2026-01-13
DEBATTARTIKLAR
Det finns goda exempel på hur upphandlingar kan göras för en bättre vinterväghållning. Trafikverket bör ta en mer aktiv roll, skriver Oscar Hyléen, Sveriges Åkeriföretag.
Vintern prövar Sveriges vägtransporter varje år. När snö, halka och snabba väderomslag slår till märks det omedelbart – i olyckor, förseningar och leveranser som inte kommer fram i tid. För trafikanter, företag och samhället i stort är det inte rubrikerna eller skuldfrågorna som spelar roll, utan om vägarna faktiskt fungerar. Och det viktiga beskedet är detta: vinterväghållningen går att göra bättre. Det finns framgångsrika exempel på förändringar som kan ge bättre effekt på vägen – även under tuffa vinterförhållanden.
För åkerinäringen är fungerande vintervägar avgörande. Framkomlighet och trafiksäkerhet måste fungera för att livsmedel ska nå butikerna, industrin ska kunna hålla produktionen i gång och samhällsviktiga transporter kunna genomföras, även när vädret slår om snabbt. Framkomliga vintervägar är viktigt för Sveriges konkurrenskraft och försörjningsberedskap.
Trots stundtals krävande väderförhållanden har godsflödena hittills kunnat upprätthållas utan längre sammanhängande avbrott. Samtidigt har olyckor, avåkningar och tillfälliga stopp förekommit på flera håll i landet. Dessa händelser visar på en sårbarhet och ett återkommande problem; vinterväghållningen i Sverige räcker inte alltid till när vädret förändras snabbt.
Sveriges Åkeriföretags samlade bild, baserad på löpande dialog med medlemsföretag, entreprenörer och myndigheter, är tydlig. De preventiva insatserna sätts i flera fall in för sent. Tidiga och rätt dimensionerade åtgärder är helt avgörande när snöfall, halka och temperaturväxlingar kommer hastigt. När rätt åtgärder inte sätts in i tid påverkas framkomlighet och trafiksäkerhet väsentligt.
Vi ser brister i kapaciteten för vägunderhållet vintertid. Vid svårt väder har resurser för snöröjning och halkbekämpning stundtals visat sig vara otillräckliga, vilket direkt har påverkat delar av vägnätet.
Skillnaderna mellan olika regioner är dessutom tydliga. Glesare trafikområden riskerar lägre vägstandard, trots att dessa stråk ofta kan vara livsviktiga för regionala och lokala godsflöden.
Kapacitetsbristerna väcker frågor om dagens upphandlingsmodeller tar tillräcklig hänsyn till regionala och lokala förutsättningar och faktiska transportbehov i landet.
Därtill kommer problem med gränsöverskridande trafik. Fordon som inte uppfyller svenska vinterkrav är överrepresenterade i vägincidenter vintertid. Här behövs både bättre information om gällande regler för vinterdäck och korrekt viktfördelning för lastbilar. Inte minst behövs utökade kontroller från Polisens sida. Regler utan efterlevnad ger en falsk trygghet.
Samtidigt är det viktigt att slå fast att det finns lösningar på problemen. På flera platser i Sverige har nya åtgärder med förändringar av förutsättningarna för vinterväghållningen medfört tydliga förbättringar.
I vägdriftområden som Bräcke i Jämtland och Ljungby i Kronoberg har Trafikverket prövat nya upphandlingsformer där samverkan mellan beställare och entreprenör har getts en betydligt större roll än i traditionella kontrakt.
Det har handlat om tydligare gemensam planering inför vintersäsongen, tätare operativ dialog under pågående väderhändelser samt större flexibilitet i hur resurser kan sättas in när väderläget snabbt förändras. Entreprenören har fått bättre förutsättningar att agera förebyggande, istället för att strikt invänta formella tröskelvärden, och Trafikverket har intagit en mer aktiv och närvarande beställarroll.
Resultaten är tydliga. I båda driftområdena har kvaliteten i vinterunderhållet förbättrats märkbart. Åtgärder har kunnat sättas in tidigare i förhållande till väderutvecklingen, vilket har minskat risken för halka och snöpackade vägbanor. Kapaciteten har samtidigt stärkts genom att fler fordon funnits i beredskap för snöröjning och halkbekämpning vid intensiva väderlägen. I praktiken har detta inneburit att plogning och saltning kunnat påbörjas redan i inledningen av ett snöfall, snarare än när problemen redan uppstått.
Effekten har sammantaget varit färre störningar, bättre framkomlighet och mer vinterunderhåll för varje skattekrona.
