Säkra framtidens godstransporter

2025-08-20

DEBATTARTIKLAR

Förbättrade transporter som sker genom en kombination av flera olika trafikslag är helt avgörande för svensk export, skriver en rad företrädare för transportbranschen.

Sverige är transportmässigt en ö. Ett avlångt land med stora avstånd från norr till söder, där varor ofta behöver transporteras långa sträckor till nationella och internationella marknader. Industrin och tjänsteföretagen pekar ut bristande transportinfrastruktur som en avgörande faktor till att man inte kan växa — det duger inte i ett osäkert omvärldsläge där ökad svensk handel och konkurrenskraft är viktigare än på länge.

Därför är en kraftig utveckling av intermodala godstransporter, det vill säga transporter som sker genom en kombination av flera olika trafikslag och därigenom effektiviserar transportkedjan, helt avgörande för svensk export. Idag saknas dock fungerande och effektiva lösningar av den sorten och trafikslagen – järnväg, sjöfart, vägtrafik – har inte de förutsättningar som krävs för att bidra till ett optimalt transportsystem.

Intermodala lösningar innebär att varje trafikslags styrkor tas till vara. Genom att använda olika transportsätt där det är mest lämpligt skapas en mer effektiv kedja. Relativt få företag har en egen järnvägsanslutning (och existerande anslutningar minskar i antal) eller en egen hamn, därför börjar en intermodal transport ofta med lastbil, som hämtar godset och transporterar det till en nod i form av en terminal eller hamn. Där lastas det om till exempelvis tåg eller fartyg som transporter godset en längre sträcka. Sista delen av transporten sker ofta med lastbil för att nå ända fram till mottagaren.

Genom att på ovanstående sätt kombinera lastbilens flexibilitet med sjöfartens kostnadseffektivitet vid stora volymer och järnvägens förmåga att fossilfritt transportera tungt gods över långa sträckor, bidrar intermodalitet till ett kostnadseffektivt, trafiksäkert och hållbart transportsystem. Detta minskar både kostnader och miljöpåverkan jämfört med att enbart använda vägtransporter. Samordning mellan trafikslag möjliggör större volymer och förbättrad logistik, vilket stärker näringslivets konkurrenskraft. Intermodala lösningar är med andra ord vitala för det svenska näringslivet.

För att utveckla och underlätta användningen av intermodala transportlösningar behöver flera åtgärder prioriteras i beslut om lagar och regler på transportområdet och föras in planeringen av infrastruktursatsningar inom väg, järnväg och hamnar. Bland dessa finns

avgifter som styr mot ett effektivt nyttjande av transportsystemet, en fungerande tillsyn av vägtrafiken och möjliggörande av flytt av lastbärare mellan trafikslag. Politikerna måste även säkerställa att väg- och järnvägsnätet klarar längre och tyngre fordon och att man samordnar och samplanerar med våra grannländer för effektiva godstransporter.

Vi skulle också gärna se att man inför en intermodalitetspott för enklare och mer effektiv omlastning. Utöver det behövs en bättre planering för minskade störningar vid underhållsåtgärder och fler väl fungerande terminaler och hamnar för omlastning mellan väg, järnväg och sjöfart. Slutligen är också en utökad samverkan mellan myndigheter och branscher gällande infrastrukturplaneringen för intermodalitet en nyckelfaktor för att framtidssäkra transportbranschen.

Både industri och tjänsteföretag pekar ut bristande transportinfrastruktur som ett avgörande tillväxthinder. Intermodala lösningar är ett sätt att säkerställa god och långsiktig konkurrenskraft och gör det möjligt att transportera gods långa sträckor på ett mer resurseffektivt sätt, men då krävs det att regeringen kavlar upp ärmarna och vidtar en palett av åtgärder. Ovanstående åtgärder vore viktiga steg i rätt riktning.

Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart

Ulric Långberg, samhällspolitisk chef Sveriges Åkeriföretag

Tomas Arvidsson, vice ordförande Transportindustriförbundet

Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef Tågföretagen

Aktuella nyheter

COLOURBOX6492318.jpg.

