2026-01-13
DEBATTARTIKLAR
Det finns goda exempel på hur upphandlingar kan göras för en bättre vinterväghållning. Trafikverket bör ta en mer aktiv roll, skriver Oscar Hyléen, Sveriges Åkeriföretag.
Vintern prövar Sveriges vägtransporter varje år. När snö, halka och snabba väderomslag slår till märks det omedelbart – i olyckor, förseningar och leveranser som inte kommer fram i tid. För trafikanter, företag och samhället i stort är det inte rubrikerna eller skuldfrågorna som spelar roll, utan om vägarna faktiskt fungerar. Och det viktiga beskedet är detta: vinterväghållningen går att göra bättre. Det finns framgångsrika exempel på förändringar som kan ge bättre effekt på vägen – även under tuffa vinterförhållanden.
För åkerinäringen är fungerande vintervägar avgörande. Framkomlighet och trafiksäkerhet måste fungera för att livsmedel ska nå butikerna, industrin ska kunna hålla produktionen i gång och samhällsviktiga transporter kunna genomföras, även när vädret slår om snabbt. Framkomliga vintervägar är viktigt för Sveriges konkurrenskraft och försörjningsberedskap.
Trots stundtals krävande väderförhållanden har godsflödena hittills kunnat upprätthållas utan längre sammanhängande avbrott. Samtidigt har olyckor, avåkningar och tillfälliga stopp förekommit på flera håll i landet. Dessa händelser visar på en sårbarhet och ett återkommande problem; vinterväghållningen i Sverige räcker inte alltid till när vädret förändras snabbt.
Sveriges Åkeriföretags samlade bild, baserad på löpande dialog med medlemsföretag, entreprenörer och myndigheter, är tydlig. De preventiva insatserna sätts i flera fall in för sent. Tidiga och rätt dimensionerade åtgärder är helt avgörande när snöfall, halka och temperaturväxlingar kommer hastigt. När rätt åtgärder inte sätts in i tid påverkas framkomlighet och trafiksäkerhet väsentligt.
Vi ser brister i kapaciteten för vägunderhållet vintertid. Vid svårt väder har resurser för snöröjning och halkbekämpning stundtals visat sig vara otillräckliga, vilket direkt har påverkat delar av vägnätet.
Skillnaderna mellan olika regioner är dessutom tydliga. Glesare trafikområden riskerar lägre vägstandard, trots att dessa stråk ofta kan vara livsviktiga för regionala och lokala godsflöden.
Kapacitetsbristerna väcker frågor om dagens upphandlingsmodeller tar tillräcklig hänsyn till regionala och lokala förutsättningar och faktiska transportbehov i landet.
Därtill kommer problem med gränsöverskridande trafik. Fordon som inte uppfyller svenska vinterkrav är överrepresenterade i vägincidenter vintertid. Här behövs både bättre information om gällande regler för vinterdäck och korrekt viktfördelning för lastbilar. Inte minst behövs utökade kontroller från Polisens sida. Regler utan efterlevnad ger en falsk trygghet.
Samtidigt är det viktigt att slå fast att det finns lösningar på problemen. På flera platser i Sverige har nya åtgärder med förändringar av förutsättningarna för vinterväghållningen medfört tydliga förbättringar.
I vägdriftområden som Bräcke i Jämtland och Ljungby i Kronoberg har Trafikverket prövat nya upphandlingsformer där samverkan mellan beställare och entreprenör har getts en betydligt större roll än i traditionella kontrakt.
Det har handlat om tydligare gemensam planering inför vintersäsongen, tätare operativ dialog under pågående väderhändelser samt större flexibilitet i hur resurser kan sättas in när väderläget snabbt förändras. Entreprenören har fått bättre förutsättningar att agera förebyggande, istället för att strikt invänta formella tröskelvärden, och Trafikverket har intagit en mer aktiv och närvarande beställarroll.
Resultaten är tydliga. I båda driftområdena har kvaliteten i vinterunderhållet förbättrats märkbart. Åtgärder har kunnat sättas in tidigare i förhållande till väderutvecklingen, vilket har minskat risken för halka och snöpackade vägbanor. Kapaciteten har samtidigt stärkts genom att fler fordon funnits i beredskap för snöröjning och halkbekämpning vid intensiva väderlägen. I praktiken har detta inneburit att plogning och saltning kunnat påbörjas redan i inledningen av ett snöfall, snarare än när problemen redan uppstått.
Effekten har sammantaget varit färre störningar, bättre framkomlighet och mer vinterunderhåll för varje skattekrona.
Det viktiga för trafikanter, företag och samhället i stort är inte vem som bär skuld när vägarna inte är framkomliga, utan att de faktiskt är framkomliga. När vinterväghållningen brister drabbas människor direkt – genom olyckor, skador, förseningar, uteblivna leveranser och kostnadsökningar. Därför måste fokus ligga på hur leveransen av underhållet kan bli bättre.
