2025-02-21
DEBATTARTIKLAR
Regeringen föreslår ett krav på att alla tunga fordon ska medföra snökedjor mellan den 1 november och 15 april. Tanken är att kedjorna ska användas vid behov om en lastbil får stopp vid halt väglag.
Trots att svenska myndigheter och forskningsinstitut har utrett frågan och konstaterat att nyttan med snökedjor är mycket begränsad, driver regeringen vidare en reglering som medför en betydande ekonomisk börda för företag och samhället, och allvarliga arbetsmiljörisker för chaufförerna.
Rätt utrustning ger säkra transporter
Under de senaste åren har fordonstekniken utvecklats enormt vad gäller vintertida trafiksäkerhet. Moderna tunga fordon är utrustade med avancerade antisladd- och antispinnsystem och har däck anpassade för nordiska vinterförhållanden. Åtskilliga fordon är dessutom utrustade med sandspridare.
Åkerinäringen tar ett stort ansvar för säkerheten genom att investera i rätt utrustning, fordon och utbildning för nordiska vinterförhållanden. Branschen betonar vikten av trafiksäkerhet och rätt anpassade fordon för vinterförhållanden. Sveriges Åkeriföretag har därför rekommenderat regeringen att införa krav på vinterdäck under en längre del av säsongen, oberoende av väglag - ett förslag som regeringen nu har tagit till sig.
Denna förändring skapar tydliga och rättvisa spelregler för både svenska och utländska lastbilar som trafikerar Sverige. Den är också en effektiv åtgärd för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet.
Regeringens förslag om att alla tunga fordon ska medföra snökedjor för losskomning är däremot en kostsam, ineffektiv och dessutom farlig åtgärd. Det är oturligt att det har lagts som förslag.
Kedjekrav äventyrar arbetsmiljön
Snökedjor kan vara effektiva när de monteras i förebyggande syfte på avlägsna skogsvägar eller i lantbrukstransporter, där behovet är tydligt. Redan idag använder transportnäringen kedjor där det är nödvändigt.
Men ett allmänt krav på medförande av snökedjor, avsedda att användas enbart för losskomning, innebär allvarliga risker för chaufförer. Att montera snökedjor i en nödsituation, vid halt väglag och i dålig sikt på högtrafikerade vägar, innebär direkt livsfara.
I stället för att förbättra trafiksäkerheten riskerar förslaget att skapa nya arbetsmiljöproblem och fler trafikstopp längs våra vägar.
En kostsam och ineffektiv reglering
Transportsektorn är redan hårt belastad av stigande kostnader, vägavgifter och omfattande investeringar i klimatomställningen.
Regeringens egen beräkning visar att snökedjekravet skulle kosta mellan 5 000 och 12 000 kronor per fordon. För hela branschen innebär det en sammanlagd kostnad på närmare 700 miljoner kronor – en merkostnad som i slutändan leder till högre transportpriser och ökade kostnader för både företag och konsumenter.
Andra länder har anpassade regler
I våra grannländer finns inga motsvarande krav. Finland, med liknande klimat, har inga regler om snökedjor för tunga fordon. Danmark saknar både vinterdäckskrav och snökedjekrav.
I Norge, där snökedjor är obligatoriska, är topografin helt annorlunda än Sveriges, med branta stigningar och serpentinvägar, där pålagda kedjor kan vara nödvändigt för framkomlighet. Sveriges vägnät har inte samma förutsättningar, och behovet är därför inte jämförbart.
Experterna har avfärdat förslaget
Regeringens egna expertmyndigheter, Transportstyrelsen och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), har i sina utredningar slagit fast att ett krav på snökedjor skulle ha försumbar effekt på trafiksäkerheten i Sverige.
Snökedjor används endast vid extrema väderförhållanden och på kortare sträckor. Myndigheterna har redan konstaterat att kedjor inte utgör en avgörande faktor för trafiksäkerheten. Det saknas alltså såväl teknisk, trafiksäkerhetsmässig som arbetsmiljömässig grund för förslaget.
Fokusera på förebyggande vinterväghållning
Den mest effektiva åtgärden för att förbättra framkomlighet och säkerhet på vintervägarna är bättre förebyggande vinterväghållning. Vägarna måste hållas i gott och farbart skick genom effektiv snöröjning och verkningsfull halkbekämpning, så att alla fordon kan ta sig fram på ett säkert och effektivt sätt i landet. Fler kontroller behövs dessutom för att säkerställa att gällande utrustningskrav efterlevs. Det är här resurserna och kraften behöver läggas.
Regeringen bör lyssna på sina egna expertmyndigheter och på transportbranschen och slopa förslaget om medförandekrav på snökedjor. Låt oss istället fokusera på lösningar som gör verklig skillnad.
