2025-10-14
DEBATTARTIKLAR
Omställningen av de tunga godstransporterna går trögt i Sverige. Orsaken är välkänd: fossilfria alternativ är dyrare och marknaden är ännu inte beredd att bära merkostnaden. Resultatet blir att investeringarna uteblir – trots att både tekniken och viljan finns hos transportföretag och tillverkare.
Politiken har under flera år ställt krav på transportnäringen om en utveckling mot fossilfria och framförallt eldrivna transporter. EU:s utsläppskrav och Sveriges egna klimatmål har fungerat som betydelsefulla riktmärken för åkerier och fordonstillverkare att agera. Men samtidigt misslyckas politiken med att leverera de verktyg som krävs för att utvecklingen ska bli möjlig i realiteten.
Nya satsningar, men det krävs mer
I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen bland annat satsningar på laddinfrastruktur samt en förstärkning av Klimatklivet. Elskatten sänks marginellt. Varje satsning är förstås välkommen. Men i det större sammanhanget saknas fortfarande det avgörande – riktade stöd och incitament som gör det kommersiellt rationellt att gå från diesel till el för de tunga transporterna.
Åkerier och logistikföretag förväntas därmed fortsatt beställa dyra eldrivna lastbilar, bygga laddplatser, säkra effekt och ta hela restvärdesrisken, utan betalningsvilja från kunderna och utan kompenserande statligt stöd som minskar osäkerheten.
Konsekvensen står klar: klimatmålen för transportsektorn ligger nu bortom horisonten. Hade politiken velat understödja utvecklingen mot målen så hade den också bidragit med de stöd och stimulanser som behövs för att utjämna de kommersiella förutsättningarna för utsläppsfria alternativ. Återigen har politiken ställt krav på en marknadsutveckling som den inte är beredd att backa upp uthålligt.
Svensk industri utmanad
Frustrationen torde vara påtaglig i svensk fordonsindustri. Sverige har under decennier byggt upp världsledande kompetens inom tunga fordon. En industri med tusentals arbetstillfällen och en innovationskraft som har placerat oss i absolut framkant teknologiskt.
Tillverkarna riskerar nu miljardböter om EU:s klimatkrav inte uppfylls. Hotet om sådana straffåtgärder ter sig allt märkligare i ljuset av det begränsade understödet. Istället för att stimulera en fungerande hemmamarknad där ny teknik skulle ha kunnat skala, lämnas tillverkarna att bära både investeringar i innovation och riskera dryga sanktioner.
För att bryta detta mönster hade det krävts en annan politisk ansats. Klimatpremien, med stöd för inköp av tunga elfordon, hade behövt förstärkas och gälla över flera år så att åkerier hade vågat trycka på beställningsknappen. Transportköpare hade behövt ges ekonomiska incitament att välja utsläppsfria transportalternativ, exempelvis genom att tillfälligtvis kompenseras för den högre kostnaden via skattesystemet.
Skatten på laddel borde ha reducerats till nära noll. Kraven på offentlig sektors upphandling av utsläppseffektiva transportlösningar kunde ha skärpts där så är relevant. Samtidigt hade infrastrukturpolitiken behövt bli mer resolut, med snabbspår för elnätsanslutningar, förutsägbara tariffer och tydligt utpekade högeffektkorridorer på de viktigaste transportstråken.
Finansieringsmöjligheterna finns
Finansieringen hade transportsektorn och dess kunder i stor utsträckning kunnat stå för. EU:s nya utsläppshandel för transportsektorn, ETS2, är på väg att införas. Prognosen är att den efter hand kommer att generera betydande intäkter till staten. Dessa framtida medel hade troligtvis kunnat intecknas för att understödja övergången till fossilfria transporter.
På så sätt hade politiken både kunnat prissätta utsläpp och samtidigt ge transportnäringen mer robusta förutsättningar att kunna investera. Det hade dessutom varit ett effektivt sätt att undvika att resurserna från utsläppshandeln löses upp i det allmänna budgetutrymmet. Att de istället kunde riktas direkt till den sektor där förändringen ska ske och varifrån medlen dessutom kommer.
Självklart kan staten inte göra allt. Fordonstillverkarna, transportköparna, åkerierna och elnätägarna har alla avgörande roller att spela i förändringen, och alla parter behöver vara beredda att ta ökad risk. Men politikens centrala roll i frågan kan inte förskjutas. När Sverige och EU har ställt krav på en hastig elektrifiering av transporterna, är det också politikens ansvar att skapa förutsättningar som möjliggör marknadsutvecklingen. Annars förblir målen enbart mål.
Transportnäringen står fortsatt redo att ta ansvar. Men det får konstateras att de nödvändiga verktygen för en transformation till utsläppsfria tunga transporter ännu inte är på plats och att vänteläge råder.
