2025-02-21
DEBATTARTIKLAR
Regeringen föreslår ett krav på att alla tunga fordon ska medföra snökedjor mellan den 1 november och 15 april. Tanken är att kedjorna ska användas vid behov om en lastbil får stopp vid halt väglag.
Trots att svenska myndigheter och forskningsinstitut har utrett frågan och konstaterat att nyttan med snökedjor är mycket begränsad, driver regeringen vidare en reglering som medför en betydande ekonomisk börda för företag och samhället, och allvarliga arbetsmiljörisker för chaufförerna.
Rätt utrustning ger säkra transporter
Under de senaste åren har fordonstekniken utvecklats enormt vad gäller vintertida trafiksäkerhet. Moderna tunga fordon är utrustade med avancerade antisladd- och antispinnsystem och har däck anpassade för nordiska vinterförhållanden. Åtskilliga fordon är dessutom utrustade med sandspridare.
Åkerinäringen tar ett stort ansvar för säkerheten genom att investera i rätt utrustning, fordon och utbildning för nordiska vinterförhållanden. Branschen betonar vikten av trafiksäkerhet och rätt anpassade fordon för vinterförhållanden. Sveriges Åkeriföretag har därför rekommenderat regeringen att införa krav på vinterdäck under en längre del av säsongen, oberoende av väglag - ett förslag som regeringen nu har tagit till sig.
Denna förändring skapar tydliga och rättvisa spelregler för både svenska och utländska lastbilar som trafikerar Sverige. Den är också en effektiv åtgärd för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet.
Regeringens förslag om att alla tunga fordon ska medföra snökedjor för losskomning är däremot en kostsam, ineffektiv och dessutom farlig åtgärd. Det är oturligt att det har lagts som förslag.
Kedjekrav äventyrar arbetsmiljön
Snökedjor kan vara effektiva när de monteras i förebyggande syfte på avlägsna skogsvägar eller i lantbrukstransporter, där behovet är tydligt. Redan idag använder transportnäringen kedjor där det är nödvändigt.
Men ett allmänt krav på medförande av snökedjor, avsedda att användas enbart för losskomning, innebär allvarliga risker för chaufförer. Att montera snökedjor i en nödsituation, vid halt väglag och i dålig sikt på högtrafikerade vägar, innebär direkt livsfara.
I stället för att förbättra trafiksäkerheten riskerar förslaget att skapa nya arbetsmiljöproblem och fler trafikstopp längs våra vägar.
En kostsam och ineffektiv reglering
Transportsektorn är redan hårt belastad av stigande kostnader, vägavgifter och omfattande investeringar i klimatomställningen.
Regeringens egen beräkning visar att snökedjekravet skulle kosta mellan 5 000 och 12 000 kronor per fordon. För hela branschen innebär det en sammanlagd kostnad på närmare 700 miljoner kronor – en merkostnad som i slutändan leder till högre transportpriser och ökade kostnader för både företag och konsumenter.
Andra länder har anpassade regler
I våra grannländer finns inga motsvarande krav. Finland, med liknande klimat, har inga regler om snökedjor för tunga fordon. Danmark saknar både vinterdäckskrav och snökedjekrav.
I Norge, där snökedjor är obligatoriska, är topografin helt annorlunda än Sveriges, med branta stigningar och serpentinvägar, där pålagda kedjor kan vara nödvändigt för framkomlighet. Sveriges vägnät har inte samma förutsättningar, och behovet är därför inte jämförbart.
Experterna har avfärdat förslaget
Regeringens egna expertmyndigheter, Transportstyrelsen och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), har i sina utredningar slagit fast att ett krav på snökedjor skulle ha försumbar effekt på trafiksäkerheten i Sverige.
Snökedjor används endast vid extrema väderförhållanden och på kortare sträckor. Myndigheterna har redan konstaterat att kedjor inte utgör en avgörande faktor för trafiksäkerheten. Det saknas alltså såväl teknisk, trafiksäkerhetsmässig som arbetsmiljömässig grund för förslaget.
Fokusera på förebyggande vinterväghållning
Den mest effektiva åtgärden för att förbättra framkomlighet och säkerhet på vintervägarna är bättre förebyggande vinterväghållning. Vägarna måste hållas i gott och farbart skick genom effektiv snöröjning och verkningsfull halkbekämpning, så att alla fordon kan ta sig fram på ett säkert och effektivt sätt i landet. Fler kontroller behövs dessutom för att säkerställa att gällande utrustningskrav efterlevs. Det är här resurserna och kraften behöver läggas.
Regeringen bör lyssna på sina egna expertmyndigheter och på transportbranschen och slopa förslaget om medförandekrav på snökedjor. Låt oss istället fokusera på lösningar som gör verklig skillnad.
