Frågor och svar - Grunderna i Index

2026-01-16

FÖRETAGANDE

Index är en avgörande del för en långsiktigt hållbar transportaffär. Men hur fungerar det egentligen, varför behövs det och vad är viktigt att tänka på? Här har vi samlat några frågor och svar så att både transportörer och transportköpare enkelt kan förstå grunderna och använda index på rätt sätt i sina avtal.

SÅ Index ingår i medlemskapet hos Sveriges Åkeriföretag. Verktyget hitta ni här.

Frågor och svar om Index

  • 1. Vad är SÅ Index?

    SÅ Index är ett verktyg som visar hur kostnader som ingår i en transportaffär förändras över tid. Det hjälper avtalet att "hålla jämna steg" med verkligheten. När kostnader ökar följer priset med upp, och när kostnader minskar följer priset med ner. Syftet är att skapa en stabil, förutsägbar och rättvis affär som fungerar över tid för båda parter.

  • 2. Vad är ett grundpris?

    Grundpriset är det pris som transportören och transportköparen kommer överens om när avtalet startar. Det är alltså det pris som bygger på företagets kalkyl för transportaffären och som accepterats av kunden, innan någon indexreglering sker. Grundpriset är startpriset i affären och ska spegla alla kostnader i hela uppdraget: lön, drivmedel, väntetider, fordon, administration och allt annat som påverkar kostnaden. När index sedan används är det alltid grundpriset som justeras upp eller ner.

  • 3. Varför behövs index i ett avtal?

    Kostnaderna för att utföra en transport förändras hela tiden, löner justeras, drivmedel svänger och kostnader för exempelvis däck kan bli både billigare och dyrare. Utan index måste man försöka gissa framtiden, ofta genom att lägga på extra säkerhetsmarginaler som gör avtalet dyrare än nödvändigt. Med index slipper man gissa. Transportören får täckning för verkliga kostnadsökningar och transportköparen betalar aldrig mer än nödvändigt. Det gör avtalet både tryggare och mer långsiktigt för båda parter.

  • 4. Vilka kostnader ingår i index – och vilka ingår inte?

    Index mäter ett antal utpekade kostnader som är direkt kopplade till själva transporten. I index är dessa kostnadsslag: kollektivavtalslöner med sociala kostnader, drivmedel, avskrivning, ränta, fordonsskatt, däck, reparationer samt administration och övrigt. Det innebär också att det är många delar som inte ingår eller mäts i index, till exempel löneglidning, IT-system, arbetskläder, fortbildning, nya kundkrav eller högre elpriser. Dessa delar måste räknas in i grundpriset för att transportaffären ska bli lönsam och följer då med när hela affären indexregleras.

  • 5. Är index en prishöjning?

    Nej. Index är inte en prishöjning, och inte heller en prissänkning. Det är ett neutralt verktyg som följer hur kostnaderna rör sig i verkligheten. När kostnaderna ökar blir justeringen en höjning, och när kostnaderna minskar blir justeringen en sänkning. Det är alltså inte en prisförhandling, utan en avläsning av faktiska förutsättningar.

  • 6. Vad är skillnaden mellan pris och index?

    Priset (grundpriset) bestäms när avtalet skrivs och bygger på uppdragets omfattning och företagets kalkyl. Index används först efter att priset är satt och hjälper priset att följa med i kostnadsutvecklingen. Pris och index är två helt olika saker. Priset är affären, index är justeringsregeln.

  • 7. Hur ofta bör man justera priset med index?

    Hur ofta en indexjustering bör ske är en överenskommelse i affären. Det kan vara månadsvis, kvartalsvis eller en annan överenskommelse. Att läsa av index regelbundet gör det lättare att följa den verkliga kostnadsutvecklingen. Viktigt är man är kommer överens om hur avläsningen ska ske, vilken indexserie, hur ofta och att man använder 100 % av indexvärdet. Ju oftare desto säkrare affär.

  • 8. Vad är en basmånad – och varför spelar den så stor roll?

    Basmånaden är den månad då avtalet startar. Den fungerar som en "nollpunkt" för alla indexjusteringar och där grundpriset ligger som bas. Alla framtida indexavläsningar jämförs med basmånaden. Om man blandar olika basmånader, eller använder en basmånad som inte hör ihop med grundpriset, blir resultatet missvisande. Därför ska baspris + basmånad alltid sitta ihop.

  • 9. Måste man välja en indexserie?

    Ja. Det finns olika indexserier för olika typer av transportuppdrag. Man väljer den serie som bäst motsvarar sitt uppdrags kostnadsstruktur. För att hitta rätt indexserie måste du jämföra kostnadsandelarna i din grundkalkyl med andelarna i indexserierna. Den indexserie som bäst stämmer överens är rätt för uppdraget.

  • 10. Vad är DMT (Drivmedelstillägg)?