Det viktiga för trafikanter, företag och samhället i stort är inte vem som bär skuld när vägarna inte är framkomliga, utan att de faktiskt är framkomliga. När vinterväghållningen brister drabbas människor direkt – genom olyckor, skador, förseningar, uteblivna leveranser och kostnadsökningar. Därför måste fokus ligga på hur leveransen av underhållet kan bli bättre.
Det finns redan erfarenheter som visar vägen och dialogen mellan Trafikverket och åkerinäringen har lett fram till ett antal konkreta utvecklingsförslag. Nu handlar det om att ta dessa vidare och omsätta dem i praktiken.
För att vinterväghållningen ska fungera långsiktigt krävs tre saker på systemnivå:
För det första behövs tydliga och långsiktiga avtal mellan uppdragsgivare och utförare av väghållning som skapar rätt styrande incitament att planera, investera och anpassa resurser efter regionala förutsättningar, så att resultatet på vägen blir det eftersträvansvärda.
För det andra krävs modern och systematisk uppföljning, där data och digitala verktyg används för att säkerställa att rätt åtgärder sätts in i rätt tid, att dessa följs upp systematiskt, så att avtalade friktionskrav faktiskt uppfylls.
För det tredje måste samverkan stärkas i hela kedjan – från beställare och entreprenörer till de som utför arbetet ute på vägarna. Trafikverket behöver inte minst vara en aktiv beställare.
Därtill får vi inte glömma människorna bakom maskinerna. De som sitter i plog- och saltbilarna arbetar under mycket svåra förhållanden, ofta på obekväma tider och med höga krav på beredskap. Ska vinterväghållningen fungera över tid måste uppdragen vara tillräckligt attraktiva för att behålla erfaren personal och bygga upp den kompetens som krävs för framtiden.
I grunden handlar fungerande vintervägar om trafiksäkerhet, leveranssäkerhet och förtroende för att samhället klarar av påfrestningar. Vi vet vad som behöver göras. Nu är det dags att se till att samhällsviktiga förändringar för Sverige inte stannar i Bräcke och Ljungby.
Oscar Hyléen, vd för Sveriges Åkeriföretag
Aktuella nyheter
LAGAR & REGLER 2026-05-20
Fordonsdata avgörande för åkerinäringens konkurrenskraftDataförordningen kan få stor betydelse för åkerinäringens konkurrenskraft, effektivitet och möjligheter att utveckla hållbara transporter. Men för att reglerna ska få verklig effekt krävs att åkerier också får praktisk och fungerande tillgång till fordonsdata – oavsett fordonstillverkare eller systemleverantör.Det framgår i remissvaret till Finansdepartementet om den svenska implementeringen av EU:s dataförordning.Tillgång till fordons- och driftdata är i dag avgörande för transportföretagens verksamhet. Data används bland annat för ruttoptimering, energieffektivisering, serviceplanering, trafiksäkerhet och hållbarhetsrapportering. Samtidigt ökar beroendet av tillverkarnas digitala system i takt med att fordonen blir mer uppkopplade.I remissvaret lyfts flera hinder som riskerar att begränsa företagens möjligheter att använda sin data fullt ut. Det handlar bland annat om bristande standardisering, olika dataformat, begränsad realtidsåtkomst och tekniska lösningar som gör integrationer dyra och komplicerade.En central fråga är också maktbalansen mellan transportföretag och större aktörer på marknaden. Om dataåtkomst begränsas genom avtal, tekniska spärrar eller höga kostnader riskerar åkerier att hamna i ett fortsatt beroendeförhållande till fordonstillverkare och telematikleverantörer.Remissvaret betonar därför behovet av tydlig tillsyn, sektorsspecifik vägledning och ökad standardisering för fordons- och transportdata. Det behövs också regler som fungerar i praktiken för små och medelstora företag med begränsade resurser.Transportdata innehåller samtidigt känslig information om kunder, rutter och affärsupplägg. Därför är skyddet av företagshemligheter och kontrollen över hur data används avgörande för att skapa förtroende i den nya dataekonomin.Ett fungerande genomförande av dataförordningen är viktigt för att stärka åkerinäringens konkurrenskraft, innovationsförmåga och självständighet i en allt mer digital transportmarknad.
