2025-08-20
DEBATTARTIKLAR
Förbättrade transporter som sker genom en kombination av flera olika trafikslag är helt avgörande för svensk export, skriver en rad företrädare för transportbranschen.
Sverige är transportmässigt en ö. Ett avlångt land med stora avstånd från norr till söder, där varor ofta behöver transporteras långa sträckor till nationella och internationella marknader. Industrin och tjänsteföretagen pekar ut bristande transportinfrastruktur som en avgörande faktor till att man inte kan växa — det duger inte i ett osäkert omvärldsläge där ökad svensk handel och konkurrenskraft är viktigare än på länge.
Därför är en kraftig utveckling av intermodala godstransporter, det vill säga transporter som sker genom en kombination av flera olika trafikslag och därigenom effektiviserar transportkedjan, helt avgörande för svensk export. Idag saknas dock fungerande och effektiva lösningar av den sorten och trafikslagen – järnväg, sjöfart, vägtrafik – har inte de förutsättningar som krävs för att bidra till ett optimalt transportsystem.
Intermodala lösningar innebär att varje trafikslags styrkor tas till vara. Genom att använda olika transportsätt där det är mest lämpligt skapas en mer effektiv kedja. Relativt få företag har en egen järnvägsanslutning (och existerande anslutningar minskar i antal) eller en egen hamn, därför börjar en intermodal transport ofta med lastbil, som hämtar godset och transporterar det till en nod i form av en terminal eller hamn. Där lastas det om till exempelvis tåg eller fartyg som transporter godset en längre sträcka. Sista delen av transporten sker ofta med lastbil för att nå ända fram till mottagaren.
Genom att på ovanstående sätt kombinera lastbilens flexibilitet med sjöfartens kostnadseffektivitet vid stora volymer och järnvägens förmåga att fossilfritt transportera tungt gods över långa sträckor, bidrar intermodalitet till ett kostnadseffektivt, trafiksäkert och hållbart transportsystem. Detta minskar både kostnader och miljöpåverkan jämfört med att enbart använda vägtransporter. Samordning mellan trafikslag möjliggör större volymer och förbättrad logistik, vilket stärker näringslivets konkurrenskraft. Intermodala lösningar är med andra ord vitala för det svenska näringslivet.
För att utveckla och underlätta användningen av intermodala transportlösningar behöver flera åtgärder prioriteras i beslut om lagar och regler på transportområdet och föras in planeringen av infrastruktursatsningar inom väg, järnväg och hamnar. Bland dessa finns
avgifter som styr mot ett effektivt nyttjande av transportsystemet, en fungerande tillsyn av vägtrafiken och möjliggörande av flytt av lastbärare mellan trafikslag. Politikerna måste även säkerställa att väg- och järnvägsnätet klarar längre och tyngre fordon och att man samordnar och samplanerar med våra grannländer för effektiva godstransporter.
Vi skulle också gärna se att man inför en intermodalitetspott för enklare och mer effektiv omlastning. Utöver det behövs en bättre planering för minskade störningar vid underhållsåtgärder och fler väl fungerande terminaler och hamnar för omlastning mellan väg, järnväg och sjöfart. Slutligen är också en utökad samverkan mellan myndigheter och branscher gällande infrastrukturplaneringen för intermodalitet en nyckelfaktor för att framtidssäkra transportbranschen.
Både industri och tjänsteföretag pekar ut bristande transportinfrastruktur som ett avgörande tillväxthinder. Intermodala lösningar är ett sätt att säkerställa god och långsiktig konkurrenskraft och gör det möjligt att transportera gods långa sträckor på ett mer resurseffektivt sätt, men då krävs det att regeringen kavlar upp ärmarna och vidtar en palett av åtgärder. Ovanstående åtgärder vore viktiga steg i rätt riktning.
Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart
Ulric Långberg, samhällspolitisk chef Sveriges Åkeriföretag
Tomas Arvidsson, vice ordförande Transportindustriförbundet
Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef Tågföretagen
Aktuella nyheter
FÖRETAGANDE 2025-10-03
Höstens Swedoldagar – missa inte erbjudandena!Som medlem i Sveriges Åkeriföretag har du tillgång till exklusiva rabatter hos Swedol, en av marknadens ledande leverantörer av utrustning till yrkesförare och verkstäder. Under höstens Swedoldagar får du dessutom ta del av extra förmåner i butikerna. Det här väntar dig på Swedoldagarna: Frukost mellan kl. 07–09 Många rabatter och specialerbjudanden Tips direkt från leverantörer på plats Gratis lunch för alla som handlar Extraöppet till kl. 18 Alla datum för Swedoldagarna hittar du hos Swedol Dina stående medlemsförmåner hos Swedol 25% på Björnkläder 25% på Award 17% på Swedol 15% på Gesto
SKATTER & AVGIFTER 2025-10-01
Regeringen ansöker om fortsatt skattebefrielse för biodrivmedelRegeringen har ansökt om förlängd skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel som E85 och HVO100. Syftet är att säkerställa långsiktiga villkor för producenter och användare, och minska risken för osäkerhet när det nuvarande EU-godkännandet löper ut vid årsskiftet 2026/2027. Regeringen har skickat in en ansökan till Europeiska kommissionen om att förlänga det nuvarande statsstödsgodkännandet för skattebefrielse av rena och höginblandade flytande biodrivmedel, såsom E85 och HVO100. För att Sverige ska kunna fortsätta med skattebefrielsen krävs ett godkännande från EU. Det nuvarande godkännandet gäller till och med 2026. Om inte ett nytt beslut finns på plats innan dess riskerar både producenter och användare att hamna i en osäker situation. Tidigare ansökningsprocesser har varit resurskrävande och besluten har ofta kommit tätt inpå att det föregående tillståndet löpt ut. För att undvika detta har regeringen nu valt att göra en förenklad anmälan, vilket ökar möjligheterna att beslutet fattas i god tid före januari 2027. - För åkerinäringen är tillgången till konkurrenskraftiga och fossilfria drivmedel avgörande. Att säkerställa fortsatt skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel är därför en viktig del i arbetet med att minska utsläppen och skapa långsiktiga villkor för branschens omställning, säger Fredrik Svensson, Hållbarhetsansvarig på Sveriges Åkeriföretag.
DRIVMEDEL 2025-10-21
Ny SNS-rapport: Högre bränslepriser har gjort åkerinäringen mer produktivEn ny forskningsrapport från SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle visar att klimatpolitiska styrmedel och stigande bränslepriser har lett till att svensk åkerinäring blivit mer produktiv samtidigt som de fossila utsläppen minskat. Rapporten Klimatpolitik och effektivitet – lärdomar från åkerinäringen bygger på omfattande data över svenska åkeriföretag mellan 2007 och 2020. Forskarna från Handelshögskolan i Stockholm har undersökt hur klimatpolitiska styrmedel, som högre bränsleskatter och reduktionsplikt, påverkat effektivitet och fossila utsläpp i branschen. Resultaten i korthet Stigande drivmedelskostnader har gett starka incitament till effektivisering. Många åkeriföretag har optimerat körsträckor, förbättrat fyllnadsgrad och förnyat fordonsflottan, vilket sammantaget gjort branschen mer produktiv och samtidigt minskat utsläppen. Det har även lett till en ökad konsolidering i branschen och en omstrukturering av åkeriernas fordonsflottor. Rapporten visar att företagens produktivitet ökade markant samtidigt som koldioxidintensiteten minskade med omkring 23 procent. De totala utsläppen sjönk med cirka 5 procent, trots ökade transportvolymer. De större åkeriföretagen har gått i spetsen för omställningen med omkring 37 procent högre produktivitet och 30 procent lägre koldioxidintensitet. De mindre företagen har påverkats i mindre grad men successivt följt efter i samma riktning. Författarnas policyförslag: Ökad förutsägbarhet: Klimatpolitiken måste vara långsiktig och stabil för att stimulera investeringar. Bibehåll kostnadsincitament: Vare sig via skatter eller reduktionsplikt måste bränslekostnaden fortsatt spegla utsläpp. Värna konsolidering: Strukturförändringar mot effektivare aktörer kan stärka både produktiviteten och minska koldioxidutsläppen. Stöd till teknikneutral effektivisering: Effektivitetsvinster bör uppmuntras oavsett om de sker via logistik eller ny teknik. Förbered för EU ETS2: Framtida kostnadsökningar i EU:s klimatpolitik kräver att svenska åkerier anpassar sig i tid.