vinterförhållanden. Sveriges Åkeriföretag har därför rekommenderat regeringen att införa krav på vinterdäck under en längre del av säsongen, oberoende av väglag - ett förslag som regeringen nu har tagit till sig.   Denna förändring skapar tydliga och rättvisa spelregler för både svenska och utländska lastbilar som trafikerar Sverige. Den är också en effektiv åtgärd för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet.  Regeringens förslag om att alla tunga fordon ska medföra snökedjor för losskomning är däremot en kostsam, ineffektiv och dessutom farlig åtgärd. Det är oturligt att det har lagts som förslag.  Kedjekrav äventyrar arbetsmiljön  Snökedjor kan vara effektiva när de monteras i förebyggande syfte på avlägsna skogsvägar eller i lantbrukstransporter, där behovet är tydligt. Redan idag använder transportnäringen kedjor där det är nödvändigt. Men ett allmänt krav på medförande av snökedjor, avsedda att användas enbart för losskomning, innebär allvarliga risker för chaufförer. Att montera snökedjor i en nödsituation, vid halt väglag och i dålig sikt på högtrafikerade vägar, innebär direkt livsfara. I stället för att förbättra trafiksäkerheten riskerar förslaget att skapa nya arbetsmiljöproblem och fler trafikstopp längs våra vägar.  En kostsam och ineffektiv reglering  Transportsektorn är redan hårt belastad av stigande kostnader, vägavgifter och omfattande investeringar i klimatomställningen. Regeringens egen beräkning visar att snökedjekravet skulle kosta mellan 5 000 och 12 000 kronor per fordon. För hela branschen innebär det en sammanlagd kostnad på närmare 700 miljoner kronor – en merkostnad som i slutändan leder till högre transportpriser och ökade kostnader för både företag och konsumenter.  Andra länder har anpassade regler   I våra grannländer finns inga motsvarande krav. Finland, med liknande klimat, har inga regler om snökedjor för tunga fordon. Danmark saknar både vinterdäckskrav och snökedjekrav.  I Norge, där snökedjor är obligatoriska, är topografin helt annorlunda än Sveriges, med branta stigningar och serpentinvägar, där pålagda kedjor kan vara nödvändigt för framkomlighet. Sveriges vägnät har inte samma förutsättningar, och behovet är därför inte jämförbart.  Experterna har avfärdat förslaget  Regeringens egna expertmyndigheter, Transportstyrelsen och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), har i sina utredningar slagit fast att ett krav på snökedjor skulle ha försumbar effekt på trafiksäkerheten i Sverige.  Snökedjor används endast vid extrema väderförhållanden och på kortare sträckor. Myndigheterna har redan konstaterat att kedjor inte utgör en avgörande faktor för trafiksäkerheten. Det saknas alltså såväl teknisk, trafiksäkerhetsmässig som arbetsmiljömässig grund för förslaget.  Fokusera på förebyggande vinterväghållning  Den mest effektiva åtgärden för att förbättra framkomlighet och säkerhet på vintervägarna är bättre förebyggande vinterväghållning. Vägarna måste hållas i gott och farbart skick genom effektiv snöröjning och verkningsfull halkbekämpning, så att alla fordon kan ta sig fram på ett säkert och effektivt sätt i landet. Fler kontroller behövs dessutom för att säkerställa att gällande utrustningskrav efterlevs. Det är här resurserna och kraften behöver läggas.  Regeringen bör lyssna på sina egna expertmyndigheter och på transportbranschen och slopa förslaget om medförandekrav på snökedjor. Låt oss istället fokusera på lösningar som gör verklig skillnad.    Oscar Hyléen, VD Sveriges Åkeriföretag 

DEBATTARTIKLAR 2025-02-15