INFRASTRUKTUR 2026-04-27
Nya vägprojekt får grönt ljus – ett viktigt steg framåtRegeringen har fattat beslut om byggstart för flera strategiskt viktiga vägprojekt runt om i Sverige. Satsningarna syftar till att förbättra framkomlighet, trafiksäkerhet och effektivitet i transportnätet, särskilt för tung trafik och godsflöden mellan industri, terminaler och hamnar.Beslutade vägprojekt:E4/Lv 259 Tvärförbindelse Södertörn – ny länk för godstrafik i StockholmsregionenE4/E20 Hallunda–Vårby – kapacitetsförstärkning i hårt belastat stråkE45 Säffle–Valnäs – förbättrad framkomlighet i nord-sydligt godsstråkRv 26 Mullsjö–Slättäng – för att förbättra trafiksäkerheten och framkomlighetenE4 Kongberget–Gnarp – ökad trafiksäkerhet längs NorrlandskustenE65 Svedala–Börringe – viktig för transporter till och från hamnar i SkåneE22 Björketorp–Nättraby – förbättrad standard i sydöstra SverigeE10 Morjärv–Svartbyn - ombyggnad etapp 1E4 Broänge-Daglösten-Ljusvattnet - Fortsatt utbyggnad av mötesseparering sträckan Skellefteå - Umeå E4 - Planering och påbörja ombyggnad av förbifart SkellefteåUtöver dessa projekt pågår redan utbyggnader längs E20, bland annat kring Mariestad, vilket är centralt för transporter mellan Stockholm och Göteborg.
FÖRETAGANDE 2026-04-28
EU:s förslag om rena företagsfordon riskerar att bromsa omställningenVi på Sveriges Åkeriföretag delar målet om minskade utsläpp och ser ett tydligt behov av styrmedel som driver omställningen framåt. Samtidigt bedömer vi att EU-kommissionens förslag om en ny förordning för rena företagsfordon, COM (2025) 994, i sin nuvarande form riskerar att få motsatt effekt för åkerinäringen.Remissförslaget som vi svarat på innebär att medlemsstaterna från 2030 ska uppfylla mål för andelen nya företagsbilar och lätta lastbilar med låga eller inga utsläpp. Det finns delar vi ser positivt på. Att öka andelen utsläppssnåla fordon är viktigt, och vi välkomnar att tunga lastbilar i nuläget inte omfattas av några krav. Det ger utrymme att bygga upp de förutsättningar som krävs. Samtidigt ser vi en risk att förslaget i praktiken leder till krav på investeringar i fordon som ännu saknar tillräckliga praktiska och ekonomiska förutsättningar för att fungera i verksamheten.Risk för att investeringar skjuts upp Åkerinäringen är redan i gång med omställningen och investeringar görs där det är möjligt och affärsmässigt hållbart. Men i dag är betalningsviljan för fossilfria transporter fortfarande begränsad, samtidigt som kostnaderna är höga. När investeringar drivs fram innan marknaden är redo ökar risken att företag i stället skjuter upp sina fordonsbyten. Det bromsar förnyelsen av fordonsflottan och därmed också utsläppsminskningarna.Vår Åkeribarometer visar att 74 procent av våra medlemsföretag upplever att transportköparnas betalningsvilja för omställningskostnader är dålig eller mycket dålig. När merkostnader inte kan föras vidare till kund får företagen bära risken själva, vilket påverkar både lönsamhet och investeringsvilja. Rätt förutsättningar krävs För att omställningen ska ta fart behöver rätt förutsättningar finnas på plats. Det handlar om utbyggd laddinfrastruktur, bättre möjligheter till depåladdning, stärkt elnätskapacitet och snabbare anslutningsprocesser. Det handlar också om långsiktiga och förutsägbara styrmedel som gör det möjligt att räkna hem investeringar.Minst lika viktigt är att efterfrågan på fossilfria transporter ökar. När transportköpare är beredda att betala för omställningen skapas en marknad som driver investeringar framåt. Teknikneutralitet är avgörandeVi ser elektrifiering som en central del av omställningen. Samtidigt är det viktigt att politiken är teknikneutral under en övergångsperiod. I flera segment spelar andra lösningar, som biodrivmedel, en avgörande roll för att minska utsläppen här och nu. Regelverk och stöd behöver därför ge utrymme för flera vägar framåt.Viktigt att rätt förutsättningar finns för tunga fordon Vi ser positivt på att tunga lastbilar inte omfattas av förslaget i dagsläget, men noterar att detta kan komma att ändras. Det gör det viktigt att framtida åtgärder utgår från den tunga trafikens faktiska förutsättningar, där beroendet av infrastruktur, elnätskapacitet och fungerande affärsvillkor är stort. Införs krav för tidigt riskerar det att påverka både effektiviteten i transporterna och konkurrenskraften i hela transportkedjan. Vi vill se en politik som driver omställningen framåt och ger företag möjlighet att investera i nya lösningar. Med rätt förutsättningar kan åkerinäringen både minska utsläppen och stärka sin konkurrenskraft.