2025-10-14
DEBATTARTIKLAR
Omställningen av de tunga godstransporterna går trögt i Sverige. Orsaken är välkänd: fossilfria alternativ är dyrare och marknaden är ännu inte beredd att bära merkostnaden. Resultatet blir att investeringarna uteblir – trots att både tekniken och viljan finns hos transportföretag och tillverkare.
Politiken har under flera år ställt krav på transportnäringen om en utveckling mot fossilfria och framförallt eldrivna transporter. EU:s utsläppskrav och Sveriges egna klimatmål har fungerat som betydelsefulla riktmärken för åkerier och fordonstillverkare att agera. Men samtidigt misslyckas politiken med att leverera de verktyg som krävs för att utvecklingen ska bli möjlig i realiteten.
Nya satsningar, men det krävs mer
I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen bland annat satsningar på laddinfrastruktur samt en förstärkning av Klimatklivet. Elskatten sänks marginellt. Varje satsning är förstås välkommen. Men i det större sammanhanget saknas fortfarande det avgörande – riktade stöd och incitament som gör det kommersiellt rationellt att gå från diesel till el för de tunga transporterna.
Åkerier och logistikföretag förväntas därmed fortsatt beställa dyra eldrivna lastbilar, bygga laddplatser, säkra effekt och ta hela restvärdesrisken, utan betalningsvilja från kunderna och utan kompenserande statligt stöd som minskar osäkerheten.
Konsekvensen står klar: klimatmålen för transportsektorn ligger nu bortom horisonten. Hade politiken velat understödja utvecklingen mot målen så hade den också bidragit med de stöd och stimulanser som behövs för att utjämna de kommersiella förutsättningarna för utsläppsfria alternativ. Återigen har politiken ställt krav på en marknadsutveckling som den inte är beredd att backa upp uthålligt.
Svensk industri utmanad
Frustrationen torde vara påtaglig i svensk fordonsindustri. Sverige har under decennier byggt upp världsledande kompetens inom tunga fordon. En industri med tusentals arbetstillfällen och en innovationskraft som har placerat oss i absolut framkant teknologiskt.
Tillverkarna riskerar nu miljardböter om EU:s klimatkrav inte uppfylls. Hotet om sådana straffåtgärder ter sig allt märkligare i ljuset av det begränsade understödet. Istället för att stimulera en fungerande hemmamarknad där ny teknik skulle ha kunnat skala, lämnas tillverkarna att bära både investeringar i innovation och riskera dryga sanktioner.
För att bryta detta mönster hade det krävts en annan politisk ansats. Klimatpremien, med stöd för inköp av tunga elfordon, hade behövt förstärkas och gälla över flera år så att åkerier hade vågat trycka på beställningsknappen. Transportköpare hade behövt ges ekonomiska incitament att välja utsläppsfria transportalternativ, exempelvis genom att tillfälligtvis kompenseras för den högre kostnaden via skattesystemet.
Skatten på laddel borde ha reducerats till nära noll. Kraven på offentlig sektors upphandling av utsläppseffektiva transportlösningar kunde ha skärpts där så är relevant. Samtidigt hade infrastrukturpolitiken behövt bli mer resolut, med snabbspår för elnätsanslutningar, förutsägbara tariffer och tydligt utpekade högeffektkorridorer på de viktigaste transportstråken.
Finansieringsmöjligheterna finns
Finansieringen hade transportsektorn och dess kunder i stor utsträckning kunnat stå för. EU:s nya utsläppshandel för transportsektorn, ETS2, är på väg att införas. Prognosen är att den efter hand kommer att generera betydande intäkter till staten. Dessa framtida medel hade troligtvis kunnat intecknas för att understödja övergången till fossilfria transporter.
På så sätt hade politiken både kunnat prissätta utsläpp och samtidigt ge transportnäringen mer robusta förutsättningar att kunna investera. Det hade dessutom varit ett effektivt sätt att undvika att resurserna från utsläppshandeln löses upp i det allmänna budgetutrymmet. Att de istället kunde riktas direkt till den sektor där förändringen ska ske och varifrån medlen dessutom kommer.
Självklart kan staten inte göra allt. Fordonstillverkarna, transportköparna, åkerierna och elnätägarna har alla avgörande roller att spela i förändringen, och alla parter behöver vara beredda att ta ökad risk. Men politikens centrala roll i frågan kan inte förskjutas. När Sverige och EU har ställt krav på en hastig elektrifiering av transporterna, är det också politikens ansvar att skapa förutsättningar som möjliggör marknadsutvecklingen. Annars förblir målen enbart mål.
Transportnäringen står fortsatt redo att ta ansvar. Men det får konstateras att de nödvändiga verktygen för en transformation till utsläppsfria tunga transporter ännu inte är på plats och att vänteläge råder.