Oscar Hyléen, VD Sveriges Åkeriföretag
POLITIK 2026-03-09
Vägvalet 2026 – företagande och konkurrenskraftVarje dag rullar tiotusentals lastbilar för att förse Sverige med råvaror, livsmedel, byggvaror och industriprodukter. En effektiv åkerinäring är en grundförutsättning för svenskt företagande och tillväxt. Samtidigt befinner sig transportsektorn i en historisk omställning där digitalisering, automatisering, klimatkrav och ett förändrat säkerhetsläge snabbt förändrar villkoren för branschen. Parallellt möter seriösa åkeriföretag osund konkurrens från aktörer som kringgår lagar och regler. Därför behöver politiken göra rätt vägval för att skapa långsiktiga och förutsägbara villkor för företagen så att det lönar sig att investera, växa och skapa jobb i hela landet. Tre prioriterade områden:1. Säkerställ rättvis konkurrens Transportköpare behöver ta större ansvar för att anlita seriösa åkerier. Offentliga upphandlingar bör värdera arbetsvillkor, trafiksäkerhet och klimatprestanda och inte enbart lägsta pris. 2. Modernisera regelverken Regelverken behöver anpassas till en mer digital och teknikutvecklad transportsektor. Alla som utför yrkesmässiga godstransporter ska omfattas av samma regler och företag måste ha kontroll över sin fordonsdata. 3. Stärk företagandets villkor Snabbare tillståndsprocesser, mindre regelkrångel och rätt utformade vägavgifter är avgörande för att värna åkeriföretagens konkurrenskraft och möjliggöra investeringar i ny teknik.
POLITIK 2026-03-16
Vägvalet 2026 – utbildningar som leder till jobbÅkerinäringen har ett stort och växande behov av kompetens. Efterfrågan på transporter ökar i takt med handel, byggande och industri och under det kommande decenniet behövs omkring 50 000 nya förare för att möta samhällets behov. Samtidigt står många människor i Sverige utanför arbetsmarknaden.Det visar på en tydlig utmaning men också en möjlighet. Med rätt politiska beslut kan fler människor hitta vägar in i arbete samtidigt som åkerinäringen får den kompetens som krävs för att hålla Sverige rullande.Tre prioriterade områden:1. Fler utbildningsplatser där behoven är som störstDet behövs fler utbildningsplatser inom både gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Fler ska kunna utbilda sig till yrkesförare oavsett var i landet de bor och de elever som söker transportinriktningen på fordonsprogrammet bör garanteras en plats.2. Stärk kvaliteten och långsiktigheten i utbildningarnaYrkesutbildningar måste hålla hög kvalitet och kunna planeras långsiktigt. Det kräver bättre planeringsförutsättningar för yrkeskomvux, rimliga ersättningsnivåer för transportutbildningar och fler utbildningar inom yrkeshögskolan för exempelvis transportledare, arbetsledare och speditörer.3. Öppna fler vägar in i näringenDet ska vara enklare att ställa om till ett arbete i transportsektorn. Trösklarna till yrket behöver sänkas, bland annat genom mer flexibla regler för yrkeskompetensbevis (YKB) och fler utbildningsformer till exempel genom att fler folkhögskolor erbjuder yrkesförarutbildningar.Med fler utbildningsvägar, högre kvalitet och lägre trösklar kan fler människor ta steget in i en näring där jobben finns och där arbetet varje dag bidrar till att hålla Sverige i gång.
DRIVMEDEL 2026-03-09
Modell för veckovis indexjustering finns nu tillgängligDen ökade oron i Mellanöstern riskerar att leda till snabba och kraftiga svängningar i drivmedelspriserna. För att underlätta dialogen mellan åkeriföretag och transportköpare har vi därför åter publicerat vår modell för veckovis justering av drivmedelskostnader på transportindex.se.Erfarenheterna från 2021 visar hur snabbt kostnadsbilden kan förändras och vilka konsekvenser det kan få för hela åkerinäringen. Vi uppmanar därför medlemsföretagen att redan nu ta en dialog med sina kunder om hur eventuella kostnadsökningar ska hanteras.Syftet med indexreglering är att behålla den ekonomiska balans som fanns när avtalet ingicks. Genom att använda index eller tydliga bränsleklausuler i avtalen kan både åkeriföretag och transportköpare hantera kostnadsförändringar på ett transparent och förutsägbart sätt.Den modell för veckovis reglering som nu finns tillgänglig är inte en förändring av DMT utan ett kompletterande och tillfälligt verktyg för situationer där drivmedelspriserna förändras snabbt. Modellen är avsedd som en tillfällig hantering vid kraftiga och snabba ökningar av drivmedelskostnader under en begränsad period.Kontakta oss om du har frågor 010-510 54 00 transportekonomi@akeri.se