Frågor och svar - Grunderna i Index

2026-01-16

FÖRETAGANDE

Index är en avgörande del för en långsiktigt hållbar transportaffär. Men hur fungerar det egentligen, varför behövs det och vad är viktigt att tänka på? Här har vi samlat några frågor och svar så att både transportörer och transportköpare enkelt kan förstå grunderna och använda index på rätt sätt i sina avtal.

SÅ Index ingår i medlemskapet hos Sveriges Åkeriföretag. Verktyget hitta ni här.

Frågor och svar om Index

  • 1. Vad är SÅ Index?
    SÅ Index är ett verktyg som visar hur kostnader som ingår i en transportaffär förändras över tid. Det hjälper avtalet att "hålla jämna steg" med verkligheten. När kostnader ökar följer priset med upp, och när kostnader minskar följer priset med ner. Syftet är att skapa en stabil, förutsägbar och rättvis affär som fungerar över tid för båda parter.
  • 2. Vad är ett grundpris?
    Grundpriset är det pris som transportören och transportköparen kommer överens om när avtalet startar. Det är alltså det pris som bygger på företagets kalkyl för transportaffären och som accepterats av kunden, innan någon indexreglering sker. Grundpriset är startpriset i affären och ska spegla alla kostnader i hela uppdraget: lön, drivmedel, väntetider, fordon, administration och allt annat som påverkar kostnaden. När index sedan används är det alltid grundpriset som justeras upp eller ner.
  • 3. Varför behövs index i ett avtal?
    Kostnaderna för att utföra en transport förändras hela tiden, löner justeras, drivmedel svänger och kostnader för exempelvis däck kan bli både billigare och dyrare. Utan index måste man försöka gissa framtiden, ofta genom att lägga på extra säkerhetsmarginaler som gör avtalet dyrare än nödvändigt. Med index slipper man gissa. Transportören får täckning för verkliga kostnadsökningar och transportköparen betalar aldrig mer än nödvändigt. Det gör avtalet både tryggare och mer långsiktigt för båda parter.
  • 4. Vilka kostnader ingår i index – och vilka ingår inte?
    Index mäter ett antal utpekade kostnader som är direkt kopplade till själva transporten. I index är dessa kostnadsslag: kollektivavtalslöner med sociala kostnader, drivmedel, avskrivning, ränta, fordonsskatt, däck, reparationer samt administration och övrigt. Det innebär också att det är många delar som inte ingår eller mäts i index, till exempel löneglidning, IT-system, arbetskläder, fortbildning, nya kundkrav eller högre elpriser. Dessa delar måste räknas in i grundpriset för att transportaffären ska bli lönsam och följer då med när hela affären indexregleras.
  • 5. Är index en prishöjning?
    Nej. Index är inte en prishöjning, och inte heller en prissänkning. Det är ett neutralt verktyg som följer hur kostnaderna rör sig i verkligheten. När kostnaderna ökar blir justeringen en höjning, och när kostnaderna minskar blir justeringen en sänkning. Det är alltså inte en prisförhandling, utan en avläsning av faktiska förutsättningar.
  • 6. Vad är skillnaden mellan pris och index?
    Priset (grundpriset) bestäms när avtalet skrivs och bygger på uppdragets omfattning och företagets kalkyl. Index används först efter att priset är satt och hjälper priset att följa med i kostnadsutvecklingen. Pris och index är två helt olika saker. Priset är affären, index är justeringsregeln.
  • 7. Hur ofta bör man justera priset med index?
    Hur ofta en indexjustering bör ske är en överenskommelse i affären. Det kan vara månadsvis, kvartalsvis eller en annan överenskommelse. Att läsa av index regelbundet gör det lättare att följa den verkliga kostnadsutvecklingen. Viktigt är man är kommer överens om hur avläsningen ska ske, vilken indexserie, hur ofta och att man använder 100 % av indexvärdet. Ju oftare desto säkrare affär.
  • 8. Vad är en basmånad – och varför spelar den så stor roll?
    Basmånaden är den månad då avtalet startar. Den fungerar som en "nollpunkt" för alla indexjusteringar och där grundpriset ligger som bas. Alla framtida indexavläsningar jämförs med basmånaden. Om man blandar olika basmånader, eller använder en basmånad som inte hör ihop med grundpriset, blir resultatet missvisande. Därför ska baspris + basmånad alltid sitta ihop.
  • 9. Måste man välja en indexserie?
    Ja. Det finns olika indexserier för olika typer av transportuppdrag. Man väljer den serie som bäst motsvarar sitt uppdrags kostnadsstruktur. För att hitta rätt indexserie måste du jämföra kostnadsandelarna i din grundkalkyl med andelarna i indexserierna. Den indexserie som bäst stämmer överens är rätt för uppdraget.
  • 10. Vad är DMT (Drivmedelstillägg)?
    Eftersom drivmedelspriser kan förändras snabbt behövs ibland en separat avläsning för just dessa kostnader. Det är här drivmedelstillägget, DMT, kommer in. DMT följer enbart drivmedelspriserna och kompletterar index, som är mer långsiktigt. Det är viktigt att DMT är tydligt beskrivet så att det inte blandas ihop med indexregleringen. Det är även viktigt att DMT justeras mot en korrekt vald indexserie och att man läser av det mot samma basmånad som övrigt index.
  • 11. Hur används index när ett avtal ska förlängas?
    Index är ett verktyg för löpande justeringar under avtalet. Inför en ny avtalsperiod är det viktigt att se över sin grundkalkyl för uppdraget för att få med förändringar som kan påverka grundpriset. Påverkas grundpriset måste det omförhandlas och justeras innan ett nytt index kan kopplas på.
  • 12. Vilka är de vanligaste misstagen när man arbetar med index?
    De vanligaste misstagen när man arbetar med index handlar ofta om missförstånd kring hur index ska användas. Ett vanligt fel är att se index som själva priset, när det i stället är ett verktyg för att justera ett redan överenskommet grundpris. Andra fallgropar är att blanda olika basmånader, välja en indexserie som inte speglar den aktuella transporten eller att använda historisk indexutveckling som underlag när ett nytt grundpris ska sättas. Även otydliga skrivningar om drivmedelstillägg kan skapa problem och leda till onödiga diskussioner. Med tydliga avtalsvillkor och rätt val av index går det i de flesta fall att undvika dessa situationer och skapa en tryggare och mer förutsägbar affär.
  • 13. Vem ansvarar för att index används rätt?
    Det gör båda parterna. Transportören behöver kunna förklara modellen och transportköparen behöver förstå hur kostnaderna förändras. När båda är överens blir affären både rättvisare och mer hållbar.

