2025-02-21
DEBATTARTIKLAR
Regeringen föreslår ett krav på att alla tunga fordon ska medföra snökedjor mellan den 1 november och 15 april. Tanken är att kedjorna ska användas vid behov om en lastbil får stopp vid halt väglag.
Trots att svenska myndigheter och forskningsinstitut har utrett frågan och konstaterat att nyttan med snökedjor är mycket begränsad, driver regeringen vidare en reglering som medför en betydande ekonomisk börda för företag och samhället, och allvarliga arbetsmiljörisker för chaufförerna.
Rätt utrustning ger säkra transporter
Under de senaste åren har fordonstekniken utvecklats enormt vad gäller vintertida trafiksäkerhet. Moderna tunga fordon är utrustade med avancerade antisladd- och antispinnsystem och har däck anpassade för nordiska vinterförhållanden. Åtskilliga fordon är dessutom utrustade med sandspridare.
Åkerinäringen tar ett stort ansvar för säkerheten genom att investera i rätt utrustning, fordon och utbildning för nordiska vinterförhållanden. Branschen betonar vikten av trafiksäkerhet och rätt anpassade fordon för vinterförhållanden. Sveriges Åkeriföretag har därför rekommenderat regeringen att införa krav på vinterdäck under en längre del av säsongen, oberoende av väglag - ett förslag som regeringen nu har tagit till sig.
Denna förändring skapar tydliga och rättvisa spelregler för både svenska och utländska lastbilar som trafikerar Sverige. Den är också en effektiv åtgärd för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet.
Regeringens förslag om att alla tunga fordon ska medföra snökedjor för losskomning är däremot en kostsam, ineffektiv och dessutom farlig åtgärd. Det är oturligt att det har lagts som förslag.
Kedjekrav äventyrar arbetsmiljön
Snökedjor kan vara effektiva när de monteras i förebyggande syfte på avlägsna skogsvägar eller i lantbrukstransporter, där behovet är tydligt. Redan idag använder transportnäringen kedjor där det är nödvändigt.
Men ett allmänt krav på medförande av snökedjor, avsedda att användas enbart för losskomning, innebär allvarliga risker för chaufförer. Att montera snökedjor i en nödsituation, vid halt väglag och i dålig sikt på högtrafikerade vägar, innebär direkt livsfara.
I stället för att förbättra trafiksäkerheten riskerar förslaget att skapa nya arbetsmiljöproblem och fler trafikstopp längs våra vägar.
En kostsam och ineffektiv reglering
Transportsektorn är redan hårt belastad av stigande kostnader, vägavgifter och omfattande investeringar i klimatomställningen.
Regeringens egen beräkning visar att snökedjekravet skulle kosta mellan 5 000 och 12 000 kronor per fordon. För hela branschen innebär det en sammanlagd kostnad på närmare 700 miljoner kronor – en merkostnad som i slutändan leder till högre transportpriser och ökade kostnader för både företag och konsumenter.
Andra länder har anpassade regler
I våra grannländer finns inga motsvarande krav. Finland, med liknande klimat, har inga regler om snökedjor för tunga fordon. Danmark saknar både vinterdäckskrav och snökedjekrav.
I Norge, där snökedjor är obligatoriska, är topografin helt annorlunda än Sveriges, med branta stigningar och serpentinvägar, där pålagda kedjor kan vara nödvändigt för framkomlighet. Sveriges vägnät har inte samma förutsättningar, och behovet är därför inte jämförbart.
Experterna har avfärdat förslaget
Regeringens egna expertmyndigheter, Transportstyrelsen och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), har i sina utredningar slagit fast att ett krav på snökedjor skulle ha försumbar effekt på trafiksäkerheten i Sverige.
Snökedjor används endast vid extrema väderförhållanden och på kortare sträckor. Myndigheterna har redan konstaterat att kedjor inte utgör en avgörande faktor för trafiksäkerheten. Det saknas alltså såväl teknisk, trafiksäkerhetsmässig som arbetsmiljömässig grund för förslaget.
Fokusera på förebyggande vinterväghållning
Den mest effektiva åtgärden för att förbättra framkomlighet och säkerhet på vintervägarna är bättre förebyggande vinterväghållning. Vägarna måste hållas i gott och farbart skick genom effektiv snöröjning och verkningsfull halkbekämpning, så att alla fordon kan ta sig fram på ett säkert och effektivt sätt i landet. Fler kontroller behövs dessutom för att säkerställa att gällande utrustningskrav efterlevs. Det är här resurserna och kraften behöver läggas.
Regeringen bör lyssna på sina egna expertmyndigheter och på transportbranschen och slopa förslaget om medförandekrav på snökedjor. Låt oss istället fokusera på lösningar som gör verklig skillnad.