Oscar Hyléen
VD Sveriges Åkeriföretag
Aktuella nyheter
FÖRETAGANDE 2026-07-21
Så bygger du ett starkt varumärke för ditt åkeriEn helrosa gasbil som syns mils väg, en logga som bygger stolthet eller en nisch ingen annan fyller. Marknadsföring behöver inte vara dyrt eller komplicerat, men det måste göras och speciellt i uppstarten av ditt eget åkeri. Våra ambassadörer berättar och delar med sig av sina bästa tips.Bygg ett varumärke som syns och hitta din nischJessica: När jag kör runt i en helrosa bil som ingen kan missa – det är min marknadsföring. Jag är ute på lastbilsmässor, nätverkar, och har fått en del uppmärksamhet i branschtidningar. Det handlar om att våga synas på riktigt och göra något som folk minns.Ebba: Jag gillar min logga, den fixade jag med omsorg och jag använde aktivt att jag var tjej och enbilsföretagare. Folk hajar till. Men det gäller att följa upp allting med att göra ett bra jobb, var snäll och trevlig och bygga personliga relationer till kunderna. Det håller längre än någon annons. Ebba Persson, ägare av Ebbas Kran & Transport AB. Foto: Privat. Love: Satsa på kvalitet och hitta din nisch. Jag kör drömekipaget och visar upp det på mässor runt om i landet. När du gör något bra och blir känd för det så kör ryktet igång, det är det bästa du kan ha.Emil: Nätverka i branschen, det är mitt allra bästa tips. Prata med folk, bygg relationer, håll kontakten. De flesta körningar och kunder jag fått har kommit via nätverk, inte via annonser. Emil Ericsson, ägare av Emil Ericssons Åkeri AB. Foto: Privat.
VÄGUNDERHÅLL 2026-07-01
Ökat utrymme för bidrag till enskilda vägar under 2026Trafikverket informerar om att det ekonomiska utrymmet för bidrag till enskilda vägar ökar under 2026. Det kan ge fler väghållare möjlighet att söka stöd för angelägna åtgärder, bland annat i områden där vägar har påverkats av stormar eller andra händelser.Enligt Trafikverkets information ökar anslaget för bidrag till enskilda vägar från cirka 1,9 miljarder kronor till cirka 2,3 miljarder kronor under 2026. Det motsvarar en ökning med omkring 450 miljoner kronor. Det utökade utrymmet avser särskilt vägbidrag och innebär förbättrade förutsättningar för planerade underhålls- och förbättringsåtgärder.Trafikverket uppmanar nu berörda väghållare att se över tidigare uppskjutna projekt och identifierade behov. Väghållare som tidigare avstått från att ta fram underlag eller ansöka om bidrag, eftersom de uppfattat att de tillgängliga medlen varit begränsade, bör nu på nytt överväga möjligheten att söka stöd.För Sveriges Åkeriföretags medlemmar kan informationen vara relevant i flera sammanhang. Det gäller särskilt företag i stormdrabbade områden, men även åkeriföretagare som själva är engagerade i samfälligheter eller vägföreningar som ansvarar för enskilda vägar. Väl fungerande enskilda vägar är ofta en förutsättning för transporter till och från skogsfastigheter, lantbruk, företag och boende på landsbygden.Ansökningar kommer även fortsättningsvis att prövas enligt gällande regelverk och prioriteringar. Enligt de nya reglerna för statsbidrag till enskild väghållning kan särskilt vägbidrag i vissa fall även vara aktuellt när det finns särskilda skäl, exempelvis om en väg har skadats till följd av en naturhändelse.Berörda väghållare bör därför påbörja arbetet med att ta fram underlag, kostnadsbedömningar och ansökningar för planerade åtgärder. Mer information om bidrag och ansökan finns hos Trafikverket.
INFRASTRUKTUR 2026-07-10
Nya modeller kan stärka Sveriges väginfrastrukturRegeringen går vidare med två initiativ för att pröva nya former för genomförandet av statliga infrastrukturinvesteringar. Vi ser positivt på möjligheten att utveckla nya arbetssätt som kan korta ledtider, stärka kostnadskontrollen och snabbare skapa nytta för näringslivets och samhällets godstransporter.Trafikverket får i uppdrag att förbereda genomförandet av infrastrukturprojekt genom offentlig-privat samverkan, OPS. Uppdraget ska redovisas senast den 4 maj 2027. Samtidigt tillsätts en utredning om de lagändringar som krävs för att ett statligt ägt bolag ska kunna ansvara för byggande och drift av statliga vägar. Det uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2027.Syftet med de båda initiativen är att pröva om alternativa genomförandeformer kan bidra till snabbare och mer kostnadseffektiva investeringar och skapa jämförelse med dagens arbetssätt. Erfarenheter och nya metoder ska även kunna användas för att effektivisera genomförandet av andra projekt i den nationella planen.Mer nytta för investerade resurserVi ser positivt på att olika modeller nu prövas och utvärderas. Sverige har stora behov av både underhåll och investeringar i väginfrastrukturen. För åkerinäringen är det avgörande att tillgängliga resurser används effektivt och att beslutade åtgärder genomförs inom rimlig tid.I våra remissvar om inriktningsunderlaget och den nationella planen har vi återkommande lyft behovet av en väl underhållen, robust och sammanhängande väginfrastruktur som stärker näringslivets transporter och svensk konkurrenskraft.