Ska klimatmålen för vägtransporter nås krävs rätt åtgärder 

2024-11-21

DEBATTARTIKLAR

Målet om 70 procent lägre växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030 ligger runt hörnet. I debatten om omställningen framstår det inte sällan som att mycket nu är på plats för att vägtransportnäringen ska kunna konvertera till eldrift.

Men trots höga ambitioner och teknologiska framsteg går omställningen till fossilfria tunga transporter långsamt. En bråkdel av de väntade försäljningsvolymerna för ellastbilar har hittills realiserats av fordonstillverkarna. Skälet är att viktiga förutsättningar för en storskalig omställning i själva verket saknas.

Kostnaderna är en viktig orsak. En eldriven lastbil kostar 2,5 gånger mer än en dieselbil. Även med statligt stöd är eldrivna lastbilar betydligt dyrare. Det förutspås såväl prisnedgångar som ökad räckvidd för morgondagens ellastbilar, men de insikterna understödjer snarare ett beslut om att avvakta att investera.

Vidare är efterfrågan och betalningsviljan bland transportköparna begränsad. Trots ambitiösa klimatmål prioriteras sällan klimatvänliga transporter. Sveriges Åkeriföretags undersökningar visar att närmare tre fjärdedelar av kunderna saknar betalningsvilja för fossilfria transporter. Om inte transportköparen vill eller kan föra kostnaderna vidare mot slutkund är det inte rimligt för ett åkeriföretag med små marginaler att investera dyrare.

En annan avgörande orsak är att den nödvändiga nät- och laddinfrastrukturen inte är på plats. Dagens komplexa logistiksystem kräver att eldrivna lastbilar kan ladda där de stannar. 80-90 procent av laddningsbehovet bedöms därmed uppstå vid terminaler och hemmadepåer. Det kräver en omfattande utbyggnad av nätkapaciteten i industriområden och på terminalplatser runt om i landet.

Trots dessa utmaningar är åkerinäringen besluten att bidra till den gröna omställningen. Många företag är redo att investera i fossilfria drivlinor. Men utan kraftfulla och rätt riktade åtgärder riskerar omställningen att ta betydligt längre tid än vad klimatmålen medger.

Vi efterlyser insatser inom framförallt fyra områden, för att understödja omställningen för tunga vägtransporter:

  1. Gör den fossilfria transportaffären attraktiv genom skattelättnader. Riktade stimulansåtgärder behövs för att göra den fossilfria transportaffären mer attraktiv. Skattelättnader för både säljare och köpare av en fossilfri transport bör därför utredas med syftet att skapa kommersiella incitament och efterfrågan i marknaden. Sådana stödåtgärder skulle signalera politisk långsiktighet och riskerar inte heller att motverka nödvändiga framtida prisnedgångar för fordonen på det sätt som kraftigt utökade investeringsstöd skulle kunna göra.

  2. Nationell kraftsamling för kapacitetsutbyggnad av elnätet. Ett nära samarbete mellan aktörer i politik och förvaltning, Energimyndigheten, nätägare och transportnäringen är nu avgörande för att påskynda utbyggnaden av nätkapacitet på rätt platser i landet, särskilt i industri- och terminalområden. Ansöknings- och anslutningsprocesser för laddplatsetablering måste även förenklas och snabbas upp. Kommunernas tillståndsprocesser behöver likriktas för att möjliggöra snabbare utbyggnad.

  3. Främjande av teknikneutralitet. Eldrift är en av flera lösningar för den gröna omställningen. Medan el är lämpligt för exempelvis distributionsverksamhet, kan biogas, vätgas och även HVO, vara rätt drivmedel för att ställa om andra transportarbeten. Politiken bör skicka tydliga signaler om att framtida lagstiftning och regelverk långsiktigt ska formas teknikneutralt, så att företag vågar agera och investera i de mest effektiva lösningarna. Flera alternativa vägar till klimateffektiva transporter innebär en mer robust strategi för att nå klimatmålen. 

  4. Öka hållbarhetskraven för offentliga transportköp. Offentliga köpare av tunga transporter kan agera föregångare i större utsträckning än vad som sker idag. Lagen om offentlig upphandling bör anpassas med krav på målinriktat hållbarhets- och klimatarbete för transportleverantörer, motsvarande de i åkerinäringens hållbarhetscertifiering Fair Transport. Detta för att stimulera marknaden och stödja transportföretag som jobbar metodiskt med att utveckla sina verksamheter för att möta miljö- och klimatmålen.