Nyheter om index

svensk-vag-skyltning.jpg.
Ny leverantör av Index från 2026

Från och med den 1 januari 2026 tar SBIX Svenska Branschindex AB över ansvaret för produktionen av ett tjugotal branschindex som tidigare levererats av Statistiska centralbyrån (SCB).

Läs mer Läs mer
SÅ Dalarna klar 113 3.png.
Säkra din affär med index och tydliga avtal

Kostnaderna i en transportaffär förändras ständigt, inte minst för drivmedel. Därför är det avgörande att avtalen innehåller tydliga skrivningar om indexreglering och drivmedelstillägg (DMT).

Läs mer Läs mer
Örebro 35 1.png.
Att tänka på när du väljer indexserie

Att välja rätt indexserie är en av de vanligaste frågor som kommer in till oss på Sveriges Åkeriföretag. Många upplever att det är svårt att veta vilken serie som ska användas och lika svårt att förstå vad som egentligen skiljer dem åt. Det är helt naturligt.

Läs mer Läs mer
antecknar under möte.
Vikten av ett drivmedelstillägg i transportaffären

Drivmedelskostnaderna är en av de mest snabbrörliga kostnadsposterna i en transportaffär och utvecklingen framåt pekar på fortsatt stora svängningar. Med införandet av EU:s nya utsläppshandel (ETS2) från 2028 väntas priserna på fossila drivmedel öka betydligt.

