2025-04-29
DEBATTARTIKLAR
Sveriges kommuner har en viktig roll i att skapa ett hållbart, effektivt och konkurrenskraftigt transportsystem. Men just nu ser vi en motsatt utveckling, då flera kommunala vägar har fått den tillåtna vikten för godstransporter sänkt. Det kan låta som en teknisk detalj, men i praktiken innebär det att många tunga fordon inte längre får köra på vägar de tidigare använt. Följden blir att transporter måste ske med mindre lastbilar som tar mindre mängd gods. Det leder till fler transporter, högre kostnader och mer utsläpp i kommunerna. Helt i onödan.
Och detta händer samtidigt som politiken är tydlig: Trafikutskottet har återkommande lyft vikten av att öppna upp ett större vägnät som tillåter tyngre och effektivare fordon, och regeringens inriktningsunderlag för transportinfrastrukturen pekar på samma sak.
Moderna fordon är konstruerade för att lasta betydligt mer, men fördela vikten över fler axlar vilket innebär att de inte orsakar mer vägslitage. Det ger samtidigt lägre utsläpp, färre tunga fordon på vägarna, ökad trafiksäkerhet och bättre leveranssäkerhet.
Om kommunen inte uppdaterar sitt vägnät får det negativa konsekvenser. Företag som tidigare kunnat leverera direkt till kund måste nu köra omvägar eller byta till mindre fordon. Det slår mot lokala butiker, byggarbetsplatser, skolor och industrier.
Vissa kommuner försöker hantera detta genom att be företag söka dispens, alltså tillfälliga tillstånd för att leverera gods i kommunen. Men det är inte en långsiktig lösning. Det skapar mer byråkrati, orättvisa villkor och osäkerhet för företagen. Dessutom är det ineffektivt för kommunerna själva.
Det här är ingen smal branschfråga. Det handlar om hur vi bygger ett samhälle där transporter sker effektivt, klimatsmart och med låg kostnad för både företag och invånare. Det handlar om att möjliggöra leveranser och att göra det attraktivt för företag att växa, investera och skapa jobb i just din kommun.
Om vi menar allvar med klimatmålen, då måste vi använda de smarta lösningar som redan finns. Tekniken finns. Fordonen finns. Viljan finns. Men kommunernas vägnät måste hänga med.
Vårt budskap är enkelt:
- Öppna upp fler vägar för bärighetsklass 1 och 4 så minkar antalet transporter och utsläpp.
- Sluta använda dispenser som långsiktig lösning. Det är inte hållbart för någon.
- Se infrastrukturen som en tillgång för tillväxt och klimatnytta och inte som ett hinder.
Åkerinäringen är redo. Nu behöver kommunerna också vara det.
Peter Svensson
Teknik och Infrastuktur
HÅLLBARHET 2026-06-29
Höjt stöd till lätta ellastbilar – taket på 40 000 kronor tas bortFöretag som investerar i lätta eldrivna lastbilar kan nu få ett högre statligt stöd. Regeringen har beslutat att ta bort det tidigare taket på 40 000 kronor inom klimatpremien.Regeringens beslut innebär att klimatpremien för lätta ellastbilar inte längre begränsas till ett fast belopp per fordon. I stället kan stöd lämnas med upp till 30 procent av den stödberättigande kostnaden, i enlighet med EU statsstödsregler. För företag som investerar i större eller dyrare lätta ellastbilar kan förändringen innebära ett högre stödbelopp än tidigare.Den stödberättigande kostnaden utgörs av merkostnaden för att välja en eldriven lätt lastbil jämfört med ett motsvarande fossildrivet fordon. Syftet med förändringen är att förbättra förutsättningarna för elektrifieringen av transportsektorn och stärka konkurrenskraften för eldrivna lätta lastbilar.Klimatpremien för lätta ellastbilar är öppen för företag, kommuner och regioner och kan sökas via Energimyndigheten till och med den 31 oktober 2027.Läs pressmeddelandet hos RegeringskanslietLäs mer om klimatpremien för lätta lastbilar hos Energimyndigheten.
HÅLLBARHET 2026-06-26
Nytt stöd för laddning på den egna anläggningenFöretag som planerar att investera i laddinfrastruktur för tunga elfordon får nu en ny möjlighet att söka statligt stöd. Den 18 augusti öppnar Energimyndigheten en ny utlysning för verksamhetsnära laddinfrastruktur för lastbilar och bussar. Ansökan är öppen till den 6 oktober 2026.Stödet riktar sig till företag som vill etablera laddstationer för den egna verksamheten, exempelvis för nattladdning eller snabbladdning vid den egna depån. Även semipublika laddstationer, där laddning kan erbjudas till fordon som har ett verksamhetsrelaterat ärende på platsen, omfattas av stödet.Så mycket stöd går att sökaEnergimyndigheten kan lämna stöd på upp till 45 procent av de stödberättigande kostnaderna. Ytterligare 5 procent kan beviljas om projektet uppfyller särskilda kriterier för resiliens och hållbarhet. Det högsta stödbeloppet är 20 miljoner kronor per projekt.Nytt stöd inom LASTUtlysningen är möjlig genom den nya förordning som regeringen beslutade om i juni. I samband med förändringen byter stödet Regionala elektrifieringspiloter namn till Laddinfrastrukturstödet (LAST).Laddstationerna ska vara färdigställda senast den 30 september 2029 och därefter vara i drift i minst tre år.Mer information finns i utlysningstexten hos Energimyndigheten.Viktiga datum18 augusti 2026: Ansökan öppnar.6 oktober 2026: Sista ansökningsdag.För mer information och ansökan, se Energimyndighetens utlysning om verksamhetsnära laddinfrastruktur.
LAGAR & REGLER 2026-07-01
Färdskrivarkraven utökas den 1 juli – detta behöver du tänka påFrån och med den 1 juli 2026 utökas reglerna om färdskrivare och omfattar internationella godstransporter med lätta lastbilar.Vi har tidigare informerat om de nya reglerna, EU´s vägledning och Transportstyrelsens information. Se vår tidigare nyhet och information.Nu vill vi påminna om några viktiga förtydliganden eftersom vi fortsatt får många frågor från medlemsföretag.Totalvikten avgör – inte den aktuella bruttoviktenEn återkommande fråga gäller om det är fordonets bruttovikt eller totalvikt som ligger till grund för reglerna.Bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare utgår från fordonets högsta tillåtna vikt, det vill säga fordonets totalvikt, inklusive eventuell släpvagn eller påhängsvagn. Det är alltså inte den vikt fordonet faktiskt har vid det enskilda transporttillfället som avgör om reglerna gäller.Varningsbilar och VTL omfattas inte av något generellt undantagVi har även fått frågor om varningsbilar och vägtransportledarfordon (VTL).Det finns inget generellt undantag för dessa fordon. Det är i stället fordonets konstruktion och användningsområde som avgör om reglerna är tillämpliga.Om ett fordon inte är konstruerat för att transportera gods, exempelvis en betongpumpsbil, omfattas det inte av bestämmelserna. Det finns även särskilda undantag för vissa fordonskategorier, såsom bärgningsfordon och sjukvårdstransporter, men dessa undantag gäller inte generellt för varningsbilar eller VTL.Det avgörande är alltså om fordonet är ett godsbärande fordon – inte om det för tillfället transporterar gods.Frågan om förtydligande av tillämpning för bland annat varningsbilar och VTL är ställd till EU. Sveriges Åkeriföretag följer utvecklingen av tillämpningen och återrapporterar så snart vi får mer vägledning från tillsynsmyndigheterna eller EU.