EU:s nya hamnstrategi riskerar att missa målet

Altinget debatt

2026-03-30

DEBATTARTIKLAR

Vägtransporten bär i dag huvuddelen av det landbaserade godsflödet. Att då presentera en hamnstrategi där vägtransporten i praktiken lyser med sin frånvaro är svårt att förstå. Det skriver Torsten Laksafoss Holbek, vd NLA och Oscar Hyléen, vd Sveriges Åkeriföretag och ordförande i NLA.

Hamnar fungerar inte i ett vakuum. Varje dag transporterar tusentals lastbilar gods och containrar till och från Europas hamnar. Det är lastbilen som i praktiken kopplar samman sjöfarten med industrin, handeln och konsumenten.

Nordic Logistics Association (NLA), som företräder 14 000 åkeriföretag i Norden, välkomnar ambitionerna i EU:s nya hamnstrategi, men varnar för att vägtransportens avgörande roll helt har utelämnats.

Utan fungerande vägtransporter stannar hamnarna. Siffror från Norden talar sitt tydliga språk. I Sverige transporteras närmare 70 procent av godset på väg. I Danmark och Finland ligger andelen kring 67 procent, och i Norge över 50 procent. Järnvägens andel uppgår samtidigt till mellan drygt två och knappt åtta procent.

Alla transportslag behövs, men vägtransporten bär i dag huvuddelen av det landbaserade godsflödet. Att i detta läge presentera en hamnstrategi där vägtransporten i praktiken lyser med sin frånvaro är svårt att förstå. Det är som att planera en flygplats utan att ta hänsyn till vägarna som leder dit.

Den gröna omställningen gör denna brist ännu mer problematisk. Transportsektorn är mitt i en snabb elektrifiering, där batteridrivna lastbilar blir allt vanligare. Då krävs också konkreta planer för laddinfrastruktur i och kring hamnarna.

Här är strategin anmärkningsvärt tyst, samtidigt som stort fokus läggs på järnväg och inre vattenvägar.

Hållbara transporter uppnås inte genom att ensidigt flytta gods från väg till andra trafikslag. De uppnås genom att alla delar av transportsystemet samverkar effektivt. Utan ett helhetsperspektiv riskerar investeringar att slå fel och klimatnyttan att utebli.

Samtidigt är de praktiska utmaningarna väl kända. Brist på uppställningsplatser, långa väntetider vid terminaler och otillräcklig samordning mellan hamnar och vägtransporter skapar flaskhalsar i hela logistikkedjan.

Om hamnar byggs ut utan motsvarande satsningar på anslutande infrastruktur riskerar problemen att förvärras.

Det handlar också om att möjliggöra effektiva transporter. Tillträde för längre och tyngre fordon, så kallade modulfordon, kan minska utsläppen, öka kapaciteten och använda resurserna bättre. Den typen av lösningar måste vara en självklar del av framtidens hamnstrategi.

Kursändring krävs

Om EU menar allvar med robusta försörjningskedjor, stärkt konkurrenskraft och minskade utsläpp krävs en kursändring. Vägtransportens roll måste integreras tydligt, och planeringen av hamnar, vägnät och logistikcenter behöver hänga ihop.

Vi efterlyser därför en strategi som:

  • Säkerställer samordning mellan hamnar och vägtransporter

  • Stärker infrastrukturen, inklusive uppställningsplatser och tillträde för modulfordon

  • Utvecklar digitala lösningar som knyter samman hela logistikkedjan

  • Samordnar energisatsningar i hamnar med vägtransportens behov av laddinfrastruktur

Hamnar och vägtransporter är inte konkurrenter – de är beroende av varandra. Först när EU ser hela systemet kan vi bygga ett transportnät som är både effektivt, robust och hållbart. NLA står redo för fortsatt dialog.

Torsten Laksafoss Holbek, vd NLA

Oscar Hyléen, vd för Sveriges Åkeriföretag och ordförande i NLA

Aktuella nyheter

juridik-kontrakt.jpg.

DRIVMEDEL 2026-03-09

Modell för veckovis indexjustering finns nu tillgänglig

Den ökade oron i Mellanöstern riskerar att leda till snabba och kraftiga svängningar i drivmedelspriserna. För att underlätta dialogen mellan åkeriföretag och transportköpare har vi därför åter publicerat vår modell för veckovis justering av drivmedelskostnader på transportindex.se.Erfarenheterna från 2021 visar hur snabbt kostnadsbilden kan förändras och vilka konsekvenser det kan få för hela åkerinäringen. Vi uppmanar därför medlemsföretagen att redan nu ta en dialog med sina kunder om hur eventuella kostnadsökningar ska hanteras.Syftet med indexreglering är att behålla den ekonomiska balans som fanns när avtalet ingicks. Genom att använda index eller tydliga bränsleklausuler i avtalen kan både åkeriföretag och transportköpare hantera kostnadsförändringar på ett transparent och förutsägbart sätt.Den modell för veckovis reglering som nu finns tillgänglig är inte en förändring av DMT utan ett kompletterande och tillfälligt verktyg för situationer där drivmedelspriserna förändras snabbt. Modellen är avsedd som en tillfällig hantering vid kraftiga och snabba ökningar av drivmedelskostnader under en begränsad period.Kontakta oss om du har frågor 010-510 54 00 transportekonomi@akeri.se

