Krav utan verktyg lämnar transportnäringen i väntläge

Debattartikeln i DI

2025-10-14

DEBATTARTIKLAR

Omställningen av de tunga godstransporterna går trögt i Sverige. Orsaken är välkänd: fossilfria alternativ är dyrare och marknaden är ännu inte beredd att bära merkostnaden. Resultatet blir att investeringarna uteblir – trots att både tekniken och viljan finns hos transportföretag och tillverkare. 

Politiken har under flera år ställt krav på transportnäringen om en utveckling mot fossilfria och framförallt eldrivna transporter. EU:s utsläppskrav och Sveriges egna klimatmål har fungerat som betydelsefulla riktmärken för åkerier och fordonstillverkare att agera. Men samtidigt misslyckas politiken med att leverera de verktyg som krävs för att utvecklingen ska bli möjlig i realiteten. 

Nya satsningar, men det krävs mer  

I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen bland annat satsningar på laddinfrastruktur samt en förstärkning av Klimatklivet. Elskatten sänks marginellt. Varje satsning är förstås välkommen. Men i det större sammanhanget saknas fortfarande det avgörande – riktade stöd och incitament som gör det kommersiellt rationellt att gå från diesel till el för de tunga transporterna.  

Åkerier och logistikföretag förväntas därmed fortsatt beställa dyra eldrivna lastbilar, bygga laddplatser, säkra effekt och ta hela restvärdesrisken, utan betalningsvilja från kunderna och utan kompenserande statligt stöd som minskar osäkerheten. 

Konsekvensen står klar: klimatmålen för transportsektorn ligger nu bortom horisonten. Hade politiken velat understödja utvecklingen mot målen så hade den också bidragit med de stöd och stimulanser som behövs för att utjämna de kommersiella förutsättningarna för utsläppsfria alternativ. Återigen har politiken ställt krav på en marknadsutveckling som den inte är beredd att backa upp uthålligt. 

Svensk industri utmanad 

Frustrationen torde vara påtaglig i svensk fordonsindustri. Sverige har under decennier byggt upp världsledande kompetens inom tunga fordon. En industri med tusentals arbetstillfällen och en innovationskraft som har placerat oss i absolut framkant teknologiskt.  

Tillverkarna riskerar nu miljardböter om EU:s klimatkrav inte uppfylls. Hotet om sådana straffåtgärder ter sig allt märkligare i ljuset av det begränsade understödet. Istället för att stimulera en fungerande hemmamarknad där ny teknik skulle ha kunnat skala, lämnas tillverkarna att bära både investeringar i innovation och riskera dryga sanktioner. 

För att bryta detta mönster hade det krävts en annan politisk ansats. Klimatpremien, med stöd för inköp av tunga elfordon, hade behövt förstärkas och gälla över flera år så att åkerier hade vågat trycka på beställningsknappen. Transportköpare hade behövt ges ekonomiska incitament att välja utsläppsfria transportalternativ, exempelvis genom att tillfälligtvis kompenseras för den högre kostnaden via skattesystemet.  

Skatten på laddel borde ha reducerats till nära noll. Kraven på offentlig sektors upphandling av utsläppseffektiva transportlösningar kunde ha skärpts där så är relevant. Samtidigt hade infrastrukturpolitiken behövt bli mer resolut, med snabbspår för elnätsanslutningar, förutsägbara tariffer och tydligt utpekade högeffektkorridorer på de viktigaste transportstråken. 

Finansieringsmöjligheterna finns 

Finansieringen hade transportsektorn och dess kunder i stor utsträckning kunnat stå för. EU:s nya utsläppshandel för transportsektorn, ETS2, är på väg att införas. Prognosen är att den efter hand kommer att generera betydande intäkter till staten. Dessa framtida medel hade troligtvis kunnat intecknas för att understödja övergången till fossilfria transporter.  

På så sätt hade politiken både kunnat prissätta utsläpp och samtidigt ge transportnäringen mer robusta förutsättningar att kunna investera. Det hade dessutom varit ett effektivt sätt att undvika att resurserna från utsläppshandeln löses upp i det allmänna budgetutrymmet. Att de istället kunde riktas direkt till den sektor där förändringen ska ske och varifrån medlen dessutom kommer. 

Självklart kan staten inte göra allt. Fordonstillverkarna, transportköparna, åkerierna och elnätägarna har alla avgörande roller att spela i förändringen, och alla parter behöver vara beredda att ta ökad risk. Men politikens centrala roll i frågan kan inte förskjutas. När Sverige och EU har ställt krav på en hastig elektrifiering av transporterna, är det också politikens ansvar att skapa förutsättningar som möjliggör marknadsutvecklingen. Annars förblir målen enbart mål. 

