Låt inte kommunala vägar bromsa tillväxt och minskad klimatpåverkan

2025-04-29

DEBATTARTIKLAR

Sveriges kommuner har en viktig roll i att skapa ett hållbart, effektivt och konkurrenskraftigt transportsystem. Men just nu ser vi en motsatt utveckling, då flera kommunala vägar har fått den tillåtna vikten för godstransporter sänkt. Det kan låta som en teknisk detalj, men i praktiken innebär det att många tunga fordon inte längre får köra på vägar de tidigare använt. Följden blir att transporter måste ske med mindre lastbilar som tar mindre mängd gods. Det leder till fler transporter, högre kostnader och mer utsläpp i kommunerna. Helt i onödan.

Och detta händer samtidigt som politiken är tydlig: Trafikutskottet har återkommande lyft vikten av att öppna upp ett större vägnät som tillåter tyngre och effektivare fordon, och regeringens inriktningsunderlag för transportinfrastrukturen pekar på samma sak. 

Moderna fordon är konstruerade för att lasta betydligt mer, men fördela vikten över fler axlar vilket innebär att de inte orsakar mer vägslitage. Det ger samtidigt lägre utsläpp, färre tunga fordon på vägarna, ökad trafiksäkerhet och bättre leveranssäkerhet.

Om kommunen inte uppdaterar sitt vägnät får det negativa konsekvenser. Företag som tidigare kunnat leverera direkt till kund måste nu köra omvägar eller byta till mindre fordon. Det slår mot lokala butiker, byggarbetsplatser, skolor och industrier. 

Vissa kommuner försöker hantera detta genom att be företag söka dispens, alltså tillfälliga tillstånd för att leverera gods i kommunen. Men det är inte en långsiktig lösning. Det skapar mer byråkrati, orättvisa villkor och osäkerhet för företagen. Dessutom är det ineffektivt för kommunerna själva. 

Det här är ingen smal branschfråga. Det handlar om hur vi bygger ett samhälle där transporter sker effektivt, klimatsmart och med låg kostnad för både företag och invånare. Det handlar om att möjliggöra leveranser och att göra det attraktivt för företag att växa, investera och skapa jobb i just din kommun.

Om vi menar allvar med klimatmålen, då måste vi använda de smarta lösningar som redan finns. Tekniken finns. Fordonen finns. Viljan finns. Men kommunernas vägnät måste hänga med.

Vårt budskap är enkelt:

  • Öppna upp fler vägar för bärighetsklass 1 och 4 så minkar antalet transporter och utsläpp.
  • Sluta använda dispenser som långsiktig lösning. Det är inte hållbart för någon.

  • Se infrastrukturen som en tillgång för tillväxt och klimatnytta och inte som ett hinder.

Åkerinäringen är redo. Nu behöver kommunerna också vara det.

Peter Svensson
Teknik och Infrastuktur

iStock-1448196572.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-06-10

Vårt påverkansarbete ger resultat

Regeringen har beslutat att ändra trafikförordningen så att bärgning med särskild bärgningsanordning, så kallad bärgningsboggi, får ske i hastigheter upp till 40 km/h. Den nya regleringen träder i kraft den 1 december 2026 och innebär bättre förutsättningar för snabbare och säkrare bärgningar, inte minst på motorvägar.Beslutet är välkommet och följer ett långvarigt påverkansarbete som skett både genom hemställan, remissvar och dialog med beslutsfattare.

Läs mer
SÅ JAnssons klara 24.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-05-29

