Säkra framtidens godstransporter

LAGAR & REGLER 2026-05-29

Från den 1 juni 2026 träder ändringar i den norska forskrift om bruk av kjøretøy i kraft. Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan transportföretag och förare samt att införa skärpta krav på vägledning och dokumentation vid lastsäkring. Förändringarna bygger vidare på tidigare lagändringar i vegtrafikkloven § 23 och innebär att ansvaret inte längre enbart ligger på föraren, utan även på transportföretaget som utför uppdraget.En central nyhet är införandet av § 3‑2a i föreskriften, som gäller för transporter med fordon över 3 500 kg. Den innebär att transportföretaget ska säkerställa att föraren har tillräcklig information och vägledning för att kunna genomföra transporten i enlighet med regelverket. Vid transporter av gods med hög risk krävs dessutom dokumentation som beskriver hur lasten ska säkras och vilken utrustning som ska användas. Dokumentationen ska finnas tillgänglig senast vid lastning och medföras under hela transporten så att den kan visas vid kontroll.Högrisktransporter omfattar bland annat stora, tunga eller obalanserade laster – såsom betongelement, stålcoiler och kabeltrummor – samt specialtransporter enligt §§ 5‑7 till 5‑10 i föreskriften. Även § 3‑3 har justerats för att tydliggöra vilka fordon och transporter som omfattas av reglerna.Förändringarna innebär att transportföretag får ett tydligare medansvar för att möjliggöra korrekt lastsäkring, samtidigt som föraren fortsatt har det operativa ansvaret för att transporten genomförs på ett trafiksäkert sätt. Samtidigt omfattar regelverket i praktiken inte andra aktörer i transportkedjan, såsom beställare eller varuägare, vilket lämnar viktiga frågor om ansvarsfördelning obesvarade.Sveriges Åkeriföretag: tydligare vägledning krävsSveriges Åkeriföretag anser att de nya reglerna är ett steg i rätt riktning. Det är positivt att ansvaret förtydligas och att transportföretagens roll i att möjliggöra säker lastsäkring lyfts fram, samtidigt som ett alltför långtgående straffansvar inte införs.Samtidigt ser vi tydliga brister. Framför allt behöver vägledningen kring hur kraven ska tillämpas i praktiken bli betydligt mer konkret och enhetlig. I dag finns en risk att regelverket i praktiken tolkas olika vid kontroller, vilket skapar osäkerhet för företagen.Det är avgörande att regelverket utvecklas så att det inte blir våra åkeriföretag som – efter att ha blivit stoppade i kontroller – genom prejudicerande beslut i efterhand tvingas bära kostnaderna för otydliga krav. En sådan ordning skapar rättsosäkerhet och riskerar att slå särskilt hårt mot seriösa företag som vill göra rätt.Sveriges Åkeriföretag menar därför att myndigheterna behöver ta nästa steg: tydligare vägledning, ökad standardisering av dokumentation och en mer balanserad ansvarsfördelning i hela transportkedjan. Det är nödvändigt både för trafiksäkerheten och för rättvisa konkurrensvillkor.Som ett stöd i det praktiska arbetet rekommenderar vi att svenska åkeriföretag alltid har med sig Åkerihandboken eller TYA:s lastsäkringshandbok vid transporter, för att kunna visa vedertagen praxis och underlätta vid eventuella kontroller.Läs merNLF - InformationStatens vegvesen – väg, trafik och regelverkForskrift om bruk av kjøretøy (Lovdata)

