2025-10-14
DEBATTARTIKLAR
Omställningen av de tunga godstransporterna går trögt i Sverige. Orsaken är välkänd: fossilfria alternativ är dyrare och marknaden är ännu inte beredd att bära merkostnaden. Resultatet blir att investeringarna uteblir – trots att både tekniken och viljan finns hos transportföretag och tillverkare.
Politiken har under flera år ställt krav på transportnäringen om en utveckling mot fossilfria och framförallt eldrivna transporter. EU:s utsläppskrav och Sveriges egna klimatmål har fungerat som betydelsefulla riktmärken för åkerier och fordonstillverkare att agera. Men samtidigt misslyckas politiken med att leverera de verktyg som krävs för att utvecklingen ska bli möjlig i realiteten.
Nya satsningar, men det krävs mer
I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen bland annat satsningar på laddinfrastruktur samt en förstärkning av Klimatklivet. Elskatten sänks marginellt. Varje satsning är förstås välkommen. Men i det större sammanhanget saknas fortfarande det avgörande – riktade stöd och incitament som gör det kommersiellt rationellt att gå från diesel till el för de tunga transporterna.
Åkerier och logistikföretag förväntas därmed fortsatt beställa dyra eldrivna lastbilar, bygga laddplatser, säkra effekt och ta hela restvärdesrisken, utan betalningsvilja från kunderna och utan kompenserande statligt stöd som minskar osäkerheten.
Konsekvensen står klar: klimatmålen för transportsektorn ligger nu bortom horisonten. Hade politiken velat understödja utvecklingen mot målen så hade den också bidragit med de stöd och stimulanser som behövs för att utjämna de kommersiella förutsättningarna för utsläppsfria alternativ. Återigen har politiken ställt krav på en marknadsutveckling som den inte är beredd att backa upp uthålligt.
Svensk industri utmanad
Frustrationen torde vara påtaglig i svensk fordonsindustri. Sverige har under decennier byggt upp världsledande kompetens inom tunga fordon. En industri med tusentals arbetstillfällen och en innovationskraft som har placerat oss i absolut framkant teknologiskt.
Tillverkarna riskerar nu miljardböter om EU:s klimatkrav inte uppfylls. Hotet om sådana straffåtgärder ter sig allt märkligare i ljuset av det begränsade understödet. Istället för att stimulera en fungerande hemmamarknad där ny teknik skulle ha kunnat skala, lämnas tillverkarna att bära både investeringar i innovation och riskera dryga sanktioner.
För att bryta detta mönster hade det krävts en annan politisk ansats. Klimatpremien, med stöd för inköp av tunga elfordon, hade behövt förstärkas och gälla över flera år så att åkerier hade vågat trycka på beställningsknappen. Transportköpare hade behövt ges ekonomiska incitament att välja utsläppsfria transportalternativ, exempelvis genom att tillfälligtvis kompenseras för den högre kostnaden via skattesystemet.
Skatten på laddel borde ha reducerats till nära noll. Kraven på offentlig sektors upphandling av utsläppseffektiva transportlösningar kunde ha skärpts där så är relevant. Samtidigt hade infrastrukturpolitiken behövt bli mer resolut, med snabbspår för elnätsanslutningar, förutsägbara tariffer och tydligt utpekade högeffektkorridorer på de viktigaste transportstråken.
Finansieringsmöjligheterna finns
Finansieringen hade transportsektorn och dess kunder i stor utsträckning kunnat stå för. EU:s nya utsläppshandel för transportsektorn, ETS2, är på väg att införas. Prognosen är att den efter hand kommer att generera betydande intäkter till staten. Dessa framtida medel hade troligtvis kunnat intecknas för att understödja övergången till fossilfria transporter.
På så sätt hade politiken både kunnat prissätta utsläpp och samtidigt ge transportnäringen mer robusta förutsättningar att kunna investera. Det hade dessutom varit ett effektivt sätt att undvika att resurserna från utsläppshandeln löses upp i det allmänna budgetutrymmet. Att de istället kunde riktas direkt till den sektor där förändringen ska ske och varifrån medlen dessutom kommer.
Självklart kan staten inte göra allt. Fordonstillverkarna, transportköparna, åkerierna och elnätägarna har alla avgörande roller att spela i förändringen, och alla parter behöver vara beredda att ta ökad risk. Men politikens centrala roll i frågan kan inte förskjutas. När Sverige och EU har ställt krav på en hastig elektrifiering av transporterna, är det också politikens ansvar att skapa förutsättningar som möjliggör marknadsutvecklingen. Annars förblir målen enbart mål.
Transportnäringen står fortsatt redo att ta ansvar. Men det får konstateras att de nödvändiga verktygen för en transformation till utsläppsfria tunga transporter ännu inte är på plats och att vänteläge råder.