Läs mer
Sveriges_akeriforetag_polisen.png.

INFRASTRUKTUR 2026-03-27

Stark dialog banar väg för effektivare och säkrare trafikflöden

Samarbetet mellan näringslivet och myndigheter tar ett tydligt kliv framåt. När Polisen mötte branschorganisationer och företag inom transport- och entreprenadsektorn skapades en gemensam plattform för dialog, utveckling och framtidsfokus.Vi stod värd för mötet där Polisen deltog tillsammans med Svenska Mobilkranföreningen, Maskinentreprenörerna och flera medlemsföretag. Även Trafikverket bidrog med expertis kring dispenser för specialtransporter. Från Polisen medverkade nationell ledning, representanter från Stockholm samt bilinspektörer – en bred kompetens som gav tyngd åt diskussionerna.Fokus låg på hur samverkan kan stärkas vid olyckor, haverier och andra trafikstörande situationer. Genom ett öppet erfarenhetsutbyte skapades en gemensam lägesbild av dagens utmaningar, men framför allt identifierades konkreta möjligheter att förbättra arbetssätt och rutiner.En central del i samtalen var hur olika aktörer, utifrån sina roller, kan bidra till att göra rätt. Här lyftes bland annat frågor kring bärgning, uppställningstillstånd och hantering av dispenser. Medlemsföretagen bidrog aktivt med sina perspektiv från verkligheten, vilket gav diskussionerna både djup och relevans.Mötet präglades av en tydlig framåtanda och en gemensam vilja att hitta lösningar. Att Polisen aktivt söker dialog med näringslivet ses som ett viktigt steg mot ökad förståelse och effektivare samarbete.Arbetet stannar inte här. Initiativet följs upp framöver och dialogen fortsätter, bland annat genom ett kommande panelsamtal på mässan Elmia Lastbil. Där kommer insikterna från mötet att tas vidare – med målet att skapa ännu tryggare, smidigare och mer hållbara transporter i hela landet.Målet är tydligt, genom stärkt samverkan och gemensamt ansvar läggs grunden för ett transportsystem där säkerhet, effektivitet och framkomlighet går hand i hand.

Läs mer
vagvalet-2026-utbildningar-jobb.png.

POLITIK 2026-03-16

Vägvalet 2026 – utbildningar som leder till jobb

Åkerinäringen har ett stort och växande behov av kompetens. Efterfrågan på transporter ökar i takt med handel, byggande och industri och under det kommande decenniet behövs omkring 50 000 nya förare för att möta samhällets behov. Samtidigt står många människor i Sverige utanför arbetsmarknaden.Det visar på en tydlig utmaning men också en möjlighet. Med rätt politiska beslut kan fler människor hitta vägar in i arbete samtidigt som åkerinäringen får den kompetens som krävs för att hålla Sverige rullande.Tre prioriterade områden:1. Fler utbildningsplatser där behoven är som störstDet behövs fler utbildningsplatser inom både gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Fler ska kunna utbilda sig till yrkesförare oavsett var i landet de bor och de elever som söker transportinriktningen på fordonsprogrammet bör garanteras en plats.2. Stärk kvaliteten och långsiktigheten i utbildningarnaYrkesutbildningar måste hålla hög kvalitet och kunna planeras långsiktigt. Det kräver bättre planeringsförutsättningar för yrkeskomvux, rimliga ersättningsnivåer för transportutbildningar och fler utbildningar inom yrkeshögskolan för exempelvis transportledare, arbetsledare och speditörer.3. Öppna fler vägar in i näringenDet ska vara enklare att ställa om till ett arbete i transportsektorn. Trösklarna till yrket behöver sänkas, bland annat genom mer flexibla regler för yrkeskompetensbevis (YKB) och fler utbildningsformer till exempel genom att fler folkhögskolor erbjuder yrkesförarutbildningar.Med fler utbildningsvägar, högre kvalitet och lägre trösklar kan fler människor ta steget in i en näring där jobben finns och där arbetet varje dag bidrar till att hålla Sverige i gång.

Läs mer