2026-05-29
LAGAR & REGLER
Från den 1 juni 2026 träder ändringar i den norska forskrift om bruk av kjøretøy i kraft. Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan transportföretag och förare samt att införa skärpta krav på vägledning och dokumentation vid lastsäkring. Förändringarna bygger vidare på tidigare lagändringar i vegtrafikkloven § 23 och innebär att ansvaret inte längre enbart ligger på föraren, utan även på transportföretaget som utför uppdraget.
En central nyhet är införandet av § 3‑2a i föreskriften, som gäller för transporter med fordon över 3 500 kg. Den innebär att transportföretaget ska säkerställa att föraren har tillräcklig information och vägledning för att kunna genomföra transporten i enlighet med regelverket. Vid transporter av gods med hög risk krävs dessutom dokumentation som beskriver hur lasten ska säkras och vilken utrustning som ska användas. Dokumentationen ska finnas tillgänglig senast vid lastning och medföras under hela transporten så att den kan visas vid kontroll.
Högrisktransporter omfattar bland annat stora, tunga eller obalanserade laster – såsom betongelement, stålcoiler och kabeltrummor – samt specialtransporter enligt §§ 5‑7 till 5‑10 i föreskriften. Även § 3‑3 har justerats för att tydliggöra vilka fordon och transporter som omfattas av reglerna.
Förändringarna innebär att transportföretag får ett tydligare medansvar för att möjliggöra korrekt lastsäkring, samtidigt som föraren fortsatt har det operativa ansvaret för att transporten genomförs på ett trafiksäkert sätt. Samtidigt omfattar regelverket i praktiken inte andra aktörer i transportkedjan, såsom beställare eller varuägare, vilket lämnar viktiga frågor om ansvarsfördelning obesvarade.
Sveriges Åkeriföretag: tydligare vägledning krävs
Sveriges Åkeriföretag anser att de nya reglerna är ett steg i rätt riktning. Det är positivt att ansvaret förtydligas och att transportföretagens roll i att möjliggöra säker lastsäkring lyfts fram, samtidigt som ett alltför långtgående straffansvar inte införs.
Samtidigt ser vi tydliga brister. Framför allt behöver vägledningen kring hur kraven ska tillämpas i praktiken bli betydligt mer konkret och enhetlig. I dag finns en risk att regelverket i praktiken tolkas olika vid kontroller, vilket skapar osäkerhet för företagen.
Det är avgörande att regelverket utvecklas så att det inte blir våra åkeriföretag som – efter att ha blivit stoppade i kontroller – genom prejudicerande beslut i efterhand tvingas bära kostnaderna för otydliga krav. En sådan ordning skapar rättsosäkerhet och riskerar att slå särskilt hårt mot seriösa företag som vill göra rätt.
Sveriges Åkeriföretag menar därför att myndigheterna behöver ta nästa steg: tydligare vägledning, ökad standardisering av dokumentation och en mer balanserad ansvarsfördelning i hela transportkedjan. Det är nödvändigt både för trafiksäkerheten och för rättvisa konkurrensvillkor.
Som ett stöd i det praktiska arbetet rekommenderar vi att svenska åkeriföretag alltid har med sig Åkerihandboken eller TYA:s lastsäkringshandbok vid transporter, för att kunna visa vedertagen praxis och underlätta vid eventuella kontroller.
Läs mer
Aktuella nyheter
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-08-28
När eleverna utmanar växer stoltheten för chaufförsyrketHur får man unga att vilja bli lastbilschaufförer och dessutom känna stolthet över yrket? För Mikael Loods Åkeri börjar svaret långt innan den första anställningsdagen. APL handlar inte bara om vad eleverna ska lära sig. Deras frågor kan också få företaget att se på sin egen verksamhet med nya ögon.Stolthet måste få ta platsÅkerinäringen fyller en central funktion i samhället, men den bilden är inte alltid självklar för den som står utanför branschen. För att fler unga ska upptäcka yrkets betydelse behöver de få komma nära det.På Mikael Loods Åkeri samarbetar man med skolor i närområdet och tar regelbundet emot elever på APL. Tanken är att ge dem en verklig bild av vad det innebär att arbeta i åkerinäringen, både möjligheterna och utmaningarna. Stolthet i yrket måste byggas med kommunikation och genom att visa hela bilden. Foto: Mikael Loods Åkeri AB. – Det är viktigt att komma in tidigt och låta eleverna träffa företagarna och se verksamheten. Vi behöver visa att det här är ett viktigt yrke. Det är inte svårt att få jobb som lastbilschaufför och det finns mycket att utvecklas inom, men vi måste också prata om vad yrket betyder och vilket sammanhang man faktiskt är en del av, säger Annette Lood, ekonomi och HR på Mikael Loods Åkeri AB.Distribution – mer än att köra mellan stoppFör den som möter åkerinäringen utifrån kan distributionskörning ibland ha en negativ klang. Många stopp under dagen, tunga moment och ett högt tempo kan göra arbetet krävande. Samtidigt är det just variationen och kontakten med människor som kan göra jobbet attraktivt.