2026-01-13
DEBATTARTIKLAR
Det finns goda exempel på hur upphandlingar kan göras för en bättre vinterväghållning. Trafikverket bör ta en mer aktiv roll, skriver Oscar Hyléen, Sveriges Åkeriföretag.
Vintern prövar Sveriges vägtransporter varje år. När snö, halka och snabba väderomslag slår till märks det omedelbart – i olyckor, förseningar och leveranser som inte kommer fram i tid. För trafikanter, företag och samhället i stort är det inte rubrikerna eller skuldfrågorna som spelar roll, utan om vägarna faktiskt fungerar. Och det viktiga beskedet är detta: vinterväghållningen går att göra bättre. Det finns framgångsrika exempel på förändringar som kan ge bättre effekt på vägen – även under tuffa vinterförhållanden.
För åkerinäringen är fungerande vintervägar avgörande. Framkomlighet och trafiksäkerhet måste fungera för att livsmedel ska nå butikerna, industrin ska kunna hålla produktionen i gång och samhällsviktiga transporter kunna genomföras, även när vädret slår om snabbt. Framkomliga vintervägar är viktigt för Sveriges konkurrenskraft och försörjningsberedskap.
Trots stundtals krävande väderförhållanden har godsflödena hittills kunnat upprätthållas utan längre sammanhängande avbrott. Samtidigt har olyckor, avåkningar och tillfälliga stopp förekommit på flera håll i landet. Dessa händelser visar på en sårbarhet och ett återkommande problem; vinterväghållningen i Sverige räcker inte alltid till när vädret förändras snabbt.
Sveriges Åkeriföretags samlade bild, baserad på löpande dialog med medlemsföretag, entreprenörer och myndigheter, är tydlig. De preventiva insatserna sätts i flera fall in för sent. Tidiga och rätt dimensionerade åtgärder är helt avgörande när snöfall, halka och temperaturväxlingar kommer hastigt. När rätt åtgärder inte sätts in i tid påverkas framkomlighet och trafiksäkerhet väsentligt.
Vi ser brister i kapaciteten för vägunderhållet vintertid. Vid svårt väder har resurser för snöröjning och halkbekämpning stundtals visat sig vara otillräckliga, vilket direkt har påverkat delar av vägnätet.
Skillnaderna mellan olika regioner är dessutom tydliga. Glesare trafikområden riskerar lägre vägstandard, trots att dessa stråk ofta kan vara livsviktiga för regionala och lokala godsflöden.
Kapacitetsbristerna väcker frågor om dagens upphandlingsmodeller tar tillräcklig hänsyn till regionala och lokala förutsättningar och faktiska transportbehov i landet.
Därtill kommer problem med gränsöverskridande trafik. Fordon som inte uppfyller svenska vinterkrav är överrepresenterade i vägincidenter vintertid. Här behövs både bättre information om gällande regler för vinterdäck och korrekt viktfördelning för lastbilar. Inte minst behövs utökade kontroller från Polisens sida. Regler utan efterlevnad ger en falsk trygghet.
Samtidigt är det viktigt att slå fast att det finns lösningar på problemen. På flera platser i Sverige har nya åtgärder med förändringar av förutsättningarna för vinterväghållningen medfört tydliga förbättringar.
I vägdriftområden som Bräcke i Jämtland och Ljungby i Kronoberg har Trafikverket prövat nya upphandlingsformer där samverkan mellan beställare och entreprenör har getts en betydligt större roll än i traditionella kontrakt.
Det har handlat om tydligare gemensam planering inför vintersäsongen, tätare operativ dialog under pågående väderhändelser samt större flexibilitet i hur resurser kan sättas in när väderläget snabbt förändras. Entreprenören har fått bättre förutsättningar att agera förebyggande, istället för att strikt invänta formella tröskelvärden, och Trafikverket har intagit en mer aktiv och närvarande beställarroll.
Resultaten är tydliga. I båda driftområdena har kvaliteten i vinterunderhållet förbättrats märkbart. Åtgärder har kunnat sättas in tidigare i förhållande till väderutvecklingen, vilket har minskat risken för halka och snöpackade vägbanor. Kapaciteten har samtidigt stärkts genom att fler fordon funnits i beredskap för snöröjning och halkbekämpning vid intensiva väderlägen. I praktiken har detta inneburit att plogning och saltning kunnat påbörjas redan i inledningen av ett snöfall, snarare än när problemen redan uppstått.
