2025-10-14
DEBATTARTIKLAR
Omställningen av de tunga godstransporterna går trögt i Sverige. Orsaken är välkänd: fossilfria alternativ är dyrare och marknaden är ännu inte beredd att bära merkostnaden. Resultatet blir att investeringarna uteblir – trots att både tekniken och viljan finns hos transportföretag och tillverkare.
Politiken har under flera år ställt krav på transportnäringen om en utveckling mot fossilfria och framförallt eldrivna transporter. EU:s utsläppskrav och Sveriges egna klimatmål har fungerat som betydelsefulla riktmärken för åkerier och fordonstillverkare att agera. Men samtidigt misslyckas politiken med att leverera de verktyg som krävs för att utvecklingen ska bli möjlig i realiteten.
Nya satsningar, men det krävs mer
I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen bland annat satsningar på laddinfrastruktur samt en förstärkning av Klimatklivet. Elskatten sänks marginellt. Varje satsning är förstås välkommen. Men i det större sammanhanget saknas fortfarande det avgörande – riktade stöd och incitament som gör det kommersiellt rationellt att gå från diesel till el för de tunga transporterna.
Åkerier och logistikföretag förväntas därmed fortsatt beställa dyra eldrivna lastbilar, bygga laddplatser, säkra effekt och ta hela restvärdesrisken, utan betalningsvilja från kunderna och utan kompenserande statligt stöd som minskar osäkerheten.
Konsekvensen står klar: klimatmålen för transportsektorn ligger nu bortom horisonten. Hade politiken velat understödja utvecklingen mot målen så hade den också bidragit med de stöd och stimulanser som behövs för att utjämna de kommersiella förutsättningarna för utsläppsfria alternativ. Återigen har politiken ställt krav på en marknadsutveckling som den inte är beredd att backa upp uthålligt.
Svensk industri utmanad
Frustrationen torde vara påtaglig i svensk fordonsindustri. Sverige har under decennier byggt upp världsledande kompetens inom tunga fordon. En industri med tusentals arbetstillfällen och en innovationskraft som har placerat oss i absolut framkant teknologiskt.
Tillverkarna riskerar nu miljardböter om EU:s klimatkrav inte uppfylls. Hotet om sådana straffåtgärder ter sig allt märkligare i ljuset av det begränsade understödet. Istället för att stimulera en fungerande hemmamarknad där ny teknik skulle ha kunnat skala, lämnas tillverkarna att bära både investeringar i innovation och riskera dryga sanktioner.
För att bryta detta mönster hade det krävts en annan politisk ansats. Klimatpremien, med stöd för inköp av tunga elfordon, hade behövt förstärkas och gälla över flera år så att åkerier hade vågat trycka på beställningsknappen. Transportköpare hade behövt ges ekonomiska incitament att välja utsläppsfria transportalternativ, exempelvis genom att tillfälligtvis kompenseras för den högre kostnaden via skattesystemet.
Skatten på laddel borde ha reducerats till nära noll. Kraven på offentlig sektors upphandling av utsläppseffektiva transportlösningar kunde ha skärpts där så är relevant. Samtidigt hade infrastrukturpolitiken behövt bli mer resolut, med snabbspår för elnätsanslutningar, förutsägbara tariffer och tydligt utpekade högeffektkorridorer på de viktigaste transportstråken.
Finansieringsmöjligheterna finns
Finansieringen hade transportsektorn och dess kunder i stor utsträckning kunnat stå för. EU:s nya utsläppshandel för transportsektorn, ETS2, är på väg att införas. Prognosen är att den efter hand kommer att generera betydande intäkter till staten. Dessa framtida medel hade troligtvis kunnat intecknas för att understödja övergången till fossilfria transporter.
På så sätt hade politiken både kunnat prissätta utsläpp och samtidigt ge transportnäringen mer robusta förutsättningar att kunna investera. Det hade dessutom varit ett effektivt sätt att undvika att resurserna från utsläppshandeln löses upp i det allmänna budgetutrymmet. Att de istället kunde riktas direkt till den sektor där förändringen ska ske och varifrån medlen dessutom kommer.
Självklart kan staten inte göra allt. Fordonstillverkarna, transportköparna, åkerierna och elnätägarna har alla avgörande roller att spela i förändringen, och alla parter behöver vara beredda att ta ökad risk. Men politikens centrala roll i frågan kan inte förskjutas. När Sverige och EU har ställt krav på en hastig elektrifiering av transporterna, är det också politikens ansvar att skapa förutsättningar som möjliggör marknadsutvecklingen. Annars förblir målen enbart mål.
Transportnäringen står fortsatt redo att ta ansvar. Men det får konstateras att de nödvändiga verktygen för en transformation till utsläppsfria tunga transporter ännu inte är på plats och att vänteläge råder.
