2025-02-21
DEBATTARTIKLAR
Regeringen föreslår ett krav på att alla tunga fordon ska medföra snökedjor mellan den 1 november och 15 april. Tanken är att kedjorna ska användas vid behov om en lastbil får stopp vid halt väglag.
Trots att svenska myndigheter och forskningsinstitut har utrett frågan och konstaterat att nyttan med snökedjor är mycket begränsad, driver regeringen vidare en reglering som medför en betydande ekonomisk börda för företag och samhället, och allvarliga arbetsmiljörisker för chaufförerna.
Rätt utrustning ger säkra transporter
Under de senaste åren har fordonstekniken utvecklats enormt vad gäller vintertida trafiksäkerhet. Moderna tunga fordon är utrustade med avancerade antisladd- och antispinnsystem och har däck anpassade för nordiska vinterförhållanden. Åtskilliga fordon är dessutom utrustade med sandspridare.
Åkerinäringen tar ett stort ansvar för säkerheten genom att investera i rätt utrustning, fordon och utbildning för nordiska vinterförhållanden. Branschen betonar vikten av trafiksäkerhet och rätt anpassade fordon för vinterförhållanden. Sveriges Åkeriföretag har därför rekommenderat regeringen att införa krav på vinterdäck under en längre del av säsongen, oberoende av väglag - ett förslag som regeringen nu har tagit till sig.
Denna förändring skapar tydliga och rättvisa spelregler för både svenska och utländska lastbilar som trafikerar Sverige. Den är också en effektiv åtgärd för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet.
Regeringens förslag om att alla tunga fordon ska medföra snökedjor för losskomning är däremot en kostsam, ineffektiv och dessutom farlig åtgärd. Det är oturligt att det har lagts som förslag.
Kedjekrav äventyrar arbetsmiljön
Snökedjor kan vara effektiva när de monteras i förebyggande syfte på avlägsna skogsvägar eller i lantbrukstransporter, där behovet är tydligt. Redan idag använder transportnäringen kedjor där det är nödvändigt.
Men ett allmänt krav på medförande av snökedjor, avsedda att användas enbart för losskomning, innebär allvarliga risker för chaufförer. Att montera snökedjor i en nödsituation, vid halt väglag och i dålig sikt på högtrafikerade vägar, innebär direkt livsfara.
I stället för att förbättra trafiksäkerheten riskerar förslaget att skapa nya arbetsmiljöproblem och fler trafikstopp längs våra vägar.
En kostsam och ineffektiv reglering
Transportsektorn är redan hårt belastad av stigande kostnader, vägavgifter och omfattande investeringar i klimatomställningen.
Regeringens egen beräkning visar att snökedjekravet skulle kosta mellan 5 000 och 12 000 kronor per fordon. För hela branschen innebär det en sammanlagd kostnad på närmare 700 miljoner kronor – en merkostnad som i slutändan leder till högre transportpriser och ökade kostnader för både företag och konsumenter.
Andra länder har anpassade regler
I våra grannländer finns inga motsvarande krav. Finland, med liknande klimat, har inga regler om snökedjor för tunga fordon. Danmark saknar både vinterdäckskrav och snökedjekrav.
I Norge, där snökedjor är obligatoriska, är topografin helt annorlunda än Sveriges, med branta stigningar och serpentinvägar, där pålagda kedjor kan vara nödvändigt för framkomlighet. Sveriges vägnät har inte samma förutsättningar, och behovet är därför inte jämförbart.
Experterna har avfärdat förslaget
Regeringens egna expertmyndigheter, Transportstyrelsen och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), har i sina utredningar slagit fast att ett krav på snökedjor skulle ha försumbar effekt på trafiksäkerheten i Sverige.
Snökedjor används endast vid extrema väderförhållanden och på kortare sträckor. Myndigheterna har redan konstaterat att kedjor inte utgör en avgörande faktor för trafiksäkerheten. Det saknas alltså såväl teknisk, trafiksäkerhetsmässig som arbetsmiljömässig grund för förslaget.
Fokusera på förebyggande vinterväghållning
Den mest effektiva åtgärden för att förbättra framkomlighet och säkerhet på vintervägarna är bättre förebyggande vinterväghållning. Vägarna måste hållas i gott och farbart skick genom effektiv snöröjning och verkningsfull halkbekämpning, så att alla fordon kan ta sig fram på ett säkert och effektivt sätt i landet. Fler kontroller behövs dessutom för att säkerställa att gällande utrustningskrav efterlevs. Det är här resurserna och kraften behöver läggas.
Regeringen bör lyssna på sina egna expertmyndigheter och på transportbranschen och slopa förslaget om medförandekrav på snökedjor. Låt oss istället fokusera på lösningar som gör verklig skillnad.
