Regeringen bör lyssna på experterna – slopa förslaget om snökedjor

2025-02-21

DEBATTARTIKLAR

Regeringen föreslår ett krav på att alla tunga fordon ska medföra snökedjor mellan den 1 november och 15 april. Tanken är att kedjorna ska användas vid behov om en lastbil får stopp vid halt väglag. 

Trots att svenska myndigheter och forskningsinstitut har utrett frågan och konstaterat att nyttan med snökedjor är mycket begränsad, driver regeringen vidare en reglering som medför en betydande ekonomisk börda för företag och samhället, och allvarliga arbetsmiljörisker för chaufförerna.

Rätt utrustning ger säkra transporter 

Under de senaste åren har fordonstekniken utvecklats enormt vad gäller vintertida trafiksäkerhet. Moderna tunga fordon är utrustade med avancerade antisladd- och antispinnsystem och har däck anpassade för nordiska vinterförhållanden. Åtskilliga fordon är dessutom utrustade med sandspridare.  

Åkerinäringen tar ett stort ansvar för säkerheten genom att investera i rätt utrustning, fordon och utbildning för nordiska vinterförhållanden. Branschen betonar vikten av trafiksäkerhet och rätt anpassade fordon för vinterförhållanden. Sveriges Åkeriföretag har därför rekommenderat regeringen att införa krav på vinterdäck under en längre del av säsongen, oberoende av väglag - ett förslag som regeringen nu har tagit till sig.  

Denna förändring skapar tydliga och rättvisa spelregler för både svenska och utländska lastbilar som trafikerar Sverige. Den är också en effektiv åtgärd för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet. 

Regeringens förslag om att alla tunga fordon ska medföra snökedjor för losskomning är däremot en kostsam, ineffektiv och dessutom farlig åtgärd. Det är oturligt att det har lagts som förslag. 

Kedjekrav äventyrar arbetsmiljön 

Snökedjor kan vara effektiva när de monteras i förebyggande syfte på avlägsna skogsvägar eller i lantbrukstransporter, där behovet är tydligt. Redan idag använder transportnäringen kedjor där det är nödvändigt.

Men ett allmänt krav på medförande av snökedjor, avsedda att användas enbart för losskomning, innebär allvarliga risker för chaufförer. Att montera snökedjor i en nödsituation, vid halt väglag och i dålig sikt på högtrafikerade vägar, innebär direkt livsfara.

I stället för att förbättra trafiksäkerheten riskerar förslaget att skapa nya arbetsmiljöproblem och fler trafikstopp längs våra vägar. 

En kostsam och ineffektiv reglering 

Transportsektorn är redan hårt belastad av stigande kostnader, vägavgifter och omfattande investeringar i klimatomställningen.

Regeringens egen beräkning visar att snökedjekravet skulle kosta mellan 5 000 och 12 000 kronor per fordon. För hela branschen innebär det en sammanlagd kostnad på närmare 700 miljoner kronor – en merkostnad som i slutändan leder till högre transportpriser och ökade kostnader för både företag och konsumenter. 

Andra länder har anpassade regler  

I våra grannländer finns inga motsvarande krav. Finland, med liknande klimat, har inga regler om snökedjor för tunga fordon. Danmark saknar både vinterdäckskrav och snökedjekrav. 

I Norge, där snökedjor är obligatoriska, är topografin helt annorlunda än Sveriges, med branta stigningar och serpentinvägar, där pålagda kedjor kan vara nödvändigt för framkomlighet. Sveriges vägnät har inte samma förutsättningar, och behovet är därför inte jämförbart. 

Experterna har avfärdat förslaget 

Regeringens egna expertmyndigheter, Transportstyrelsen och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), har i sina utredningar slagit fast att ett krav på snökedjor skulle ha försumbar effekt på trafiksäkerheten i Sverige. 

Snökedjor används endast vid extrema väderförhållanden och på kortare sträckor. Myndigheterna har redan konstaterat att kedjor inte utgör en avgörande faktor för trafiksäkerheten. Det saknas alltså såväl teknisk, trafiksäkerhetsmässig som arbetsmiljömässig grund för förslaget. 

Fokusera på förebyggande vinterväghållning 

Den mest effektiva åtgärden för att förbättra framkomlighet och säkerhet på vintervägarna är bättre förebyggande vinterväghållning. Vägarna måste hållas i gott och farbart skick genom effektiv snöröjning och verkningsfull halkbekämpning, så att alla fordon kan ta sig fram på ett säkert och effektivt sätt i landet. Fler kontroller behövs dessutom för att säkerställa att gällande utrustningskrav efterlevs. Det är här resurserna och kraften behöver läggas. 

