Ska klimatmålen för vägtransporter nås krävs rätt åtgärder 

TRAFIKSÄKERHET 2025-11-21

Det senaste dygnens ansträngda väderläge med stora och långa stopp, främst i Skåne och Gävleborg, visar än en gång hur utmanande vädret och väglaget kan vara vintertid. För yrkesförare, åkerier och alla som vistas på vägarna skapar snabba väderomslag, med halka och snöfall, en osäker och svår situation. Men med rätt åtgärder och ett nära samarbete kan vi få en vinterväghållning som bättre möter det verkliga behovet. Det kräver dock vissa förändringar. Sveriges Åkeriföretag har en konstruktiv dialog med Trafikverket, där vi identifierat både brister och förbättringar som behöver ske. Den förstärkta beredskapen vid orangea vädervarningar, med möjlighet att kalla in extra resurser, tungbärgare och bandvagnar samt att samverka tätare med fler aktörer, är ett viktigt steg framåt. Det uppskattar vi. Men när dessa åtgärder behöver sättas in är det tyvärr redan för sent.  Tidigare utvärderingar och erfarenheter som samlats in visar att ytterligare åtgärder behövs. Trafiken på våra vägar har förändrats över tid med ökad trafikmängd, fler 2+1-vägar som kräver andra insatser vintertid och en växande andel EU-trailers som är särskilt känsliga för friktion och drivaxeltryck. Det ställer ökade krav på vinterväghållningen, där rätt insatser måste komma vid rätt tidpunkt. Vi ser några områden där åtgärder kan göra stor skillnad: 1. Fler vinterväghållningsresurser och insatser som kommer tidigare När snöfall eller halka väntas är insatserna helt avgörande. Fler resurser behöver kunna sättas in både i förebyggande syfte och under snöfall för att säkra framkomligheten. 2. Ökat fokus på förebyggande halkbekämpning Plogning och saltning måste samspela, särskilt i inledningen av ett snöfall. Det är när snön packas fast i vägbanan som problemen snabbt förvärras och trafiken riskerar att stanna. 3. Mindre driftområden och upphandling ur ett beredskapsperspektiv För att resurser ska kunna sättas in snabbare och mer precist behöver upphandlingarna utformas ur ett beredskapsperspektiv. Mindre driftområden skulle även göra att fler medelstora företag kan ta på sig uppdrag, vilket skulle stärka kapaciteten och ge bättre förutsättningar att anpassa insatserna efter lokala behov. 4. Separera vinterväghållningen från övrigt underhåll och behandla den som en akut åtgärd Vinterväghållning skiljer sig från övrigt vägunderhåll eftersom vädret kan förändras snabbt. Därför bör vinterväghållning brytas ut från driftupphandlingen och prioriteras som en akut åtgärd. 5. Bättre uppföljning av insatta åtgärder Det är viktigt att följa upp när och vilka insatser som genomförs, både inför, under och efter snöfall och halka. Många av våra utförande åkeriföretag vittnar om behovet av mer förebyggande åtgärder men blir inte alltid utkallade i tid, vilket skapar stor frustration.  6. Nya vinterdäckskrav kräver kontroller Från den 10 november gäller nya regler om vinterdäck för tunga fordon. De är viktiga för ökad trafiksäkerhet, men det behöver säkerställas att de följs av alla. Löpande kontroller behövs både av tunga fordon och personbilar. Vi vill lyfta fram konkreta förslag som förbättrar framkomligheten vintertid. Vi vet att Trafikverket, entreprenörerna och hela branschen arbetar hårt, och vi är övertygade om att utvecklingen kommer gå åt rätt håll när vi samarbetar och är öppna för förändring. Vägarna är vår arbetsplats och en effektiv vinterväghållning är avgörande både för våra yrkesförare, åkeriföretag och för hela samhället. 

DIGITALISERING & IT 2025-11-13

Elektrifieringen av tunga lastbilar är på gång, men var kan de laddas? Nu lanseras Lastbilsladdkartan, en öppen karttjänst som hjälper åkerier och transportföretag att hitta rätt laddstationer.Bakom initiativet står projektet TREE (effektiva, elektrifierade skogstransporter), som drivs av Skogforsk tillsammans med andra forskningsaktörer samt skogs- och transportbranscherna. Karttjänsten bygger på öppna data och kompletteras med fältobservationer för att ge en aktuell bild av var och hur lastbilar kan laddas.– För att elektrifieringen av skogstransporter ska bli verklighet behövs inte bara fordonen, utan också kunskap om var de faktiskt kan laddas. Lastbilsladdkartan gör det enklare att planera och genomföra eldrivna transporter, säger Janis Danebergs, Lindholmen Science Park, och forskare i TREE-projektet. Till skillnad från personbilar har tunga lastbilar särskilda krav, som till exempel högre laddeffekt, tillräcklig vändradie och god framkomlighet. Därför kan de inte alltid använda samma laddstationer som personbilar.Karttjänsten är öppen och under utveckling. Genom att rapportera nya eller ändrade laddstationer kan användare hjälpa till att hålla informationen aktuell. Läs mer hos Skogforsk Kontakt Janis Danebergs, Lindholmen Science Park, och forskare TREE janis.danebergs@lindholmen.se 072-150 55 41

HÅLLBARHET 2025-11-13

Fair Transport har nått en viktig milstolpe. I dag finns 1 000 certifierade åkeriföretag som valt att kvalitetssäkra sitt arbete inom trafiksäkerhet, arbetsmiljö och klimatansvar vilket markerar ett växande engagemang i hela åkerinäringen för ansvarstagande och hållbarhet i hela transportkedjan.Den 999:e och 1 000:e certifieringen kom via två delägare i TransportCentralen, Knäreds Flistransport AB och Br. Davidssons Entreprenad AB, vilket gjorde att barometern slog över till fyrsiffrigt. För TransportCentralen är certifieringen ett kvitto på värderingar som länge präglat verksamheten – att agera ansvarsfullt, skapa trygghet och alltid se framåt.– Det är otroligt roligt att en delägare på TransportCentralen blev nummer 1000. Vårt mål är att certifiera alla våra åkeriföretag och vi är snart där. Certifieringen är en enkel process som går extremt smidigt, och som ger en enorm marknadsfördel, säger Thomas Skottlund, Affärsområdeschef Logistik på TransportCentralen.– Att Fair Transport nu nått 1 000 certifierade företag visar att allt fler åkerier vill synliggöra sitt hållbarhetsarbete och möta kundernas krav på transparens, ansvar och rapportering, säger Maria Werpers Dahl, verksamhetsledare på Fair Transport.Intervju med Thomas Skottlund