Krav utan verktyg lämnar transportnäringen i väntläge

Debattartikeln i DI

2025-10-14

DEBATTARTIKLAR

Omställningen av de tunga godstransporterna går trögt i Sverige. Orsaken är välkänd: fossilfria alternativ är dyrare och marknaden är ännu inte beredd att bära merkostnaden. Resultatet blir att investeringarna uteblir – trots att både tekniken och viljan finns hos transportföretag och tillverkare. 

Politiken har under flera år ställt krav på transportnäringen om en utveckling mot fossilfria och framförallt eldrivna transporter. EU:s utsläppskrav och Sveriges egna klimatmål har fungerat som betydelsefulla riktmärken för åkerier och fordonstillverkare att agera. Men samtidigt misslyckas politiken med att leverera de verktyg som krävs för att utvecklingen ska bli möjlig i realiteten. 

Nya satsningar, men det krävs mer  

I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen bland annat satsningar på laddinfrastruktur samt en förstärkning av Klimatklivet. Elskatten sänks marginellt. Varje satsning är förstås välkommen. Men i det större sammanhanget saknas fortfarande det avgörande – riktade stöd och incitament som gör det kommersiellt rationellt att gå från diesel till el för de tunga transporterna.  

Åkerier och logistikföretag förväntas därmed fortsatt beställa dyra eldrivna lastbilar, bygga laddplatser, säkra effekt och ta hela restvärdesrisken, utan betalningsvilja från kunderna och utan kompenserande statligt stöd som minskar osäkerheten. 

Konsekvensen står klar: klimatmålen för transportsektorn ligger nu bortom horisonten. Hade politiken velat understödja utvecklingen mot målen så hade den också bidragit med de stöd och stimulanser som behövs för att utjämna de kommersiella förutsättningarna för utsläppsfria alternativ. Återigen har politiken ställt krav på en marknadsutveckling som den inte är beredd att backa upp uthålligt. 

Svensk industri utmanad 

Frustrationen torde vara påtaglig i svensk fordonsindustri. Sverige har under decennier byggt upp världsledande kompetens inom tunga fordon. En industri med tusentals arbetstillfällen och en innovationskraft som har placerat oss i absolut framkant teknologiskt.  

Tillverkarna riskerar nu miljardböter om EU:s klimatkrav inte uppfylls. Hotet om sådana straffåtgärder ter sig allt märkligare i ljuset av det begränsade understödet. Istället för att stimulera en fungerande hemmamarknad där ny teknik skulle ha kunnat skala, lämnas tillverkarna att bära både investeringar i innovation och riskera dryga sanktioner. 

För att bryta detta mönster hade det krävts en annan politisk ansats. Klimatpremien, med stöd för inköp av tunga elfordon, hade behövt förstärkas och gälla över flera år så att åkerier hade vågat trycka på beställningsknappen. Transportköpare hade behövt ges ekonomiska incitament att välja utsläppsfria transportalternativ, exempelvis genom att tillfälligtvis kompenseras för den högre kostnaden via skattesystemet.  

Skatten på laddel borde ha reducerats till nära noll. Kraven på offentlig sektors upphandling av utsläppseffektiva transportlösningar kunde ha skärpts där så är relevant. Samtidigt hade infrastrukturpolitiken behövt bli mer resolut, med snabbspår för elnätsanslutningar, förutsägbara tariffer och tydligt utpekade högeffektkorridorer på de viktigaste transportstråken. 

Finansieringsmöjligheterna finns 

Finansieringen hade transportsektorn och dess kunder i stor utsträckning kunnat stå för. EU:s nya utsläppshandel för transportsektorn, ETS2, är på väg att införas. Prognosen är att den efter hand kommer att generera betydande intäkter till staten. Dessa framtida medel hade troligtvis kunnat intecknas för att understödja övergången till fossilfria transporter.  

På så sätt hade politiken både kunnat prissätta utsläpp och samtidigt ge transportnäringen mer robusta förutsättningar att kunna investera. Det hade dessutom varit ett effektivt sätt att undvika att resurserna från utsläppshandeln löses upp i det allmänna budgetutrymmet. Att de istället kunde riktas direkt till den sektor där förändringen ska ske och varifrån medlen dessutom kommer. 

Självklart kan staten inte göra allt. Fordonstillverkarna, transportköparna, åkerierna och elnätägarna har alla avgörande roller att spela i förändringen, och alla parter behöver vara beredda att ta ökad risk. Men politikens centrala roll i frågan kan inte förskjutas. När Sverige och EU har ställt krav på en hastig elektrifiering av transporterna, är det också politikens ansvar att skapa förutsättningar som möjliggör marknadsutvecklingen. Annars förblir målen enbart mål. 

Transportnäringen står fortsatt redo att ta ansvar. Men det får konstateras att de nödvändiga verktygen för en transformation till utsläppsfria tunga transporter ännu inte är på plats och att vänteläge råder. 

Oscar Hyléen
VD Sveriges Åkeriföretag

Aktuella nyheter

Timber 18.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-02-03

Bli lastbilschaufför – ett yrke som gör skillnad

Åkerinäringen är en utpekad samhällsviktig funktion. Vi levererar bland annat mat till affärer, mediciner till apotek och sjukhus, material till byggen och sköter snöröjning och sophämtning. Samhället är beroende av lastbilstransporter för att fungera. Men det behövs fler förare. Lastbilschaufför är ett yrke för dig som vill ha frihet i arbetet, variation och trivs med ett tydligt ansvar. Du arbetar med moderna fordon, ny och spännande teknik, i ett yrke som passar både kvinnor och män.Ett yrke med frihet, variation och en säker framtid Att utbilda sig till lastbilschaufför innebär en relativt kort utbildningsväg och goda möjligheter till jobb med bra lön. Du kan välja mellan flera olika typer av transporter och har möjlighet att specialisera dig inom olika segment beroende på vad som passar dig. Som branschorganisation har vi under flera år arbetat målmedvetet för att höja yrkets attraktivitet och status samt och synliggöra nyttan med åkerinäringen. Initiativ som realityserien Svenska Truckers har bidragit till att visa bredden i yrket och nå ut till nya målgrupper och det arbetet börjar nu ge resultat. Åkerinäringen och chaufförsyrket erbjuder stora möjligheter för den som vill vara med och bygga framtidens transporter i en bransch som är viktig, utvecklande och i ständig rörelse. Tveka inte. Utbilda dig till lastbilschaufför och bli en av oss!