Regeringen bör lyssna på sina egna expertmyndigheter och på transportbranschen och slopa förslaget om medförandekrav på snökedjor. Låt oss istället fokusera på lösningar som gör verklig skillnad.   
 
Oscar Hyléen, VD Sveriges Åkeriföretag 

COLOURBOX24924100.jpg.

POLITIK 2026-09-22

Dieselpriset på rekordnivå i EU – svenska skattesänkningar upphör

Dieselpriset i EU har stigit till den högsta nivån sedan juni 2022. Samtidigt upphör de tillfälliga skattesänkningarna på diesel i Sverige under hösten. Någon förlängning har inte presenterats och är osannolik innan en ny regering tillträtt. Dieselpriset i EU högre än under 2022 Den 17 september låg det genomsnittliga dieselpriset i EU på 2,26 euro per liter, enligt IRU. Det är 38 procent högre än den 27 februari och över den tidigare högsta nivån från juni 2022. Högst är priset i Danmark och Nederländerna, med 2,62 euro per liter, följt av Tyskland med 2,50 euro. I Sverige låg dieselpriset vid samma tid på motsvarande cirka 1,98 euro. Bakom utvecklingen ligger bland annat begränsad raffinaderikapacitet och störningar i de internationella leveranserna av diesel. IRU bedömer att priserna kan ligga kvar på höga nivåer och uppmanar transportföretag att se över sin bränsleförsörjning och likviditet. Tillfälliga skattesänkningar upphör under hösten I Sverige har skatten på bensin och diesel sänkts tillfälligt i två steg under 2026. Under hösten löper dessa ut. Det innebär att energiskatten höjs med knappt 32 öre per liter den 1 oktober. Den 1 december löper även den mer omfattande sänkningen av koldioxidskatten, med 2,40 kronor per liter, ut.  Någon förlängning av den generella skattesänkningen har hittills inte presenterats. Sverige styrs för närvarande av en övergångsregering som främst hanterar löpande och brådskande ärenden. Ställningstaganden om en eventuell förlängning av tillfälliga skattesänkningar och om den mer långsiktiga inriktningen för drivmedelspolitiken är därför inte att förvänta innan en ny regering tillträtt. Se över indexregleringen i era avtal För åkeriföretag innebär utvecklingen en risk för snabbt ökade drivmedelskostnader. Därför är det läge att se över hur förändrade kostnader hanteras i avtalen med kunderna. Med indexreglering kan förändrade kostnader för exempelvis drivmedel, löner och andra kostnadsposter regleras. Det minskar risken för att hela kostnadsökningen hamnar hos åkeriföretaget och skapar mer förutsägbara villkor för både transportör och transportköpare. 

Läs mer
iStock-613524392.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-09-14

Sveriges Åkeriföretags arbete gav resultat – omstridd begränsning tas bort

Efter flera års arbete har Sveriges Åkeriföretag fått igenom en viktig förändring för branschen. Från den 1 oktober 2026 ersätts den sista kvarvarande bruttoviktsbegränsningen mellan Botkyrka och Södertälje med ett omkörningsförbud. Beslutet är resultatet av ett långsiktigt påverkansarbete som stärker rättssäkerheten för åkeriföretag och förare, samtidigt som framkomligheten för blåljusfordon säkerställs.Bakgrunden är att Trafikverket Region Stockholm under 2021 och 2022 uppmärksammade problem med framkomligheten i vänster körfält på E18, E20 och E4 efter synpunkter från blåljuspersonal. För att skapa bättre framkomlighet infördes på flera platser bruttoviktsbegränsningar som hindrade tyngre fordon från att använda körfältet.Sveriges Åkeriföretag agerade tidigt i frågan och pekade i åtta remissvar på de problem som bruttoviktsbegränsningarna kunde medföra. Eftersom syftet var att styra trafikflödet snarare än att skydda vägarna från tunga laster ansåg organisationen att åtgärden skapade en onödig rättsosäkerhet för åkerinäringen.

Läs mer
nla-årsmöte 2026.png (1).

FÖRETAGANDE 2026-09-25

NLA årsmöte: Militär mobilitet börjar med civil mobilitet

Den 24–25 september stod Norges Lastebileier-Forbund (NLF) värd för Nordic Logistics Associations (NLA) årsmöte i Oslo. Temat för årets möte var vägtransporternas roll i totalförsvaret och samhällets beredskap.

Läs mer