Transportnäringen står fortsatt redo att ta ansvar. Men det får konstateras att de nödvändiga verktygen för en transformation till utsläppsfria tunga transporter ännu inte är på plats och att vänteläge råder. 

Oscar Hyléen
VD Sveriges Åkeriföretag

Aktuella nyheter

anteckningsblock och dator.

LAGAR & REGLER 2026-07-01

Nya tullregler vid Norgegränsen kan ge längre väntetider – åkerier behöver planera i god tid

Från den 1 juli 2026 ändras reglerna för import av lågvärdeförsändelser från länder utanför EU. För transportföretag som trafikerar Norgegränsen kan förändringen innebära betydligt längre väntetider om man inte förbereder sin tullhantering.Tullfriheten för försändelser med ett värde på högst 150 euro tas bort. Samtidigt införs krav som innebär att varje lågvärdeförsändelse till konsument måste deklareras separat. Tidigare har flera försändelser kunnat deklareras i samma tulldeklaration, men den möjligheten försvinner nu. För åkerier som transporterar e-handelsgods eller samlastat gods från Norge till många olika mottagare i Sverige kan konsekvenserna bli kännbara. En transport som innehåller hundratals försändelser kan också innebära hundratals separata tulldeklarationer som ska hanteras. Om deklarationerna klareras vid gränsen riskerar fordonet att bli stående tills samtliga ärenden har behandlats.Ta höjd för längre ledtiderVi uppmanar därför transportföretag att redan nu se över sina flöden och föra dialog med uppdragsgivare, speditörer och tullombud.De nya reglerna kan innebära längre ledtider vid gränsövergångarna, särskilt för transporter med många små försändelser till olika mottagare. Företag som inte planerar för förändringen riskerar förseningar, försämrad fordonsutnyttjandegrad och ökade kostnader.Sträva efter automatklareringEn viktig åtgärd är att säkerställa att tulldeklarationerna är korrekt upprättade och kan hanteras genom automatklarering. När deklarationerna uppfyller kraven kan Tullverkets system fatta beslut automatiskt utan manuell handläggning, vilket avsevärt minskar risken för väntetider.Ju mer förberett underlaget är innan transporten når gränsen, desto större är möjligheten till en smidig tullprocess.Tullverket rekommenderar transit till tullager eller lageranläggningFör transporter med många lågvärdeförsändelser rekommenderar Tullverket att godset i stället transiteras vidare till en anläggning för tillfällig lagring, där varorna sedan kan hänföras till övergång till fri omsättning med möjlighet till automatklarering.I praktiken innebär detta att transportören kan fortsätta till ett tullager eller en godkänd lageranläggning i stället för att riskera långa stopp vid gränsen.Fördelarna är flera:Undviker långa stillestånd vid tullkontoret.Leveransprecisionen förbättras.Fordon och förare kan utnyttjas mer effektivt. Planera i god tidDen nya tullhanteringen ställer högre krav på planering och administration i hela transportkedjan. Vi rekommenderar därför medlemsföretagen att i god tid analysera vilka transporter som kan beröras, säkerställa att deklarationsflöden fungerar och undersöka möjligheterna att använda transit och tullagerlösningar där det är lämpligt.För företag med omfattande trafik över Norgegränsen kan rätt förberedelser vara avgörande för att undvika köbildning, onödiga väntetider och ökade transportkostnader under hösten och vintern. Läs mer på Tullverkets sida

Läs mer
Vardforsakring_SA.png.

