2026-05-29
LAGAR & REGLER
Från den 1 juni 2026 träder ändringar i den norska forskrift om bruk av kjøretøy i kraft. Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan transportföretag och förare samt att införa skärpta krav på vägledning och dokumentation vid lastsäkring. Förändringarna bygger vidare på tidigare lagändringar i vegtrafikkloven § 23 och innebär att ansvaret inte längre enbart ligger på föraren, utan även på transportföretaget som utför uppdraget.
En central nyhet är införandet av § 3‑2a i föreskriften, som gäller för transporter med fordon över 3 500 kg. Den innebär att transportföretaget ska säkerställa att föraren har tillräcklig information och vägledning för att kunna genomföra transporten i enlighet med regelverket. Vid transporter av gods med hög risk krävs dessutom dokumentation som beskriver hur lasten ska säkras och vilken utrustning som ska användas. Dokumentationen ska finnas tillgänglig senast vid lastning och medföras under hela transporten så att den kan visas vid kontroll.
Högrisktransporter omfattar bland annat stora, tunga eller obalanserade laster – såsom betongelement, stålcoiler och kabeltrummor – samt specialtransporter enligt §§ 5‑7 till 5‑10 i föreskriften. Även § 3‑3 har justerats för att tydliggöra vilka fordon och transporter som omfattas av reglerna.
Förändringarna innebär att transportföretag får ett tydligare medansvar för att möjliggöra korrekt lastsäkring, samtidigt som föraren fortsatt har det operativa ansvaret för att transporten genomförs på ett trafiksäkert sätt. Samtidigt omfattar regelverket i praktiken inte andra aktörer i transportkedjan, såsom beställare eller varuägare, vilket lämnar viktiga frågor om ansvarsfördelning obesvarade.
Sveriges Åkeriföretag: tydligare vägledning krävs
Sveriges Åkeriföretag anser att de nya reglerna är ett steg i rätt riktning. Det är positivt att ansvaret förtydligas och att transportföretagens roll i att möjliggöra säker lastsäkring lyfts fram, samtidigt som ett alltför långtgående straffansvar inte införs.
Samtidigt ser vi tydliga brister. Framför allt behöver vägledningen kring hur kraven ska tillämpas i praktiken bli betydligt mer konkret och enhetlig. I dag finns en risk att regelverket i praktiken tolkas olika vid kontroller, vilket skapar osäkerhet för företagen.
Det är avgörande att regelverket utvecklas så att det inte blir våra åkeriföretag som – efter att ha blivit stoppade i kontroller – genom prejudicerande beslut i efterhand tvingas bära kostnaderna för otydliga krav. En sådan ordning skapar rättsosäkerhet och riskerar att slå särskilt hårt mot seriösa företag som vill göra rätt.
Sveriges Åkeriföretag menar därför att myndigheterna behöver ta nästa steg: tydligare vägledning, ökad standardisering av dokumentation och en mer balanserad ansvarsfördelning i hela transportkedjan. Det är nödvändigt både för trafiksäkerheten och för rättvisa konkurrensvillkor.
Som ett stöd i det praktiska arbetet rekommenderar vi att svenska åkeriföretag alltid har med sig Åkerihandboken eller TYA:s lastsäkringshandbok vid transporter, för att kunna visa vedertagen praxis och underlätta vid eventuella kontroller.
Läs mer
Aktuella nyheter
LAGAR & REGLER 2026-06-22
Nytt beslut från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) om förarkameror ger vägledning för transportbranschenTekniska lösningar som förarkameror, trötthetsvarnare och AI-system som analyserar förarbeteenden blir allt vanligare i transportbranschen.Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har nyligen prövat ett ärende om kamerabevakning i fordon där förare inom ramen för ett pilotprojekt filmades och analyserades i syfte att upptäcka exempelvis mobilanvändning och distraktion. Syftet med användningen var att öka trafiksäkerheten, minska person- och fordonsskador samt utreda ansvars- och försäkringsfrågor kring olyckor.IMY ifrågasatte inte att bolagets syften med bevakningen var legitima, men konstaterade att den aktuella övervakningen innebar ett betydande intrång i de anställdas personliga integritet och fäste bland annat särskild vikt vid att:kameran var riktad mot föraren,bevakningen pågick under hela den tid fordonet framfördes,bevakningen skett i ett begränsat utrymme där den anställde under lång tid befunnit sig ensam framför kameran,material under vissa perioder även spelades in, ochde anställda hade begränsade möjligheter att undvika bevakningen.Bolaget bedömdes därför sakna rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen och fick en reprimand.Du hittar beslutet i sin helhet på IMY:s hemsida.Vad bör åkeriföretag tänka på?Om du överväger att införa kameror eller annan teknik som registrerar eller analyserar förarbeteenden bör du dessförinnan bedöma vilka personuppgifter som kommer behandlas och varför samt om syftet kan uppnås på ett mindre integritetskänsligt sätt. Det är också viktigt att du dokumenterar din bedömning.Du bör bland annat ställa följande frågor:Vad är syftet med tekniken?Vilka personuppgifter samlas in?Är behandlingen nödvändig för att uppnå syftet?Finns det mindre integritetskänsliga alternativ?Hur länge sparas uppgifterna?Vem får tillgång till informationen?Genom att göra dessa överväganden i ett tidigt skede minskar risken för att du investerar i lösningar som visar sig vara svåra att förena med dataskyddsreglerna.