Läs mer Läs mer
penna-tangentbord.jpg.
Baspris och basmånad – grunden för en korrekt indexreglering

När ett avtal ska indexregleras är baspris och basmånad helt avgörande för att resultatet ska bli rätt. Trots det är detta ett av de vanligaste områdena där det blir fel.

Läs mer Läs mer
iStock-689706610.jpg.
ETS 2 införs 2027 – nytt handelssystem för utsläpp inom transportsektorn

EU inför ett nytt system för handel med utsläppsrätter, EU ETS 2, som omfattar bland annat byggnader och vägtransporter. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser genom att sätta ett pris på koldioxid.

Läs mer Läs mer

Aktuella nyheter

FT_ny_ljus.jpg.

HÅLLBARHET 2026-09-29

Nya EU-regler ställer högre krav på hållbarhetsmärkningar

Kraven på hur företag får kommunicera om hållbarhet skärps. Enligt EU:s tidsplan ska de nationella reglerna börja tillämpas den 27 september 2026, men det svenska genomförandet är ännu inte klart. För både transportköpare och transportföretag blir det viktigare att kunna visa vad som faktiskt ligger bakom en märkning eller ett hållbarhetspåstående.EU-direktivet Empowering Consumers for the Green Transition ska bidra till mer tillförlitlig hållbarhetsinformation och motverka vilseledande miljöpåståenden. För hållbarhetsmärkningar innebär det bland annat krav på tydliga och offentligt tillgängliga kriterier och oberoende kontroll.Sveriges Åkeriföretags hållbarhetscertifiering Fair Transport har en struktur som ligger väl i linje med de nya kraven på hållbarhetsmärkningar. Oberoende granskning ger trygghetFair Transport är en hållbarhetscertifiering för godstransporter på väg. Certifieringen bygger på fastställda och tillgängliga krav inom klimat och miljö, trafiksäkerhet och socialt ansvar. Att kraven uppfylls granskas av en oberoende part.För transportköpare ger det ett underlag för att både ställa krav och följa upp dem. I stället för att enbart förlita sig på transportföretagets egna hållbarhetspåståenden finns tydliga kriterier och en oberoende granskning att utgå från.Ett stöd i dialogen med kundernaFör certifierade företag innebär utvecklingen samtidigt att det blir allt viktigare att kunna styrka sitt hållbarhetsarbete.Fair Transport ger företaget möjlighet att visa kunder och transportköpare att arbetet utgår från fastställda krav som kontrolleras och följs upp. Certifieringen kan därmed användas som stöd både i hållbarhetskommunikationen och i dialogen med kunder.

Läs mer
COLOURBOX24924100.jpg.