Åkerinäringen står redo att samarbeta med politiken, myndigheter och fordonstillverkare för att möjliggöra den gröna omställningen. Med rätt förutsättningar, relevanta styrmedel och effektiva samarbetsåtgärder kan vi både öka tempot i omställningen och utveckla konkurrenskraften för klimateffektiva vägtransporter. 

Oscar Hyléen
VD, Sveriges Åkeriföretag

Aktuella nyheter

konsult.jpg.

LAGAR & REGLER 2025-12-05

Sverige tredje flest underskrifter i europeisk namninsamling mot tvingande köpkrav för eldrivna fordon

Den europeiska namninsamlingen som stöttar klimatmålen men med ett tydligt avståndstagande mot förslaget om obligatoriska inköpskrav för eldrivna fordon är nu avslutad. Totalt skrev 5 302 transportföretag och transportköpare över hela EU under, och Sverige stod för 468 av dessa, vilket är tredje flest i Europa. Det starka engagemanget visar att svenska åkeriföretag vill ställa om men också att omställningen måste ske på ett sätt som är realistiskt för företagen. Åkerinäringen är tydlig: investeringar i nya tekniker kräver att de kommersiella, politiska och praktiska förutsättningarna är på plats. IRU har nu överlämnat branschens gemensamma budskap till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och uppmanar kommissionen att avstå från tvingande inköpskrav, till förmån för styrmedel som faktiskt möjliggör en hållbar omställning. Med anledning av att Frankrike hade begärt att frågan om ”Greening of Fleets” skulle tas upp vid Transportministerrådets möte den 4 december skickade vi på Sveriges Åkeriföretag in en uppmaning till den svenska regeringen där underlaget från namninsamlingen låg som grund: Sverige bör avvisa alla förslag som innebär tvingande inköpskrav för eldrivna fordon för transportföretag. Sverige bör i stället verka för en linje som fokuserar på att skapa mer kraftfulla och utvecklade möjliggörande förutsättningar för omställningen. En politik som stärker näringslivets faktiska möjligheter att investera, bygga ut infrastrukturen och på marknadsmässiga villkor genomföra den viktiga energiomställningen. Åkerinäringen tar ett stort ansvar i omställningen. Med rätt stöd och incitament kan transportsektorn fortsätta vara en drivkraft för Sveriges och Europas klimatarbete, samtidigt som konkurrenskraft och sysselsättning värnas.

Läs mer
iStock-1367091773.jpg.

