2025-02-21
DEBATTARTIKLAR
Regeringen föreslår ett krav på att alla tunga fordon ska medföra snökedjor mellan den 1 november och 15 april. Tanken är att kedjorna ska användas vid behov om en lastbil får stopp vid halt väglag.
Trots att svenska myndigheter och forskningsinstitut har utrett frågan och konstaterat att nyttan med snökedjor är mycket begränsad, driver regeringen vidare en reglering som medför en betydande ekonomisk börda för företag och samhället, och allvarliga arbetsmiljörisker för chaufförerna.
Rätt utrustning ger säkra transporter
Under de senaste åren har fordonstekniken utvecklats enormt vad gäller vintertida trafiksäkerhet. Moderna tunga fordon är utrustade med avancerade antisladd- och antispinnsystem och har däck anpassade för nordiska vinterförhållanden. Åtskilliga fordon är dessutom utrustade med sandspridare.
Åkerinäringen tar ett stort ansvar för säkerheten genom att investera i rätt utrustning, fordon och utbildning för nordiska vinterförhållanden. Branschen betonar vikten av trafiksäkerhet och rätt anpassade fordon för vinterförhållanden. Sveriges Åkeriföretag har därför rekommenderat regeringen att införa krav på vinterdäck under en längre del av säsongen, oberoende av väglag - ett förslag som regeringen nu har tagit till sig.
Denna förändring skapar tydliga och rättvisa spelregler för både svenska och utländska lastbilar som trafikerar Sverige. Den är också en effektiv åtgärd för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet.
Regeringens förslag om att alla tunga fordon ska medföra snökedjor för losskomning är däremot en kostsam, ineffektiv och dessutom farlig åtgärd. Det är oturligt att det har lagts som förslag.
Kedjekrav äventyrar arbetsmiljön
Snökedjor kan vara effektiva när de monteras i förebyggande syfte på avlägsna skogsvägar eller i lantbrukstransporter, där behovet är tydligt. Redan idag använder transportnäringen kedjor där det är nödvändigt.
Men ett allmänt krav på medförande av snökedjor, avsedda att användas enbart för losskomning, innebär allvarliga risker för chaufförer. Att montera snökedjor i en nödsituation, vid halt väglag och i dålig sikt på högtrafikerade vägar, innebär direkt livsfara.
I stället för att förbättra trafiksäkerheten riskerar förslaget att skapa nya arbetsmiljöproblem och fler trafikstopp längs våra vägar.
En kostsam och ineffektiv reglering
Transportsektorn är redan hårt belastad av stigande kostnader, vägavgifter och omfattande investeringar i klimatomställningen.
Regeringens egen beräkning visar att snökedjekravet skulle kosta mellan 5 000 och 12 000 kronor per fordon. För hela branschen innebär det en sammanlagd kostnad på närmare 700 miljoner kronor – en merkostnad som i slutändan leder till högre transportpriser och ökade kostnader för både företag och konsumenter.
Andra länder har anpassade regler
I våra grannländer finns inga motsvarande krav. Finland, med liknande klimat, har inga regler om snökedjor för tunga fordon. Danmark saknar både vinterdäckskrav och snökedjekrav.
I Norge, där snökedjor är obligatoriska, är topografin helt annorlunda än Sveriges, med branta stigningar och serpentinvägar, där pålagda kedjor kan vara nödvändigt för framkomlighet. Sveriges vägnät har inte samma förutsättningar, och behovet är därför inte jämförbart.
Experterna har avfärdat förslaget
Regeringens egna expertmyndigheter, Transportstyrelsen och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), har i sina utredningar slagit fast att ett krav på snökedjor skulle ha försumbar effekt på trafiksäkerheten i Sverige.
Snökedjor används endast vid extrema väderförhållanden och på kortare sträckor. Myndigheterna har redan konstaterat att kedjor inte utgör en avgörande faktor för trafiksäkerheten. Det saknas alltså såväl teknisk, trafiksäkerhetsmässig som arbetsmiljömässig grund för förslaget.
Fokusera på förebyggande vinterväghållning
Den mest effektiva åtgärden för att förbättra framkomlighet och säkerhet på vintervägarna är bättre förebyggande vinterväghållning. Vägarna måste hållas i gott och farbart skick genom effektiv snöröjning och verkningsfull halkbekämpning, så att alla fordon kan ta sig fram på ett säkert och effektivt sätt i landet. Fler kontroller behövs dessutom för att säkerställa att gällande utrustningskrav efterlevs. Det är här resurserna och kraften behöver läggas.
Regeringen bör lyssna på sina egna expertmyndigheter och på transportbranschen och slopa förslaget om medförandekrav på snökedjor. Låt oss istället fokusera på lösningar som gör verklig skillnad.