Oscar Hyléen
VD Sveriges Åkeriföretag
Aktuella nyheter
FÖRETAGANDE 2026-10-28
Medlemsförmåner som stärker din lönsamhetAtt vara medlem i Sveriges Åkeriföretag innebär mer än branschstöd, rådgivning och påverkan. Genom våra medlemsförmåner får medlemsföretagen också tillgång till en rad förmånliga avtal som kan bidra till lägre kostnader, effektivare arbetsprocesser och ökad konkurrenskraft. Bland de medlemsförmåner som många medlemmar lyfter fram finns avtalen med Preem, Trygg-Hansa och Würth. Förmånliga villkor på drivmedel, försäkringar och produkter för verkstad och underhåll kan ge märkbara besparingar i verksamheten och bidra till en tryggare och mer effektiv vardag. Utöver dessa erbjudanden finns medlemsförmåner inom en rad andra områden som är viktiga för dig som åkeriföretagare. Medlemmar har bland annat tillgång till avtal med Kvdbil, Swedol, Colix samt flera digitala tjänster, hotell och kommunikationslösningar som kan spara både tid och pengar.
LAGAR & REGLER 2026-10-22
Ny lag om energiledningssystem och energikartläggningar på remissEnergimyndigheten har nu skickat ut ett förslag till föreskrifter på remiss som hör till den kommande lagen om energiledningssystem och energikartläggningar i företag. Lagen planeras att träda i kraft 2027 och kommer att ersätta dagens lag om energikartläggning i stora företag.Den nya lagen berör företag med en årlig energianvändning över 2,78 GWh, vilket motsvarar cirka 280 000 liter diesel per år eller energianvändningen för ett åkeri med omkring 10–15 lastbilar. För många transportföretag kan de nya reglerna därför bli direkt relevanta.Syftet med lagen är att främja en mer effektiv energianvändning i företag genom krav på energikartläggningar och energiledningssystem. Företag med en energianvändning mellan 2,78 och 23,6 GWh per år ska genomföra energikartläggningar minst vart fjärde år, medan företag över 23,6 GWh ska ha ett certifierat energiledningssystem eller motsvarande miljöledningssystem med energitillägg.Remisstiden för de föreslagna föreskrifterna löper ut den 11 december. Under veckorna 45–50 erbjuder Energimyndigheten dialogmöten med branschorganisationer för att diskutera förslaget och samla in synpunkter innan föreskrifterna beslutas.Digitala informationsmötenFör företag som vill veta mer arrangerar Energimyndigheten två digitala informationsmöten:1 december kl. 10.00–11.00 för företag som omfattas av dagens lag om energikartläggning i stora företag (EKL).2 december kl. 10.00–11.00 för företag som inte omfattas av nuvarande EKL.Energimyndigheten uppmanar även branschorganisationer att hjälpa till att sprida information om den kommande lagstiftningen till berörda företag.
HÅLLBARHET 2026-11-02
Vi driver AdBlue-frågan på nordisk och europeisk nivåProblem med AdBlue-system i tunga fordon vid sträng kyla orsakar stora kostnader och driftstörningar för åkeriföretag i Norden. Tillsammans med våra nordiska systerorganisationer och den internationella vägtransportorganisationen IRU arbetar vi för långsiktiga lösningar genom dialog med fordonstillverkarna och förändringar i EU regelverk. Vid låga temperaturer kan AdBlue frysa eller kristallisera, vilket riskerar att skada komponenter i fordonens avgasreningssystem. För åkeriföretagen kan detta innebära kostsamma reparationer, driftstörningar och stillestånd. Problemen är omfattande. En undersökning från den finska åkeriorganisationen SKAL visar att 80 procent av de svarande företagen har upplevt problem med avgasreningssystemen. De årliga kostnaderna i Finland uppskattas överstiga 50 miljoner euro. Gemensamt arbete för tekniska lösningar och förändrade EU-regler Fordonstillverkarna har ännu inte lyckats lösa problemen fullt ut, trots att de återkommer under kalla vinterförhållanden. Vi driver därför frågan om behovet av både tekniska lösningar och förändringar i EU regelverk. En viktig del av arbetet handlar om att se över EU regelverk för att möjliggöra alternativa tillsatsmedel som fungerar bättre vid extrem kyla. Vi vill också att reglerna ses över när avgasreningssystemen slutar fungera till följd av låga temperaturer. Genom IRU tekniska kommission, Commission on Innovation and Technology (CIT), deltar vi i en dialog med fordonstillverkarna och andra berörda aktörer. Arbetet handlar om att skapa en gemensam bild av problemen, utvärdera tekniska underlag och hitta lösningar som stärker driftsäkerheten utan att kompromissa med miljökraven.