Krav utan verktyg lämnar transportnäringen i väntläge

Debattartikeln i DI

2025-10-14

DEBATTARTIKLAR

Omställningen av de tunga godstransporterna går trögt i Sverige. Orsaken är välkänd: fossilfria alternativ är dyrare och marknaden är ännu inte beredd att bära merkostnaden. Resultatet blir att investeringarna uteblir – trots att både tekniken och viljan finns hos transportföretag och tillverkare. 

Politiken har under flera år ställt krav på transportnäringen om en utveckling mot fossilfria och framförallt eldrivna transporter. EU:s utsläppskrav och Sveriges egna klimatmål har fungerat som betydelsefulla riktmärken för åkerier och fordonstillverkare att agera. Men samtidigt misslyckas politiken med att leverera de verktyg som krävs för att utvecklingen ska bli möjlig i realiteten. 

Nya satsningar, men det krävs mer  

I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen bland annat satsningar på laddinfrastruktur samt en förstärkning av Klimatklivet. Elskatten sänks marginellt. Varje satsning är förstås välkommen. Men i det större sammanhanget saknas fortfarande det avgörande – riktade stöd och incitament som gör det kommersiellt rationellt att gå från diesel till el för de tunga transporterna.  

Åkerier och logistikföretag förväntas därmed fortsatt beställa dyra eldrivna lastbilar, bygga laddplatser, säkra effekt och ta hela restvärdesrisken, utan betalningsvilja från kunderna och utan kompenserande statligt stöd som minskar osäkerheten. 

Konsekvensen står klar: klimatmålen för transportsektorn ligger nu bortom horisonten. Hade politiken velat understödja utvecklingen mot målen så hade den också bidragit med de stöd och stimulanser som behövs för att utjämna de kommersiella förutsättningarna för utsläppsfria alternativ. Återigen har politiken ställt krav på en marknadsutveckling som den inte är beredd att backa upp uthålligt. 

Svensk industri utmanad 

Frustrationen torde vara påtaglig i svensk fordonsindustri. Sverige har under decennier byggt upp världsledande kompetens inom tunga fordon. En industri med tusentals arbetstillfällen och en innovationskraft som har placerat oss i absolut framkant teknologiskt.  

Tillverkarna riskerar nu miljardböter om EU:s klimatkrav inte uppfylls. Hotet om sådana straffåtgärder ter sig allt märkligare i ljuset av det begränsade understödet. Istället för att stimulera en fungerande hemmamarknad där ny teknik skulle ha kunnat skala, lämnas tillverkarna att bära både investeringar i innovation och riskera dryga sanktioner. 

För att bryta detta mönster hade det krävts en annan politisk ansats. Klimatpremien, med stöd för inköp av tunga elfordon, hade behövt förstärkas och gälla över flera år så att åkerier hade vågat trycka på beställningsknappen. Transportköpare hade behövt ges ekonomiska incitament att välja utsläppsfria transportalternativ, exempelvis genom att tillfälligtvis kompenseras för den högre kostnaden via skattesystemet.  

Skatten på laddel borde ha reducerats till nära noll. Kraven på offentlig sektors upphandling av utsläppseffektiva transportlösningar kunde ha skärpts där så är relevant. Samtidigt hade infrastrukturpolitiken behövt bli mer resolut, med snabbspår för elnätsanslutningar, förutsägbara tariffer och tydligt utpekade högeffektkorridorer på de viktigaste transportstråken. 

Finansieringsmöjligheterna finns 

Finansieringen hade transportsektorn och dess kunder i stor utsträckning kunnat stå för. EU:s nya utsläppshandel för transportsektorn, ETS2, är på väg att införas. Prognosen är att den efter hand kommer att generera betydande intäkter till staten. Dessa framtida medel hade troligtvis kunnat intecknas för att understödja övergången till fossilfria transporter.  

På så sätt hade politiken både kunnat prissätta utsläpp och samtidigt ge transportnäringen mer robusta förutsättningar att kunna investera. Det hade dessutom varit ett effektivt sätt att undvika att resurserna från utsläppshandeln löses upp i det allmänna budgetutrymmet. Att de istället kunde riktas direkt till den sektor där förändringen ska ske och varifrån medlen dessutom kommer. 

Självklart kan staten inte göra allt. Fordonstillverkarna, transportköparna, åkerierna och elnätägarna har alla avgörande roller att spela i förändringen, och alla parter behöver vara beredda att ta ökad risk. Men politikens centrala roll i frågan kan inte förskjutas. När Sverige och EU har ställt krav på en hastig elektrifiering av transporterna, är det också politikens ansvar att skapa förutsättningar som möjliggör marknadsutvecklingen. Annars förblir målen enbart mål. 

Transportnäringen står fortsatt redo att ta ansvar. Men det får konstateras att de nödvändiga verktygen för en transformation till utsläppsfria tunga transporter ännu inte är på plats och att vänteläge råder. 

