Krav utan verktyg lämnar transportnäringen i väntläge

Debattartikeln i DI

2025-10-14

DEBATTARTIKLAR

Omställningen av de tunga godstransporterna går trögt i Sverige. Orsaken är välkänd: fossilfria alternativ är dyrare och marknaden är ännu inte beredd att bära merkostnaden. Resultatet blir att investeringarna uteblir – trots att både tekniken och viljan finns hos transportföretag och tillverkare. 

Politiken har under flera år ställt krav på transportnäringen om en utveckling mot fossilfria och framförallt eldrivna transporter. EU:s utsläppskrav och Sveriges egna klimatmål har fungerat som betydelsefulla riktmärken för åkerier och fordonstillverkare att agera. Men samtidigt misslyckas politiken med att leverera de verktyg som krävs för att utvecklingen ska bli möjlig i realiteten. 

Nya satsningar, men det krävs mer  

I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen bland annat satsningar på laddinfrastruktur samt en förstärkning av Klimatklivet. Elskatten sänks marginellt. Varje satsning är förstås välkommen. Men i det större sammanhanget saknas fortfarande det avgörande – riktade stöd och incitament som gör det kommersiellt rationellt att gå från diesel till el för de tunga transporterna.  

Åkerier och logistikföretag förväntas därmed fortsatt beställa dyra eldrivna lastbilar, bygga laddplatser, säkra effekt och ta hela restvärdesrisken, utan betalningsvilja från kunderna och utan kompenserande statligt stöd som minskar osäkerheten. 

Konsekvensen står klar: klimatmålen för transportsektorn ligger nu bortom horisonten. Hade politiken velat understödja utvecklingen mot målen så hade den också bidragit med de stöd och stimulanser som behövs för att utjämna de kommersiella förutsättningarna för utsläppsfria alternativ. Återigen har politiken ställt krav på en marknadsutveckling som den inte är beredd att backa upp uthålligt. 

Svensk industri utmanad 

Frustrationen torde vara påtaglig i svensk fordonsindustri. Sverige har under decennier byggt upp världsledande kompetens inom tunga fordon. En industri med tusentals arbetstillfällen och en innovationskraft som har placerat oss i absolut framkant teknologiskt.  

Tillverkarna riskerar nu miljardböter om EU:s klimatkrav inte uppfylls. Hotet om sådana straffåtgärder ter sig allt märkligare i ljuset av det begränsade understödet. Istället för att stimulera en fungerande hemmamarknad där ny teknik skulle ha kunnat skala, lämnas tillverkarna att bära både investeringar i innovation och riskera dryga sanktioner. 

För att bryta detta mönster hade det krävts en annan politisk ansats. Klimatpremien, med stöd för inköp av tunga elfordon, hade behövt förstärkas och gälla över flera år så att åkerier hade vågat trycka på beställningsknappen. Transportköpare hade behövt ges ekonomiska incitament att välja utsläppsfria transportalternativ, exempelvis genom att tillfälligtvis kompenseras för den högre kostnaden via skattesystemet.  

Skatten på laddel borde ha reducerats till nära noll. Kraven på offentlig sektors upphandling av utsläppseffektiva transportlösningar kunde ha skärpts där så är relevant. Samtidigt hade infrastrukturpolitiken behövt bli mer resolut, med snabbspår för elnätsanslutningar, förutsägbara tariffer och tydligt utpekade högeffektkorridorer på de viktigaste transportstråken. 

Finansieringsmöjligheterna finns 

Finansieringen hade transportsektorn och dess kunder i stor utsträckning kunnat stå för. EU:s nya utsläppshandel för transportsektorn, ETS2, är på väg att införas. Prognosen är att den efter hand kommer att generera betydande intäkter till staten. Dessa framtida medel hade troligtvis kunnat intecknas för att understödja övergången till fossilfria transporter.  

På så sätt hade politiken både kunnat prissätta utsläpp och samtidigt ge transportnäringen mer robusta förutsättningar att kunna investera. Det hade dessutom varit ett effektivt sätt att undvika att resurserna från utsläppshandeln löses upp i det allmänna budgetutrymmet. Att de istället kunde riktas direkt till den sektor där förändringen ska ske och varifrån medlen dessutom kommer. 

Självklart kan staten inte göra allt. Fordonstillverkarna, transportköparna, åkerierna och elnätägarna har alla avgörande roller att spela i förändringen, och alla parter behöver vara beredda att ta ökad risk. Men politikens centrala roll i frågan kan inte förskjutas. När Sverige och EU har ställt krav på en hastig elektrifiering av transporterna, är det också politikens ansvar att skapa förutsättningar som möjliggör marknadsutvecklingen. Annars förblir målen enbart mål. 