– Distribution kan vara tungt och stressigt, men du träffar också kunder och får mycket kommunikation under dagen. Det är en annan sida av chaufförsyrket som vi behöver bli bättre på att visa upp, förklarar Annette.Att elever får testa på verkligheten blir därför viktigt. En elev som provar distribution får inte bara lära sig köra eller hantera gods. Eleven får också möjlighet att upptäcka vad som passar den egna personligheten och vilka delar av yrket som känns stimulerande.Lärande som leder till utvecklingEn av de stora vinsterna med APL är att lärandet går åt båda håll. När en elev kommer in i verksamheten är det naturligt att frågor uppstår. Varför gör ni så här? Vad händer om ni gör på ett annat sätt? Hur fungerar det här momentet? För Loods Åkeri blir elevernas perspektiv därmed en del av företagets eget utvecklingsarbete.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-08-18
Hur väcker vi intresset för ett yrke som håller Sverige rullande?Att få fler unga att upptäcka möjligheterna som lastbilschaufför är en viktig fråga för hela åkerinäringen. För Mejeritransporter i Karlstad handlar kompetensförsörjning inte bara om att hitta nya medarbetare, utan också om att tidigt skapa förståelse för yrket, ge en inblick i vardagen bakom ratten och bygga relationer med framtidens chaufförer.Mejeritransporter arbetar långsiktigt med att väcka intresse tidigt och genom nära samarbeten med fem skolor i närområdet får elever möjlighet att komma i kontakt med branschen redan under sin utbildning. Företaget tar bland annat emot APL-elever och låter dem få en verklig inblick i yrket. Elever har fått följa med på provbilskörningar och se olika delar av verksamheten, från tankbilstransporter till distribution.– Jag har arbetat på Mejeritransporter i fem och ett halvt år och vi har en stabil personalstyrka med låg personalomsättning. Därför handlar vårt arbete med kompetensförsörjning inte om snabba rekryteringar, utan om att långsiktigt bygga relationer med skolor och elever. APL är en viktig del i att låta unga få en verklig bild av yrket och skapa en väg in i branschen, berättar Caroline Jensen, HR på Mejeritransporter.Från branschdagar till verklig erfarenhetMejeritransporter arbetar aktivt med att synas där unga finns. Företaget deltar bland annat på trafiksäkerhetsdagar i Grums och branschmässor i Kristinehamn, där elever får möjlighet att möta företag och ställa frågor om framtiden inom transport.Samarbetet mellan skolor och företag är en viktig del i att minska avståndet mellan utbildning och arbetsliv.– Vi vill att eleverna ska få känna på hur jobbet faktiskt fungerar. Det handlar dels om att lära känna varandra, dels att kunna ge eleverna en rättvis bild av yrket. Många av eleverna kommer tillbaka till oss under andra eller tredje året, vilket visar att de relationer vi bygger betyder mycket, förklarar Caroline.En bild av yrket som behöver nyanserasEn av de största utmaningarna för branschen är att många unga har en förenklad bild av vad arbetet som lastbilschaufför innebär. Att visa hela bilden av yrket blir därför avgörande. Digitalisering, sociala medier och nya kommunikationsvanor påverkar också hur dagens ungdomar får sin bild av arbetslivet.
LAGAR & REGLER 2026-08-28
Undantag för virkestransporter förlängs efter stormen JohannesRegeringen förlänger möjligheten för utländska transportföretag att utföra virkestransporter i Sverige efter stormen Johannes. Det tillfälliga undantaget, som skulle ha löpt ut i september, gäller nu till och med den 9 november 2026.Stormen Johannes fällde stora mängder skog i framför allt Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Västernorrlands län. För att snabbt kunna transportera bort det stormfällda virket infördes ett tillfälligt undantag som gör det möjligt för utländska transportföretag att komplettera den svenska transportkapaciteten.Undantaget gäller yrkesmässiga transporter av rundvirke från skogar som skadats av stormen och är begränsat till Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Västernorrlands län. Åkeriföretaget ska ha ett gemenskapstillstånd från ett annat EES-land och de fordon som används ska anmälas till Transportstyrelsen. Den som omfattas av undantaget under den aktuella perioden ska inte heller påföras sanktionsavgift för överträdelser av cabotagereglerna.Syftet med förlängningen är att upprätthålla en hög transportkapacitet så att så stora volymer stormfällt virke som möjligt kan tas om hand och risken för angrepp av skadeinsekter minskar.