Därför är kör- och vilotider en nyckelfråga
Reglerna för kör- och vilotider är en av åkerinäringens mest grundläggande – men också mest komplexa – lagstiftningar. De styr arbetsdagen för dina förare, påverkar planeringen av uppdrag och utgör ett viktigt verktyg för att säkerställa både trafiksäkerhet och rättvisa villkor i branschen.
Samtidigt är det lätt att göra misstag – och ett misstag kan snabbt leda till böter, överträdelser eller att trafiktillståndet ifrågasätts. Därför erbjuder vi juridiskt expertstöd som hjälper dig att hantera kör- och vilotidsreglerna korrekt och strategiskt.
För ett åkeriföretag handlar kör- och vilotider inte bara om laglydnad – de påverkar hela företagets rytm. Körscheman, uppdrag, arbetsmiljö och förarnas välmående är alla beroende av att reglerna följs och förstås. Samtidigt ställs höga krav på dokumentation och korrekt hantering, särskilt vid kontroller. Det gör att rätt kunskap och rutiner kring regelverket blir en central del av ett seriöst och framgångsrikt åkeriföretag.
Vad säger lagen?
Kör- och vilotidsreglerna grundas i EU-förordningen 561/2006 och kompletteras av nationella föreskrifter. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten, skydda förare och skapa rättvisa villkor i branschen.
Som arbetsgivare behöver du säkerställa att förarna följer reglerna kring daglig körtid, vila, raster och dokumentation. Några centrala exempel:
-
Daglig körtid: Max 9 timmar, kan förlängas till 10 timmar två gånger per vecka
-
Veckokörtid: Max 56 timmar per vecka och max 90 timmar under två veckor
-
Rast: Minst 45 minuter efter 4,5 timmars körning (kan delas i 15 + 30 minuter)
-
Dygnsvila: Minst 11 timmar, kan kortas till 9 timmar i vissa fall
-
Veckovila: Minst 45 timmar (kan reduceras till 24 timmar – med krav på kompensation)
-
Dokumentation: Föraren måste kunna visa kördata från de senaste 56 dagarna
Vanliga utmaningar
Även seriösa åkerier stöter ofta på utmaningar. Förseningar i trafiken, felaktig dokumentation eller missförstånd kring regler för raster och vila kan snabbt leda till problem. Tekniska fel i färdskrivare eller gränsöverskridande transporter gör det också svårt att veta exakt vad som gäller. Det är vanligt att företag kontaktar oss efter kontroller eller sanktionsbeslut – ofta för frågor som hade kunnat undvikas med rätt rådgivning i tid.
Hur vi kan hjälpa dig
Sveriges Åkeriföretags jurister har lång erfarenhet av kör- och vilotidsregelverket och vet hur lagen tillämpas i praktiken. Vi erbjuder stöd i både vardagliga frågor och i mer komplexa ärenden.
Vi hjälper dig att tolka reglerna, planera rätt, och dokumentera korrekt. Du kan kontakta oss inför en företagskontroll, om du fått ett föreläggande eller om du behöver överklaga ett beslut. Våra jurister kan även agera ombud i ärenden som rör kör- och vilotider. Vi stöttar också i dialog med Transportstyrelsen, Polisen eller andra tillsynsmyndigheter.
Du får alltid tillgång till rådgivning via telefon och e-post – och möjlighet att anlita oss för utredningar, granskningar eller representation i mer omfattande ärenden.
Utbildning i kör- och vilotider
Vi erbjuder också praktiskt inriktade utbildningar för förare, trafikledare och arbetsgivare. Här går vi igenom aktuella regler, vanlig praxis, teknisk hantering av färdskrivare och hur du förbereder dig inför vägkontroller.
Du får kunskap om hur reglerna ska följas i vardagen – och verktyg för att undvika fallgropar som kan kosta både tid och pengar.
Kör- och vilotidsutbildning
Frågor och svar om kör- och vilotider
-
Vad menas med Smart färdskrivare version 2?
Från och med 21 augusti 2023 ska alla fordon som registreras var försedda med en Smart färdskrivare version 2 och senast 21 augusti 2024 ska alla fordon som används internationellt ha bytt ut färdskrivaren till Smart version 2.