Oscar Hyléen
VD Sveriges Åkeriföretag
Aktuella nyheter
FÖRETAGANDE 2025-12-16
Förlängt samarbete med Trygg-HansaVi har förlängt vårt mångåriga samarbete med Trygg-Hansa. Det innebär att du som medlem även fortsättningsvis får tillgång till försäkringslösningar som är anpassade för åkeribranschens verklighet – med fokus på trygghet för företag, fordon och anställda.Genom samarbetet erbjuder vi försäkringar för företaget, lastbilar och släp samt SÅ Sjukvårdsförsäkring som bidrar till snabbare vård och kortare sjukfrånvaro. Från 2026 stärks erbjudandet ytterligare genom nya och förbättrade lösningar för både företag och personal.Det här är nytt i avtalet från 2026Det förlängda avtalet innehåller flera förbättringar som stärker tryggheten i hela företaget.SÅ SjukvårdsförsäkringPremien är oförändrad samtidigt som kravet på att vara fullt arbetsför vid tecknande tas bort. Försäkringen inkluderar nu även ersättning vid influensavaccination.Företags- och fordonsförsäkringAvtalet innehåller särskilda villkor för ellastbil samt nya försäkringar kopplade till egen elproduktion via solceller, både för egendom och avbrott. Dessutom erbjuds rabatterad premie på transportöransvarsförsäkring.Skydd för anställdaVi erbjuder ett stärkt gruppförsäkringserbjudande för personal under 40 år samt rabatter på privata försäkringar för anställda.SÅ Sjukvårdsförsäkring – snabb vård när den behövsSÅ Sjukvårdsförsäkring är framtagen för att minska konsekvenserna av sjukdom i verksamheten. Genom snabb och effektiv vård hos rätt specialist kan sjukfrånvaron kortas, vilket gynnar både den anställde och företagets ekonomi. Premien är avdragsgill för företaget.Försäkringen ger tillgång till medicinsk rådgivning av legitimerade sjuksköterskor, vårdgaranti med specialistbesök inom sex arbetsdagar och operation inom fjorton arbetsdagar samt tidsbokning till privat planerad vård via ett rikstäckande vårdgivarnätverk. Läs mer om vårt samarbetsavtal med Trygg-Hansa
INFRASTRUKTUR 2025-12-22
Möte med infrastrukturministern om bristerna i vinterväghållningenVi deltog nyligen i ett möte om vinterväghållning där bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson samlade Trafikverket, Sveriges Åkeriföretag och entreprenörer för en gemensam genomgång. Fokus låg på hur planering, genomförande och uppföljning av vinterunderhållet kan bli mer effektivt och träffsäkert.För åkerinäringen är en fungerande vinterväghållning avgörande för trafiksäkerhet, framkomlighet och leveranssäkerhet. När underhållet brister får det omedelbara konsekvenser för förare, fordon och samhällsviktiga transporter. Vår bild är tydlig: problemen handlar i stor utsträckning om bristande kvalitet i utförandet, otillräcklig uppföljning och en för låg ambitionsnivå i delar av genomförandet.Vi har samlat in underlag från åkerier som utför plogning och halkbekämpning samt tagit del av Trafikverkets digitala uppföljning. Den visar bland annat brister i förebyggande åtgärder, för låg saltanvändning och för sen utkallning av insatser – faktorer som direkt påverkar väglag och säkerhet.En viktig förutsättning för ett mer robust vinterunderhåll är att marknadens aktörer ges långsiktiga och tydliga spelregler. Det krävs kontrakt och regelverk som skapar incitament för utveckling, innovation och investeringar i nya arbetssätt. Rätt åtgärd vid rätt tidpunkt, systematisk uppföljning och ökad användning av modern teknik och data måste vara vägledande.För att vinterväghållningen ska fungera bättre behöver hela kedjan mötas, dela erfarenheter och ta gemensamt ansvar. Först då kan arbetssätten utvecklas och underhållet effektiviseras på ett sätt som ger verklig effekt i vardagen.
POLITIK 2026-01-15
Åkerinäringen presenterar Vägvalet 2026Inför valåret 2026 presenterar vi Sveriges Åkeriföretags näringspolitiska program - Vägvalet 2026. Programmet samlar 45 konkreta politiska förslag till politiker på nationell, regional och kommunal nivå, för hur tunga vägtransporter kan bidra till ett tryggare, mer hållbart och konkurrenskraftigt Sverige.Varje dag ser åkerinäringen till att livsmedel, läkemedel, byggmaterial och industrivaror når fram i hela landet. Samtidigt står transportsektorn inför avgörande vägval: hur försörjningsberedskapen ska stärkas, klimatomställningen genomföras, trafiksäkerheten förbättras och rättvisa villkor säkerställa. Vägvalet 2026 pekar ut de politiska beslut som krävs för att transporter ska fungera lokalt, regionalt och nationellt, och fortsätta bidra till samhällsnytta, klimatmål och tillväxt.