Transportnäringen står fortsatt redo att ta ansvar. Men det får konstateras att de nödvändiga verktygen för en transformation till utsläppsfria tunga transporter ännu inte är på plats och att vänteläge råder. 

Oscar Hyléen
VD Sveriges Åkeriföretag

Aktuella nyheter

SÅ JAnssons klara 24.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-05-29

Ny norsk föreskrift om lastsäkring från 1 juni 2026

Från den 1 juni 2026 träder ändringar i den norska forskrift om bruk av kjøretøy i kraft. Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan transportföretag och förare samt att införa skärpta krav på vägledning och dokumentation vid lastsäkring. Förändringarna bygger vidare på tidigare lagändringar i vegtrafikkloven § 23 och innebär att ansvaret inte längre enbart ligger på föraren, utan även på transportföretaget som utför uppdraget.En central nyhet är införandet av § 3‑2a i föreskriften, som gäller för transporter med fordon över 3 500 kg. Den innebär att transportföretaget ska säkerställa att föraren har tillräcklig information och vägledning för att kunna genomföra transporten i enlighet med regelverket. Vid transporter av gods med hög risk krävs dessutom dokumentation som beskriver hur lasten ska säkras och vilken utrustning som ska användas. Dokumentationen ska finnas tillgänglig senast vid lastning och medföras under hela transporten så att den kan visas vid kontroll.Högrisktransporter omfattar bland annat stora, tunga eller obalanserade laster – såsom betongelement, stålcoiler och kabeltrummor – samt specialtransporter enligt §§ 5‑7 till 5‑10 i föreskriften. Även § 3‑3 har justerats för att tydliggöra vilka fordon och transporter som omfattas av reglerna.Förändringarna innebär att transportföretag får ett tydligare medansvar för att möjliggöra korrekt lastsäkring, samtidigt som föraren fortsatt har det operativa ansvaret för att transporten genomförs på ett trafiksäkert sätt. Samtidigt omfattar regelverket i praktiken inte andra aktörer i transportkedjan, såsom beställare eller varuägare, vilket lämnar viktiga frågor om ansvarsfördelning obesvarade.Sveriges Åkeriföretag: tydligare vägledning krävsSveriges Åkeriföretag anser att de nya reglerna är ett steg i rätt riktning. Det är positivt att ansvaret förtydligas och att transportföretagens roll i att möjliggöra säker lastsäkring lyfts fram, samtidigt som ett alltför långtgående straffansvar inte införs.Samtidigt ser vi tydliga brister. Framför allt behöver vägledningen kring hur kraven ska tillämpas i praktiken bli betydligt mer konkret och enhetlig. I dag finns en risk att regelverket i praktiken tolkas olika vid kontroller, vilket skapar osäkerhet för företagen.Det är avgörande att regelverket utvecklas så att det inte blir våra åkeriföretag som – efter att ha blivit stoppade i kontroller – genom prejudicerande beslut i efterhand tvingas bära kostnaderna för otydliga krav. En sådan ordning skapar rättsosäkerhet och riskerar att slå särskilt hårt mot seriösa företag som vill göra rätt.Sveriges Åkeriföretag menar därför att myndigheterna behöver ta nästa steg: tydligare vägledning, ökad standardisering av dokumentation och en mer balanserad ansvarsfördelning i hela transportkedjan. Det är nödvändigt både för trafiksäkerheten och för rättvisa konkurrensvillkor.Som ett stöd i det praktiska arbetet rekommenderar vi att svenska åkeriföretag alltid har med sig Åkerihandboken eller TYA:s lastsäkringshandbok vid transporter, för att kunna visa vedertagen praxis och underlätta vid eventuella kontroller.Läs merNLF - InformationStatens vegvesen – väg, trafik och regelverkForskrift om bruk av kjøretøy (Lovdata)

Läs mer
Dispens.png.

