SvD - Vinterväghållningen kan fungera ännu bättre

SvD debatt

2026-01-13

DEBATTARTIKLAR

Det finns goda exempel på hur upphandlingar kan göras för en bättre vinterväghållning. Trafikverket bör ta en mer aktiv roll, skriver Oscar Hyléen, Sveriges Åkeriföretag.

Vintern prövar Sveriges vägtransporter varje år. När snö, halka och snabba väderomslag slår till märks det omedelbart – i olyckor, förseningar och leveranser som inte kommer fram i tid. För trafikanter, företag och samhället i stort är det inte rubrikerna eller skuldfrågorna som spelar roll, utan om vägarna faktiskt fungerar. Och det viktiga beskedet är detta: vinterväghållningen går att göra bättre. Det finns framgångsrika exempel på förändringar som kan ge bättre effekt på vägen – även under tuffa vinterförhållanden.

För åkerinäringen är fungerande vintervägar avgörande. Framkomlighet och trafiksäkerhet måste fungera för att livsmedel ska nå butikerna, industrin ska kunna hålla produktionen i gång och samhällsviktiga transporter kunna genomföras, även när vädret slår om snabbt. Framkomliga vintervägar är viktigt för Sveriges konkurrenskraft och försörjnings­beredskap.

Trots stundtals krävande väderförhållanden har godsflödena hittills kunnat upprätthållas utan längre sammanhängande avbrott. Samtidigt har olyckor, avåkningar och tillfälliga stopp förekommit på flera håll i landet. Dessa händelser visar på en sårbarhet och ett återkommande problem; vinterväghållningen i Sverige räcker inte alltid till när vädret förändras snabbt.

Sveriges Åkeriföretags samlade bild, baserad på löpande dialog med medlemsföretag, entreprenörer och myndigheter, är tydlig. De preventiva insatserna sätts i flera fall in för sent. Tidiga och rätt dimensionerade åtgärder är helt avgörande när snöfall, halka och temperaturväxlingar kommer hastigt. När rätt åtgärder inte sätts in i tid påverkas framkomlighet och trafiksäkerhet väsentligt.

Vi ser brister i kapaciteten för vägunderhållet vintertid. Vid svårt väder har resurser för snöröjning och halkbekämpning stundtals visat sig vara otillräckliga, vilket direkt har påverkat delar av vägnätet.

Skillnaderna mellan olika regioner är dessutom tydliga. Glesare trafikområden riskerar lägre vägstandard, trots att dessa stråk ofta kan vara livsviktiga för regionala och lokala godsflöden.

Kapacitetsbristerna väcker frågor om dagens upphandlings­modeller tar tillräcklig hänsyn till regionala och lokala förutsättningar och faktiska transportbehov i landet.

Därtill kommer problem med gränsöverskridande trafik. Fordon som inte uppfyller svenska vinterkrav är överrepresenterade i vägincidenter vintertid. Här behövs både bättre information om gällande regler för vinterdäck och korrekt viktfördelning för lastbilar. Inte minst behövs utökade kontroller från Polisens sida. Regler utan efterlevnad ger en falsk trygghet.

Samtidigt är det viktigt att slå fast att det finns lösningar på problemen. På flera platser i Sverige har nya åtgärder med förändringar av förutsättningarna för vinterväghållningen medfört tydliga förbättringar.

I vägdriftområden som Bräcke i Jämtland och Ljungby i Kronoberg har Trafikverket prövat nya upphandlingsformer där samverkan mellan beställare och entreprenör har getts en betydligt större roll än i traditionella kontrakt.

Det har handlat om tydligare gemensam planering inför vintersäsongen, tätare operativ dialog under pågående väderhändelser samt större flexibilitet i hur resurser kan sättas in när väderläget snabbt förändras. Entreprenören har fått bättre förutsättningar att agera förebyggande, istället för att strikt invänta formella tröskelvärden, och Trafikverket har intagit en mer aktiv och närvarande beställarroll.

Resultaten är tydliga. I båda driftområdena har kvaliteten i vinterunderhållet förbättrats märkbart. Åtgärder har kunnat sättas in tidigare i förhållande till väderutvecklingen, vilket har minskat risken för halka och snöpackade vägbanor. Kapaciteten har samtidigt stärkts genom att fler fordon funnits i beredskap för snöröjning och halkbekämpning vid intensiva väderlägen. I praktiken har detta inneburit att plogning och saltning kunnat påbörjas redan i inledningen av ett snöfall, snarare än när problemen redan uppstått.