Det finns redan erfarenheter som visar vägen och dialogen mellan Trafikverket och åkerinäringen har lett fram till ett antal konkreta utvecklingsförslag. Nu handlar det om att ta dessa vidare och omsätta dem i praktiken.
För att vinterväghållningen ska fungera långsiktigt krävs tre saker på systemnivå:
För det första behövs tydliga och långsiktiga avtal mellan uppdragsgivare och utförare av väghållning som skapar rätt styrande incitament att planera, investera och anpassa resurser efter regionala förutsättningar, så att resultatet på vägen blir det eftersträvansvärda.
För det andra krävs modern och systematisk uppföljning, där data och digitala verktyg används för att säkerställa att rätt åtgärder sätts in i rätt tid, att dessa följs upp systematiskt, så att avtalade friktionskrav faktiskt uppfylls.
För det tredje måste samverkan stärkas i hela kedjan – från beställare och entreprenörer till de som utför arbetet ute på vägarna. Trafikverket behöver inte minst vara en aktiv beställare.
Därtill får vi inte glömma människorna bakom maskinerna. De som sitter i plog- och saltbilarna arbetar under mycket svåra förhållanden, ofta på obekväma tider och med höga krav på beredskap. Ska vinterväghållningen fungera över tid måste uppdragen vara tillräckligt attraktiva för att behålla erfaren personal och bygga upp den kompetens som krävs för framtiden.
I grunden handlar fungerande vintervägar om trafiksäkerhet, leveranssäkerhet och förtroende för att samhället klarar av påfrestningar. Vi vet vad som behöver göras. Nu är det dags att se till att samhällsviktiga förändringar för Sverige inte stannar i Bräcke och Ljungby.
Oscar Hyléen, vd för Sveriges Åkeriföretag
Aktuella nyheter
FÖRETAGANDE 2026-05-26
Positiv utveckling när Trafikverket moderniserar dispenshanteringenDigitalisering och smartare processer blir allt viktigare även inom hanteringen av transportdispenser. Nu har Trafikverket inlett ett projekt för att undersöka hur AI och automatisering kan användas i Trix – systemet för hantering av dispenser för specialtransporter. Satsningen ses som ett viktigt steg mot en mer effektiv, enhetlig och förutsägbar dispenshantering för transportbranschen.Målet med projektet är bland annat att skapa tydligare och mer enhetliga bedömningar, göra handläggningstiderna mer förutsägbara och samtidigt minska administrationen för både myndigheter och transportföretag.Smidigare processer med hjälp av AIFör företag som arbetar med specialtransporter är dispenser ofta en avgörande del av transportplaneringen. Därför välkomnas utvecklingen av många aktörer inom näringen där framförhållning, effektiv logistik och tydliga besked är centrala delar av verksamheten.Under det senaste året har flera förbättringar redan genomförts i systemet. Bland annat har möjligheten till gruppbeslut införts och lastbeskrivningen förenklats. Samtidigt pågår arbete med att utveckla tidsvillkor och se över toleranser för vikter.Den nya AI-satsningen bedöms kunna bidra till smidigare trafikplanering och bättre service gentemot kunder och transportköpare. Förhoppningen är också att automatiseringen ska skapa en mer effektiv och rättssäker process för alla parter som använder systemet.Projektet drivs av Trafikverket i samarbete med Sveriges Åkeriföretag och Svenska Mobilkranföreningen. Flera medlemsföretag deltar dessutom som testföretag i utvecklingsarbetet.Flera utvecklingsinsatser pågårParallellt pågår även en översyn av FAV-utbildningarna med målet att göra utbildningarna mer tillgängliga för näringen.Arbetet befinner sig fortfarande i ett tidigt skede, men förväntningarna på projektets möjligheter är stora. För transportnäringen kan utvecklingen på sikt innebära både effektivare processer och bättre förutsättningar för framtidens specialtransporter.