Oscar Hyléen, VD Sveriges Åkeriföretag
INFRASTRUKTUR 2026-02-27
Sveriges Åkeriföretags påverkansarbete ger resultat i ny hastighetsfrågaRegeringens besked om att gå vidare med en höjning av hastighetsgränsen för transporter med bärgningsboggi från 30 till 40 km/h välkomnas av Sveriges Åkeriföretag. Förslaget ligger i linje med näringens långvariga krav och bedöms bidra till både säkrare och mer effektiva bärgningsinsatser. Det tekniska kravet anmäls nu till EU, med målsättningen att beslut ska kunna fattas före sommaren. Effektivare bärgning vid låsta hjul Ett vanligt sätt att bärga skadade fordon är med en bärgningsbil utrustad med lyftanordning som hissar upp det havererade fordonets ena hjulpar medan det andra rullar mot vägbanan under transporten. Vid fordon med låsta hjul exempelvis elbilar, fyrhjulsdrivna fordon och vissa automatväxlade bilar krävs dock en annan metod. Då lyfts framaxeln med bärgningsfordonets lyftbom samtidigt som bakaxeln placeras på en särskild hjulförsedd anordning, en bärgningsboggi. Metoden används även när man inte kan eller av utredningstekniska skäl inte får gå in i fordonet. I dag är den högsta tillåtna hastigheten 30 km/h vid körning med påkopplad boggi, vilket i praktiken omöjliggör användning på motorväg. Kortare insatstider och ökad framkomlighet Genom att höja hastighetsbegränsningen till 40 km/h skapas bättre förutsättningar för snabba och säkra bärgningsinsatser, inte minst på större vägar. Kortare bärgningstider innebär att trafiken kan återupptas snabbare efter olyckor och driftstopp, vilket minskar köbildning, stillastående trafik och onödiga utsläpp. Läs hela pressmeddelandet här
LAGAR & REGLER 2026-02-27
Skärpta regler mot onormalt låga anbud kan stärka sund konkurrensVi har lämnat in vårt remissvar om förslag till tydligare regler för hantering av onormalt låga anbud i offentlig upphandling. I huvudsak välkomnar vi förslagen, som vi ser som ett viktigt steg för att stärka seriösa företag och skapa sundare konkurrens inom transportnäringen.Åkerinäringen präglas av låga marginaler och hård prispress. När anbud ligger på nivåer som inte är realistiska riskerar det att leda till osund konkurrens, försämrade arbetsvillkor, uteblivna skatter och avgifter samt brister i trafiksäkerhet och kvalitet. Därför ser vi positivt på förslag som ger upphandlande organisationer bättre verktyg att agera när priser framstår som orealistiskt låga.Vi tillstyrker bland annat förslaget om en hjälpregel som innebär att en förklaring ska begäras när ett anbud ligger mer än 30 procent under genomsnittet. En sådan regel kan öka förutsebarheten och minska risken för godtyckliga bedömningar, samtidigt som varje anbud fortsatt måste prövas individuellt.Vi välkomnar också ett tydligare ansvar mellan upphandlare och leverantörer samt att anbud som saknar tillfredsställande förklaring tydligare ska kunna förkastas. Det är viktiga steg för att motverka oseriösa aktörer och stärka förtroendet för offentlig upphandling.Samtidigt betonar vi att regelverket måste tillämpas proportionerligt. Många åkeriföretag är små och medelstora, och låga priser kan i vissa fall bero på effektiv logistik, digitalisering eller innovativa affärsmodeller.Vi lyfter även behovet av stärkt avtalsuppföljning efter kontraktstilldelning. Utan tillräcklig kontroll riskerar effekten av nya regler att minska. Sammantaget delar vi bedömningen att ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 2026. Läs vårt remissvar här
DRIVMEDEL 2026-03-06
Modell för veckovis indexjustering finns nu tillgängligDen ökade oron i Mellanöstern riskerar att leda till snabba och kraftiga svängningar i drivmedelspriserna. För att underlätta dialogen mellan åkeriföretag och transportköpare har vi därför åter publicerat vår modell för veckovis justering av drivmedelskostnader på transportindex.se.Erfarenheterna från 2021 visar hur snabbt kostnadsbilden kan förändras och vilka konsekvenser det kan få för hela åkerinäringen. Vi uppmanar därför medlemsföretagen att redan nu ta en dialog med sina kunder om hur eventuella kostnadsökningar ska hanteras.Syftet med indexreglering är att behålla den ekonomiska balans som fanns när avtalet ingicks. Genom att använda index eller tydliga bränsleklausuler i avtalen kan både åkeriföretag och transportköpare hantera kostnadsförändringar på ett transparent och förutsägbart sätt.Den modell för veckovis reglering som nu finns tillgänglig är inte en förändring av DMT utan ett kompletterande och tillfälligt verktyg för situationer där drivmedelspriserna förändras snabbt. Modellen är avsedd som en tillfällig hantering vid kraftiga och snabba ökningar av drivmedelskostnader under en begränsad period.Kontakta oss om du har frågor 010-510 54 00 transportekonomi@akeri.se