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-04

För Lindströms Transport har arbetsplatsförlagt lärande blivit en naturlig del av verksamheten och en viktig satsning för framtidens kompetensförsörjning. Genom att ta emot elever får företaget både möjlighet att visa upp näringen och att tidigt knyta kontakt med framtida medarbetare.– Målet i grunden med APL är att rekrytera. Kan vi få eleverna att trivas hos oss under APL-perioden ökar chansen till att de stannar kvar i branschen, säger Andreas Lindström, vd på Lindströms Transport.Arbetsplatsförlagt lärande är en del av yrkesutbildningen där eleverna får möjlighet att genomföra en del av sin utbildning på en arbetsplats. För åkerinäringen innebär det en chans att bidra till utbildningen samtidigt som branschen blir mer synlig för framtida förare.Lindströms Transport tar främst emot elever inom distributionstrafik, där upplägget både anpassas efter utbildning och elevens inriktning.– Eleverna kommer ofta ut i trafiken ganska snabbt, men det sker alltid strukturerat och med en tydlig handledare kopplad till eleven, säger Andreas Lindström. Lindströms Transport. Foto: Sebastian Brännvall. Struktur och förberedelserEn viktig del i arbetet är att skapa rätt förutsättningar redan innan APL-perioden startar. Eleverna får ofta komma på besök i verksamheten för att träffa handledare och få en bild av hur arbetet fungerar. Handledarrollen är central för att APL ska fungera i praktiken.– Det handlar om att skapa trygghet från start. Eleven ska veta vem som ansvarar för vad och även kunna få en uppfattning om hur dagarna kommer att se ut, säger han.En bra handledare behöver vara pedagogisk, lugn och ha god social kompetens. Det är egenskaper som är avgörande för att eleven ska lyckas, även om det inte alltid är självklart i en stressig vardag. Samtidigt finns utmaningar i rollen, inte minst i en vardag med högt tempo där det krävs att handledaren ger eleven fullt fokus och kan lägga undan andra arbetsuppgifter under handledningstillfällena. Lindströms Transport. Foto: Sebastian Brännvall. Viktig väg in i yrketAPL ger eleverna en konkret inblick i ett yrke som annars kan vara svårt att förstå fullt ut från skolbänken. Samtidigt får företagen möjlighet att bidra till och påverka framtidens kompetensförsörjning.– Nyfikenhet och engagemang kommer man långt med i den här branschen. Det är ett yrke där man lär sig hela tiden, säger Andreas Lindström.Arbetet med kompetensförsörjning och APL är en viktig del i att säkra tillgången på framtida förare och medarbetare i åkerinäringen. Samtidigt kan APL bidra till utveckling även internt i företagen, där elevernas perspektiv blir en del av det löpande förbättringsarbetet.– Vi lyssnar hela tiden på de infallsvinklar som kommer in. Det hjälper oss att utveckla arbetssätt och tänka nytt.Avgörande för näringens kompetensförsörjningBehovet av APL-platser är stort och bedöms växa ytterligare framöver och färre praktikplatser skulle få konsekvenser för hela näringens kompetensförsörjning. Enligt Andreas behöver fler åkeriföretag ta en aktiv roll i utbildningskedjan och vi skulle riskera en större brist på förare om det skulle finnas färre APL-platser. Lindströms Transport. Foto: Sebastian Brännvall.

DIGITALISERING & IT 2026-05-26

Digitalisering och smart teknik blir allt viktigare inom transporter. Nu tar Trafikverket nästa stora steg för att möjliggöra tjänster med geofencing – en teknik som kan ge åkerinäringen både säkrare transporter, bättre framkomlighet och effektivare logistik.Efter flera framgångsrika forskningsprojekt vill myndigheten nu skapa förutsättningar, och öppna för verklig implementering av digital geofencing i transportsystemet. För transportbranschen innebär det nya möjligheter att kombinera hög transporteffektivitet med ökad trafiksäkerhet och bättre miljöprestanda.Tekniken som anpassar fordonen automatisktGeofencing bygger på att digitala geografiska zoner skapas med hjälp av GPS och kartdata. När ett uppkopplat fordon kör in i en specifik zon kan fordonets funktioner automatiskt anpassas exempelvis genom att hastigheten sänks eller att fordonet växlar till eldrift.För åkeriföretag innebär det att transporterna kan bli både smartare och mer förutsägbara utan att chaufförens arbete försvåras. Tvärtom kan tekniken bidra till minskad stress, jämnare trafikflöden och bättre efterlevnad av trafikregler.Positiva resultat för tunga transporterSedan 2018 har Trafikverket tillsammans med andra marknadsaktörer genomfört flera tester där tunga lastbilar automatiskt anpassat hastigheten i randbebyggelse, skolområden och känsliga trafikmiljöer. Resultaten har varit positiva och visat på goda förutsättningar för vidare implementering.Särskilt intressant för åkeribranschen är de digitala hastighetshinder som testats för BK4-transporter. Genom automatisk hastighetsstyrning kan tunga fordon passera broar med reducerad belastning, vilket gör att fler vägar och broar kan hållas öppna för tyngre transporter.Det innebär i praktiken bättre tillgänglighet, effektivare rutter och minskade omvägar för transportföretag.Västerbotten först ut i större satsningNu går Trafikverket vidare från forskningsprojekt till praktisk användning och öppnar för möjligheten att nyttja tekniken i verklig miljö. Det första området som Trafikverket möjliggör för användandet av geofencing sker i Västerbotten där geofencing ska användas för att göra BK4-vägar mer tillgängliga vintertid.För många åkeriföretag innebär det bättre kapacitetsutnyttjande, lägre transportkostnader och ökad konkurrenskraft.