FÖRETAGANDE 2026-07-07

Kort väg till operation med SÅ Vårdförsäkring

Efter flera år med värk i rygg, höft och ljumske hade smärtan blivit en del av vardagen. Trots undersökningar och behandling inom den offentliga vården blev besvären successivt värre. För en av Sveriges Åkeriföretags medlemmar blev SÅ Vårdförsäkring genom Trygg-Hansa avgörande när behovet av hjälp var som störst.Smärtan blev en del av vardagenI oktober 2025 genomfördes röntgenundersökningar och därefter följde kontakt med fysioterapeut och ett träningsprogram. Förhoppningen var att problemen skulle minska, men smärtan fortsatte att påverka både arbete och fritid.När situationen till slut blev ohållbar kontaktades vårdcentralen på nytt. Samtidigt kom tanken på att använda SÅ Vårdförsäkring som ingår bland medlemsförmånerna genom Sveriges Åkeriföretag.– Jag kände att jag inte stod ut längre. Då slog det mig att jag faktiskt hade en vårdförsäkring som jag inte tidigare hade tänkt tanken på att använda, berättar medlemmen.Snabb väg till specialistvårdKontakten med vårdplaneringen togs den 4 juni. Redan några dagar senare väntade ett specialistbesök i Malmö. Läkaren hade på förhand tagit del av tidigare undersökningar och kunde snabbt göra en samlad bedömning.För medlemmen var det inte bara den korta väntetiden som gjorde skillnad, utan också bemötandet genom hela processen.– Jag kände mig lyssnad på från första kontakten. Alla jag mötte tog sig tid, visade omtanke och fick mig att känna mig trygg. För första gången på länge upplevde jag att någon verkligen tog mina besvär på allvar, berättar medlemmen.Beskedet om att höften behövde bytas ut kom oväntat, men gav samtidigt en efterlängtad förklaring till de långvariga besvären.– Jag blev helt ställd, men samtidigt kände jag en enorm lättnad. Äntligen fick jag en förklaring till varför jag haft så ont under så lång tid.Elva dagar från första samtalet till operationEfter den medicinska bedömningen gick processen snabbt vidare. Alla nödvändiga prover och undersökningar genomfördes direkt och kort därefter erbjöds en operationstid. Från första kontakten med vårdplaneringen till planerad operation hade det gått endast elva dagar.Utöver den snabba vårdprocessen omfattade försäkringen för medlemmen även ersättning för kostnader kopplade till vårdbesök inom den offentliga vården upp till högkostnadsskyddet, återbetalning av medicinkostnader samt milersättning tur och retur för resor i samband med vårdbesöken.Försäkringen omfattade även hotellövernattning i anslutning till sjukhuset, vilket innebar att både patient och nära anhörig kunde fokusera på det som verkligen var viktigt.– Vilken fantastisk försäkring! Från det att jag ringde vårdplaneringen till dess satt jag erbjöds operation gick det bara elva dagar, vilket är helt otroligt.Ett tydligt värde av medlemskapetFör medlemmen blev erfarenheten också en påminnelse om värdet av medlemsförmånerna via Sveriges Åkeriföretag.– Ibland inser man inte värdet av något förrän man verkligen behöver det. Jag är otroligt tacksam över att ha fått hjälp så snabbt och att äntligen bli tagen på allvar, avslutar medlemmen.

Läs mer
färdskrivare.png.

LAGAR & REGLER 2026-07-01

Färdskrivarkraven utökas den 1 juli – detta behöver du tänka på

Från och med den 1 juli 2026 utökas reglerna om färdskrivare och omfattar internationella godstransporter med lätta lastbilar.Vi har tidigare informerat om de nya reglerna, EU´s vägledning och Transportstyrelsens information. Se vår tidigare nyhet och information.Nu vill vi påminna om några viktiga förtydliganden eftersom vi fortsatt får många frågor från medlemsföretag.Totalvikten avgör – inte den aktuella bruttoviktenEn återkommande fråga gäller om det är fordonets bruttovikt eller totalvikt som ligger till grund för reglerna.Bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare utgår från fordonets högsta tillåtna vikt, det vill säga fordonets totalvikt, inklusive eventuell släpvagn eller påhängsvagn. Det är alltså inte den vikt fordonet faktiskt har vid det enskilda transporttillfället som avgör om reglerna gäller.Varningsbilar och VTL omfattas inte av något generellt undantagVi har även fått frågor om varningsbilar och vägtransportledarfordon (VTL).Det finns inget generellt undantag för dessa fordon. Det är i stället fordonets konstruktion och användningsområde som avgör om reglerna är tillämpliga.Om ett fordon inte är konstruerat för att transportera gods, exempelvis en betongpumpsbil, omfattas det inte av bestämmelserna. Det finns även särskilda undantag för vissa fordonskategorier, såsom bärgningsfordon och sjukvårdstransporter, men dessa undantag gäller inte generellt för varningsbilar eller VTL.Det avgörande är alltså om fordonet är ett godsbärande fordon – inte om det för tillfället transporterar gods.Frågan om förtydligande av tillämpning för bland annat varningsbilar och VTL är ställd till EU. Sveriges Åkeriföretag följer utvecklingen av tillämpningen och återrapporterar så snart vi får mer vägledning från tillsynsmyndigheterna eller EU.

Läs mer