2025-08-20
DEBATTARTIKLAR
Förbättrade transporter som sker genom en kombination av flera olika trafikslag är helt avgörande för svensk export, skriver en rad företrädare för transportbranschen.
Sverige är transportmässigt en ö. Ett avlångt land med stora avstånd från norr till söder, där varor ofta behöver transporteras långa sträckor till nationella och internationella marknader. Industrin och tjänsteföretagen pekar ut bristande transportinfrastruktur som en avgörande faktor till att man inte kan växa — det duger inte i ett osäkert omvärldsläge där ökad svensk handel och konkurrenskraft är viktigare än på länge.
Därför är en kraftig utveckling av intermodala godstransporter, det vill säga transporter som sker genom en kombination av flera olika trafikslag och därigenom effektiviserar transportkedjan, helt avgörande för svensk export. Idag saknas dock fungerande och effektiva lösningar av den sorten och trafikslagen – järnväg, sjöfart, vägtrafik – har inte de förutsättningar som krävs för att bidra till ett optimalt transportsystem.
Intermodala lösningar innebär att varje trafikslags styrkor tas till vara. Genom att använda olika transportsätt där det är mest lämpligt skapas en mer effektiv kedja. Relativt få företag har en egen järnvägsanslutning (och existerande anslutningar minskar i antal) eller en egen hamn, därför börjar en intermodal transport ofta med lastbil, som hämtar godset och transporterar det till en nod i form av en terminal eller hamn. Där lastas det om till exempelvis tåg eller fartyg som transporter godset en längre sträcka. Sista delen av transporten sker ofta med lastbil för att nå ända fram till mottagaren.
Genom att på ovanstående sätt kombinera lastbilens flexibilitet med sjöfartens kostnadseffektivitet vid stora volymer och järnvägens förmåga att fossilfritt transportera tungt gods över långa sträckor, bidrar intermodalitet till ett kostnadseffektivt, trafiksäkert och hållbart transportsystem. Detta minskar både kostnader och miljöpåverkan jämfört med att enbart använda vägtransporter. Samordning mellan trafikslag möjliggör större volymer och förbättrad logistik, vilket stärker näringslivets konkurrenskraft. Intermodala lösningar är med andra ord vitala för det svenska näringslivet.
För att utveckla och underlätta användningen av intermodala transportlösningar behöver flera åtgärder prioriteras i beslut om lagar och regler på transportområdet och föras in planeringen av infrastruktursatsningar inom väg, järnväg och hamnar. Bland dessa finns
avgifter som styr mot ett effektivt nyttjande av transportsystemet, en fungerande tillsyn av vägtrafiken och möjliggörande av flytt av lastbärare mellan trafikslag. Politikerna måste även säkerställa att väg- och järnvägsnätet klarar längre och tyngre fordon och att man samordnar och samplanerar med våra grannländer för effektiva godstransporter.
Vi skulle också gärna se att man inför en intermodalitetspott för enklare och mer effektiv omlastning. Utöver det behövs en bättre planering för minskade störningar vid underhållsåtgärder och fler väl fungerande terminaler och hamnar för omlastning mellan väg, järnväg och sjöfart. Slutligen är också en utökad samverkan mellan myndigheter och branscher gällande infrastrukturplaneringen för intermodalitet en nyckelfaktor för att framtidssäkra transportbranschen.
Både industri och tjänsteföretag pekar ut bristande transportinfrastruktur som ett avgörande tillväxthinder. Intermodala lösningar är ett sätt att säkerställa god och långsiktig konkurrenskraft och gör det möjligt att transportera gods långa sträckor på ett mer resurseffektivt sätt, men då krävs det att regeringen kavlar upp ärmarna och vidtar en palett av åtgärder. Ovanstående åtgärder vore viktiga steg i rätt riktning.
Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart
Ulric Långberg, samhällspolitisk chef Sveriges Åkeriföretag
Tomas Arvidsson, vice ordförande Transportindustriförbundet
Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef Tågföretagen
Aktuella nyheter
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2025-08-20
Allt fler kvinnor väljer att jobba som lastbilschaufförBehovet av lastbilschaufförer är fortfarande stort. Över 5 600 lastbilschaufförer har anställts under det senaste året, enligt TYAs Trendindikator 2025. En tydlig trend enligt rapporten är att allt fler kvinnor söker sig till yrket. I dag är 11 procent av landets lastbilsförare kvinnor, en ökning från 9 procent 2024. Bland nyanställda är andelen ännu högre – 22 procent, det innebär att var femte nyanställd är kvinna. Mängden anställda förare är nästan 1 000 fler 2025 än vad som förutspåddes i fjolårets undersökning – ett tydligt tecken på att transportnäringen fortsätter vara en attraktiv arbetsmarknad för många, inte minst kvinnor.Tjejerna utgör idag även en tredjedel av eleverna på gymnasiets transportprogram (TYAs Skolledarrapport 2024/2025) och den utvecklingen ser ut att öka. Yrkets attraktionskraft beror också på ökad synlighet i media. Kanske framför allt i och med TV-programmet Svenska Truckers, initierat av Sveriges Åkeriföretag, som skildrar chaufförernas vardag. Programmet har sedan starten 2020 lockat en bred publik och inspirerat nya målgrupper att söka sig till yrket. Den 25 augusti har programmet premiär för sin tolfte säsong på TV3 och Viaplay, där flera kvinnliga förare återigen medverkar. – Genom Svenska Truckers har vi lyckats visa att yrket är både modernt och ett framtidsyrke för alla, säger Charlotta Sved, kommunikationschef på Sveriges Åkeriföretag. Lastbilsyrket är ett framtidsyrke - trots allt!Framåt bedömer åkerierna i rapporten att det finns ett anställningsbehov på omkring 4 000 nya förare under de kommande tolv månaderna. Samtidigt uppger 36 procent av företagen att de haft svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens och i vissa delar av landet kommer det bli aktuellt med uppsägningar.
INFRASTRUKTUR 2025-08-15
Höjd hastighet ska ge effektivare bärgning och färre trafikstörningarRegeringen planerar att höja den högsta tillåtna hastigheten för bärgning med boggi till maximalt 80 kilometer i timmen. Förslaget, som nu är ute på remiss, syftar till att göra arbetet snabbare och säkrare samt minska trafikstörningar. Bärgning och bogsering av skadade eller havererade fordon är en viktig del av ett fungerande vägsystem, både för att upprätthålla trafiksäkerheten och för att säkerställa framkomligheten. Effektivare bärgning minskar risken för köbildning, trafikstörningar och olyckor, samtidigt som det bidrar till lägre miljöbelastning och samhällskostnader. På senare år används bärgningsresurser inte enbart vid olyckor och haverier, utan även vid flyttning av felparkerade eller låsta fordon, samt vid myndighetsbeslut om flyttning av fordon. Bärgningsfordon används också vid transporter mellan verkstäder, lackeringsfirmor och andra företag. En metod som ofta används vid bärgning är bärgningsboggi, en särskild anordning med två hjulpar som placeras under fordonets axel så att inga av fordonets hjul behöver rulla mot vägen. Denna metod är särskilt användbar vid transport av fyrhjulsdrivna, eldrivna eller vissa automatväxlade fordon, liksom när bärgaren inte kan eller får gå in i fordonet av tekniska eller rättsliga skäl. I dag får bärgning med bärgningsboggi ske i högst 30 km/h, vilket ofta gör att arbetet tar längre tid och orsakar mer omfattande trafikpåverkan. Regeringen vill nu se över reglerna och höja den högsta tillåtna hastigheten för att påskynda bärgningar och förbättra framkomligheten. En höjd hastighetsgräns skulle enligt förslaget underlätta arbetet för bärgningspersonalen, minska störningarna för trafikanterna och samtidigt bidra till ett mer hållbart och effektivt vägsystem.
LAGAR & REGLER 2025-08-13
Regeringen vill förbättra elmarknadens utformningRegeringen har beslutat om en lagrådsremiss med flera förslag för att stärka kundernas ställning och förbättra elmarknadens funktion. Bland annat föreslås att nätföretag ska vara skyldiga att offentliggöra information om tillgänglig kapacitet för nya anslutningar, samt ta fram tydligare och mer standardiserade rutiner för anslutningsprocessen. Regeringen vill även kunna införa ett högsta elpris vid en elpriskris. Förslagen syftar bland annat till att underlätta nya anslutningar, öka transparensen och skapa bättre skydd för elanvändare. Bakgrunden är ändringar i EU:s elmarknadsdirektiv och förnybartdirektivet. Sveriges Åkeriföretag välkomnar delar av förslaget– Vi ser positivt på förslagen om ökad transparens från elnätsbolagen och tydligare rutiner för anslutningsprocesserna. Det är dock viktigt att rutinerna är enhetliga från landets alla elnätsbolag. Detta är frågor vi drivit länge, och de kan underlätta åkerinäringens elektrifiering, säger Fredrik Svensson, Hållbarhetsansvarig på Sveriges Åkeriföretag. – Förslagen är ett steg i rätt riktning och kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för elektrifieringen av tung trafik. Samtidigt krävs ytterligare åtgärder för att elmarknaden fullt ut ska möta åkerinäringens behov. Om omställningen till eldrivna tunga fordon ska kunna ske i större skala behövs en snabbare utbyggnad av elnätet och avtal som är anpassade till transportbranschens verklighet, avslutar Fredrik Svensson. Läs regeringens pressmeddelande