    Eftersom drivmedelspriser kan förändras snabbt behövs ibland en separat avläsning för just dessa kostnader. Det är här drivmedelstillägget, DMT, kommer in. DMT följer enbart drivmedelspriserna och kompletterar index, som är mer långsiktigt. Det är viktigt att DMT är tydligt beskrivet så att det inte blandas ihop med indexregleringen. Det är även viktigt att DMT justeras mot en korrekt vald indexserie och att man läser av det mot samma basmånad som övrigt index.

  • 11. Hur används index när ett avtal ska förlängas?

    Index är ett verktyg för löpande justeringar under avtalet. Inför en ny avtalsperiod är det viktigt att se över sin grundkalkyl för uppdraget för att få med förändringar som kan påverka grundpriset. Påverkas grundpriset måste det omförhandlas och justeras innan ett nytt index kan kopplas på.

  • 12. Vilka är de vanligaste misstagen när man arbetar med index?

    De vanligaste misstagen när man arbetar med index handlar ofta om missförstånd kring hur index ska användas. Ett vanligt fel är att se index som själva priset, när det i stället är ett verktyg för att justera ett redan överenskommet grundpris. Andra fallgropar är att blanda olika basmånader, välja en indexserie som inte speglar den aktuella transporten eller att använda historisk indexutveckling som underlag när ett nytt grundpris ska sättas. Även otydliga skrivningar om drivmedelstillägg kan skapa problem och leda till onödiga diskussioner. Med tydliga avtalsvillkor och rätt val av index går det i de flesta fall att undvika dessa situationer och skapa en tryggare och mer förutsägbar affär.

  • 13. Vem ansvarar för att index används rätt?

    Det gör båda parterna. Transportören behöver kunna förklara modellen och transportköparen behöver förstå hur kostnaderna förändras. När båda är överens blir affären både rättvisare och mer hållbar.

Nyheter om index

svensk-vag-skyltning.jpg.
Ny leverantör av Index från 2026

Från och med den 1 januari 2026 tar SBIX Svenska Branschindex AB över ansvaret för produktionen av ett tjugotal branschindex som tidigare levererats av Statistiska centralbyrån (SCB).

Läs mer Läs mer
SÅ Dalarna klar 113 3.png.
Säkra din affär med index och tydliga avtal

Kostnaderna i en transportaffär förändras ständigt, inte minst för drivmedel. Därför är det avgörande att avtalen innehåller tydliga skrivningar om indexreglering och drivmedelstillägg (DMT).

Läs mer Läs mer
Örebro 35 1.png.
Att tänka på när du väljer indexserie

Att välja rätt indexserie är en av de vanligaste frågor som kommer in till oss på Sveriges Åkeriföretag. Många upplever att det är svårt att veta vilken serie som ska användas och lika svårt att förstå vad som egentligen skiljer dem åt. Det är helt naturligt.

Läs mer Läs mer
antecknar under möte.
Vikten av ett drivmedelstillägg i transportaffären

Drivmedelskostnaderna är en av de mest snabbrörliga kostnadsposterna i en transportaffär och utvecklingen framåt pekar på fortsatt stora svängningar. Med införandet av EU:s nya utsläppshandel (ETS2) från 2028 väntas priserna på fossila drivmedel öka betydligt.

Läs mer Läs mer
penna-tangentbord.jpg.
Baspris och basmånad – grunden för en korrekt indexreglering

När ett avtal ska indexregleras är baspris och basmånad helt avgörande för att resultatet ska bli rätt. Trots det är detta ett av de vanligaste områdena där det blir fel.

Läs mer Läs mer
iStock-689706610.jpg.
ETS 2 införs 2027 – nytt handelssystem för utsläpp inom transportsektorn

EU inför ett nytt system för handel med utsläppsrätter, EU ETS 2, som omfattar bland annat byggnader och vägtransporter. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser genom att sätta ett pris på koldioxid.

Läs mer Läs mer

Aktuella nyheter

IMG_2111.jpeg.

