2025-08-20
DEBATTARTIKLAR
Förbättrade transporter som sker genom en kombination av flera olika trafikslag är helt avgörande för svensk export, skriver en rad företrädare för transportbranschen.
Sverige är transportmässigt en ö. Ett avlångt land med stora avstånd från norr till söder, där varor ofta behöver transporteras långa sträckor till nationella och internationella marknader. Industrin och tjänsteföretagen pekar ut bristande transportinfrastruktur som en avgörande faktor till att man inte kan växa — det duger inte i ett osäkert omvärldsläge där ökad svensk handel och konkurrenskraft är viktigare än på länge.
Därför är en kraftig utveckling av intermodala godstransporter, det vill säga transporter som sker genom en kombination av flera olika trafikslag och därigenom effektiviserar transportkedjan, helt avgörande för svensk export. Idag saknas dock fungerande och effektiva lösningar av den sorten och trafikslagen – järnväg, sjöfart, vägtrafik – har inte de förutsättningar som krävs för att bidra till ett optimalt transportsystem.
Intermodala lösningar innebär att varje trafikslags styrkor tas till vara. Genom att använda olika transportsätt där det är mest lämpligt skapas en mer effektiv kedja. Relativt få företag har en egen järnvägsanslutning (och existerande anslutningar minskar i antal) eller en egen hamn, därför börjar en intermodal transport ofta med lastbil, som hämtar godset och transporterar det till en nod i form av en terminal eller hamn. Där lastas det om till exempelvis tåg eller fartyg som transporter godset en längre sträcka. Sista delen av transporten sker ofta med lastbil för att nå ända fram till mottagaren.
Genom att på ovanstående sätt kombinera lastbilens flexibilitet med sjöfartens kostnadseffektivitet vid stora volymer och järnvägens förmåga att fossilfritt transportera tungt gods över långa sträckor, bidrar intermodalitet till ett kostnadseffektivt, trafiksäkert och hållbart transportsystem. Detta minskar både kostnader och miljöpåverkan jämfört med att enbart använda vägtransporter. Samordning mellan trafikslag möjliggör större volymer och förbättrad logistik, vilket stärker näringslivets konkurrenskraft. Intermodala lösningar är med andra ord vitala för det svenska näringslivet.
För att utveckla och underlätta användningen av intermodala transportlösningar behöver flera åtgärder prioriteras i beslut om lagar och regler på transportområdet och föras in planeringen av infrastruktursatsningar inom väg, järnväg och hamnar. Bland dessa finns
avgifter som styr mot ett effektivt nyttjande av transportsystemet, en fungerande tillsyn av vägtrafiken och möjliggörande av flytt av lastbärare mellan trafikslag. Politikerna måste även säkerställa att väg- och järnvägsnätet klarar längre och tyngre fordon och att man samordnar och samplanerar med våra grannländer för effektiva godstransporter.
Vi skulle också gärna se att man inför en intermodalitetspott för enklare och mer effektiv omlastning. Utöver det behövs en bättre planering för minskade störningar vid underhållsåtgärder och fler väl fungerande terminaler och hamnar för omlastning mellan väg, järnväg och sjöfart. Slutligen är också en utökad samverkan mellan myndigheter och branscher gällande infrastrukturplaneringen för intermodalitet en nyckelfaktor för att framtidssäkra transportbranschen.
Både industri och tjänsteföretag pekar ut bristande transportinfrastruktur som ett avgörande tillväxthinder. Intermodala lösningar är ett sätt att säkerställa god och långsiktig konkurrenskraft och gör det möjligt att transportera gods långa sträckor på ett mer resurseffektivt sätt, men då krävs det att regeringen kavlar upp ärmarna och vidtar en palett av åtgärder. Ovanstående åtgärder vore viktiga steg i rätt riktning.
Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart
Ulric Långberg, samhällspolitisk chef Sveriges Åkeriföretag
Tomas Arvidsson, vice ordförande Transportindustriförbundet
Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef Tågföretagen
Aktuella nyheter
LAGAR & REGLER 2026-07-01
Nya tullregler vid Norgegränsen kan ge längre väntetider – åkerier behöver planera i god tidFrån den 1 juli 2026 ändras reglerna för import av lågvärdeförsändelser från länder utanför EU. För transportföretag som trafikerar Norgegränsen kan förändringen innebära betydligt längre väntetider om man inte förbereder sin tullhantering.Tullfriheten för försändelser med ett värde på högst 150 euro tas bort. Samtidigt införs krav som innebär att varje lågvärdeförsändelse till konsument måste deklareras separat. Tidigare har flera försändelser kunnat deklareras i samma tulldeklaration, men den möjligheten försvinner nu. För åkerier som transporterar e-handelsgods eller samlastat gods från Norge till många olika mottagare i Sverige kan konsekvenserna bli kännbara. En transport som innehåller hundratals försändelser kan också innebära hundratals separata tulldeklarationer som ska hanteras. Om deklarationerna klareras vid gränsen riskerar fordonet att bli stående tills samtliga ärenden har behandlats.Ta höjd för längre ledtiderVi uppmanar därför transportföretag att redan nu se över sina flöden och föra dialog med uppdragsgivare, speditörer och tullombud.De nya reglerna kan innebära längre ledtider vid gränsövergångarna, särskilt för transporter med många små försändelser till olika mottagare. Företag som inte planerar för förändringen riskerar förseningar, försämrad fordonsutnyttjandegrad och ökade kostnader.Sträva efter automatklareringEn viktig åtgärd är att säkerställa att tulldeklarationerna är korrekt upprättade och kan hanteras genom automatklarering. När deklarationerna uppfyller kraven kan Tullverkets system fatta beslut automatiskt utan manuell handläggning, vilket avsevärt minskar risken för väntetider.Ju mer förberett underlaget är innan transporten når gränsen, desto större är möjligheten till en smidig tullprocess.Tullverket rekommenderar transit till tullager eller lageranläggningFör transporter med många lågvärdeförsändelser rekommenderar Tullverket att godset i stället transiteras vidare till en anläggning för tillfällig lagring, där varorna sedan kan hänföras till övergång till fri omsättning med möjlighet till automatklarering.I praktiken innebär detta att transportören kan fortsätta till ett tullager eller en godkänd lageranläggning i stället för att riskera långa stopp vid gränsen.Fördelarna är flera:Undviker långa stillestånd vid tullkontoret.Leveransprecisionen förbättras.Fordon och förare kan utnyttjas mer effektivt. Planera i god tidDen nya tullhanteringen ställer högre krav på planering och administration i hela transportkedjan. Vi rekommenderar därför medlemsföretagen att i god tid analysera vilka transporter som kan beröras, säkerställa att deklarationsflöden fungerar och undersöka möjligheterna att använda transit och tullagerlösningar där det är lämpligt.För företag med omfattande trafik över Norgegränsen kan rätt förberedelser vara avgörande för att undvika köbildning, onödiga väntetider och ökade transportkostnader under hösten och vintern. Läs mer på Tullverkets sida
HÅLLBARHET 2026-06-26
Nytt stöd för laddning på den egna anläggningenFöretag som planerar att investera i laddinfrastruktur för tunga elfordon får nu en ny möjlighet att söka statligt stöd. Den 18 augusti öppnar Energimyndigheten en ny utlysning för verksamhetsnära laddinfrastruktur för lastbilar och bussar. Ansökan är öppen till den 6 oktober 2026.Stödet riktar sig till företag som vill etablera laddstationer för den egna verksamheten, exempelvis för nattladdning eller snabbladdning vid den egna depån. Även semipublika laddstationer, där laddning kan erbjudas till fordon som har ett verksamhetsrelaterat ärende på platsen, omfattas av stödet.Så mycket stöd går att sökaEnergimyndigheten kan lämna stöd på upp till 45 procent av de stödberättigande kostnaderna. Ytterligare 5 procent kan beviljas om projektet uppfyller särskilda kriterier för resiliens och hållbarhet. Det högsta stödbeloppet är 20 miljoner kronor per projekt.Nytt stöd inom LASTUtlysningen är möjlig genom den nya förordning som regeringen beslutade om i juni. I samband med förändringen byter stödet Regionala elektrifieringspiloter namn till Laddinfrastrukturstödet (LAST).Laddstationerna ska vara färdigställda senast den 30 september 2029 och därefter vara i drift i minst tre år.Mer information finns i utlysningstexten hos Energimyndigheten.Viktiga datum18 augusti 2026: Ansökan öppnar.6 oktober 2026: Sista ansökningsdag.För mer information och ansökan, se Energimyndighetens utlysning om verksamhetsnära laddinfrastruktur.
VÄGUNDERHÅLL 2026-07-01
Ökat utrymme för bidrag till enskilda vägar under 2026Trafikverket informerar om att det ekonomiska utrymmet för bidrag till enskilda vägar ökar under 2026. Det kan ge fler väghållare möjlighet att söka stöd för angelägna åtgärder, bland annat i områden där vägar har påverkats av stormar eller andra händelser.Enligt Trafikverkets information ökar anslaget för bidrag till enskilda vägar från cirka 1,9 miljarder kronor till cirka 2,3 miljarder kronor under 2026. Det motsvarar en ökning med omkring 450 miljoner kronor. Det utökade utrymmet avser särskilt vägbidrag och innebär förbättrade förutsättningar för planerade underhålls- och förbättringsåtgärder.Trafikverket uppmanar nu berörda väghållare att se över tidigare uppskjutna projekt och identifierade behov. Väghållare som tidigare avstått från att ta fram underlag eller ansöka om bidrag, eftersom de uppfattat att de tillgängliga medlen varit begränsade, bör nu på nytt överväga möjligheten att söka stöd.För Sveriges Åkeriföretags medlemmar kan informationen vara relevant i flera sammanhang. Det gäller särskilt företag i stormdrabbade områden, men även åkeriföretagare som själva är engagerade i samfälligheter eller vägföreningar som ansvarar för enskilda vägar. Väl fungerande enskilda vägar är ofta en förutsättning för transporter till och från skogsfastigheter, lantbruk, företag och boende på landsbygden.Ansökningar kommer även fortsättningsvis att prövas enligt gällande regelverk och prioriteringar. Enligt de nya reglerna för statsbidrag till enskild väghållning kan särskilt vägbidrag i vissa fall även vara aktuellt när det finns särskilda skäl, exempelvis om en väg har skadats till följd av en naturhändelse.Berörda väghållare bör därför påbörja arbetet med att ta fram underlag, kostnadsbedömningar och ansökningar för planerade åtgärder. Mer information om bidrag och ansökan finns hos Trafikverket.