Åkerinäringen står inför ett avgörande skifte där digitalisering och AI inte längre är framtidsvisioner utan blir nödvändigheter. I takt med att kunder och myndigheter ställer högre krav på hållbarhet, effektivitet och spårbarhet, behöver vi omfamna teknologins möjligheter. Frågan är: Är vi redo att möta utmaningen - och göra den till en styrka för näringen? AI och digitalisering: Nyckeln till framtidens åkerinäring Framväxten av AI har potential att ge stora nyttor för åkerinäringen. Med avancerade algoritmer kommer transportverksamheter kunna optimera sina transporter, minska bränsleförbrukningen och förbättra såväl ruttplanering som operationell effektivitet. Samtidigt ökar efterfrågan på data och på vår närings förmåga att producera och förmedla relevanta data dramatiskt. Kunder vill veta hur effektiva och hållbara deras leveranskedjor är och myndigheter kräver tydliga bevis på framsteg i klimatmålen. Ett tydligt exempel på nya krav på data är de nya EU-reglerna för ESG-rapportering, som sedan 2024 kräver omfattande hållbarhetsdata från stora bolag. Från 2025 gäller detta även företag med fler än 250 anställda. För åkerinäringen innebär detta att varje ton och varje kilometer måste spåras och redovisas. En komplex administrativ och systemmässig utmaning, särskilt för små aktörer. Småföretagens tuffa verklighet För mindre åkeriföretag är denna transformation särskilt utmanande. Många saknar resurser för att investera i avancerade system och specialiserad personal. Men även de minsta företagen måste följa med i utvecklingen, eftersom deras större kunder är beroende av detaljerad data för att kunna uppfylla sina egna krav. Men detta är inte längre bara en fråga om kundservice – det handlar om överlevnad och konkurrenskraft i en alltmer konkurrensutsatt marknad. Förmågan att möta kraven på både hållbarhet och effektivitet blir avgörande för att kunna göra affärer i framtiden. Från utmaning till möjlighet Många åkerier upplever den digitala utvecklingen som en svindlande utmaning. Men potentialen för affärerna är alltför intressant och relevant för att negligera. Varje körd kilometer genererar värdefull data. Denna data är inte bara nyckeln till att uppfylla växande krav. Den är också ett kraftfullt verktyg för att kunna fatta bättre beslut. Genom att exempelvis automatisera integration av fordonsdata i affärssystem, och använda AI för att optimera transportuppläggen, kan vi inte bara möta regelverkskrav utan också hitta vägar att tjäna mer pengar, sänka kostnader och höja kvaliteten mot kund. Från bränsleoptimering till effektivisering av fordonsflottan, rätt använd data leder till uppenbara konkurrensfördelar. Data kan på många sätt sägas vara vår närings nya bränsle. Samverkan och stöd Sveriges Åkeriföretag arbetar därför aktivt för att koppla samman tech- och transportföretag. Genom samverkan kan vi skapa innovativa lösningar som stärker branschen och öppnar nya affärsmöjligheter för alla parter. Men våra branschföretag är inte de enda som behöver tänka framåt. Vi behöver också stöd för att klara denna transformation. Reglerare och beslutsfattare i det offentliga, bland varuägare och finansiella institut, måste säkerställa att utbildningar, regelverk och finansieringsmöjligheter är anpassade för att små och medelstora företag ska kunna dra nytta av den tekniska utvecklingen, utan att halka efter. Det är också viktigt att lagstiftare skyddar små företags rättigheter till den data de själva producerar. Så att denna värdefulla resurs kan nyttiggöras. Vägen till ökad konkurrenskraft Åkerinäringen står vid ett avgörande vägskäl. AI, digitalisering och hållbarhet är inte längre framtidsvisioner – de är krav i nuet. Men med rätt verktyg och stöd kan vi inte bara möta dessa krav utan också skapa en effektivare, mer konkurrenskraftig och också mer hållbar framtid för vår bransch. Genom att finna nya vägar till att utnyttja potentialen i AI och dataflöden kan vi stärka vägtransportsektorns värdeskapande och samtidigt bidra till en grönare framtid. Låt oss ta denna möjlighet till tillväxt och utveckling. Oscar HyléenVD, Sveriges Åkeriföretag

DEBATTARTIKLAR 2024-11-21