Effekten har sammantaget varit färre störningar, bättre framkomlighet och mer vinterunderhåll för varje skattekrona.

Det viktiga för trafikanter, företag och samhället i stort är inte vem som bär skuld när vägarna inte är framkomliga, utan att de faktiskt är framkomliga. När vinterväghållningen brister drabbas människor direkt – genom olyckor, skador, förseningar, uteblivna leveranser och kostnadsökningar. Därför måste fokus ligga på hur leveransen av underhållet kan bli bättre.

Det finns redan erfarenheter som visar vägen och dialogen mellan Trafikverket och åkerinäringen har lett fram till ett antal konkreta utvecklingsförslag. Nu handlar det om att ta dessa vidare och omsätta dem i praktiken.

För att vinterväghållningen ska fungera långsiktigt krävs tre saker på systemnivå:

  • För det första behövs tydliga och långsiktiga avtal mellan uppdragsgivare och utförare av väghållning som skapar rätt styrande incitament att planera, investera och anpassa resurser efter regionala förutsättningar, så att resultatet på vägen blir det eftersträvansvärda.

  • För det andra krävs modern och systematisk uppföljning, där data och digitala verktyg används för att säkerställa att rätt åtgärder sätts in i rätt tid, att dessa följs upp systematiskt, så att avtalade friktionskrav faktiskt uppfylls.

  • För det tredje måste samverkan stärkas i hela kedjan – från beställare och entreprenörer till de som utför arbetet ute på vägarna. Trafikverket behöver inte minst vara en aktiv beställare.

Därtill får vi inte glömma människorna bakom maskinerna. De som sitter i plog- och saltbilarna arbetar under mycket svåra förhållanden, ofta på obekväma tider och med höga krav på beredskap. Ska vinterväghållningen fungera över tid måste uppdragen vara tillräckligt attraktiva för att behålla erfaren personal och bygga upp den kompetens som krävs för framtiden.

I grunden handlar fungerande vintervägar om trafiksäkerhet, leveranssäkerhet och förtroende för att samhället klarar av påfrestningar. Vi vet vad som behöver göras. Nu är det dags att se till att samhällsviktiga förändringar för Sverige inte stannar i Bräcke och Ljungby.

Oscar Hyléen, vd för Sveriges Åkeriföretag

Aktuella nyheter

iStock-1431321650.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-04-28

EU:s förslag om rena företagsfordon riskerar att bromsa omställningen

Vi på Sveriges Åkeriföretag delar målet om minskade utsläpp och ser ett tydligt behov av styrmedel som driver omställningen framåt. Samtidigt bedömer vi att EU-kommissionens förslag om en ny förordning för rena företagsfordon, COM (2025) 994, i sin nuvarande form riskerar att få motsatt effekt för åkerinäringen.Remissförslaget som vi svarat på innebär att medlemsstaterna från 2030 ska uppfylla mål för andelen nya företagsbilar och lätta lastbilar med låga eller inga utsläpp. Det finns delar vi ser positivt på. Att öka andelen utsläppssnåla fordon är viktigt, och vi välkomnar att tunga lastbilar i nuläget inte omfattas av några krav. Det ger utrymme att bygga upp de förutsättningar som krävs. Samtidigt ser vi en risk att förslaget i praktiken leder till krav på investeringar i fordon som ännu saknar tillräckliga praktiska och ekonomiska förutsättningar för att fungera i verksamheten.Risk för att investeringar skjuts upp Åkerinäringen är redan i gång med omställningen och investeringar görs där det är möjligt och affärsmässigt hållbart. Men i dag är betalningsviljan för fossilfria transporter fortfarande begränsad, samtidigt som kostnaderna är höga. När investeringar drivs fram innan marknaden är redo ökar risken att företag i stället skjuter upp sina fordonsbyten. Det bromsar förnyelsen av fordonsflottan och därmed också utsläppsminskningarna.Vår Åkeribarometer visar att 74 procent av våra medlemsföretag upplever att transportköparnas betalningsvilja för omställningskostnader är dålig eller mycket dålig. När merkostnader inte kan föras vidare till kund får företagen bära risken själva, vilket påverkar både lönsamhet och investeringsvilja. Rätt förutsättningar krävs För att omställningen ska ta fart behöver rätt förutsättningar finnas på plats. Det handlar om utbyggd laddinfrastruktur, bättre möjligheter till depåladdning, stärkt elnätskapacitet och snabbare anslutningsprocesser. Det handlar också om långsiktiga och förutsägbara styrmedel som gör det möjligt att räkna hem investeringar.Minst lika viktigt är att efterfrågan på fossilfria transporter ökar. När transportköpare är beredda att betala för omställningen skapas en marknad som driver investeringar framåt. Teknikneutralitet är avgörandeVi ser elektrifiering som en central del av omställningen. Samtidigt är det viktigt att politiken är teknikneutral under en övergångsperiod. I flera segment spelar andra lösningar, som biodrivmedel, en avgörande roll för att minska utsläppen här och nu. Regelverk och stöd behöver därför ge utrymme för flera vägar framåt.Viktigt att rätt förutsättningar finns för tunga fordon Vi ser positivt på att tunga lastbilar inte omfattas av förslaget i dagsläget, men noterar att detta kan komma att ändras. Det gör det viktigt att framtida åtgärder utgår från den tunga trafikens faktiska förutsättningar, där beroendet av infrastruktur, elnätskapacitet och fungerande affärsvillkor är stort. Införs krav för tidigt riskerar det att påverka både effektiviteten i transporterna och konkurrenskraften i hela transportkedjan. Vi vill se en politik som driver omställningen framåt och ger företag möjlighet att investera i nya lösningar. Med rätt förutsättningar kan åkerinäringen både minska utsläppen och stärka sin konkurrenskraft. 

