2025-10-14
DEBATTARTIKLAR
Omställningen av de tunga godstransporterna går trögt i Sverige. Orsaken är välkänd: fossilfria alternativ är dyrare och marknaden är ännu inte beredd att bära merkostnaden. Resultatet blir att investeringarna uteblir – trots att både tekniken och viljan finns hos transportföretag och tillverkare.
Politiken har under flera år ställt krav på transportnäringen om en utveckling mot fossilfria och framförallt eldrivna transporter. EU:s utsläppskrav och Sveriges egna klimatmål har fungerat som betydelsefulla riktmärken för åkerier och fordonstillverkare att agera. Men samtidigt misslyckas politiken med att leverera de verktyg som krävs för att utvecklingen ska bli möjlig i realiteten.
Nya satsningar, men det krävs mer
I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen bland annat satsningar på laddinfrastruktur samt en förstärkning av Klimatklivet. Elskatten sänks marginellt. Varje satsning är förstås välkommen. Men i det större sammanhanget saknas fortfarande det avgörande – riktade stöd och incitament som gör det kommersiellt rationellt att gå från diesel till el för de tunga transporterna.
Åkerier och logistikföretag förväntas därmed fortsatt beställa dyra eldrivna lastbilar, bygga laddplatser, säkra effekt och ta hela restvärdesrisken, utan betalningsvilja från kunderna och utan kompenserande statligt stöd som minskar osäkerheten.
Konsekvensen står klar: klimatmålen för transportsektorn ligger nu bortom horisonten. Hade politiken velat understödja utvecklingen mot målen så hade den också bidragit med de stöd och stimulanser som behövs för att utjämna de kommersiella förutsättningarna för utsläppsfria alternativ. Återigen har politiken ställt krav på en marknadsutveckling som den inte är beredd att backa upp uthålligt.
Svensk industri utmanad
Frustrationen torde vara påtaglig i svensk fordonsindustri. Sverige har under decennier byggt upp världsledande kompetens inom tunga fordon. En industri med tusentals arbetstillfällen och en innovationskraft som har placerat oss i absolut framkant teknologiskt.
Tillverkarna riskerar nu miljardböter om EU:s klimatkrav inte uppfylls. Hotet om sådana straffåtgärder ter sig allt märkligare i ljuset av det begränsade understödet. Istället för att stimulera en fungerande hemmamarknad där ny teknik skulle ha kunnat skala, lämnas tillverkarna att bära både investeringar i innovation och riskera dryga sanktioner.
För att bryta detta mönster hade det krävts en annan politisk ansats. Klimatpremien, med stöd för inköp av tunga elfordon, hade behövt förstärkas och gälla över flera år så att åkerier hade vågat trycka på beställningsknappen. Transportköpare hade behövt ges ekonomiska incitament att välja utsläppsfria transportalternativ, exempelvis genom att tillfälligtvis kompenseras för den högre kostnaden via skattesystemet.
Skatten på laddel borde ha reducerats till nära noll. Kraven på offentlig sektors upphandling av utsläppseffektiva transportlösningar kunde ha skärpts där så är relevant. Samtidigt hade infrastrukturpolitiken behövt bli mer resolut, med snabbspår för elnätsanslutningar, förutsägbara tariffer och tydligt utpekade högeffektkorridorer på de viktigaste transportstråken.
Finansieringsmöjligheterna finns
Finansieringen hade transportsektorn och dess kunder i stor utsträckning kunnat stå för. EU:s nya utsläppshandel för transportsektorn, ETS2, är på väg att införas. Prognosen är att den efter hand kommer att generera betydande intäkter till staten. Dessa framtida medel hade troligtvis kunnat intecknas för att understödja övergången till fossilfria transporter.
På så sätt hade politiken både kunnat prissätta utsläpp och samtidigt ge transportnäringen mer robusta förutsättningar att kunna investera. Det hade dessutom varit ett effektivt sätt att undvika att resurserna från utsläppshandeln löses upp i det allmänna budgetutrymmet. Att de istället kunde riktas direkt till den sektor där förändringen ska ske och varifrån medlen dessutom kommer.
Självklart kan staten inte göra allt. Fordonstillverkarna, transportköparna, åkerierna och elnätägarna har alla avgörande roller att spela i förändringen, och alla parter behöver vara beredda att ta ökad risk. Men politikens centrala roll i frågan kan inte förskjutas. När Sverige och EU har ställt krav på en hastig elektrifiering av transporterna, är det också politikens ansvar att skapa förutsättningar som möjliggör marknadsutvecklingen. Annars förblir målen enbart mål.
Transportnäringen står fortsatt redo att ta ansvar. Men det får konstateras att de nödvändiga verktygen för en transformation till utsläppsfria tunga transporter ännu inte är på plats och att vänteläge råder.
