2024-11-21
DEBATTARTIKLAR
Målet om 70 procent lägre växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030 ligger runt hörnet. I debatten om omställningen framstår det inte sällan som att mycket nu är på plats för att vägtransportnäringen ska kunna konvertera till eldrift.
Men trots höga ambitioner och teknologiska framsteg går omställningen till fossilfria tunga transporter långsamt. En bråkdel av de väntade försäljningsvolymerna för ellastbilar har hittills realiserats av fordonstillverkarna. Skälet är att viktiga förutsättningar för en storskalig omställning i själva verket saknas.
Kostnaderna är en viktig orsak. En eldriven lastbil kostar 2,5 gånger mer än en dieselbil. Även med statligt stöd är eldrivna lastbilar betydligt dyrare. Det förutspås såväl prisnedgångar som ökad räckvidd för morgondagens ellastbilar, men de insikterna understödjer snarare ett beslut om att avvakta att investera.
Vidare är efterfrågan och betalningsviljan bland transportköparna begränsad. Trots ambitiösa klimatmål prioriteras sällan klimatvänliga transporter. Sveriges Åkeriföretags undersökningar visar att närmare tre fjärdedelar av kunderna saknar betalningsvilja för fossilfria transporter. Om inte transportköparen vill eller kan föra kostnaderna vidare mot slutkund är det inte rimligt för ett åkeriföretag med små marginaler att investera dyrare.
En annan avgörande orsak är att den nödvändiga nät- och laddinfrastrukturen inte är på plats. Dagens komplexa logistiksystem kräver att eldrivna lastbilar kan ladda där de stannar. 80-90 procent av laddningsbehovet bedöms därmed uppstå vid terminaler och hemmadepåer. Det kräver en omfattande utbyggnad av nätkapaciteten i industriområden och på terminalplatser runt om i landet.
Trots dessa utmaningar är åkerinäringen besluten att bidra till den gröna omställningen. Många företag är redo att investera i fossilfria drivlinor. Men utan kraftfulla och rätt riktade åtgärder riskerar omställningen att ta betydligt längre tid än vad klimatmålen medger.
Vi efterlyser insatser inom framförallt fyra områden, för att understödja omställningen för tunga vägtransporter:
- Gör den fossilfria transportaffären attraktiv genom skattelättnader. Riktade stimulansåtgärder behövs för att göra den fossilfria transportaffären mer attraktiv. Skattelättnader för både säljare och köpare av en fossilfri transport bör därför utredas med syftet att skapa kommersiella incitament och efterfrågan i marknaden. Sådana stödåtgärder skulle signalera politisk långsiktighet och riskerar inte heller att motverka nödvändiga framtida prisnedgångar för fordonen på det sätt som kraftigt utökade investeringsstöd skulle kunna göra.
- Nationell kraftsamling för kapacitetsutbyggnad av elnätet. Ett nära samarbete mellan aktörer i politik och förvaltning, Energimyndigheten, nätägare och transportnäringen är nu avgörande för att påskynda utbyggnaden av nätkapacitet på rätt platser i landet, särskilt i industri- och terminalområden. Ansöknings- och anslutningsprocesser för laddplatsetablering måste även förenklas och snabbas upp. Kommunernas tillståndsprocesser behöver likriktas för att möjliggöra snabbare utbyggnad.
- Främjande av teknikneutralitet. Eldrift är en av flera lösningar för den gröna omställningen. Medan el är lämpligt för exempelvis distributionsverksamhet, kan biogas, vätgas och även HVO, vara rätt drivmedel för att ställa om andra transportarbeten. Politiken bör skicka tydliga signaler om att framtida lagstiftning och regelverk långsiktigt ska formas teknikneutralt, så att företag vågar agera och investera i de mest effektiva lösningarna. Flera alternativa vägar till klimateffektiva transporter innebär en mer robust strategi för att nå klimatmålen.
- Öka hållbarhetskraven för offentliga transportköp. Offentliga köpare av tunga transporter kan agera föregångare i större utsträckning än vad som sker idag. Lagen om offentlig upphandling bör anpassas med krav på målinriktat hållbarhets- och klimatarbete för transportleverantörer, motsvarande de i åkerinäringens hållbarhetscertifiering Fair Transport. Detta för att stimulera marknaden och stödja transportföretag som jobbar metodiskt med att utveckla sina verksamheter för att möta miljö- och klimatmålen.
Åkerinäringen står redo att samarbeta med politiken, myndigheter och fordonstillverkare för att möjliggöra den gröna omställningen. Med rätt förutsättningar, relevanta styrmedel och effektiva samarbetsåtgärder kan vi både öka tempot i omställningen och utveckla konkurrenskraften för klimateffektiva vägtransporter.