Oscar Hyléen
VD Sveriges Åkeriföretag

Aktuella nyheter

Timber 44.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-03-02

5 skäl att välja en yrkesförarutbildning

Åkerinäringen är en av Sveriges viktigaste näringar. Varje dag levereras livsmedel, mediciner, byggmaterial och industrivaror till hela landet och bakom ratten sitter yrkesförare med rätt kompetens och utbildning. För den som står inför ett yrkesval eller som funderar på att byta bana finns det flera goda skäl att välja en yrkesförarutbildning för att bli lastbilschaufför. Bristen på lastbilschaufförer är stor. Därför är chansen till jobb direkt efter examen väldigt god.Enligt statistik från SCB ligger lönenivåerna för lastbilschaufförer på en hög nivå jämfört med många andra yrken som inte kräver en längre högskoleutbildning. Dessutom har lönerna för lastbilschaufförer haft en stadig uppgång de senaste åren, vilket tyder på en stabil och ökande trend.1. Goda möjligheter till jobbEfterfrågan på utbildade yrkesförare är stabil i stora delar av landet. Transporter är en förutsättning för att samhället ska fungera, oavsett konjunktur. Med rätt utbildning och behörigheter ökar möjligheterna till arbete direkt efter examen. Enligt Gymnasiebarometern 2025/2026, publicerad av TYA, går i genomsnitt 82 procent av de elever som tar examen som lastbilschaufförer direkt vidare till anställning.Många elever får kontakt med arbetsgivare redan under praktikperioden. En yrkesförarutbildning är därför ett konkret steg mot en bransch med långsiktigt behov av kompetens. Arbetsförmedlingens prognos över yrket visar i ett regionalt perspektiv att efterfrågan på medellång sikt förväntas vara stor för lastbilschaufförer.2. En yrkesroll med ansvar och frihetAtt arbeta som yrkesförare innebär ett stort ansvar och yrket erbjuder en hög grad av självständighet. Arbetet präglas av struktur och problemlösning och för många är kombinationen av frihet och ansvar en av yrkets största drivkrafter.3. Specialisering och utvecklingsmöjligheterAtt utbilda sig till lastbilschaufför innebär inte att man väljer en enda typ av jobb. Transportbranschen rymmer många olika inriktningar, arbetsmiljöer och karriärvägar. Det gör yrket både varierat och utvecklingsbart över tid.Det kan handla om:FjärrtransporterDistribution i stadstrafikAnläggningstransporterTank- och farligt godsSkogs- och timmertransporter4. Modern teknik och hållbar omställningDagens lastbilar är tekniskt avancerade fordon med fokus på trafiksäkerhet, effektivitet och minskad klimatpåverkan.Elektrifiering, alternativa drivmedel och digitala planeringssystem förändrar branschen i snabb takt. En transportutbildning ger kunskap om både fordonsteknik och hållbart körsätt. Den som väljer att utbilda sig som yrkeschaufför kliver in i en näring som är mitt i en viktig omställning.5. Ett yrke som får Sverige att fungeraUtan transporter stannar samhället, det gäller i vardagen och i kris. Som yrkesförare är du en del av Sveriges försörjningsberedskap. Du ser till att varor når butiker, att sjukvården får sina leveranser och att näringslivet kan fortsätta att producera. Att arbeta som chaufför är ett yrke med samhällsbärande betydelse.

Läs mer
lastbil på väg.

POLITIK 2026-03-02

Vägvalet 2026 – hållbara tunga transporter

Åkerinäringen vill och kan bidra till klimatomställningen. Men omställningen till fossilfria tunga transporter måste vara praktiskt genomförbar och ekonomiskt hållbar. Tunga vägtransporter står för omkring åtta procent av Sveriges växthusgasutsläpp. Här finns stor potential att minska utsläppen samtidigt som vi stärker konkurrenskraft, försörjningsberedskap och tillväxt. Rätt vägval är avgörande.Åkeriföretagen investerar redan i ny teknik, elektrifiering och fossilfria drivmedel men kostnaderna är fortsatt höga och villkoren för osäkra. Därför krävs långsiktiga och teknikneutrala styrmedel som gör det möjligt att fatta hållbara investeringsbeslut.Tre prioriterade områden:1. Gynna fossilfria drivmedelFörläng skattebefrielsen för biodrivmedel, skapa långsiktiga reduktionspliktsnivåer och stärk investeringsstöden för el- och gasfordon samt tillhörande infrastruktur.2. Gör elektrifieringen möjligSäkerställ elnätskapacitet i rätt tid och på rätt plats, förenkla tillståndsprocesser och inför riktade åtgärder som sänker driftskostnaderna för eldrivna tunga fordon.3. Stärk efterfrågan på hållbara transporterDet måste löna sig att köra och köpa fossilfritt. Inför skatteincitament för transportköpare och skärp klimatkraven i offentliga upphandlingar.Åkerinäringen är en del av lösningen. Nu behöver politiken skapa stabila och långsiktiga förutsättningar som gör omställningen möjlig i praktiken.

Läs mer
antecknar under möte.

DRIVMEDEL 2026-03-03

Oro i omvärlden kan påverka bränslepriserna – säkra dina avtal med index

Den geopolitiska oron i vår omvärld riskerar återigen att slå mot energimarknaderna. Erfarenheten visar att osäkerhet snabbt kan påverka drivmedelspriserna och därmed kostnaderna för vägtransporter i hela landet.För åkeriföretag, som redan verkar i en bransch med små marginaler och hård konkurrens, kan kraftiga och snabba prisförändringar få stora konsekvenser. När drivmedelskostnaderna stiger utan att avtalen är anpassade för det, flyttas risken ensidigt över på transportören.Vi ser nu hur viktigt det är att transportavtal är konstruerade för att hantera just den här typen av svängningar.

Läs mer