2025-02-21
DEBATTARTIKLAR
Regeringen föreslår ett krav på att alla tunga fordon ska medföra snökedjor mellan den 1 november och 15 april. Tanken är att kedjorna ska användas vid behov om en lastbil får stopp vid halt väglag.
Trots att svenska myndigheter och forskningsinstitut har utrett frågan och konstaterat att nyttan med snökedjor är mycket begränsad, driver regeringen vidare en reglering som medför en betydande ekonomisk börda för företag och samhället, och allvarliga arbetsmiljörisker för chaufförerna.
Rätt utrustning ger säkra transporter
Under de senaste åren har fordonstekniken utvecklats enormt vad gäller vintertida trafiksäkerhet. Moderna tunga fordon är utrustade med avancerade antisladd- och antispinnsystem och har däck anpassade för nordiska vinterförhållanden. Åtskilliga fordon är dessutom utrustade med sandspridare.
Åkerinäringen tar ett stort ansvar för säkerheten genom att investera i rätt utrustning, fordon och utbildning för nordiska vinterförhållanden. Branschen betonar vikten av trafiksäkerhet och rätt anpassade fordon för vinterförhållanden. Sveriges Åkeriföretag har därför rekommenderat regeringen att införa krav på vinterdäck under en längre del av säsongen, oberoende av väglag - ett förslag som regeringen nu har tagit till sig.
Denna förändring skapar tydliga och rättvisa spelregler för både svenska och utländska lastbilar som trafikerar Sverige. Den är också en effektiv åtgärd för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet.
Regeringens förslag om att alla tunga fordon ska medföra snökedjor för losskomning är däremot en kostsam, ineffektiv och dessutom farlig åtgärd. Det är oturligt att det har lagts som förslag.
Kedjekrav äventyrar arbetsmiljön
Snökedjor kan vara effektiva när de monteras i förebyggande syfte på avlägsna skogsvägar eller i lantbrukstransporter, där behovet är tydligt. Redan idag använder transportnäringen kedjor där det är nödvändigt.
Men ett allmänt krav på medförande av snökedjor, avsedda att användas enbart för losskomning, innebär allvarliga risker för chaufförer. Att montera snökedjor i en nödsituation, vid halt väglag och i dålig sikt på högtrafikerade vägar, innebär direkt livsfara.
I stället för att förbättra trafiksäkerheten riskerar förslaget att skapa nya arbetsmiljöproblem och fler trafikstopp längs våra vägar.
En kostsam och ineffektiv reglering
Transportsektorn är redan hårt belastad av stigande kostnader, vägavgifter och omfattande investeringar i klimatomställningen.
Regeringens egen beräkning visar att snökedjekravet skulle kosta mellan 5 000 och 12 000 kronor per fordon. För hela branschen innebär det en sammanlagd kostnad på närmare 700 miljoner kronor – en merkostnad som i slutändan leder till högre transportpriser och ökade kostnader för både företag och konsumenter.
Andra länder har anpassade regler
I våra grannländer finns inga motsvarande krav. Finland, med liknande klimat, har inga regler om snökedjor för tunga fordon. Danmark saknar både vinterdäckskrav och snökedjekrav.
I Norge, där snökedjor är obligatoriska, är topografin helt annorlunda än Sveriges, med branta stigningar och serpentinvägar, där pålagda kedjor kan vara nödvändigt för framkomlighet. Sveriges vägnät har inte samma förutsättningar, och behovet är därför inte jämförbart.
Experterna har avfärdat förslaget
Regeringens egna expertmyndigheter, Transportstyrelsen och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), har i sina utredningar slagit fast att ett krav på snökedjor skulle ha försumbar effekt på trafiksäkerheten i Sverige.
Snökedjor används endast vid extrema väderförhållanden och på kortare sträckor. Myndigheterna har redan konstaterat att kedjor inte utgör en avgörande faktor för trafiksäkerheten. Det saknas alltså såväl teknisk, trafiksäkerhetsmässig som arbetsmiljömässig grund för förslaget.
Fokusera på förebyggande vinterväghållning
Den mest effektiva åtgärden för att förbättra framkomlighet och säkerhet på vintervägarna är bättre förebyggande vinterväghållning. Vägarna måste hållas i gott och farbart skick genom effektiv snöröjning och verkningsfull halkbekämpning, så att alla fordon kan ta sig fram på ett säkert och effektivt sätt i landet. Fler kontroller behövs dessutom för att säkerställa att gällande utrustningskrav efterlevs. Det är här resurserna och kraften behöver läggas.
Regeringen bör lyssna på sina egna expertmyndigheter och på transportbranschen och slopa förslaget om medförandekrav på snökedjor. Låt oss istället fokusera på lösningar som gör verklig skillnad.
