2025-02-21
DEBATTARTIKLAR
Regeringen föreslår ett krav på att alla tunga fordon ska medföra snökedjor mellan den 1 november och 15 april. Tanken är att kedjorna ska användas vid behov om en lastbil får stopp vid halt väglag.
Trots att svenska myndigheter och forskningsinstitut har utrett frågan och konstaterat att nyttan med snökedjor är mycket begränsad, driver regeringen vidare en reglering som medför en betydande ekonomisk börda för företag och samhället, och allvarliga arbetsmiljörisker för chaufförerna.
Rätt utrustning ger säkra transporter
Under de senaste åren har fordonstekniken utvecklats enormt vad gäller vintertida trafiksäkerhet. Moderna tunga fordon är utrustade med avancerade antisladd- och antispinnsystem och har däck anpassade för nordiska vinterförhållanden. Åtskilliga fordon är dessutom utrustade med sandspridare.
Åkerinäringen tar ett stort ansvar för säkerheten genom att investera i rätt utrustning, fordon och utbildning för nordiska vinterförhållanden. Branschen betonar vikten av trafiksäkerhet och rätt anpassade fordon för vinterförhållanden. Sveriges Åkeriföretag har därför rekommenderat regeringen att införa krav på vinterdäck under en längre del av säsongen, oberoende av väglag - ett förslag som regeringen nu har tagit till sig.
Denna förändring skapar tydliga och rättvisa spelregler för både svenska och utländska lastbilar som trafikerar Sverige. Den är också en effektiv åtgärd för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet.
Regeringens förslag om att alla tunga fordon ska medföra snökedjor för losskomning är däremot en kostsam, ineffektiv och dessutom farlig åtgärd. Det är oturligt att det har lagts som förslag.
Kedjekrav äventyrar arbetsmiljön
Snökedjor kan vara effektiva när de monteras i förebyggande syfte på avlägsna skogsvägar eller i lantbrukstransporter, där behovet är tydligt. Redan idag använder transportnäringen kedjor där det är nödvändigt.
Men ett allmänt krav på medförande av snökedjor, avsedda att användas enbart för losskomning, innebär allvarliga risker för chaufförer. Att montera snökedjor i en nödsituation, vid halt väglag och i dålig sikt på högtrafikerade vägar, innebär direkt livsfara.
I stället för att förbättra trafiksäkerheten riskerar förslaget att skapa nya arbetsmiljöproblem och fler trafikstopp längs våra vägar.
En kostsam och ineffektiv reglering
Transportsektorn är redan hårt belastad av stigande kostnader, vägavgifter och omfattande investeringar i klimatomställningen.
Regeringens egen beräkning visar att snökedjekravet skulle kosta mellan 5 000 och 12 000 kronor per fordon. För hela branschen innebär det en sammanlagd kostnad på närmare 700 miljoner kronor – en merkostnad som i slutändan leder till högre transportpriser och ökade kostnader för både företag och konsumenter.
Andra länder har anpassade regler
I våra grannländer finns inga motsvarande krav. Finland, med liknande klimat, har inga regler om snökedjor för tunga fordon. Danmark saknar både vinterdäckskrav och snökedjekrav.
I Norge, där snökedjor är obligatoriska, är topografin helt annorlunda än Sveriges, med branta stigningar och serpentinvägar, där pålagda kedjor kan vara nödvändigt för framkomlighet. Sveriges vägnät har inte samma förutsättningar, och behovet är därför inte jämförbart.
Experterna har avfärdat förslaget
Regeringens egna expertmyndigheter, Transportstyrelsen och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), har i sina utredningar slagit fast att ett krav på snökedjor skulle ha försumbar effekt på trafiksäkerheten i Sverige.
Snökedjor används endast vid extrema väderförhållanden och på kortare sträckor. Myndigheterna har redan konstaterat att kedjor inte utgör en avgörande faktor för trafiksäkerheten. Det saknas alltså såväl teknisk, trafiksäkerhetsmässig som arbetsmiljömässig grund för förslaget.
Fokusera på förebyggande vinterväghållning
Den mest effektiva åtgärden för att förbättra framkomlighet och säkerhet på vintervägarna är bättre förebyggande vinterväghållning. Vägarna måste hållas i gott och farbart skick genom effektiv snöröjning och verkningsfull halkbekämpning, så att alla fordon kan ta sig fram på ett säkert och effektivt sätt i landet. Fler kontroller behövs dessutom för att säkerställa att gällande utrustningskrav efterlevs. Det är här resurserna och kraften behöver läggas.
Regeringen bör lyssna på sina egna expertmyndigheter och på transportbranschen och slopa förslaget om medförandekrav på snökedjor. Låt oss istället fokusera på lösningar som gör verklig skillnad.