Målet om 70 procent lägre växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030 ligger runt hörnet. I debatten om omställningen framstår det inte sällan som att mycket nu är på plats för att vägtransportnäringen ska kunna konvertera till eldrift. Men trots höga ambitioner och teknologiska framsteg går omställningen till fossilfria tunga transporter långsamt. En bråkdel av de väntade försäljningsvolymerna för ellastbilar har hittills realiserats av fordonstillverkarna. Skälet är att viktiga förutsättningar för en storskalig omställning i själva verket saknas. Kostnaderna är en viktig orsak. En eldriven lastbil kostar 2,5 gånger mer än en dieselbil. Även med statligt stöd är eldrivna lastbilar betydligt dyrare. Det förutspås såväl prisnedgångar som ökad räckvidd för morgondagens ellastbilar, men de insikterna understödjer snarare ett beslut om att avvakta att investera. Vidare är efterfrågan och betalningsviljan bland transportköparna begränsad. Trots ambitiösa klimatmål prioriteras sällan klimatvänliga transporter. Sveriges Åkeriföretags undersökningar visar att närmare tre fjärdedelar av kunderna saknar betalningsvilja för fossilfria transporter. Om inte transportköparen vill eller kan föra kostnaderna vidare mot slutkund är det inte rimligt för ett åkeriföretag med små marginaler att investera dyrare. En annan avgörande orsak är att den nödvändiga nät- och laddinfrastrukturen inte är på plats. Dagens komplexa logistiksystem kräver att eldrivna lastbilar kan ladda där de stannar. 80-90 procent av laddningsbehovet bedöms därmed uppstå vid terminaler och hemmadepåer. Det kräver en omfattande utbyggnad av nätkapaciteten i industriområden och på terminalplatser runt om i landet. Trots dessa utmaningar är åkerinäringen besluten att bidra till den gröna omställningen. Många företag är redo att investera i fossilfria drivlinor. Men utan kraftfulla och rätt riktade åtgärder riskerar omställningen att ta betydligt längre tid än vad klimatmålen medger. Vi efterlyser insatser inom framförallt fyra områden, för att understödja omställningen för tunga vägtransporter: Gör den fossilfria transportaffären attraktiv genom skattelättnader. Riktade stimulansåtgärder behövs för att göra den fossilfria transportaffären mer attraktiv. Skattelättnader för både säljare och köpare av en fossilfri transport bör därför utredas med syftet att skapa kommersiella incitament och efterfrågan i marknaden. Sådana stödåtgärder skulle signalera politisk långsiktighet och riskerar inte heller att motverka nödvändiga framtida prisnedgångar för fordonen på det sätt som kraftigt utökade investeringsstöd skulle kunna göra. Nationell kraftsamling för kapacitetsutbyggnad av elnätet. Ett nära samarbete mellan aktörer i politik och förvaltning, Energimyndigheten, nätägare och transportnäringen är nu avgörande för att påskynda utbyggnaden av nätkapacitet på rätt platser i landet, särskilt i industri- och terminalområden. Ansöknings- och anslutningsprocesser för laddplatsetablering måste även förenklas och snabbas upp. Kommunernas tillståndsprocesser behöver likriktas för att möjliggöra snabbare utbyggnad. Främjande av teknikneutralitet. Eldrift är en av flera lösningar för den gröna omställningen. Medan el är lämpligt för exempelvis distributionsverksamhet, kan biogas, vätgas och även HVO, vara rätt drivmedel för att ställa om andra transportarbeten. Politiken bör skicka tydliga signaler om att framtida lagstiftning och regelverk långsiktigt ska formas teknikneutralt, så att företag vågar agera och investera i de mest effektiva lösningarna. Flera alternativa vägar till klimateffektiva transporter innebär en mer robust strategi för att nå klimatmålen.  Öka hållbarhetskraven för offentliga transportköp. Offentliga köpare av tunga transporter kan agera föregångare i större utsträckning än vad som sker idag. Lagen om offentlig upphandling bör anpassas med krav på målinriktat hållbarhets- och klimatarbete för transportleverantörer, motsvarande de i åkerinäringens hållbarhetscertifiering Fair Transport. Detta för att stimulera marknaden och stödja transportföretag som jobbar metodiskt med att utveckla sina verksamheter för att möta miljö- och klimatmålen. Åkerinäringen står redo att samarbeta med politiken, myndigheter och fordonstillverkare för att möjliggöra den gröna omställningen. Med rätt förutsättningar, relevanta styrmedel och effektiva samarbetsåtgärder kan vi både öka tempot i omställningen och utveckla konkurrenskraften för klimateffektiva vägtransporter.  Oscar HyléenVD, Sveriges Åkeriföretag