Oscar Hyléen
VD Sveriges Åkeriföretag
Aktuella nyheter
LAGAR & REGLER 2026-06-22
Nytt beslut från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) om förarkameror ger vägledning för transportbranschenTekniska lösningar som förarkameror, trötthetsvarnare och AI-system som analyserar förarbeteenden blir allt vanligare i transportbranschen.Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har nyligen prövat ett ärende om kamerabevakning i fordon där förare inom ramen för ett pilotprojekt filmades och analyserades i syfte att upptäcka exempelvis mobilanvändning och distraktion. Syftet med användningen var att öka trafiksäkerheten, minska person- och fordonsskador samt utreda ansvars- och försäkringsfrågor kring olyckor.IMY ifrågasatte inte att bolagets syften med bevakningen var legitima, men konstaterade att den aktuella övervakningen innebar ett betydande intrång i de anställdas personliga integritet och fäste bland annat särskild vikt vid att:kameran var riktad mot föraren,bevakningen pågick under hela den tid fordonet framfördes,bevakningen skett i ett begränsat utrymme där den anställde under lång tid befunnit sig ensam framför kameran,material under vissa perioder även spelades in, ochde anställda hade begränsade möjligheter att undvika bevakningen.Bolaget bedömdes därför sakna rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen och fick en reprimand.Du hittar beslutet i sin helhet på IMY:s hemsida.Vad bör åkeriföretag tänka på?Om du överväger att införa kameror eller annan teknik som registrerar eller analyserar förarbeteenden bör du dessförinnan bedöma vilka personuppgifter som kommer behandlas och varför samt om syftet kan uppnås på ett mindre integritetskänsligt sätt. Det är också viktigt att du dokumenterar din bedömning.Du bör bland annat ställa följande frågor:Vad är syftet med tekniken?Vilka personuppgifter samlas in?Är behandlingen nödvändig för att uppnå syftet?Finns det mindre integritetskänsliga alternativ?Hur länge sparas uppgifterna?Vem får tillgång till informationen?Genom att göra dessa överväganden i ett tidigt skede minskar risken för att du investerar i lösningar som visar sig vara svåra att förena med dataskyddsreglerna.
HÅLLBARHET 2026-06-26
Nytt stöd för laddning på den egna anläggningenFöretag som planerar att investera i laddinfrastruktur för tunga elfordon får nu en ny möjlighet att söka statligt stöd. Den 18 augusti öppnar Energimyndigheten en ny utlysning för verksamhetsnära laddinfrastruktur för lastbilar och bussar. Ansökan är öppen till den 6 oktober 2026.Stödet riktar sig till företag som vill etablera laddstationer för den egna verksamheten, exempelvis för nattladdning eller snabbladdning vid den egna depån. Även semipublika laddstationer, där laddning kan erbjudas till fordon som har ett verksamhetsrelaterat ärende på platsen, omfattas av stödet.Så mycket stöd går att sökaEnergimyndigheten kan lämna stöd på upp till 45 procent av de stödberättigande kostnaderna. Ytterligare 5 procent kan beviljas om projektet uppfyller särskilda kriterier för resiliens och hållbarhet. Det högsta stödbeloppet är 20 miljoner kronor per projekt.Nytt stöd inom LASTUtlysningen är möjlig genom den nya förordning som regeringen beslutade om i juni. I samband med förändringen byter stödet Regionala elektrifieringspiloter namn till Laddinfrastrukturstödet (LAST).Laddstationerna ska vara färdigställda senast den 30 september 2029 och därefter vara i drift i minst tre år.Mer information finns i utlysningstexten hos Energimyndigheten.Viktiga datum18 augusti 2026: Ansökan öppnar.6 oktober 2026: Sista ansökningsdag.För mer information och ansökan, se Energimyndighetens utlysning om verksamhetsnära laddinfrastruktur.
LAGAR & REGLER 2026-06-15
Trafikverket: Skicka in kompletta dispensansökningar inför sommarenSemesterperioden närmar sig och Trafikverket har gått ut med information om att bemanningen hos Transportdispenser kommer att vara lägre under sommaren och uppmanar alla att vara extra noggranna när de skickar in nya ansökningar.För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för en fortsatt effektiv handläggning genomför Trafikverket extra insatser för att minska ärendemängden inför sommaren.Trafikverket uppmanar nu åkeriföretag och andra sökande att vara extra noggranna när dispensansökningar skickas in. Korrekt ifyllda och kompletta ansökningar minskar risken för kompletteringskrav och bidrar till kortare handläggningstider.För att underlätta har Trafikverket tagit fram checklistor för:Breda transporterMobilkranar och betongpumparFordonskombinationerChecklistorna är uppbyggda utifrån flikarna i Trix och fungerar som ett stöd för att säkerställa att alla nödvändiga uppgifter finns med i ansökan. Om samtliga punkter kan bockas av ökar möjligheten att ansökan kan handläggas utan att behöva returneras för komplettering. Checklista för FAV Breda transporter Checklista för FAV Mobilkranar och Betongpumpar Checklista för FAV Fordonskombinationer