LAGAR & REGLER 2026-07-06
Nya regler ska göra vägtransporter effektivare och mer konkurrenskraftigaRegeringen har remitterat flera förslag som kan ge åkerinäringen bättre möjligheter att använda transporteffektiva fordon och skapa ett mer flexibelt nyttjande av vägnätet. Vi ser positivt på förslagen, som ligger i linje med flera frågor som näringen har drivit under lång tid.Särskilt betydelsefullt är förslaget om förändrade regler för lastbilsekipage som är längre än 24 meter. Genom nya längdregler för vissa släpvagnar och påhängsvagnar kan fler typer av långa fordonskombinationer tillåtas på svenska vägar.Det ger åkeriföretagen större flexibilitet att välja den fordonskombination som är bäst lämpad för transportuppdraget. Att kunna transportera mer gods med mindre resursåtgång kan bidra till ökad produktivitet, lägre energianvändning per transporterat ton, stärkt konkurrenskraft och minskad klimatpåverkan.Flexiblare vägnät vid störningarÄven möjligheten att tillfälligt ändra en vägs bärighetsklass är ett viktigt steg framåt. Det kan skapa större flexibilitet vid olyckor, vägarbeten och förändrade tjälförhållanden. För den tunga trafiken kan det innebära bättre framkomlighet, färre onödiga omvägar och effektivare transporter vid störningar.Ett steg i rätt riktningVi har under lång tid arbetat för moderna fordonsregler och ett sammanhängande vägnät som möjliggör längre och tyngre transporter. Förslagen går i rätt riktning och visar betydelsen av ett långsiktigt arbete för att skapa bättre förutsättningar för åkerinäringen.Ett modernt och robust transportsystem behöver kunna använda den kapacitet som faktiskt finns i både fordonen och vägnätet. Effektivare fordonskombinationer och ett mer flexibelt nyttjande av infrastrukturen stärker företagens konkurrenskraft, minskar sårbarheten vid störningar och bidrar till transportsektorns klimatomställning.
HÅLLBARHET 2026-06-26
Nytt stöd för laddning på den egna anläggningenFöretag som planerar att investera i laddinfrastruktur för tunga elfordon får nu en ny möjlighet att söka statligt stöd. Den 18 augusti öppnar Energimyndigheten en ny utlysning för verksamhetsnära laddinfrastruktur för lastbilar och bussar. Ansökan är öppen till den 6 oktober 2026.Stödet riktar sig till företag som vill etablera laddstationer för den egna verksamheten, exempelvis för nattladdning eller snabbladdning vid den egna depån. Även semipublika laddstationer, där laddning kan erbjudas till fordon som har ett verksamhetsrelaterat ärende på platsen, omfattas av stödet.Så mycket stöd går att sökaEnergimyndigheten kan lämna stöd på upp till 45 procent av de stödberättigande kostnaderna. Ytterligare 5 procent kan beviljas om projektet uppfyller särskilda kriterier för resiliens och hållbarhet. Det högsta stödbeloppet är 20 miljoner kronor per projekt.Nytt stöd inom LASTUtlysningen är möjlig genom den nya förordning som regeringen beslutade om i juni. I samband med förändringen byter stödet Regionala elektrifieringspiloter namn till Laddinfrastrukturstödet (LAST).Laddstationerna ska vara färdigställda senast den 30 september 2029 och därefter vara i drift i minst tre år.Mer information finns i utlysningstexten hos Energimyndigheten.Viktiga datum18 augusti 2026: Ansökan öppnar.6 oktober 2026: Sista ansökningsdag.För mer information och ansökan, se Energimyndighetens utlysning om verksamhetsnära laddinfrastruktur.