2025-02-21
DEBATTARTIKLAR
Regeringen föreslår ett krav på att alla tunga fordon ska medföra snökedjor mellan den 1 november och 15 april. Tanken är att kedjorna ska användas vid behov om en lastbil får stopp vid halt väglag.
Trots att svenska myndigheter och forskningsinstitut har utrett frågan och konstaterat att nyttan med snökedjor är mycket begränsad, driver regeringen vidare en reglering som medför en betydande ekonomisk börda för företag och samhället, och allvarliga arbetsmiljörisker för chaufförerna.
Rätt utrustning ger säkra transporter
Under de senaste åren har fordonstekniken utvecklats enormt vad gäller vintertida trafiksäkerhet. Moderna tunga fordon är utrustade med avancerade antisladd- och antispinnsystem och har däck anpassade för nordiska vinterförhållanden. Åtskilliga fordon är dessutom utrustade med sandspridare.
Åkerinäringen tar ett stort ansvar för säkerheten genom att investera i rätt utrustning, fordon och utbildning för nordiska vinterförhållanden. Branschen betonar vikten av trafiksäkerhet och rätt anpassade fordon för vinterförhållanden. Sveriges Åkeriföretag har därför rekommenderat regeringen att införa krav på vinterdäck under en längre del av säsongen, oberoende av väglag - ett förslag som regeringen nu har tagit till sig.
Denna förändring skapar tydliga och rättvisa spelregler för både svenska och utländska lastbilar som trafikerar Sverige. Den är också en effektiv åtgärd för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet.
Regeringens förslag om att alla tunga fordon ska medföra snökedjor för losskomning är däremot en kostsam, ineffektiv och dessutom farlig åtgärd. Det är oturligt att det har lagts som förslag.
Kedjekrav äventyrar arbetsmiljön
Snökedjor kan vara effektiva när de monteras i förebyggande syfte på avlägsna skogsvägar eller i lantbrukstransporter, där behovet är tydligt. Redan idag använder transportnäringen kedjor där det är nödvändigt.
Men ett allmänt krav på medförande av snökedjor, avsedda att användas enbart för losskomning, innebär allvarliga risker för chaufförer. Att montera snökedjor i en nödsituation, vid halt väglag och i dålig sikt på högtrafikerade vägar, innebär direkt livsfara.
I stället för att förbättra trafiksäkerheten riskerar förslaget att skapa nya arbetsmiljöproblem och fler trafikstopp längs våra vägar.
En kostsam och ineffektiv reglering
Transportsektorn är redan hårt belastad av stigande kostnader, vägavgifter och omfattande investeringar i klimatomställningen.
Regeringens egen beräkning visar att snökedjekravet skulle kosta mellan 5 000 och 12 000 kronor per fordon. För hela branschen innebär det en sammanlagd kostnad på närmare 700 miljoner kronor – en merkostnad som i slutändan leder till högre transportpriser och ökade kostnader för både företag och konsumenter.
Andra länder har anpassade regler
I våra grannländer finns inga motsvarande krav. Finland, med liknande klimat, har inga regler om snökedjor för tunga fordon. Danmark saknar både vinterdäckskrav och snökedjekrav.
I Norge, där snökedjor är obligatoriska, är topografin helt annorlunda än Sveriges, med branta stigningar och serpentinvägar, där pålagda kedjor kan vara nödvändigt för framkomlighet. Sveriges vägnät har inte samma förutsättningar, och behovet är därför inte jämförbart.
Experterna har avfärdat förslaget
Regeringens egna expertmyndigheter, Transportstyrelsen och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), har i sina utredningar slagit fast att ett krav på snökedjor skulle ha försumbar effekt på trafiksäkerheten i Sverige.
Snökedjor används endast vid extrema väderförhållanden och på kortare sträckor. Myndigheterna har redan konstaterat att kedjor inte utgör en avgörande faktor för trafiksäkerheten. Det saknas alltså såväl teknisk, trafiksäkerhetsmässig som arbetsmiljömässig grund för förslaget.
Fokusera på förebyggande vinterväghållning
Den mest effektiva åtgärden för att förbättra framkomlighet och säkerhet på vintervägarna är bättre förebyggande vinterväghållning. Vägarna måste hållas i gott och farbart skick genom effektiv snöröjning och verkningsfull halkbekämpning, så att alla fordon kan ta sig fram på ett säkert och effektivt sätt i landet. Fler kontroller behövs dessutom för att säkerställa att gällande utrustningskrav efterlevs. Det är här resurserna och kraften behöver läggas.
Regeringen bör lyssna på sina egna expertmyndigheter och på transportbranschen och slopa förslaget om medförandekrav på snökedjor. Låt oss istället fokusera på lösningar som gör verklig skillnad.