Oscar Hyléen, VD Sveriges Åkeriföretag
INFRASTRUKTUR 2025-10-20
Säkerställ goda förutsättningar för effektiva godstransporter till och från ArlandaVi har lämnat vårt remissvar på utredningen SOU 2025:67 Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet (LI2025/01130). I svaret betonar vi vikten av att Arlanda utvecklas med fullt fokus även på godstransporter, inte enbart passagerartrafik. För åkerinäringen är tillgängligheten till Arlanda avgörande, både för flyggods och för leveranser av varor och förnödenheter som krävs för flygplatsens drift och service. Ett väl fungerande vägnät och anpassad infrastruktur är en förutsättning för effektiva, säkra och fossilfria godstransporter. Vi lyfter särskilt följande punkter i sitt remissvar: Förbättrad framkomlighet på E4 Flaskhalsen mellan Häggvik och Arlanda behöver byggas ut. En breddning till 3+3 körfält mellan Glädjen och Arlanda, och 4+4 körfält mellan Häggvik och Rotebro, skulle öka kapaciteten och minska restidsförluster för godsflöden. Kapacitetshöjande åtgärder längs Måbyleden (väg 905) Vägen är central för transporter till Cargo City och bör prioriteras i samband med utvecklingen av trafikplats Måby. Tillgänglighet till Rosersbergs kombiterminal Terminalen är en viktig omlastningspunkt för kombitrafik till Arlanda. Robust infrastruktur krävs för att säkerställa effektiva flöden mellan väg och järnväg. Fler rast- och uppställningsplatser Bristen på rastplatser längs E4 mellan Uppsala och Stockholm försvårar regelefterlevnad och skapar osäkra förhållanden för förare. Nya platser bör planeras nära kommersiella områden med tillgång till service, trygghet och laddinfrastruktur. Omkopplingsytor och parkering för tunga fordon Det behövs dedikerade uppställnings- och omlastningsytor nära flygplatsen. Möjligheter till av- och påkoppling av släp är viktiga för effektiv distribution i regionen. Planering för elektrifiering och elnätskapacitet Arlandaområdet måste redan nu förberedas för högkapacitetsladdning av tunga fordon. En samlad utredning om elnätskapacitet bör genomföras med fokus på godslogistikens behov. Gemensam planering behövs Sveriges Åkeriföretag föreslår att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att tillsammans med Godstransportrådet Stockholm–Mälardalen, berörda kommuner och åkerinäringen analysera behovet av rastplatser, uppställningsytor, omkopplingsmöjligheter och laddinfrastruktur i Arlandaområdet. Läs hela remissvaret här
LAGAR & REGLER 2025-10-28
Transportstyrelsen återför ärendet om miljözon klass 3 till länsstyrelsenTransportstyrelsen har underkänt Länsstyrelsen i Stockholms beslut att upphäva miljözon klass 3 i delar av Stockholms innerstad, och skickar nu tillbaka ärendet för fortsatt handläggning. Beslutet kom den 23 oktober och innebär att stadens tidigare utredning bedöms som tillräcklig. Miljözonen, som enligt plan skulle införas den 31 december 2024, är fortsatt pausad tills vidare. Syftet med miljözonen är att förbättra luftkvaliteten i området, men förslaget har väckt starka reaktioner från transport- och näringslivsaktörer som varnat för negativa konsekvenser för framkomlighet, leveranser och tillgänglighet. Två parallella rättsprocesser pågår kring miljözonen. Den första gäller kommunfullmäktiges beslut från maj 2024, som nu har fastställts av kammarrätten. Den andra gäller stadens lokala trafikföreskrift, som först upphävdes av länsstyrelsen men nu ska prövas på nytt efter Transportstyrelsens beslut. Sveriges Åkeriföretag har kontinuerliga diskussioner med Stockholm Stad och är i hög grad involverad i utvecklingen kring miljözonen.
FÖRETAGANDE 2025-10-23
Sveriges Åkeriföretag tar över ordförandeskapet för BT-POS LandSveriges Åkeriföretag har utsetts till ordförande för BT-POS Land, en del av Trafikverkets samverkansstruktur Beredskapssektor Transporter – Privat Offentlig Samverkan (BT POS). BT-POS samlar centrala aktörer inom transportsektorn, bland annat myndigheter, branschorganisationer och företag. Syftet är att stärka Sveriges förmåga att hantera samhällsstörningar och upprätthålla samhällsviktiga transporter vid exempelvis långvariga elavbrott, stormar, översvämningar eller höjd beredskap. Att Sveriges Åkeriföretag fått ordförandeuppdraget är ett viktigt erkännande av vår roll i arbetet med att stärka transportsektorns beredskap. Vägtransporterna är en avgörande del av samhällets försörjningskedjor, och samverkan mellan näringsliv och myndigheter är helt avgörande för att vi ska stå starka även i kris och krig Inom BT-POS Land samordnas frågor som rör väg-, järnvägs- och nodtransporter. Arbetet omfattar gemensam planering, utbildning, övning och utveckling av beredskapsförmågan inom landtransporter, med fokus på praktisk samverkan mellan offentliga och privata aktörer. BT-POS Land har en central funktion i att bygga förståelse och samverkan mellan myndigheter och näringsliv. Arbetet syftar till att skapa lägesbilder som speglar transportsektorns verkliga utmaningar och omsätta dessa till konkret och användbar beredskap. Fokus ligger på att utveckla lösningar som är relevanta, handlingsinriktade och direkt tillämpbara i praktiken. BT-POS Land leds av Trafikverket och samverkar med bland andra Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Luftfartsverket och flera av transportsektorns branschorganisationer. Gruppen möts regelbundet för att driva gemensamma utvecklingsfrågor och säkerställa att erfarenheter, kunskap och resurser delas mellan aktörerna. Läs mer om BT-POS på trafikverket.se