Oscar Hyléen
VD, Sveriges Åkeriföretag
Aktuella nyheter
INFRASTRUKTUR 2026-03-27
Stark dialog banar väg för effektivare och säkrare trafikflödenSamarbetet mellan näringslivet och myndigheter tar ett tydligt kliv framåt. När Polisen mötte branschorganisationer och företag inom transport- och entreprenadsektorn skapades en gemensam plattform för dialog, utveckling och framtidsfokus.Vi stod värd för mötet där Polisen deltog tillsammans med Svenska Mobilkranföreningen, Maskinentreprenörerna och flera medlemsföretag. Även Trafikverket bidrog med expertis kring dispenser för specialtransporter. Från Polisen medverkade nationell ledning, representanter från Stockholm samt bilinspektörer – en bred kompetens som gav tyngd åt diskussionerna.Fokus låg på hur samverkan kan stärkas vid olyckor, haverier och andra trafikstörande situationer. Genom ett öppet erfarenhetsutbyte skapades en gemensam lägesbild av dagens utmaningar, men framför allt identifierades konkreta möjligheter att förbättra arbetssätt och rutiner.En central del i samtalen var hur olika aktörer, utifrån sina roller, kan bidra till att göra rätt. Här lyftes bland annat frågor kring bärgning, uppställningstillstånd och hantering av dispenser. Medlemsföretagen bidrog aktivt med sina perspektiv från verkligheten, vilket gav diskussionerna både djup och relevans.Mötet präglades av en tydlig framåtanda och en gemensam vilja att hitta lösningar. Att Polisen aktivt söker dialog med näringslivet ses som ett viktigt steg mot ökad förståelse och effektivare samarbete.Arbetet stannar inte här. Initiativet följs upp framöver och dialogen fortsätter, bland annat genom ett kommande panelsamtal på mässan Elmia Lastbil. Där kommer insikterna från mötet att tas vidare – med målet att skapa ännu tryggare, smidigare och mer hållbara transporter i hela landet.Målet är tydligt, genom stärkt samverkan och gemensamt ansvar läggs grunden för ett transportsystem där säkerhet, effektivitet och framkomlighet går hand i hand.
LAGAR & REGLER 2026-03-13
Skärpt lagstiftning ska motverka manipulation av färdskrivareRegeringen går vidare med ett förslag om ny lagstiftning för att motverka manipulation och missbruk av färdskrivare i transportbranschen. Förslaget har nu skickats till Lagrådet och syftar till att stärka trafiksäkerheten och skapa mer rättvisa konkurrensvillkor.I lagrådsremissen föreslås en ny lag om åtgärder mot manipulation och missbruk av färdskrivare. Den innebär bland annat att polismän och bilinspektörer får utökade befogenheter att ingripa vid misstanke om att en färdskrivare har hanterats på ett sätt som kan dölja överträdelser av reglerna om kör- och vilotider.Förslaget innebär också att straffen skärps. Den som manipulerar en färdskrivare eller hanterar utrustning som möjliggör manipulation kan dömas till böter eller fängelse i upp till ett år. Samtidigt föreslås ändringar i fordonslagen som ska ge kontrolltjänstemän bättre möjligheter att genomföra flygande inspektioner och kontrollera specifik utrustning i fordon. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Läs pressmeddelandet från Regeringskansliet Positivt steg enligt tidigare remissvarI ett tidigare remissvar har Sveriges Åkeriföretag i huvudsak ställt sig positiv till förslaget. Skärpta befogenheter och tydligare straffbestämmelser bedöms vara viktiga åtgärder för att motverka manipulation av färdskrivare och stärka regelefterlevnaden inom näringen.Manipulation av färdskrivare påverkar både trafiksäkerheten, arbetsmiljön för förare och konkurrensneutraliteten mellan företag. Möjligheten för kontrolltjänstemän att exempelvis genomföra visitation, genomsöka fordon och ta utrustning i beslag bedöms också kunna stärka förutsättningarna för en effektiv kontrollverksamhet.Även införandet av fängelse i straffskalan för manipulation och straffansvar för hantering av manipulationsutrustning ses som viktiga steg för att motverka organiserat fusk.Behov av tydlighet och resurserSamtidigt lyfts flera områden där lagförslaget kan behöva utvecklas ytterligare. Bland annat efterfrågar vi en tydligare koppling till klampningsbestämmelserna, eftersom otydlighet i regelverket riskerar att skapa osäkerhet i det praktiska kontrollarbetet.Vi framhåller även att utökade befogenheter kräver tillräckliga resurser och rätt utbildning för kontrolltjänstemän. Utan detta finns en risk att reformens genomslag blir begränsat.Vidare lyfts behovet av modernare digitala verktyg och bättre möjligheter till dataanalys för att kunna upptäcka och utreda organiserad manipulation. Samtidigt betonas vikten av rättssäkra bedömningar i tillsynen, så att sanktioner inte blir oproportionerliga i situationer där överträdelser beror på misstag eller bristande kunskap.Viktigt för seriösa åkeriföretagSammantaget bedöms lagförslaget vara ett viktigt steg för att stärka trafiksäkerheten och skapa mer rättvisa konkurrensvillkor i transportsektorn. För att reformen ska få full effekt krävs dock tydliga regler, tillräckliga resurser och en effektiv och rättssäker tillsyn.
HÅLLBARHET 2026-03-20
Prestigefyllt hållbarhetspris sätter fokus på medlemmarnas omställningsarbeteHos våra medlemmar pågår varje dag ett arbete för att utveckla transporterna i en mer hållbar riktning. För att lyfta fram en av dem som driver utvecklingen framåt instiftar vi nu Sveriges Åkeriföretags Hållbarhetspris. Priset delas ut i samband med det centrala årsmötet i Örebro. Hållbarhetspriset riktar sig till ett åkeriföretag eller en individ som på ett tydligt och inspirerande sätt arbetar med omställning, ansvarstagande och utveckling i branschen. Genom utmärkelsen vill vi lyfta fram goda exempel och visa hur hållbarhetsarbete kan stärka både affären och åkerinäringens långsiktiga konkurrenskraft.