Läs mer
iStock-1441579581.jpg.

JURIDIK 2026-01-23

Juridiskt stöd gav lägre sanktionsavgift vid färdskrivarfel

Ett ärende hos Transportstyrelsen visade hur en felaktig däckdimension i färdskrivaren kan få stora konsekvenser för ett åkeriföretag. Det som till en början såg ut att vara ett tekniskt fel riskerade att utvecklas till en hög sanktionsavgift. Tack vare juridiskt stöd från Sveriges Åkeriföretag fick ärendet till slut en helt annan utgång och den ekonomiska besparingen i ärendet blev betydande.Skärpt sanktionsavgiftInledningsvis handlade ärendet om överträdelser kopplade till färdskrivaren, men efter bolagets yttrande höjde Transportstyrelsen den beräknade sanktionsavgiften till 160 000 kronor.Motiveringen var att en färdskrivare som inte är korrekt kalibrerad klassas som en allvarligare överträdelse än en färdskrivare som inte alls besiktigats. En sådan överträdelse kan kosta 4 000 kronor per tillfälle, jämfört med 2 000 kronor per tillfälle för utebliven besiktning.I det aktuella ärendet bedömdes den mest sannolika orsaken vara ett fel som uppstod vid det senaste verkstadsbesöket, där felaktiga värden registrerades i färdskrivaren i samband med kalibreringen.Juridiska invändningar gav resultatSveriges Åkeriföretags jurister kopplades in tidigt i processen och förde medlemsföretagets talan i ärendet. Förutom att lyfta frågor om proportionalitet och skälighet ifrågasattes bland annat:• Att ett företag riskerar dubbelt så höga sanktioner för ett fel som uppstått genom verkstadens arbete.• Att sanktionsavgiften fördubblades efter att bolaget yttrat sig, vilket kan skapa en osäkerhet kring rätten att bemöta myndighetens bedömning.Efter skriftväxling med Transportstyrelsen fattades ett slutligt beslut den 15 december. Efter genomgången valde Transportstyrelsen att justera sin bedömning med hänvisning till oskälighet. Det slutliga beslutet innebar att sanktionsavgiften sattes ned från 160 000 kronor till 4 000 kronor.Proaktivitet och tidig kontakt är avgörandeErfarenheten från ärendet visar tydligt värdet av att arbeta strukturerat och proaktivt med kör- och vilotider. Att ha god kontroll på underlag och dokumentation redan när en tillsyn inleds ger ett helt annat utgångsläge. Samtidigt uppstår det situationer där myndigheter och företag gör olika bedömningar. I dessa lägen är juridisk rådgivning ofta avgörande.Tryggheten i att ha ett erfaret juridiskt stöd vid sin sida är för många medlemmar minst lika värdefullt som det slutliga beloppet på beslutet.

Läs mer
lastbil på väg.

HÅLLBARHET 2026-02-02

Klimatmål till 2030: Viktigt med långsiktighet och tydliga signaler för transportsektorn

Vi har svarat på Miljömålsberedningens betänkande ”Sveriges nationella klimatmål – uppdaterat etappmål till 2030”. I remissvaret betonar vi vikten av långsiktighet, tydlighet och bred politisk förankring för att skapa stabila villkor för de investeringar som krävs för att minska utsläppen från transportsektorn. Miljömålsberedningen har haft i uppdrag att se över Sveriges nationella klimatmål och föreslå en uppdaterad målstruktur till 2030, bland annat för att bättre anpassa målen till EU:s klimatregelverk.  Långsiktighet avgörande för investeringar i omställningen I remissvaret delar vi Miljömålsberedningens bedömning om att klimatarbetet måste präglas av långsiktighet, kontinuitet, tydlighet och transparens. För åkeriföretag som ska fatta beslut om investeringar i exempelvis elektrifiering, fossilfria drivmedel och energieffektivisering är det avgörande att politiska mål och styrmedel ger tydliga signaler över tid. Vi understryker också att transportsektorns omställning är central för att Sverige ska nå sina klimatåtaganden, och att det krävs en kombination av styrmedel, både nationellt och på EU-nivå, för att omställningen ska kunna ske i den takt som krävs. 2030-målet för inrikes transporter behöver följas av stärkt styrning VI instämmer i att målet för inrikes transporter till 2030 haft en tydlig styrande effekt, och vi ser positivt på att målet kvarstår. Samtidigt konstaterar vi att dagens styrning inte är tillräcklig för att målet ska nås. Vi delar också Miljömålsberedningens bedömning att det behövs tydliga politiska signaler för transportsektorns omställning även efter 2030. Om nya mål eller indikatorer tas fram bör de utformas teknikneutralt och ta hänsyn till transportsektorns skilda förutsättningar. Avgörande är att styrmedlen blir mer ändamålsenliga, långsiktiga och förutsägbara, särskilt sådana som sänker omställningskostnaderna för godstransporter och stärker företagens förutsättningar för investeringar.  Läs remissvaret i sin helhet här

Läs mer