FÖRETAGANDE 2025-12-12

Våra nätverk – här är frågorna som drivs just nu

Sveriges Åkeriföretags nätverk är en central del av organisationens arbete. Här samlas medlemsföretag med liknande verksamhet, utmaningar och mål för att utbyta erfarenheter, driva gemensamma frågor och bidra till utvecklingen av åkerinäringen. Just nu pågår ett omfattande arbete i flera nätverk med allt från regelutveckling och standardisering till effektivare transporter och klimatomställning. Nätverken fungerar som en direktkanal mellan medlemmarnas vardag och organisationens strategiska och näringspolitiska arbete. Genom referensgrupper, projekt och dialog med myndigheter och andra aktörer omsätts praktiska erfarenheter till konkret påverkan. Aktuellt från våra nätverk Bygg- och anläggningstransporter I nätverket för bygg- och anläggningstransporter ligger fokus på upphandling, vinterväghållning och standardisering. Ett viktigt pågående arbete är projekt för att testa potentialen med HCT-fordon i stadstrafik, med målet att effektivisera masstransporter och minska miljöpåverkan. Tillsammans med Trafikverket drivs även projektet - Möjligheter och utmaningar med masshanteringssystem, som handlar om effektivare arbetssätt och bättre logistik. Nätverket har dessutom en tydlig roll i BEAst och samverkar med Maskinentreprenörerna (ME) kring eldrift, fordonsdata och miljörapportering. Ett annat aktuellt fokus är uppstarten av regionala bärighetsråd med Trafikverket runt om i landet. Dispenstransporter, vägtransportledning och bärgning Detta nätverk arbetar brett med regelverk och processer som är avgörande för specialtransporter och trafiksäkerhet. Inom dispenstransporter ligger fokus på att skapa snabbare och mer enhetliga processer. Efter påverkansarbete från Sveriges Åkeriföretag har regeringen gett Trafikverket i uppdrag att utreda om myndigheten ska ta över hela eller delar av kommunernas dispensbeslut. När det gäller vägtransportledare driver nätverket frågan om en modernisering av ett regelverk som varit oförändrat i över 20 år. Förslag har lämnats till Transportstyrelsen, bland annat om gemensamma utbildningskrav, examination, tydligare språkkrav och modernare fordons- och utrustningskrav. Inom bärgningsområdet har fokus varit att modernisera regelverket för bärgningsmetoder. Tack vare Sveriges Åkeriföretags arbete har regeringen gett Transportstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag som möjliggör bärgning med dolly, höjer hastighetsgränsen vid bärgning och ger bärgningsfordon bättre tillgång till hela vägnätet. Nätverket driver även frågor om undantag för övervikt vid bärgning, kör- och vilotider samt tillämpningen av regler för TMA-fordon. Fjärr- och distribution I nätverket för fjärr och distribution är fokus just nu på infrastruktur och framkomlighet. Ett prioriterat arbete är att ta fram ett ramverk för hur last- och lossningsplatser samt rangeringsytor ska utformas och dimensioneras. Målet är att få in dessa frågor tydligare i kommunal och regional planering, bland annat genom ett eget avsnitt i SKR:s parkeringshandbok. Andra viktiga frågor är tillgång till rastplatser och platser för dygnsvila på det nationella vägnätet. Nätverket deltar i Trafikverkets pilotprojekt och samverkar med marknadsaktörer. Även HCT-fordon är en prioriterad fråga, där nätverket verkar för fler fordonskombinationer som stärker fjärr- och distributionstrafiken. Hållbarhetsnätverket Hållbarhetsnätverket samlar företag som vill ligga i framkant i klimatomställningen. Arbetet fokuserar på elektrifiering, fossilfria och teknikneutrala drivmedelsalternativ samt affärsutveckling kopplad till klimatmål och hållbar omställning. Nätverket fungerar som ett kunskapsnav för både tekniska lösningar och strategiska vägval. Lantbrukstransporter I nätverket för lantbrukstransporter samlas företag som arbetar med transporter till och från lantbruket, exempelvis spannmål, levande djur, livsmedel och maskiner. Här ligger fokus på rättvisa villkor, effektiv logistik och samverkan i hela livsmedelskedjan. Aktuella frågor är framkomlighet på det lågtrafikerade och enskilda vägnätet samt regelverk kring transporter av levande djur, där ett omfattande arbete pågår även på EU-nivå. Miljötransporter Miljötransportnätverket samlar företag inom avfallshantering och återvinning. Arbetet präglas av regelutveckling, digitalisering, produktansvar och farligt avfall. Det är ett remisstungt nätverk med många pågående uppdrag. Just nu ligger stort fokus på ett regeringsuppdrag om att förenkla regelverket för att minska företagens regelbörda, ett arbete som ska slutredovisas våren 2026. Nätverket arbetar även med trafiksäker insamling längs landsväg, komplettering av EU:s förpackningsförordning i svensk rätt samt frågor om samordnad insamling av olika avfallsfraktioner. I februari arrangeras även den årliga Renhållarträffen. Skogslogistik Skogsnätverket samlar företag verksamma inom skogsindustrins värdekedja. Fokus ligger på transporteffektivitet, dokumentation, kompetens och samarbete med skogsindustrin. En stor och aktuell fråga är införandet av affärssystemet VIOL 3, som skapat betydande utmaningar för transportföretagen, bland annat kopplat till betalningsflöden. Nätverket har varit delaktig i arbetet med en nationell plan för enskilda vägar tillsammans med bland annat Skogsindustrierna, LRF och REV. Nätverket är också aktiva i revideringen av Biometrias Transporthandledning som är en nationell standard för skogstransporter i Sverige. Transporthandledningen används som kvalitetsguide och avtalsunderlag för åkerier och chaufförer och används som bilaga i transportaffärer. De deltar även i ett nytt långsiktigt forsknings- och visionsprojekt – FESST, fossilfria, effektiva och säkra skogstransporter som ska peka ut riktningen för skogstransporter i framtiden. Tank- och bulktransporter I nätverket för tank och bulk ligger fokus på säkerhet, utbildning och tillämpning av regelverk för transporter med höga riskkrav. Aktuella frågor är säker lastning och lossning, fordonstekniska krav samt beredskapsplanering. Mot bakgrund av omvärldsläget och ett ökat fokus på totalförsvar arbetar nätverket även med frågor om transporter av drivmedel och petroleumprodukter samt tillgång till containrar och kritisk infrastruktur. Åkerihistoriska sällskapet Åkerihistoriska sällskapet skiljer sig från övriga nätverk men fyller en viktig roll genom att bevara och synliggöra åkerinäringens historia. Arbetet sker genom dokumentation, museiverksamheten i Örebro och fordonsgrupper runt om i landet – till stor del genom ideellt engagemang. Mer information om våra nätverk hittar du här