Läs mer
SÅ Dalarna klar 113 3.png.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-05-05

Från dröm till eget åkeri

Love Johansson startade sitt timmerbilsåkeri i slutet av coronapandemin. Emil Ericsson startade firma och tog över bilarna i förre chefens företag som 21-åring – fyra år efter att han började där som praktikant. Båda är ambassadörer för Sveriges Åkeriföretag och vet hur det känns att ta klivet. Här delar de sina bästa tips.Vad är ert bästa tips till den som drömmer om ett eget åkeri?Love: Satsa på det för att du tycker det är roligt – och gör det helhjärtat. Var lyhörd och ödmjuk, och lär av folk runt omkring dig. Börja i rätt ordning: kolla upp så mycket som möjligt innan, hur stor är efterfrågan på dina tjänster till exempel? Försök gärna bli lite nischad på något sätt, och satsa alltid på kvalitet. Blir du eftertraktad och noga med att alltid göra ditt bästa blir du inte utan jobb.Emil: Nätverka i branschen – det är nog mitt allra bästa råd. Det är ett guldläge just nu faktiskt för många äldre åkare är kvar i branschen men närmar sig pension, så det kommer finnas bilar och körningar att ta över. Ta hjälp av folk som kan hjälpa dig in. Och kolla inte bara med en traditionell bank, för mig var det Almi som var en stor hjälp. Emil Ericsson, ägare av Emil Ericssons Åkeri AB. Foto: Privat. Hur krångligt är det egentligen att starta eget?Love: Det verkar krångligare än vad det är. Kolla om du kan få avtal på körningar, prata med banken, se till att du har de tillstånd som behövs och gör en affärsplan med kalkyl. Bara man läser på och kommer in i det så löser det sig. Det är ett läskigt kliv över tröskeln – men väldigt kul.Emil: Jag tycker inte det är krångligt, nej det gör jag nog inte. Jag har lejt bort löpande bokföring och löner. Det kostar lite, men tänk på vad det kostar om du gör fel. Den tiden lägger jag i stället bakom ratten – det är där jag tjänar pengar. Ta hjälp av dem som kan, så ägnar du dig åt det du är bäst på.

Läs mer
Djurtransport (1).png.

FÖRETAGANDE 2026-04-27

Livsmedelsverket lanserar ny rådgivningstjänst för djurtransporter

Den 1 maj lanserar Livsmedelsverket en ny rådgivningstjänst som ska hjälpa djurtransportörer och lantbrukare att bedöma om ett djur är i skick för transport. Syftet är att skapa mer enhetliga bedömningar i hela landet, oavsett vilket slakteri eller vilken anläggning djuren ska transporteras till.Den nya tjänsten riktar sig till djurtransportörer och lantbrukare som behöver stöd inför transport av djur. Genom att skicka in bilder och en beskrivning av djurets hälsotillstånd till radgivningslakt@slv.se kan användare få vägledning i bedömningen.Livsmedelsverket uppger att ambitionen är att svar ska lämnas inom 24 timmar, i mån av tid.För åkerinäringen är beskedet välkommet. Frågan om transportduglighet har länge varit en utmaning för både transportörer och lantbrukare, där bedömningar ofta behöver göras snabbt och under stort ansvar.Livsmedelsverket meddelar att mer information om tjänsten kommer att presenteras framöver.

Läs mer