Har fordonet haft en Smart färdskrivare av version 1 monterad, har man ytterligare ett år på sig fram till 21 augusti 2025 att montera Smart färdskrivare version 2.
Smart färdskrivare version 2 har nya funktioner för att automatiskt spara positioner vid gränspassage och för att spara registrering av plats för lastning och lossning. Den ska även kunna lagra uppgifter om det är gods eller passagerartrafik som utförs.
Vidare ska färdskrivaren vara möjlig att fjärravläsa avseende vissa uppgifter från färdskrivaren, av vägkontrollpersonal.
-
Hur registrerar jag en blandad körning i färdskrivaren?
Alla aktiviteter som har varit sedan den senast avslutade dygns- eller veckovilan ska redovisas fullt ut i färdskrivaren, om man någon gång under 24-timmarsperioden använder sig av ett fordon som omfattas av krav på färdskrivare. Det innebär krav på manuell inmatning av aktiviteter i färdskrivaren när man sätter i förarkortet i en färdskrivare.
Undantagen körning ska redovisas som annat arbete. Även raster och perioder av tillgänglighet måste registreras, så att inga luckor uppstår under den dagliga arbetsperioden. Om undantagen körning sker efter den körning som omfattas av krav på färdskrivare, så ska den manuella registreringen göras vid nästa tillfälle som förarkort används i färdskrivaren.
Tänk på att registreringen av slutland ska ske efter den sist registrerade aktivitetens slut. Undantagen körning med kort i färdskrivaren kan ske i så kallat OUT-läge (det är dock inte ett lagkrav på att använda OUT).
-
Kan färdskrivarens hastighetsuppgifter leda till böter för fortkörning?
Ja, man kan få böter. Färdskrivaren har en tolerans mot felvisning av hastighet på +/- 6 km/h som måste dras bort från färdskrivarens registrerade hastighet.
Fortkörningen måste kunna knytas till den tillåtna hastigheten för vägsträckan där fordonet befunnit sig. I Sverige gäller fri bevisprövning i domstol, därför har båda parter rätt åberopa den bevisning man kan få fram.
-
Måste man använda färdskrivare vid privat körning?
Det finns några få möjligheter att få köra ett fordon som omfattas av krav på färdskrivare utan att använda förarkort vid privat körning.
Det är tillåtet att köra färdskrivarpliktigt fordon utan isatt förarkort vid körning med ett fordon eller ett fordonsekipage som har en totalvikt som understiger 7,5 ton om man kör privat eller i hobbyverksamhet. Samma gäller vid persontransport med färre än 17 sittplatser.
Även fordon oavsett totalvikt som omfattas av reglerna om veteranfordon (fordon äldre än 30 år) får köras utan färdskrivare eller om färdskrivare finns, utan isatt förarkort om transporten inte sker i yrkesmässig trafik.
-
När ska färdskrivarens markering för färja eller tåg användas?
Om man önskar använda sig av de förmånligare regler för dygnsvila som tillåts när man befinner sig på en färja eller ett tåg, så måste en markering ske i färdskrivaren genom en registrering av färja eller tåg. Använder man inte denna registrering så tillämpas i stället de ordinarie reglerna för dygnsvila om 11 resp. 9 timmars dygnsvila (beroende på möjligheten till reducerad dygnsvila).
Om färjeregeln används så får man avbryta dygnsvilan för andra aktiviteter vid 2 tillfällen, för att köra på och av färjan. Den sammanlagda tiden för andra aktiviteter än vila får uppgå till högst 1 timme.
Efter införandet av mobilitetspaketet har användningen av färjeknappen blivit reglerad i EU:s förordning 165/2014/EU. Kravet är att man under den tidsperiod som förflyter när man tar vilan på färja eller tåg använder färja eller tåg-markeringen vid minst ett tillfälle.
-
Var hittar jag mer information om kör- och vilotider?
Transportstyrelsen har en bra sammanställning på vanliga frågor och svar. Läs mer: Transportstyrelsen.
Kontakta oss
Har du frågor om juridik, behöver rådgivning eller vill diskutera ett uppdrag? Välkommen att höra av dig till vår juridikavdelning – vi hjälper dig gärna vidare.