Läs mer
COLOURBOX6492318.jpg.

INFRASTRUKTUR 2025-12-05

Gemensam kommentar kring handlingsplan långväga godstransporter

Sveriges geografiska läge och avlånga land med stora avstånd innebär att varor ofta måste fraktas långt för att nå både nationella och internationella marknader. Företag inom industri och tjänstesektor lyfter fram brister i transportinfrastrukturen som en central anledning till att deras tillväxt hämmas — något som är särskilt problematiskt i ett osäkert omvärldsläge där stärkt svensk handel och konkurrenskraft är viktigare än någonsin.I veckan presenterade Trafikverket sin nya handlingsplan för långväga godstransporter med förbättringsåtgärder i syfte att skapa ett mer robust och effektivt transportsystem samt öka nyttan för näringslivet.Avgörande för godstransporter är att de effektiviseras så att alla transportslag nyttjas på bästa möjliga sätt via intermodala transporter, som inleds med godstransport med lastbil som fraktar godset till en nod i form av en terminal eller hamn. Där omlastas godset till tåg eller fartyg som transporterar godset en längre sträcka för att återigen transporteras över till lastbil fram till mottagaren. För att detta ska fungera optimalt krävs flera åtgärder som Tågföretagen, Sveriges Åkeriföretag och Svensk Sjöfart har påtalat i många år:Stärk konkurrenskraften utöver de transportpolitiska målenSäkerställ avgifter som styr mot ett effektivt nyttjande av transportsystemetUtveckla en fungerande tillsyn av vägtrafikenMöjliggör flytt av lastbärare mellan trafikslagSäkerställ att väg- och järnvägsnätet klarar längre och tyngre fordonSamordna och samplanera med våra grannländer för effektiva godstransporterInför en intermodalitetspott för enklare och mer effektiv omlastningPlanera smartare genom att ta fram bättre prognos- och kalkylmodeller för minskade störningar vid underhållsåtgärderSäkerställ väl fungerande terminaler och hamnar för omlastning mellan väg, järnväg och sjöfartUtöka samverkan mellan myndigheter och branscherna gällande infrastrukturplaneringen för intermodalitetDet är positivt att många av de åtgärder som vi har föreslagit har tagits med i handlingsplanen såsom fler och längre tåglägen, bättre terminaler för omlastning, mer robust infrastruktur, alternativa vägar/stråk, intermodala terminaler, effektiva logistiknoder anslutna till TEN-T-nätet samt bättre kopplingar mellan väg – järnväg – sjöfart. Det talas även om förändrade banavgifter och en statlig utredning om prissättning av infrastruktur.Det presenteras inte några nya förslag i handlingsplanen, som exempelvis en intermodalitetspott för enklare och mer effektiv omlastning mellan transportslagen samt att man samordnar och samplanerar med våra grannländer, även om den nya kapacitetsförordningen bidrar till detta.Det är dock bra att handlingsplanen lyfter fram och belyser frågan om – och utmaningarna kring – godstransporter, såväl inom som utanför landsgränserna. Vår förhoppning är att de planer och utredningar som handlingsplanen hänvisar till också realiseras. Det är vitalt för Sveriges företag och konkurrenskraft.TågföretagenSveriges ÅkeriföretagSvensk SjöfartTransportindustriförbundet

Läs mer