Oscar Hyléen, VD Sveriges Åkeriföretag
HÅLLBARHET 2026-02-02
Klimatmål till 2030: Viktigt med långsiktighet och tydliga signaler för transportsektornVi har svarat på Miljömålsberedningens betänkande ”Sveriges nationella klimatmål – uppdaterat etappmål till 2030”. I remissvaret betonar vi vikten av långsiktighet, tydlighet och bred politisk förankring för att skapa stabila villkor för de investeringar som krävs för att minska utsläppen från transportsektorn. Miljömålsberedningen har haft i uppdrag att se över Sveriges nationella klimatmål och föreslå en uppdaterad målstruktur till 2030, bland annat för att bättre anpassa målen till EU:s klimatregelverk. Långsiktighet avgörande för investeringar i omställningen I remissvaret delar vi Miljömålsberedningens bedömning om att klimatarbetet måste präglas av långsiktighet, kontinuitet, tydlighet och transparens. För åkeriföretag som ska fatta beslut om investeringar i exempelvis elektrifiering, fossilfria drivmedel och energieffektivisering är det avgörande att politiska mål och styrmedel ger tydliga signaler över tid. Vi understryker också att transportsektorns omställning är central för att Sverige ska nå sina klimatåtaganden, och att det krävs en kombination av styrmedel, både nationellt och på EU-nivå, för att omställningen ska kunna ske i den takt som krävs. 2030-målet för inrikes transporter behöver följas av stärkt styrning VI instämmer i att målet för inrikes transporter till 2030 haft en tydlig styrande effekt, och vi ser positivt på att målet kvarstår. Samtidigt konstaterar vi att dagens styrning inte är tillräcklig för att målet ska nås. Vi delar också Miljömålsberedningens bedömning att det behövs tydliga politiska signaler för transportsektorns omställning även efter 2030. Om nya mål eller indikatorer tas fram bör de utformas teknikneutralt och ta hänsyn till transportsektorns skilda förutsättningar. Avgörande är att styrmedlen blir mer ändamålsenliga, långsiktiga och förutsägbara, särskilt sådana som sänker omställningskostnaderna för godstransporter och stärker företagens förutsättningar för investeringar. Läs remissvaret i sin helhet här
INFRASTRUKTUR 2026-01-29
Högteknologisk tvätthall möter åkarnas behov i HalmstadSveriges Åkeriföretag med föreningen i Halland inviger en helt ny tvätthall för lastbilar i Halmstad. Etableringen möter en tydlig efterfrågan i regionen på en modern tvätthall med starkt fokus på miljö och generösa öppettider anpassade efter åkerinäringens behov.Miljöansvaret har varit en central utgångspunkt i projektet. Anläggningen är utformad för att minimera resursförbrukningen: cirka 85 procent av vattnet återvinns i processen, och tvätthallen använder även regnvatten. Totalt går det endast åt omkring 25 liter nytt vatten per tvätt, vilket innebär en mycket låg miljöpåverkan jämfört med traditionella lösningar.Tvätthallen är tekniskt avancerad och helt automatiserad. Systemet läser av varje fordons profil och anpassar tvätten efter fordonets utformning och behov. För den som önskar finns även möjlighet till manuell tvätt. Anläggningen är öppen dygnet runt, vilket ger åkeriföretagen maximal flexibilitet i vardagen.Placeringen längs E6 är strategisk och gör tvätthallen lättillgänglig för både regional och långväga trafik. Anläggningen är byggd för att klara HCT-fordon och är, såvitt känt, den första tvätthallen i södra Sverige som kan hantera fordon upp till 34,5 meter.Medlemmar i Sveriges Åkeriföretag erbjuds ett extra förmånligt pris. Att hålla nere kostnaderna för nödvändig service är en viktig del i arbetet för näringens långsiktiga konkurrenskraft och lönsamhet. Läs mer om anläggningen
LAGAR & REGLER 2026-01-30
Transportstyrelsen föreslår ny trafikregleringsmodell för automatiserade fordonDen tekniska utvecklingen inom området går snabbt framåt. System och fordon är redo för marknadsintroduktion.Transportstyrelsen har presenterat rapporten ”Förslag till en nationell trafikregleringsmodell för att möjliggöra en säker användning av automatiserade fordon” (TSV 2025-12812). Budskapet är tydligt: tekniken och EU:s typgodkännanden finns redan – men Sverige saknar de trafikregler och ansvarsbestämmelser som gör att fordonen kan användas i praktiken på våra vägar.Rapporten visar hur länder som Frankrike, Tyskland och Storbritannien redan har infört regelverk som tydliggör ansvar mellan förare, operatör och system och möjliggör reguljär drift av helautomatiserade fordon. Särskilt lyfts den franska ARTS-modellen fram, där automatiserad trafik ses som ett helt system av fordon, drift, övervakning och infrastruktur.Den stora bromsklossen i Sverige är enligt Transportstyrelsen avsaknaden av tydliga ansvarsregler. Utan detta blir det svårt att införa nya affärsmodeller, kommersiella tjänster och skapa rättssäkerhet kring användningen.För åkeriföretagande och godstransporter är frågan central. Automatiserade fordon kan bidra till ökad trafiksäkerhet, effektivitet och möta bristen på yrkesförare – men då krävs att regelverket kommer på plats. Sveriges Åkeriföretag följer frågan nära och bidrar med branschkunskap och praktiska inspel i det fortsatta arbetet.Samtidigt visar erfarenheter från andra regelområden att när Sverige väl beslutar om reglering kan utvecklingen gå snabbt. Du kan läsa mer på följande sida