Oscar Hyléen, VD Sveriges Åkeriföretag
HÅLLBARHET 2026-05-13
Fair Transport firar fem år – hållbarhetscertifieringen fortsätter att växaDen 17 maj är det fem år sedan Fair Transport, åkerinäringens hållbarhetscertifiering för godstransporter på väg, lanserades. Sedan starten har certifieringen vuxit till att bli ett viktigt verktyg för företag som vill synliggöra sitt hållbarhetsarbete och samtidigt stärka sin konkurrenskraft på en marknad med ökade krav. Fair Transport är framtaget av och för åkerinäringen och bygger på krav inom klimat och miljö, trafiksäkerhet samt socialt ansvar. Certifieringen hjälper transportköpare att göra mer medvetna val och ger åkeriföretag möjlighet att tydligt visa kvaliteten i sin verksamhet. Under de senaste åren ser vi att kraven från transportköpare har ökat. Allt fler upphandlingar och transportavtal innehåller krav kopplade till hållbarhet, transparens och ansvarstagande. Där blir Fair Transport ett konkret sätt att visa att man lever upp till dessa förväntningar och arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågorna.
INFRASTRUKTUR 2026-05-11
Regeringen vill stärka infrastrukturen – positivt besked för åkerinäringenRegeringen ger nu Trafikverket i uppdrag att förbättra produktivitet, upphandling och planering inom drift och underhåll av svensk transportinfrastruktur. För Sveriges åkeriföretag är beskedet välkommet och kan bidra till bättre framkomlighet, effektivare vägarbeten och ökad konkurrenskraft. Trafikverket ska bland annat utveckla sina system för att få bättre kontroll över vägarnas skick och framtida underhållsbehov. Myndigheten får också i uppdrag att i större utsträckning upphandla med fokus på kvalitet, innovation och effektivitet. För företag inom transport- och entreprenadsektorn kan initiativet skapa bättre möjligheter att arbeta mer standardiserat, digitalt och effektivt. Tydligare processer, bättre uppföljning och modernare systemstöd kan bidra till snabbare beslut, bättre planering och ökad produktivitet i hela kedjan. Samtidigt ställer utvecklingen högre krav på digital mognad, effektiva arbetssätt och investeringar i moderna systemlösningar.Regeringen vill dessutom se bättre uppföljning av upphandlingar och ökad konkurrens mellan entreprenörer. Målet är att använda statens resurser mer effektivt och skapa ett mer robust transportsystem. För åkerinäringen innebär satsningen bättre förutsättningar för punktliga transporter, minskade störningar och ett vägnät som i högre grad möter näringslivets behov. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 februari 2027. Ta del av regeringsuppdraget på regeringen.se
DIGITALISERING & IT 2026-05-26
Geofencing öppnar nya möjligheter för åkerinäringenDigitalisering och smart teknik blir allt viktigare inom transporter. Nu tar Trafikverket nästa stora steg för att möjliggöra tjänster med geofencing – en teknik som kan ge åkerinäringen både säkrare transporter, bättre framkomlighet och effektivare logistik.Efter flera framgångsrika forskningsprojekt vill myndigheten nu skapa förutsättningar, och öppna för verklig implementering av digital geofencing i transportsystemet. För transportbranschen innebär det nya möjligheter att kombinera hög transporteffektivitet med ökad trafiksäkerhet och bättre miljöprestanda.Tekniken som anpassar fordonen automatisktGeofencing bygger på att digitala geografiska zoner skapas med hjälp av GPS och kartdata. När ett uppkopplat fordon kör in i en specifik zon kan fordonets funktioner automatiskt anpassas exempelvis genom att hastigheten sänks eller att fordonet växlar till eldrift.För åkeriföretag innebär det att transporterna kan bli både smartare och mer förutsägbara utan att chaufförens arbete försvåras. Tvärtom kan tekniken bidra till minskad stress, jämnare trafikflöden och bättre efterlevnad av trafikregler.Positiva resultat för tunga transporterSedan 2018 har Trafikverket tillsammans med andra marknadsaktörer genomfört flera tester där tunga lastbilar automatiskt anpassat hastigheten i randbebyggelse, skolområden och känsliga trafikmiljöer. Resultaten har varit positiva och visat på goda förutsättningar för vidare implementering.Särskilt intressant för åkeribranschen är de digitala hastighetshinder som testats för BK4-transporter. Genom automatisk hastighetsstyrning kan tunga fordon passera broar med reducerad belastning, vilket gör att fler vägar och broar kan hållas öppna för tyngre transporter.Det innebär i praktiken bättre tillgänglighet, effektivare rutter och minskade omvägar för transportföretag.Västerbotten först ut i större satsningNu går Trafikverket vidare från forskningsprojekt till praktisk användning och öppnar för möjligheten att nyttja tekniken i verklig miljö. Det första området som Trafikverket möjliggör för användandet av geofencing sker i Västerbotten där geofencing ska användas för att göra BK4-vägar mer tillgängliga vintertid.För många åkeriföretag innebär det bättre kapacitetsutnyttjande, lägre transportkostnader och ökad konkurrenskraft.