Ny norsk föreskrift om lastsäkring från 1 juni 2026

Från den 1 juni 2026 träder ändringar i den norska forskrift om bruk av kjøretøy i kraft. Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan transportföretag och förare samt att införa skärpta krav på vägledning och dokumentation vid lastsäkring. Förändringarna bygger vidare på tidigare lagändringar i vegtrafikkloven § 23 och innebär att ansvaret inte längre enbart ligger på föraren, utan även på transportföretaget som utför uppdraget.En central nyhet är införandet av § 3‑2a i föreskriften, som gäller för transporter med fordon över 3 500 kg. Den innebär att transportföretaget ska säkerställa att föraren har tillräcklig information och vägledning för att kunna genomföra transporten i enlighet med regelverket. Vid transporter av gods med hög risk krävs dessutom dokumentation som beskriver hur lasten ska säkras och vilken utrustning som ska användas. Dokumentationen ska finnas tillgänglig senast vid lastning och medföras under hela transporten så att den kan visas vid kontroll.Högrisktransporter omfattar bland annat stora, tunga eller obalanserade laster – såsom betongelement, stålcoiler och kabeltrummor – samt specialtransporter enligt §§ 5‑7 till 5‑10 i föreskriften. Även § 3‑3 har justerats för att tydliggöra vilka fordon och transporter som omfattas av reglerna.Förändringarna innebär att transportföretag får ett tydligare medansvar för att möjliggöra korrekt lastsäkring, samtidigt som föraren fortsatt har det operativa ansvaret för att transporten genomförs på ett trafiksäkert sätt. Samtidigt omfattar regelverket i praktiken inte andra aktörer i transportkedjan, såsom beställare eller varuägare, vilket lämnar viktiga frågor om ansvarsfördelning obesvarade.Sveriges Åkeriföretag: tydligare vägledning krävsSveriges Åkeriföretag anser att de nya reglerna är ett steg i rätt riktning. Det är positivt att ansvaret förtydligas och att transportföretagens roll i att möjliggöra säker lastsäkring lyfts fram, samtidigt som ett alltför långtgående straffansvar inte införs.Samtidigt ser vi tydliga brister. Framför allt behöver vägledningen kring hur kraven ska tillämpas i praktiken bli betydligt mer konkret och enhetlig. I dag finns en risk att regelverket i praktiken tolkas olika vid kontroller, vilket skapar osäkerhet för företagen.Det är avgörande att regelverket utvecklas så att det inte blir våra åkeriföretag som – efter att ha blivit stoppade i kontroller – genom prejudicerande beslut i efterhand tvingas bära kostnaderna för otydliga krav. En sådan ordning skapar rättsosäkerhet och riskerar att slå särskilt hårt mot seriösa företag som vill göra rätt.Sveriges Åkeriföretag menar därför att myndigheterna behöver ta nästa steg: tydligare vägledning, ökad standardisering av dokumentation och en mer balanserad ansvarsfördelning i hela transportkedjan. Det är nödvändigt både för trafiksäkerheten och för rättvisa konkurrensvillkor.Som ett stöd i det praktiska arbetet rekommenderar vi att svenska åkeriföretag alltid har med sig Åkerihandboken eller TYA:s lastsäkringshandbok vid transporter, för att kunna visa vedertagen praxis och underlätta vid eventuella kontroller.Läs merNLF - InformationStatens vegvesen – väg, trafik och regelverkForskrift om bruk av kjøretøy (Lovdata)

Läs mer
kaj-johanssons-akeri-medarbetare-sveriges-akeriforetag.png.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-15

Från elev till kollega – APL skapar framtidens chaufförer

För Kaj Johanssons Åkeri och Allmiljö har APL-elever länge varit en naturlig del av verksamheten. Företaget har tagit emot elever sedan länge och ser det som en viktig investering både för den egna kompetensförsörjningen och för åkerinäringens framtid.– Vi har egentligen alltid jobbat aktivt med APL. För oss är det ett naturligt sätt att arbeta strategiskt få in nya lastbilschaufförer i åkerinäringen, säger Maria Forsell, HR-ansvarig.Samarbetet med Liljaskolan har pågått i många år och genom åren har ett stort antal elever gjort sin arbetsplatsförlagda utbildning hos Kaj Johanssons Åkeri och Allmiljö.Relationer är nyckeln till framgångFör att en praktikperiod ska bli lyckad krävs ett nära samarbete mellan skola, elev och handledare. Att ta emot elever kräver planering, men Maria beskriver det som ett arbete som är väl värt insatsen.– Det viktigaste är att skapa en bra relation från början. Vi vill veta vem eleven är och se till att handledaren får rätt förutsättningar. Det handlar mycket om kommunikation och att bygga en trygg kontakt mellan alla parter och vi arbetar aktivt med frågan för att hitta en bra balans i verksamheten. Transportledarna är viktiga i arbetet och hjälper även till att skapa engagemang så att det känns positivt att ta emot elever, förklarar Maria.Viktig rekryteringsvägFör företaget är arbetsplatsförlagt lärande inte bara ett sätt att introducera unga till yrket som lastbilschaufför, det är också en viktig rekryteringskanal. Flera av de elever som har genomfört APL blir rekryterade under sommaren. Medarbetare på Kaj Johanssons Åkeri. Foto: Kaj Johansson Åkeri AB. – Vi brukar anställa flera av eleverna och ungefär hälften av dem brukar bli kvar efter sommaren. Det är en stor fördel att lära känna eleverna under praktiken. När det blir dags att rekrytera vet vi redan vilka de är och vad de kan, säger Maria.Bygger framtidens åkerinäringMaria är övertygad om att APL spelar en avgörande roll för åkerinäringens framtida kompetensförsörjning.– APL är en viktig resurs för vår bemanning samtidigt som den ger oss möjlighet att bidra till utbildningen av framtida lastbilschaufförer. Genom praktisk erfarenhet hos oss utvecklar eleverna de kompetenser som efterfrågas och blir väl förberedda för arbetslivet. Det skapar värde både för oss som företag, eleverna och näringen i stort.Till de åkeriföretag som ännu inte tagit emot APL-elever är hennes budskap tydligt.

Läs mer