LAGAR & REGLER 2026-05-29
Ny norsk föreskrift om lastsäkring från 1 juni 2026Från den 1 juni 2026 träder ändringar i den norska forskrift om bruk av kjøretøy i kraft. Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan transportföretag och förare samt att införa skärpta krav på vägledning och dokumentation vid lastsäkring. Förändringarna bygger vidare på tidigare lagändringar i vegtrafikkloven § 23 och innebär att ansvaret inte längre enbart ligger på föraren, utan även på transportföretaget som utför uppdraget.En central nyhet är införandet av § 3‑2a i föreskriften, som gäller för transporter med fordon över 3 500 kg. Den innebär att transportföretaget ska säkerställa att föraren har tillräcklig information och vägledning för att kunna genomföra transporten i enlighet med regelverket. Vid transporter av gods med hög risk krävs dessutom dokumentation som beskriver hur lasten ska säkras och vilken utrustning som ska användas. Dokumentationen ska finnas tillgänglig senast vid lastning och medföras under hela transporten så att den kan visas vid kontroll.Högrisktransporter omfattar bland annat stora, tunga eller obalanserade laster – såsom betongelement, stålcoiler och kabeltrummor – samt specialtransporter enligt §§ 5‑7 till 5‑10 i föreskriften. Även § 3‑3 har justerats för att tydliggöra vilka fordon och transporter som omfattas av reglerna.Förändringarna innebär att transportföretag får ett tydligare medansvar för att möjliggöra korrekt lastsäkring, samtidigt som föraren fortsatt har det operativa ansvaret för att transporten genomförs på ett trafiksäkert sätt. Samtidigt omfattar regelverket i praktiken inte andra aktörer i transportkedjan, såsom beställare eller varuägare, vilket lämnar viktiga frågor om ansvarsfördelning obesvarade.Sveriges Åkeriföretag: tydligare vägledning krävsSveriges Åkeriföretag anser att de nya reglerna är ett steg i rätt riktning. Det är positivt att ansvaret förtydligas och att transportföretagens roll i att möjliggöra säker lastsäkring lyfts fram, samtidigt som ett alltför långtgående straffansvar inte införs.Samtidigt ser vi tydliga brister. Framför allt behöver vägledningen kring hur kraven ska tillämpas i praktiken bli betydligt mer konkret och enhetlig. I dag finns en risk att regelverket i praktiken tolkas olika vid kontroller, vilket skapar osäkerhet för företagen.Det är avgörande att regelverket utvecklas så att det inte blir våra åkeriföretag som – efter att ha blivit stoppade i kontroller – genom prejudicerande beslut i efterhand tvingas bära kostnaderna för otydliga krav. En sådan ordning skapar rättsosäkerhet och riskerar att slå särskilt hårt mot seriösa företag som vill göra rätt.Sveriges Åkeriföretag menar därför att myndigheterna behöver ta nästa steg: tydligare vägledning, ökad standardisering av dokumentation och en mer balanserad ansvarsfördelning i hela transportkedjan. Det är nödvändigt både för trafiksäkerheten och för rättvisa konkurrensvillkor.Som ett stöd i det praktiska arbetet rekommenderar vi att svenska åkeriföretag alltid har med sig Åkerihandboken eller TYA:s lastsäkringshandbok vid transporter, för att kunna visa vedertagen praxis och underlätta vid eventuella kontroller.Läs merNLF - InformationStatens vegvesen – väg, trafik och regelverkForskrift om bruk av kjøretøy (Lovdata)
LAGAR & REGLER 2026-06-03
Regler för studentflak – kör säkert på studentdagenSnart är vårterminen slut och många av våra ungdomar tar studenten och kliver ut i arbetslivet. Studenten innebär många gånger sång på studentflak runt om i landet och många av våra medlemsföretag har fått förfrågningar om att köra. Var gärna med och bidra till studenternas dag men tänk på vilka regler som gäller.Studentflak är en uppskattad tradition och en viktig del av många ungdomars studentfirande. För att färden ska bli både säker och laglig finns det särskilda regler som gäller för transport av passagerare på flak och släp. Här har vi samlat det viktigaste att tänka på.Vid tillfällig färd på flak eller släp gällerÅkning vid studentfirande måste ske i direkt anslutning till själva arrangemanget.Man får endast ta med passagerare i ett sådant antal, eller placera dem på ett sådant sätt, att fara inte kan uppstå.Hållfasta skyddsräcken ska finnas, höjden bör vara minst 110 cm. Säten eller bänkar ska sitta fast.Utrymme för passagerare får inte ha farliga ojämnheter, utskjutande delar eller skarpa kanter som kan öka risken för skador på passagerarna.Passagerarna ska kunna kontakta föraren direkt genom ett tillförlitligt kommunikationssystem ifall någonting händer. Om mobiltelefon används måste samtal vara uppkopplat under hela färden.Fordonet får inte köra fortare än 20 km/tim. Det får endast köra på vägar där hastighetsbegränsningen är högst 70 km/tim.Föraren ska ha fyllt 21 och ha körkort med rätt behörighet sedan två år. Om traktor med släp ska framföras i liknande sammanhang måste föraren lägst ha behörighet B och uppfylla de tidigare nämnda kraven.Vid färd på släp måste sammankopplingen till dragfordonet vara säker. Man får bara ha ett släp och det måste vara så stabilt att det inte riskerar välta.Se över eventuella regler med miljözoner i aktuella städer.Polisen ska meddelasDet är viktigt att polisen känner till studentflaken och karnevalstågen, eftersom de ofta påverkar framkomligheten på vägar och gator. Det är också av största vikt att arrangemangen sker under ordnade och säkra former så att ingen kommer till skada. Polisen ska därför i förväg meddelas om färdväg och tidpunkt. Samordna detta om flera fordon är inblandade.Läs Polisens information kring studentflak.Läs Transportstyrelsens information om studentflak.