Oscar Hyléen
VD Sveriges Åkeriföretag
Aktuella nyheter
DRIVMEDEL 2026-03-09
Modell för veckovis indexjustering finns nu tillgängligDen ökade oron i Mellanöstern riskerar att leda till snabba och kraftiga svängningar i drivmedelspriserna. För att underlätta dialogen mellan åkeriföretag och transportköpare har vi därför åter publicerat vår modell för veckovis justering av drivmedelskostnader på transportindex.se.Erfarenheterna från 2021 visar hur snabbt kostnadsbilden kan förändras och vilka konsekvenser det kan få för hela åkerinäringen. Vi uppmanar därför medlemsföretagen att redan nu ta en dialog med sina kunder om hur eventuella kostnadsökningar ska hanteras.Syftet med indexreglering är att behålla den ekonomiska balans som fanns när avtalet ingicks. Genom att använda index eller tydliga bränsleklausuler i avtalen kan både åkeriföretag och transportköpare hantera kostnadsförändringar på ett transparent och förutsägbart sätt.Den modell för veckovis reglering som nu finns tillgänglig är inte en förändring av DMT utan ett kompletterande och tillfälligt verktyg för situationer där drivmedelspriserna förändras snabbt. Modellen är avsedd som en tillfällig hantering vid kraftiga och snabba ökningar av drivmedelskostnader under en begränsad period.Kontakta oss om du har frågor 010-510 54 00 transportekonomi@akeri.se
LAGAR & REGLER 2026-03-19
Polen utökar SENT – fler transporter omfattas av övervakningPolen har beslutat att utöka det så kallade SENT-systemet, som används för att övervaka transporter av utvalda varor på väg och järnväg. Systemet har tidigare främst omfattat exempelvis bränslen, men utvidgas nu till att även inkludera bland annat kläder, textilier och skor. Det innebär att transporter som tidigare varit undantagna nu kan bli anmälningspliktiga.Om du kör transporter till, från eller genom Polen behöver du säkerställa att:Transporten är registrerad i SENT innan den påbörjasGPS-spårning är aktiv under hela transportenFöraren har tillgång till korrekt dokumentation och referensnummerAnsvarsfördelningen mellan transportör och uppdragsgivare är tydligDet polska systemet är väl utvecklat och kontrollerna är omfattande, vilket innebär att brister kan få tydliga konsekvenser. Det kan handla om höga böter, förseningar eller stopp i transporten, men också administrativa följder för både transportör och kund.Vår rekommendation är att se över rutiner för internationella transporter i Polen. Säkerställ att du har koll på vilka varor som omfattas, att det är tydligt vem som ansvarar för registreringen i SENT och att förarna har rätt information och systemstöd.Regelverken i Europa blir allt mer digitala och detaljerade. Att ha rätt processer på plats minskar risken för avbrott i transporterna. Läs mer på den polska myndighetens webbplats (PUESC)
LAGAR & REGLER 2026-04-13
Dispens på inrikes trafiktillståndRegeringen har nu beslutat om en tillfällig dispens från cabotagereglerna efter stormen Johannes, som i vintras fällde stora mängder skog i delar av landet. Syftet är att öka transportkapaciteten för att få ut det stormfällda virket.I dialog med Regeringskansliet har vi drivit linjen att eventuella lättnader måste kombineras med tydliga krav och kontroller. I övrigt krävs alla tillstånd för att bedriva yrkesmässig trafik i hemlandet och inom EU. Beslutet innebär inte att aktörer utan trafiktillstånd fritt kan utföra transporter av stormfälld skog.Detta innebär beslutetDispensen gäller mellan den 15 april och 30 september 2026 och omfattar transporter av rundvirke från stormdrabbade områden och omfattar transporter i flera län, däribland Dalarna, Gävleborg och Västerbotten. För att omfattas måste transporterna gälla rundvirke från stormdrabbade områden och företagen ska ha tillstånd från ett annat EES-land samt anmäla sina fordon till Transportstyrelsen.För utländska åkerier gäller fortsatt omfattande krav:• Dispensen gäller endast undantag från svenskt trafiktillstånd, inte övriga regler• Företagen måste ha giltigt trafiktillstånd i hemlandet samt internationellt (gemenskapstillstånd)• Fordonen ska vara besiktade och godkända samt utrustade med senaste generationens färdskrivare• Utstationeringsreglerna kvarstår• Transporterna ska enbart avse rundvirke från stormområdet• Brott mot reglerna klassas som olaga yrkesmässig trafikTransportköpande företag som anlitar utländska åkerier har informationsskyldighet om ovan krav. För svenska företag kvarstår kravet, exakt som tidigare, på trafiktillstånd för att bedriva yrkesmässig godstransport med lastbil mot betalning.Mer informationBeslutet handlar om en strikt reglerad dispens från cabotagereglerna och inte en generell öppning av marknaden. Alla grundläggande krav för yrkesmässig trafik inom EU kvarstår. Vi följer utvecklingen noggrant. Läs mer hos transportstyrelsen Läs förordningen om tillfälligt undantag från krav på yrkestrafiktillstånd