INFRASTRUKTUR 2025-12-05

Gemensam kommentar kring handlingsplan långväga godstransporter

Sveriges geografiska läge och avlånga land med stora avstånd innebär att varor ofta måste fraktas långt för att nå både nationella och internationella marknader. Företag inom industri och tjänstesektor lyfter fram brister i transportinfrastrukturen som en central anledning till att deras tillväxt hämmas — något som är särskilt problematiskt i ett osäkert omvärldsläge där stärkt svensk handel och konkurrenskraft är viktigare än någonsin.I veckan presenterade Trafikverket sin nya handlingsplan för långväga godstransporter med förbättringsåtgärder i syfte att skapa ett mer robust och effektivt transportsystem samt öka nyttan för näringslivet.Avgörande för godstransporter är att de effektiviseras så att alla transportslag nyttjas på bästa möjliga sätt via intermodala transporter, som inleds med godstransport med lastbil som fraktar godset till en nod i form av en terminal eller hamn. Där omlastas godset till tåg eller fartyg som transporterar godset en längre sträcka för att återigen transporteras över till lastbil fram till mottagaren. För att detta ska fungera optimalt krävs flera åtgärder som Tågföretagen, Sveriges Åkeriföretag och Svensk Sjöfart har påtalat i många år:Stärk konkurrenskraften utöver de transportpolitiska målenSäkerställ avgifter som styr mot ett effektivt nyttjande av transportsystemetUtveckla en fungerande tillsyn av vägtrafikenMöjliggör flytt av lastbärare mellan trafikslagSäkerställ att väg- och järnvägsnätet klarar längre och tyngre fordonSamordna och samplanera med våra grannländer för effektiva godstransporterInför en intermodalitetspott för enklare och mer effektiv omlastningPlanera smartare genom att ta fram bättre prognos- och kalkylmodeller för minskade störningar vid underhållsåtgärderSäkerställ väl fungerande terminaler och hamnar för omlastning mellan väg, järnväg och sjöfartUtöka samverkan mellan myndigheter och branscherna gällande infrastrukturplaneringen för intermodalitetDet är positivt att många av de åtgärder som vi har föreslagit har tagits med i handlingsplanen såsom fler och längre tåglägen, bättre terminaler för omlastning, mer robust infrastruktur, alternativa vägar/stråk, intermodala terminaler, effektiva logistiknoder anslutna till TEN-T-nätet samt bättre kopplingar mellan väg – järnväg – sjöfart. Det talas även om förändrade banavgifter och en statlig utredning om prissättning av infrastruktur.Det presenteras inte några nya förslag i handlingsplanen, som exempelvis en intermodalitetspott för enklare och mer effektiv omlastning mellan transportslagen samt att man samordnar och samplanerar med våra grannländer, även om den nya kapacitetsförordningen bidrar till detta.Det är dock bra att handlingsplanen lyfter fram och belyser frågan om – och utmaningarna kring – godstransporter, såväl inom som utanför landsgränserna. Vår förhoppning är att de planer och utredningar som handlingsplanen hänvisar till också realiseras. Det är vitalt för Sveriges företag och konkurrenskraft.TågföretagenSveriges ÅkeriföretagSvensk SjöfartTransportindustriförbundet

Läs mer
iStock-1413625824.jpg.

VÄGUNDERHÅLL 2025-12-19

Sveriges Åkeriföretag välkomnar satsningen i nationell plan

Sveriges Åkeriföretag välkomnar förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037 och tillstyrker planens huvudsakliga inriktning i det remissvar vi nu har lämnat in. Den historiskt stora satsningen på drift, underhåll och bärighet är ett viktigt och efterlängtat steg som stärker förutsättningarna för säkra, effektiva och hållbara godstransporter i hela landet.

Läs mer
hallbarhetskonferens.jpg.

HÅLLBARHET 2025-12-04

Fordonsindustrins framtidsprognos för elektrifieringen revideras

Mobility Sweden, fordonstillverkarnas branschorganisation, har presenterat en uppdaterad prognos för elektrifieringen av transportsektorn fram till 2030. Den visar på en lägre takt för elektrifieringen än vad myndigheterna tidigare räknat med. Det innebär att Sverige riskerar att missa etappmålet för inrikestransporter och ESR-målet med större marginal än tidigare beräknat.Prognoserna omfattar personbilar, lätta lastbilar och tunga lastbilar, och samtliga kurvor pekar på att elektrifieringen går långsammare än väntat. Analysen visar att den förväntade utvecklingen av elfordon inte räcker för att nå vare sig Sveriges etappmål för inrikes transporter eller ESR-målet. Samtidigt riskerar flera fordonstillverkare att missa EU:s CO₂-krav.För tunga lastbilar är fordonsindustrins nya prognos avsevärt lägre än dess tidigare bedömning. Tillgången av ellastbilar utgör ingen begränsning idag, utan fordon finns för de flesta transportuppdrag för lokal och regional trafik.Att elektrifieringen av de kommersiella transporterna har bromsat in beror främst på regeringens beslut att sänka dieselskatten till EU miniminivå under året. De styrmedel som finns för att täcka merkostnaden för ellastbilar och stödja utbyggnaden av laddinfrastruktur har inte varit tillräckliga, och det saknas efterfrågan på fossilfria transporter som idag är dyrare än de fossila.Sveriges Åkeriföretags förslag för att vända utvecklingenFör att vägtransportsektorn ska kunna ställa om krävs ytterligare politiska åtgärder och mer kraftfulla incitament. Klimatpremien, med stöd för inköp av tunga elfordon, borde förstärkas och gälla över fler år. Transportköpare behöver få ekonomiska incitament att välja och betala för utsläppsfria alternativ, till exempel genom en tillfällig kompensation för den högre kostnaden via skattesystemet.  Skatten på ladd-el borde reduceras till nära noll och kraven på offentlig sektors upphandling av utsläppseffektiva transportlösningar borde skärpas där det är relevant. Samtidigt behöver infrastrukturpolitiken bli mer resolut, med snabbspår för elnätsanslutningar, förutsägbara tariffer och tydligt utpekade högeffektkorridorer längs de viktigaste transportstråken. Åkerinäringen är redo att ta ansvar men omställningen förutsätter att kommersiella, politiska och praktiska förutsättningar finns på plats.  Mer information om Mobility Swedens nya prognos

Läs mer