FÖRETAGANDE 2026-05-26

Positiv utveckling när Trafikverket moderniserar dispenshanteringen

Digitalisering och smartare processer blir allt viktigare även inom hanteringen av transportdispenser. Nu har Trafikverket inlett ett projekt för att undersöka hur AI och automatisering kan användas i Trix – systemet för hantering av dispenser för specialtransporter. Satsningen ses som ett viktigt steg mot en mer effektiv, enhetlig och förutsägbar dispenshantering för transportbranschen.Målet med projektet är bland annat att skapa tydligare och mer enhetliga bedömningar, göra handläggningstiderna mer förutsägbara och samtidigt minska administrationen för både myndigheter och transportföretag.Smidigare processer med hjälp av AIFör företag som arbetar med specialtransporter är dispenser ofta en avgörande del av transportplaneringen. Därför välkomnas utvecklingen av många aktörer inom näringen där framförhållning, effektiv logistik och tydliga besked är centrala delar av verksamheten.Under det senaste året har flera förbättringar redan genomförts i systemet. Bland annat har möjligheten till gruppbeslut införts och lastbeskrivningen förenklats. Samtidigt pågår arbete med att utveckla tidsvillkor och se över toleranser för vikter.Den nya AI-satsningen bedöms kunna bidra till smidigare trafikplanering och bättre service gentemot kunder och transportköpare. Förhoppningen är också att automatiseringen ska skapa en mer effektiv och rättssäker process för alla parter som använder systemet.Projektet drivs av Trafikverket i samarbete med Sveriges Åkeriföretag och Svenska Mobilkranföreningen. Flera medlemsföretag deltar dessutom som testföretag i utvecklingsarbetet.Flera utvecklingsinsatser pågårParallellt pågår även en översyn av FAV-utbildningarna med målet att göra utbildningarna mer tillgängliga för näringen.Arbetet befinner sig fortfarande i ett tidigt skede, men förväntningarna på projektets möjligheter är stora. För transportnäringen kan utvecklingen på sikt innebära både effektivare processer och bättre förutsättningar för framtidens specialtransporter.

Läs mer
APL_akerinaringen_Lindstroms_Transport.png.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-04

APL öppnar dörren till åkerinäringen

För Lindströms Transport har arbetsplatsförlagt lärande blivit en naturlig del av verksamheten och en viktig satsning för framtidens kompetensförsörjning. Genom att ta emot elever får företaget både möjlighet att visa upp näringen och att tidigt knyta kontakt med framtida medarbetare.– Målet i grunden med APL är att rekrytera. Kan vi få eleverna att trivas hos oss under APL-perioden ökar chansen till att de stannar kvar i branschen, säger Andreas Lindström, vd på Lindströms Transport.Arbetsplatsförlagt lärande är en del av yrkesutbildningen där eleverna får möjlighet att genomföra en del av sin utbildning på en arbetsplats. För åkerinäringen innebär det en chans att bidra till utbildningen samtidigt som branschen blir mer synlig för framtida förare.Lindströms Transport tar främst emot elever inom distributionstrafik, där upplägget både anpassas efter utbildning och elevens inriktning.– Eleverna kommer ofta ut i trafiken ganska snabbt, men det sker alltid strukturerat och med en tydlig handledare kopplad till eleven, säger Andreas Lindström. Lindströms Transport. Foto: Sebastian Brännvall. Struktur och förberedelserEn viktig del i arbetet är att skapa rätt förutsättningar redan innan APL-perioden startar. Eleverna får ofta komma på besök i verksamheten för att träffa handledare och få en bild av hur arbetet fungerar. Handledarrollen är central för att APL ska fungera i praktiken.– Det handlar om att skapa trygghet från start. Eleven ska veta vem som ansvarar för vad och även kunna få en uppfattning om hur dagarna kommer att se ut, säger han.En bra handledare behöver vara pedagogisk, lugn och ha god social kompetens. Det är egenskaper som är avgörande för att eleven ska lyckas, även om det inte alltid är självklart i en stressig vardag. Samtidigt finns utmaningar i rollen, inte minst i en vardag med högt tempo där det krävs att handledaren ger eleven fullt fokus och kan lägga undan andra arbetsuppgifter under handledningstillfällena. Lindströms Transport. Foto: Sebastian Brännvall. Viktig väg in i yrketAPL ger eleverna en konkret inblick i ett yrke som annars kan vara svårt att förstå fullt ut från skolbänken. Samtidigt får företagen möjlighet att bidra till och påverka framtidens kompetensförsörjning.– Nyfikenhet och engagemang kommer man långt med i den här branschen. Det är ett yrke där man lär sig hela tiden, säger Andreas Lindström.Arbetet med kompetensförsörjning och APL är en viktig del i att säkra tillgången på framtida förare och medarbetare i åkerinäringen. Samtidigt kan APL bidra till utveckling även internt i företagen, där elevernas perspektiv blir en del av det löpande förbättringsarbetet.– Vi lyssnar hela tiden på de infallsvinklar som kommer in. Det hjälper oss att utveckla arbetssätt och tänka nytt.Avgörande för näringens kompetensförsörjningBehovet av APL-platser är stort och bedöms växa ytterligare framöver och färre praktikplatser skulle få konsekvenser för hela näringens kompetensförsörjning. Enligt Andreas behöver fler åkeriföretag ta en aktiv roll i utbildningskedjan och vi skulle riskera en större brist på förare om det skulle finnas färre APL-platser. Lindströms Transport. Foto: Sebastian Brännvall.

Läs mer