Effekten har sammantaget varit färre störningar, bättre framkomlighet och mer vinterunderhåll för varje skattekrona.
Det viktiga för trafikanter, företag och samhället i stort är inte vem som bär skuld när vägarna inte är framkomliga, utan att de faktiskt är framkomliga. När vinterväghållningen brister drabbas människor direkt – genom olyckor, skador, förseningar, uteblivna leveranser och kostnadsökningar. Därför måste fokus ligga på hur leveransen av underhållet kan bli bättre.
Det finns redan erfarenheter som visar vägen och dialogen mellan Trafikverket och åkerinäringen har lett fram till ett antal konkreta utvecklingsförslag. Nu handlar det om att ta dessa vidare och omsätta dem i praktiken.
För att vinterväghållningen ska fungera långsiktigt krävs tre saker på systemnivå:
För det första behövs tydliga och långsiktiga avtal mellan uppdragsgivare och utförare av väghållning som skapar rätt styrande incitament att planera, investera och anpassa resurser efter regionala förutsättningar, så att resultatet på vägen blir det eftersträvansvärda.
För det andra krävs modern och systematisk uppföljning, där data och digitala verktyg används för att säkerställa att rätt åtgärder sätts in i rätt tid, att dessa följs upp systematiskt, så att avtalade friktionskrav faktiskt uppfylls.
För det tredje måste samverkan stärkas i hela kedjan – från beställare och entreprenörer till de som utför arbetet ute på vägarna. Trafikverket behöver inte minst vara en aktiv beställare.
Därtill får vi inte glömma människorna bakom maskinerna. De som sitter i plog- och saltbilarna arbetar under mycket svåra förhållanden, ofta på obekväma tider och med höga krav på beredskap. Ska vinterväghållningen fungera över tid måste uppdragen vara tillräckligt attraktiva för att behålla erfaren personal och bygga upp den kompetens som krävs för framtiden.
I grunden handlar fungerande vintervägar om trafiksäkerhet, leveranssäkerhet och förtroende för att samhället klarar av påfrestningar. Vi vet vad som behöver göras. Nu är det dags att se till att samhällsviktiga förändringar för Sverige inte stannar i Bräcke och Ljungby.
Oscar Hyléen, vd för Sveriges Åkeriföretag
Aktuella nyheter
LAGAR & REGLER 2026-06-26
Skärpta regler för manipulation och missbruk av färdskrivareRiksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler mot manipulation och missbruk av vägfordons färdskrivare. Det fanns ett brett stöd bland remissinstanserna, där vi ingick, om skärpta åtgärder. Vi stödjer arbetet mot osund konkurrens och att bekämpa de konkurrensfördelar fusket ger.Manipulation av färdskrivare påverkar dessutom både trafiksäkerheten och arbetsmiljön för förare. Förslaget bedöms i huvudsak stärka förutsättningarna för kontrollverksamheten.Samtidigt har vi påpekat ett antal saker:Förslaget kräver hög kompetens hos kontrollpersoner, och här är det oklart hur den nödvändiga kompetensen kommer att säkerställas och prioriteras. Det finns en risk att lagstiftningen får sämre genomslag om rätt kontrollresurser saknas eller är få.För en effektiv tillsyn är det önskvärt med kompletterande, ökade digitala stöd och analysverktyg.Lagstiftningen ställer höga krav på en rättssäker tillämpning Behov finns därför av tydliga riktlinjer och stöd. Proportionalitet och dokumentation får stor betydelse med anledning av den ökade exponeringen för straffrättsligt ingripande åtgärder som till exempel beslag, genomsökning av fordon och kroppsvisitation. Vi har i vårt remissvar betonat vikten av just rättssäkra bedömningar, för att undvika oproportionerliga beslut i situationer där överträdelser beror på misstag eller bristande kunskap.Vi följer praxisutvecklingen.Det här innebär förslagetDe föreslagna reglerna gör det möjligt att vidta kraftfulla åtgärder mot fusket med färdskrivare. Förslaget bygger på proposition 2025/26:256 och handlar bland annat om:Större befogenheter för poliser och bilinspektörer vid misstänkta överträdelser. För att utreda och lagföra manipulation, och för att omhänderta förarkort som ska återkallas, kan genomsökning av fordon och kroppsvisitation utförd av polis bli aktuellt.Skärpt straff för manipulation av färdskrivare, med böter eller fängelse i högst ett år i straffskalan. Samma straffskala gäller den som tillverkar, utvecklar, innehar, distribuerar eller överlåter utrustning som är avsedd att manipulera färdskrivare.Rätt för kontrolltjänstemän att få tillträde till enskilda områden för flygande inspektioner och andra kontroller av fordon och fordonsutrustning.Höjd sanktionsavgift om ett förarkort som erhållits genom oriktiga uppgifter eller falska handlingar används.Uppdrag till berörda myndigheter att ta fram en tillsynsstrategi med fokus på manipulation av färdskrivare.De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2026, i stället för föreslagna 1 juli.
