SvD - Vinterväghållningen kan fungera ännu bättre

Det finns goda exempel på hur upphandlingar kan göras för en bättre vinterväghållning. Trafikverket bör ta en mer aktiv roll, skriver Oscar Hyléen, Sveriges Åkeriföretag.

Vintern prövar Sveriges vägtransporter varje år. När snö, halka och snabba väderomslag slår till märks det omedelbart – i olyckor, förseningar och leveranser som inte kommer fram i tid. För trafikanter, företag och samhället i stort är det inte rubrikerna eller skuldfrågorna som spelar roll, utan om vägarna faktiskt fungerar. Och det viktiga beskedet är detta: vinterväghållningen går att göra bättre. Det finns framgångsrika exempel på förändringar som kan ge bättre effekt på vägen – även under tuffa vinterförhållanden.

För åkerinäringen är fungerande vintervägar avgörande. Framkomlighet och trafiksäkerhet måste fungera för att livsmedel ska nå butikerna, industrin ska kunna hålla produktionen i gång och samhällsviktiga transporter kunna genomföras, även när vädret slår om snabbt. Framkomliga vintervägar är viktigt för Sveriges konkurrenskraft och försörjnings­beredskap.

Trots stundtals krävande väderförhållanden har godsflödena hittills kunnat upprätthållas utan längre sammanhängande avbrott. Samtidigt har olyckor, avåkningar och tillfälliga stopp förekommit på flera håll i landet. Dessa händelser visar på en sårbarhet och ett återkommande problem; vinterväghållningen i Sverige räcker inte alltid till när vädret förändras snabbt.

Sveriges Åkeriföretags samlade bild, baserad på löpande dialog med medlemsföretag, entreprenörer och myndigheter, är tydlig. De preventiva insatserna sätts i flera fall in för sent. Tidiga och rätt dimensionerade åtgärder är helt avgörande när snöfall, halka och temperaturväxlingar kommer hastigt. När rätt åtgärder inte sätts in i tid påverkas framkomlighet och trafiksäkerhet väsentligt.

Vi ser brister i kapaciteten för vägunderhållet vintertid. Vid svårt väder har resurser för snöröjning och halkbekämpning stundtals visat sig vara otillräckliga, vilket direkt har påverkat delar av vägnätet.

Skillnaderna mellan olika regioner är dessutom tydliga. Glesare trafikområden riskerar lägre vägstandard, trots att dessa stråk ofta kan vara livsviktiga för regionala och lokala godsflöden.

Kapacitetsbristerna väcker frågor om dagens upphandlings­modeller tar tillräcklig hänsyn till regionala och lokala förutsättningar och faktiska transportbehov i landet.

Därtill kommer problem med gränsöverskridande trafik. Fordon som inte uppfyller svenska vinterkrav är överrepresenterade i vägincidenter vintertid. Här behövs både bättre information om gällande regler för vinterdäck och korrekt viktfördelning för lastbilar. Inte minst behövs utökade kontroller från Polisens sida. Regler utan efterlevnad ger en falsk trygghet.

Samtidigt är det viktigt att slå fast att det finns lösningar på problemen. På flera platser i Sverige har nya åtgärder med förändringar av förutsättningarna för vinterväghållningen medfört tydliga förbättringar.

I vägdriftområden som Bräcke i Jämtland och Ljungby i Kronoberg har Trafikverket prövat nya upphandlingsformer där samverkan mellan beställare och entreprenör har getts en betydligt större roll än i traditionella kontrakt.

Det har handlat om tydligare gemensam planering inför vintersäsongen, tätare operativ dialog under pågående väderhändelser samt större flexibilitet i hur resurser kan sättas in när väderläget snabbt förändras. Entreprenören har fått bättre förutsättningar att agera förebyggande, istället för att strikt invänta formella tröskelvärden, och Trafikverket har intagit en mer aktiv och närvarande beställarroll.

Resultaten är tydliga. I båda driftområdena har kvaliteten i vinterunderhållet förbättrats märkbart. Åtgärder har kunnat sättas in tidigare i förhållande till väderutvecklingen, vilket har minskat risken för halka och snöpackade vägbanor. Kapaciteten har samtidigt stärkts genom att fler fordon funnits i beredskap för snöröjning och halkbekämpning vid intensiva väderlägen. I praktiken har detta inneburit att plogning och saltning kunnat påbörjas redan i inledningen av ett snöfall, snarare än när problemen redan uppstått.

Effekten har sammantaget varit färre störningar, bättre framkomlighet och mer vinterunderhåll för varje skattekrona.

Det viktiga för trafikanter, företag och samhället i stort är inte vem som bär skuld när vägarna inte är framkomliga, utan att de faktiskt är framkomliga. När vinterväghållningen brister drabbas människor direkt – genom olyckor, skador, förseningar, uteblivna leveranser och kostnadsökningar. Därför måste fokus ligga på hur leveransen av underhållet kan bli bättre.

Det finns redan erfarenheter som visar vägen och dialogen mellan Trafikverket och åkerinäringen har lett fram till ett antal konkreta utvecklingsförslag. Nu handlar det om att ta dessa vidare och omsätta dem i praktiken.

För att vinterväghållningen ska fungera långsiktigt krävs tre saker på systemnivå:

• För det första behövs tydliga och långsiktiga avtal mellan uppdragsgivare och utförare av väghållning som skapar rätt styrande incitament att planera, investera och anpassa resurser efter regionala förutsättningar, så att resultatet på vägen blir det eftersträvansvärda.

• För det andra krävs modern och systematisk uppföljning, där data och digitala verktyg används för att säkerställa att rätt åtgärder sätts in i rätt tid, att dessa följs upp systematiskt, så att avtalade friktionskrav faktiskt uppfylls.

• För det tredje måste samverkan stärkas i hela kedjan – från beställare och entreprenörer till de som utför arbetet ute på vägarna. Trafikverket behöver inte minst vara en aktiv beställare.

Därtill får vi inte glömma människorna bakom maskinerna. De som sitter i plog- och saltbilarna arbetar under mycket svåra förhållanden, ofta på obekväma tider och med höga krav på beredskap. Ska vinterväghållningen fungera över tid måste uppdragen vara tillräckligt attraktiva för att behålla erfaren personal och bygga upp den kompetens som krävs för framtiden.

I grunden handlar fungerande vintervägar om trafiksäkerhet, leveranssäkerhet och förtroende för att samhället klarar av påfrestningar. Vi vet vad som behöver göras. Nu är det dags att se till att samhällsviktiga förändringar för Sverige inte stannar i Bräcke och Ljungby.

Oscar Hyléen, vd för Sveriges Åkeriföretag