Oscar Hyléen, VD Sveriges Åkeriföretag
DRIVMEDEL 2026-09-02
Höjd dieselavgift i Norge från den 1 septemberFrån och med den 1 september höjs dieselavgiften i Norge med 3,61 norska kronor per liter exklusive moms. För åkeriföretag som kör transporter i Norge innebär det en tydlig kostnadsökning.Höjningen sker när de tillfälliga sänkningarna av drivmedelsavgifterna, som infördes tidigare i år, upphör. Dieselavgiften ökar därmed från 3,09 till 6,70 norska kronor per liter exklusive moms. Enligt Norges Lastebileier-Forbund (NLF) motsvarar förändringen omkring fem procent högre totalkostnad för en transport där diesel utgör 25 procent av kostnaderna.Se över dina avtalDen höjda dieselavgiften påverkar kostnaden för transporter i Norge. För svenska åkeriföretag är det därför viktigt att se över hur ökade drivmedelskostnader hanteras i befintliga och nya transportavtal.Om ni behöver stöd i frågor om avtal kopplat till index är ni välkomna att kontakta SÅ Juridik på 010-510 54 30Indexreglering ger bättre förutsägbarhetDen norska avgiftshöjningen är också en påminnelse om vikten av att transportavtal innehåller en tydlig indexreglering.Med indexreglering kan förändrade kostnader för exempelvis drivmedel, löner och andra kostnadsposter regleras. Det minskar risken för att hela kostnadsökningen hamnar hos åkeriföretaget och skapar mer förutsägbara villkor för både transportör och transportköpare.
LAGAR & REGLER 2026-08-28
Undantag för virkestransporter förlängs efter stormen JohannesRegeringen förlänger möjligheten för utländska transportföretag att utföra virkestransporter i Sverige efter stormen Johannes. Det tillfälliga undantaget, som skulle ha löpt ut i september, gäller nu till och med den 9 november 2026.Stormen Johannes fällde stora mängder skog i framför allt Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Västernorrlands län. För att snabbt kunna transportera bort det stormfällda virket infördes ett tillfälligt undantag som gör det möjligt för utländska transportföretag att komplettera den svenska transportkapaciteten.Undantaget gäller yrkesmässiga transporter av rundvirke från skogar som skadats av stormen och är begränsat till Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Västernorrlands län. Åkeriföretaget ska ha ett gemenskapstillstånd från ett annat EES-land och de fordon som används ska anmälas till Transportstyrelsen. Den som omfattas av undantaget under den aktuella perioden ska inte heller påföras sanktionsavgift för överträdelser av cabotagereglerna.Syftet med förlängningen är att upprätthålla en hög transportkapacitet så att så stora volymer stormfällt virke som möjligt kan tas om hand och risken för angrepp av skadeinsekter minskar.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-08-18
Hur väcker vi intresset för ett yrke som håller Sverige rullande?Att få fler unga att upptäcka möjligheterna som lastbilschaufför är en viktig fråga för hela åkerinäringen. För Mejeritransporter i Karlstad handlar kompetensförsörjning inte bara om att hitta nya medarbetare, utan också om att tidigt skapa förståelse för yrket, ge en inblick i vardagen bakom ratten och bygga relationer med framtidens chaufförer.Mejeritransporter arbetar långsiktigt med att väcka intresse tidigt och genom nära samarbeten med fem skolor i närområdet får elever möjlighet att komma i kontakt med branschen redan under sin utbildning. Företaget tar bland annat emot APL-elever och låter dem få en verklig inblick i yrket. Elever har fått följa med på provbilskörningar och se olika delar av verksamheten, från tankbilstransporter till distribution.– Jag har arbetat på Mejeritransporter i fem och ett halvt år och vi har en stabil personalstyrka med låg personalomsättning. Därför handlar vårt arbete med kompetensförsörjning inte om snabba rekryteringar, utan om att långsiktigt bygga relationer med skolor och elever. APL är en viktig del i att låta unga få en verklig bild av yrket och skapa en väg in i branschen, berättar Caroline Jensen, HR på Mejeritransporter.Från branschdagar till verklig erfarenhetMejeritransporter arbetar aktivt med att synas där unga finns. Företaget deltar bland annat på trafiksäkerhetsdagar i Grums och branschmässor i Kristinehamn, där elever får möjlighet att möta företag och ställa frågor om framtiden inom transport.Samarbetet mellan skolor och företag är en viktig del i att minska avståndet mellan utbildning och arbetsliv.– Vi vill att eleverna ska få känna på hur jobbet faktiskt fungerar. Det handlar dels om att lära känna varandra, dels att kunna ge eleverna en rättvis bild av yrket. Många av eleverna kommer tillbaka till oss under andra eller tredje året, vilket visar att de relationer vi bygger betyder mycket, förklarar Caroline.En bild av yrket som behöver nyanserasEn av de största utmaningarna för branschen är att många unga har en förenklad bild av vad arbetet som lastbilschaufför innebär. Att visa hela bilden av yrket blir därför avgörande. Digitalisering, sociala medier och nya kommunikationsvanor påverkar också hur dagens ungdomar får sin bild av arbetslivet.