Oscar Hyléen, VD Sveriges Åkeriföretag
INFRASTRUKTUR 2025-08-15
Höjd hastighet ska ge effektivare bärgning och färre trafikstörningarRegeringen planerar att höja den högsta tillåtna hastigheten för bärgning med boggi till maximalt 80 kilometer i timmen. Förslaget, som nu är ute på remiss, syftar till att göra arbetet snabbare och säkrare samt minska trafikstörningar. Bärgning och bogsering av skadade eller havererade fordon är en viktig del av ett fungerande vägsystem, både för att upprätthålla trafiksäkerheten och för att säkerställa framkomligheten. Effektivare bärgning minskar risken för köbildning, trafikstörningar och olyckor, samtidigt som det bidrar till lägre miljöbelastning och samhällskostnader. På senare år används bärgningsresurser inte enbart vid olyckor och haverier, utan även vid flyttning av felparkerade eller låsta fordon, samt vid myndighetsbeslut om flyttning av fordon. Bärgningsfordon används också vid transporter mellan verkstäder, lackeringsfirmor och andra företag. En metod som ofta används vid bärgning är bärgningsboggi, en särskild anordning med två hjulpar som placeras under fordonets axel så att inga av fordonets hjul behöver rulla mot vägen. Denna metod är särskilt användbar vid transport av fyrhjulsdrivna, eldrivna eller vissa automatväxlade fordon, liksom när bärgaren inte kan eller får gå in i fordonet av tekniska eller rättsliga skäl. I dag får bärgning med bärgningsboggi ske i högst 30 km/h, vilket ofta gör att arbetet tar längre tid och orsakar mer omfattande trafikpåverkan. Regeringen vill nu se över reglerna och höja den högsta tillåtna hastigheten för att påskynda bärgningar och förbättra framkomligheten. En höjd hastighetsgräns skulle enligt förslaget underlätta arbetet för bärgningspersonalen, minska störningarna för trafikanterna och samtidigt bidra till ett mer hållbart och effektivt vägsystem.
PRESSMEDDELANDEN 2025-08-18
Simon Palme ny näringspolitisk strateg på Sveriges ÅkeriföretagSveriges Åkeriföretag stärker sin samhällspolitiska avdelning med en ny medarbetare. Simon Palme blir näringspolitisk strateg och börjar sin tjänst 1 september. Simon kommer närmast från en tjänst som departementssekreterare budgetavdelningen på Finansdepartementet. Han har även en bakgrund som rådgivare inom lobbying och samhällspåverkan Public Affairs-byrån Paues Åberg. – Åkerinäringen står inför stora förändringar där klimatmål, digitalisering, AI, försvarsberedskap och kompetensförsörjning påverkar våra villkor i grunden. Med Simons breda erfarenhet av påverkansarbete, offentlig förvaltning och politik stärker vi ytterligare vår näringspolitiska kraft och förmåga att utveckla förutsättningarna för en samhällsbärande bransch, säger Oscar Hyléen, vd, Sveriges Åkeriföretag. – Åkerinäringen är en central del av samhällsekonomin och en förutsättning för företagande och handel. Jag ser fram emot att ansluta till Sveriges Åkeriföretags arbete i en tid när branschen spelar en nyckelroll i flera viktiga närings- och samhällsfrågor, säger Simon Palme.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2025-08-20
Allt fler kvinnor väljer att jobba som lastbilschaufförBehovet av lastbilschaufförer är fortfarande stort. Över 5 600 lastbilschaufförer har anställts under det senaste året, enligt TYAs Trendindikator 2025. En tydlig trend enligt rapporten är att allt fler kvinnor söker sig till yrket. I dag är 11 procent av landets lastbilsförare kvinnor, en ökning från 9 procent 2024. Bland nyanställda är andelen ännu högre – 22 procent, det innebär att var femte nyanställd är kvinna. Mängden anställda förare är nästan 1 000 fler 2025 än vad som förutspåddes i fjolårets undersökning – ett tydligt tecken på att transportnäringen fortsätter vara en attraktiv arbetsmarknad för många, inte minst kvinnor.Tjejerna utgör idag även en tredjedel av eleverna på gymnasiets transportprogram (TYAs Skolledarrapport 2024/2025) och den utvecklingen ser ut att öka. Yrkets attraktionskraft beror också på ökad synlighet i media. Kanske framför allt i och med TV-programmet Svenska Truckers, initierat av Sveriges Åkeriföretag, som skildrar chaufförernas vardag. Programmet har sedan starten 2020 lockat en bred publik och inspirerat nya målgrupper att söka sig till yrket. Den 25 augusti har programmet premiär för sin tolfte säsong på TV3 och Viaplay, där flera kvinnliga förare återigen medverkar. – Genom Svenska Truckers har vi lyckats visa att yrket är både modernt och ett framtidsyrke för alla, säger Charlotta Sved, kommunikationschef på Sveriges Åkeriföretag. Lastbilsyrket är ett framtidsyrke - trots allt!Framåt bedömer åkerierna i rapporten att det finns ett anställningsbehov på omkring 4 000 nya förare under de kommande tolv månaderna. Samtidigt uppger 36 procent av företagen att de haft svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens och i vissa delar av landet kommer det bli aktuellt med uppsägningar.