VÄGUNDERHÅLL 2026-07-01
Ökat utrymme för bidrag till enskilda vägar under 2026Trafikverket informerar om att det ekonomiska utrymmet för bidrag till enskilda vägar ökar under 2026. Det kan ge fler väghållare möjlighet att söka stöd för angelägna åtgärder, bland annat i områden där vägar har påverkats av stormar eller andra händelser.Enligt Trafikverkets information ökar anslaget för bidrag till enskilda vägar från cirka 1,9 miljarder kronor till cirka 2,3 miljarder kronor under 2026. Det motsvarar en ökning med omkring 450 miljoner kronor. Det utökade utrymmet avser särskilt vägbidrag och innebär förbättrade förutsättningar för planerade underhålls- och förbättringsåtgärder.Trafikverket uppmanar nu berörda väghållare att se över tidigare uppskjutna projekt och identifierade behov. Väghållare som tidigare avstått från att ta fram underlag eller ansöka om bidrag, eftersom de uppfattat att de tillgängliga medlen varit begränsade, bör nu på nytt överväga möjligheten att söka stöd.För Sveriges Åkeriföretags medlemmar kan informationen vara relevant i flera sammanhang. Det gäller särskilt företag i stormdrabbade områden, men även åkeriföretagare som själva är engagerade i samfälligheter eller vägföreningar som ansvarar för enskilda vägar. Väl fungerande enskilda vägar är ofta en förutsättning för transporter till och från skogsfastigheter, lantbruk, företag och boende på landsbygden.Ansökningar kommer även fortsättningsvis att prövas enligt gällande regelverk och prioriteringar. Enligt de nya reglerna för statsbidrag till enskild väghållning kan särskilt vägbidrag i vissa fall även vara aktuellt när det finns särskilda skäl, exempelvis om en väg har skadats till följd av en naturhändelse.Berörda väghållare bör därför påbörja arbetet med att ta fram underlag, kostnadsbedömningar och ansökningar för planerade åtgärder. Mer information om bidrag och ansökan finns hos Trafikverket.
LAGAR & REGLER 2026-07-06
Nya regler ska göra vägtransporter effektivare och mer konkurrenskraftigaRegeringen har remitterat flera förslag som kan ge åkerinäringen bättre möjligheter att använda transporteffektiva fordon och skapa ett mer flexibelt nyttjande av vägnätet. Vi ser positivt på förslagen, som ligger i linje med flera frågor som näringen har drivit under lång tid.Särskilt betydelsefullt är förslaget om förändrade regler för lastbilsekipage som är längre än 24 meter. Genom nya längdregler för vissa släpvagnar och påhängsvagnar kan fler typer av långa fordonskombinationer tillåtas på svenska vägar.Det ger åkeriföretagen större flexibilitet att välja den fordonskombination som är bäst lämpad för transportuppdraget. Att kunna transportera mer gods med mindre resursåtgång kan bidra till ökad produktivitet, lägre energianvändning per transporterat ton, stärkt konkurrenskraft och minskad klimatpåverkan.Flexiblare vägnät vid störningarÄven möjligheten att tillfälligt ändra en vägs bärighetsklass är ett viktigt steg framåt. Det kan skapa större flexibilitet vid olyckor, vägarbeten och förändrade tjälförhållanden. För den tunga trafiken kan det innebära bättre framkomlighet, färre onödiga omvägar och effektivare transporter vid störningar.Ett steg i rätt riktningVi har under lång tid arbetat för moderna fordonsregler och ett sammanhängande vägnät som möjliggör längre och tyngre transporter. Förslagen går i rätt riktning och visar betydelsen av ett långsiktigt arbete för att skapa bättre förutsättningar för åkerinäringen.Ett modernt och robust transportsystem behöver kunna använda den kapacitet som faktiskt finns i både fordonen och vägnätet. Effektivare fordonskombinationer och ett mer flexibelt nyttjande av infrastrukturen stärker företagens konkurrenskraft, minskar sårbarheten vid störningar och bidrar till transportsektorns klimatomställning.