POLITIK 2026-09-22

Dieselpriset på rekordnivå i EU – svenska skattesänkningar upphör

Dieselpriset i EU har stigit till den högsta nivån sedan juni 2022. Samtidigt upphör de tillfälliga skattesänkningarna på diesel i Sverige under hösten. Någon förlängning har inte presenterats och är osannolik innan en ny regering tillträtt. Dieselpriset i EU högre än under 2022 Den 17 september låg det genomsnittliga dieselpriset i EU på 2,26 euro per liter, enligt IRU. Det är 38 procent högre än den 27 februari och över den tidigare högsta nivån från juni 2022. Högst är priset i Danmark och Nederländerna, med 2,62 euro per liter, följt av Tyskland med 2,50 euro. I Sverige låg dieselpriset vid samma tid på motsvarande cirka 1,98 euro. Bakom utvecklingen ligger bland annat begränsad raffinaderikapacitet och störningar i de internationella leveranserna av diesel. IRU bedömer att priserna kan ligga kvar på höga nivåer och uppmanar transportföretag att se över sin bränsleförsörjning och likviditet. Tillfälliga skattesänkningar upphör under hösten I Sverige har skatten på bensin och diesel sänkts tillfälligt i två steg under 2026. Under hösten löper dessa ut. Det innebär att energiskatten höjs med knappt 32 öre per liter den 1 oktober. Den 1 december löper även den mer omfattande sänkningen av koldioxidskatten, med 2,40 kronor per liter, ut.  Någon förlängning av den generella skattesänkningen har hittills inte presenterats. Sverige styrs för närvarande av en övergångsregering som främst hanterar löpande och brådskande ärenden. Ställningstaganden om en eventuell förlängning av tillfälliga skattesänkningar och om den mer långsiktiga inriktningen för drivmedelspolitiken är därför inte att förvänta innan en ny regering tillträtt. Se över indexregleringen i era avtal För åkeriföretag innebär utvecklingen en risk för snabbt ökade drivmedelskostnader. Därför är det läge att se över hur förändrade kostnader hanteras i avtalen med kunderna. Med indexreglering kan förändrade kostnader för exempelvis drivmedel, löner och andra kostnadsposter regleras. Det minskar risken för att hela kostnadsökningen hamnar hos åkeriföretaget och skapar mer förutsägbara villkor för både transportör och transportköpare. 

Läs mer
sveriges-riksdag.jpg.

POLITIK 2026-10-07

Nytt trafikutskott på plats – stora frågor väntar för åkerinäringen

Riksdagens nya trafikutskott är på plats. Maria Stockhaus (M) blir ny ordförande och Ulrika Heie (C) vice ordförande. Under de kommande fyra åren kommer utskottet att hantera flera frågor med stor betydelse för svensk åkerinäring, från väginfrastruktur och trafiksäkerhet till transportsektorns omställning och åkerinäringens konkurrenskraft. Trafikutskottet är ett av riksdagens 15 utskott och ansvarar för frågor som rör bland annat vägar och vägtrafik, järnväg, sjöfart och flyg. Utskottet bereder de förslag inom området som riksdagen ska fatta beslut om och behandlar även frågor med koppling till EU. Den 6 oktober valdes ledamöterna för den nya mandatperioden. Maria Stockhaus (M) har valts till ordförande och Ulrika Heie (C), som var utskottets ordförande under föregående mandatperiod, blir vice ordförande. Ordinarie ledamöter i trafikutskottet Maria Stockhaus (M), ordförande Ulrika Heie (C), vice ordförande Aylin Nouri (S) Kadir Kasirga (S) Ann-Christine Frohm (SD) Anna-Caren Sätherberg (S) Sten Bergheden (M) Malin Östh (V) Eric Palmqvist (SD) Johanna Rantsi (M) Annika Hirvonen (MP) Magnus Jacobsson (KD) Elias Aguirre (S) Patrik Jönsson (SD) Arwin Sohrabi (S) Elin Andersson (L) Emma Brihall (C) Flera stora frågor väntar För åkerinäringen finns flera frågor som behöver stå högt på den trafikpolitiska agendan under den nya mandatperioden. En av de mest grundläggande är vägnätet. Ett robust och väl underhållet vägnät är en förutsättning för effektiva och säkra godstransporter i hela landet. De beslutade satsningarna på underhåll och bärighet behöver därför genomföras och följas av ett långsiktigt arbete för att minska underhållsskulden. Samtidigt befinner sig åkerinäringen mitt i ett stort teknikskifte. Elektrifiering, fossilfria drivmedel och effektivare fordon innebär stora investeringar för företagen. För att fler ska kunna ta nästa steg krävs långsiktiga och förutsägbara spelregler, fungerande ladd- och tankinfrastruktur och villkor som gör det möjligt att konkurrera på lika villkor. Även frågor om trafiksäkerhet, sund konkurrens och väl fungerande regelverk kommer att vara centrala. Det gäller inte minst hur Sverige skapar ett transportsystem som både klarar näringslivets behov och stärker landets konkurrenskraft och beredskap.

Läs mer