Oscar Hyléen, VD Sveriges Åkeriföretag
FÖRETAGANDE 2025-05-12
Sunnemo Åkeri AB tar hem Stora Åkeripriset 2025Stora Åkeripriset 2025 har tilldelats Sunnemo Åkeri AB, ett åkeriföretag som på bara två decennier gått från enmansdrift till att bli en av regionens ledande aktörer. Priset delades ut under en högtidlig ceremoni på Sveriges Åkeriföretags Årsmöte där även de två andra finalisterna, Kyl- och Frysexpressen samt JSC Förvaltning AB, hyllades för sina imponerande insatser inom åkerinäringen. Med ett starkt fokus på både hållbarhet och medarbetarvård har Sunnemo Åkeri AB visat att tillväxt och ansvarstagande kan gå hand i hand. Deras satsningar på alternativa drivmedel och elektrifierade transporter har inte bara minskat klimatavtrycket, utan också skapat nya affärsmöjligheter. Juryns motivering: "På bara 20 år har åkeriet gått från en enmansverksamhet till att vara ett av regionens ledande transportbolag, med ett 40-tal tunga fordon. Fler än 10 gas- och elfordon och en separat eldriven dygnet runt-pendel visar tydligt att riktningen är framåt, men också uppåt då satsningarna går hand i hand med en lönsamhet som imponerar i branschen.Fler ton, fler mil och fler timmar optimerar logistiken. Men aldrig på personalens bekostnad. Här värderas de anställda högt och körscheman sätts för att fungera utifrån varje persons unika livspussel. Framtiden är ljus och resan har bara börjat.”
POLITIK 2025-06-30
Vi lyfte åkerinäringens röst i AlmedalenEfter en intensiv men mycket givande vecka i Almedalen vill vi dela med oss av vårt deltagande. Vi har haft många viktiga samtal med politiker, myndigheter och andra branschaktörer om det som påverkar hela åkerinäringens vardag och framtid. Våra fokusområden var infrastruktur och transporteffektivitet, kommersiellt gångbara lösningar för omställning samt att vi ville stärka näringens position i elnätsfrågorna. Transportsektorns omställning dominerade agendan, men vi såg till att bredda och fördjupa samtalen kring bland annat bärighet, vinterväghållning, tillgång till rastplatser och effektiv tillsyn. OmställningVi tryckte på att omställningen måste fungera i praktiken. För att åkerinäringen ska kunna ställa om behövs bland annat: En nationell plan för ladd- och tankinfrastruktur Att elmarknaden anpassas till åkerinäringens villkor Kostnadssänkningar för transporter med el genom nya incitament Att offentlig upphandling tar ett tydligt ansvar Samordnade stöd och förenklade tillståndsprocesser Långsiktiga villkor för HVO Ökad efterfrågan och betalningsvilja för hållbara transporter Bärighet Uppdateringen av NVDB, som lett till att många kommunala vägar nedklassats till BK2, har orsakat stora problem för åkerinäringen i stora delar av landet. Här krävs snabba åtgärder vilket vi tydligt framfört. På kort sikt behöver de kommunala vägarna återgå till tidigare bärighetsklass På längre sikt bör alla BK1-vägar höjas till BK4 för att möjliggöra fler längre och tyngre fordon Vägnätet måste vara sammanhängande, oavsett om det är kommunalt eller statligt vägnät.
DRIVMEDEL 2025-05-12
Stödet för lätta ellastbilar förlängsRegeringen har idag meddelat att det statliga stödet för inköp eller leasing av lätta ellastbilar på upp till 40 000 kronor per fordon förlängs. Den tidigare aviserade sänkningen av stödnivån till 30 000 kronor från den 1 juli 2025 slopas. Istället behålls det högre stödbeloppet fram till att stödet upphör helt den 1 oktober 2025. Syftet med stödet är att påskynda elektrifieringen av transportsektorn och bidra till Sveriges mål om nettonollutsläpp till år 2045. För åkerier som planerar att ställa om delar av sin fordonsflotta till eldrift kan beskedet innebära förbättrade investeringsförutsättningar och en ökad trygghet i budgeteringen. Lätta ellastbilar spelar en central roll i stadsnära transporter och distributionsflöden där kraven på tysta, utsläppsfria fordon ökar. Genom att behålla den högre stödnivån under ytterligare ett år skapas incitament för fler företag att ta steget och bidra till en hållbar transportkedja. Det ger också branschen en tydligare tidsram att förhålla sig till i sin omställningsplanering. Stödet ges inom ramen för klimatpremien och är en del i regeringens övergripande arbete för att minska utsläpp och främja introduktionen av utsläppsfria fordon i vägtrafiken.