Säkra framtidens godstransporter

LAGAR & REGLER 2025-12-05

Den europeiska namninsamlingen som stöttar klimatmålen men med ett tydligt avståndstagande mot förslaget om obligatoriska inköpskrav för eldrivna fordon är nu avslutad. Totalt skrev 5 302 transportföretag och transportköpare över hela EU under, och Sverige stod för 468 av dessa, vilket är tredje flest i Europa. Det starka engagemanget visar att svenska åkeriföretag vill ställa om men också att omställningen måste ske på ett sätt som är realistiskt för företagen. Åkerinäringen är tydlig: investeringar i nya tekniker kräver att de kommersiella, politiska och praktiska förutsättningarna är på plats. IRU har nu överlämnat branschens gemensamma budskap till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och uppmanar kommissionen att avstå från tvingande inköpskrav, till förmån för styrmedel som faktiskt möjliggör en hållbar omställning. Med anledning av att Frankrike hade begärt att frågan om ”Greening of Fleets” skulle tas upp vid Transportministerrådets möte den 4 december skickade vi på Sveriges Åkeriföretag in en uppmaning till den svenska regeringen där underlaget från namninsamlingen låg som grund: Sverige bör avvisa alla förslag som innebär tvingande inköpskrav för eldrivna fordon för transportföretag. Sverige bör i stället verka för en linje som fokuserar på att skapa mer kraftfulla och utvecklade möjliggörande förutsättningar för omställningen. En politik som stärker näringslivets faktiska möjligheter att investera, bygga ut infrastrukturen och på marknadsmässiga villkor genomföra den viktiga energiomställningen. Åkerinäringen tar ett stort ansvar i omställningen. Med rätt stöd och incitament kan transportsektorn fortsätta vara en drivkraft för Sveriges och Europas klimatarbete, samtidigt som konkurrenskraft och sysselsättning värnas.

HÅLLBARHET 2025-12-04

Mobility Sweden, fordonstillverkarnas branschorganisation, har presenterat en uppdaterad prognos för elektrifieringen av transportsektorn fram till 2030. Den visar på en lägre takt för elektrifieringen än vad myndigheterna tidigare räknat med. Det innebär att Sverige riskerar att missa etappmålet för inrikestransporter och ESR-målet med större marginal än tidigare beräknat.Prognoserna omfattar personbilar, lätta lastbilar och tunga lastbilar, och samtliga kurvor pekar på att elektrifieringen går långsammare än väntat. Analysen visar att den förväntade utvecklingen av elfordon inte räcker för att nå vare sig Sveriges etappmål för inrikes transporter eller ESR-målet. Samtidigt riskerar flera fordonstillverkare att missa EU:s CO₂-krav.För tunga lastbilar är fordonsindustrins nya prognos avsevärt lägre än dess tidigare bedömning. Tillgången av ellastbilar utgör ingen begränsning idag, utan fordon finns för de flesta transportuppdrag för lokal och regional trafik.Att elektrifieringen av de kommersiella transporterna har bromsat in beror främst på regeringens beslut att sänka dieselskatten till EU miniminivå under året. De styrmedel som finns för att täcka merkostnaden för ellastbilar och stödja utbyggnaden av laddinfrastruktur har inte varit tillräckliga, och det saknas efterfrågan på fossilfria transporter som idag är dyrare än de fossila.Sveriges Åkeriföretags förslag för att vända utvecklingenFör att vägtransportsektorn ska kunna ställa om krävs ytterligare politiska åtgärder och mer kraftfulla incitament. Klimatpremien, med stöd för inköp av tunga elfordon, borde förstärkas och gälla över fler år. Transportköpare behöver få ekonomiska incitament att välja och betala för utsläppsfria alternativ, till exempel genom en tillfällig kompensation för den högre kostnaden via skattesystemet.  Skatten på ladd-el borde reduceras till nära noll och kraven på offentlig sektors upphandling av utsläppseffektiva transportlösningar borde skärpas där det är relevant. Samtidigt behöver infrastrukturpolitiken bli mer resolut, med snabbspår för elnätsanslutningar, förutsägbara tariffer och tydligt utpekade högeffektkorridorer längs de viktigaste transportstråken. Åkerinäringen är redo att ta ansvar men omställningen förutsätter att kommersiella, politiska och praktiska förutsättningar finns på plats.  Mer information om Mobility Swedens nya prognos

FÖRETAGANDE 2025-12-02

När ett avtal ska indexregleras är baspris och basmånad helt avgörande för att resultatet ska bli rätt. Trots det är detta ett av de vanligaste områdena där det blir fel.  Baspriset är det pris som du och transportköparen kommer överens om vid avtalets start. Basmånaden är den månad vars indexvärde man utgår ifrån i beräkningen. Tillsammans utgör de startpunkten för hela avtalet. Om basmånad och baspris inte matchar går det inte längre att följa kostnadsutvecklingen rakt igenom avtalet. Ett vanligt misstag är att olika basmånader används för olika delar av avtalet, till exempel en basmånad för DMT och en annan för övriga kostnadsslag i index. Det skapar osäkerhet, olika logiker och gör det svårt att följa kostnadsförändringar på ett transparent sätt. Därför är det viktigt att allt utgår från samma månad När hela avtalet utgår från en och samma basmånad blir det tydligt hur kostnaderna förändras över tid och parterna kan dela risk på ett rättvist sätt. Det är först då index fungerar som tänkt: ett verktyg som följer kostnadsutvecklingen på rätt sätt. Avläsningen ska alltid göras mot basmånaden Det är viktigt att all avläsning av index sker mot basmånaden. Det är först när man jämför aktuell månad med basmånadens indexvärde som man får en korrekt bild av hur kostnaderna har förändrats sedan avtalets start. Om man istället skulle jämföra månad för månad riskerar man att få kedjeeffekter, olika procentsatser och en utveckling som inte speglar verkliga kostnadsförändringar.  Gör rätt från början  För att säkerställa en korrekt och enkel indexreglering, se till att: Baspris och basmånad sätts samtidigt Samma basmånad används för alla kostnadsslag Indexserie och DMT-modell är tydligt angivna i avtalet Avläsningen av index sker enligt den avtalade frekvensen (månadsvis, kvartalsvis eller annan överenskommelse) Prisjusteringen följer 100 % av index  All avläsning görs mot basmånaden, inte mot förra uppdateringen Med en tydlig startpunkt blir det också enklare att följa priset under avtalstiden och undvika missförstånd. Stöd i Avtalshjälpen I Avtalshjälpen finns exempel på hur du skriver in baspris, basmånad och indexreglering i ditt avtal. Där hittar du även exempel på formuleringar som hjälper dig när du tecknar avtal. Läs mer om avtalshjälpen