LAGAR & REGLER 2026-01-23

Studiebesök ger fördjupad dialog mellan Transportstyrelsen och branschen

Under den senaste veckan har tillsyns- och tillståndsavdelningarna från Transportstyrelsen i Umeå och Göteborg genomfört studiebesök hos ett antal buss- och lastbilsföretag. Syftet var att ge handläggarna en bättre inblick i vardagen på åkerier och bussbolag och samtidigt utbyta information om hur tillsynen utvecklas och vilka utmaningar branschen står inför.Studiebesöken genomfördes som ett samarrangemang mellan Sveriges Åkeriföretag, Sveriges Bussföretag, Transportföretagen och Transportstyrelsen. Bland de företag som deltog fanns Leja Touring, Interbus, Sanfridssons Åkeri AB, TGM, Ettings Maskin & Service, STENA samt Byberg & Nordin Busstrafik AB.– Vi tycker det är mycket värdefullt att få träffa Transportstyrelsens personal ute hos oss på företagen. Det skapar en givande dialog om de ständigt aktuella frågorna kring kör- och vilotider, säger Ulric Långberg, Samhällspolitisk chef, Sveriges Åkeriföretag.Smart färdskrivare och praktiska utmaningarVid studiebesöken lyfte företagen flera konkreta utmaningar i det dagliga arbetet kring kör- och vilotider. Många av de fel som uppstår handlar om handhavande, exempelvis inmatning av start-och-slutland, manuell registrering med remsor vid oförutsedda händelser och rapportering när undantagen körning kombineras med färdskrivarpliktig körning. Även den administrativa komplexiteten uppmärksammades, där vissa moment kräver ett stort antal knapptryckningar, särskilt vid registrering av annat arbete.Företagen beskrev också betydande problem kopplade till den nya smarta färdskrivaren version 2 där det uppstått tekniska problem, bland annat att färdskrivaren registrerat körningar som inte skett.Samtalen gav värdefulla inspel om hur regelverket fungerar i praktiken och vilka moment som riskerar att skapa onödiga fel, trots att ambitionen är att göra rätt.– Det är viktigt att våra myndigheter får möjlighet att möta företagen i deras verklighet. Förhoppningsvis leder det till ökad förståelse för vad som är avgörande i den dagliga verksamheten, säger Oscar Sundås, Branschutvecklare, Sveriges Bussföretag.Skarpare fokus på systematiskt fuskEn del av dialogen handlade om hur tillsynen utvecklas för att i högre grad träffa de företag som medvetet fuskar. Transportstyrelsen beskrev hur riskvärderingssystemet successivt utvecklas och hur den längre kontrollperioden på 56 dagar ger bättre möjligheter att identifiera mönster och upptäcka systematiskt fusk. Samtidigt konstaterades att antalet vägkontroller i dag är för få, vilket gör det lätt för oseriösa aktörer att undvika dessa och aldrig hamna i riskvärderingssystemet.Transportstyrelsen uppmanade även branschen att lämna tips om företag som bör kontrolleras och informerade om att tillsyn numera kan initieras utifrån tips och inte enbart genom polisens vägkontroller.– Det är otroligt givande och viktigt att vi får komma ut och besöka företag och få en bild av hur deras vardag ser ut. De insikterna tar vi med oss in i vårt tillsynsarbete, säger Mattias Persson, Utredare, Transportstyrelsen.Mer lärande tillsyn och varning i stället för sanktionTransportstyrelsen beskrev också hur företagskontrollerna förändrats över tid. Tillsynen är fortsatt regelstyrd, men har blivit mer lärande och förstående, med ambitionen att lägga mindre tid på företag som gör rätt och mer resurser där riskerna är störst. Från den 1 januari 2026 införs dessutom möjlighet att meddela varning i stället för sanktionsavgift vid vissa överträdelser, något som ses som ett viktigt steg mot en mer proportionerlig tillsyn.Samtidigt påmindes företagen om vikten av att lämna in fullständigt och korrekt underlag då utebliven rapportering vid upprepade tillfällen kan leda till risk att tappa trafiktillståndet.– Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla våra metoder så att vi lägger tiden där den verkligen gör nytta. Träffar som dessa hjälper oss att styra tillsynen i rätt riktning, säger Maria Brandt, Områdesansvarig gods, Transportstyrelsen.Transportstyrelsens branschträffarTransportstyrelsen erbjuder branschträffar två gånger per år och uppmuntrar fler åkeri- och bussföretag att delta. Detta är ett led i att fortsätta utveckla en effektiv, träffsäker och rättssäker tillsyn. Inbjudningarna läggs upp på deras hemsida och går ut till prenumeranter av deras nyhetsbrev. Läs mer hos Transportstyrelsen. 

Läs mer
lastbil på väg.

HÅLLBARHET 2026-01-16

Ny handbok: Så upphandlar du hållbara transporter med Fair Transport

Att ställa rätt krav vid upphandling av transporttjänster kan vara en utmaning, både för offentlig sektor och privata företag. För att stödja er i detta har Fair Transport lanserat en konkret handbok som guidar dig genom processen att upphandla transporter med fokus på hållbarhet, kvalitet och ansvarsfullt företagande.I handboken “Upphandla med Fair Transport” får du praktiska tips på hur du:Formulerar krav som verkligen gör skillnad i din upphandlingSäkerställer att kraven följs upp och efterlevs under hela avtalstidenAnvänder Fair Transports certifiering som verktyg för mer hållbara och schyssta transportaffärerPå fairtransport.se finns mer information till dig som transportköpare. Fair Transport är åkerinäringens hållbarhetscertifiering för godstransporter på väg och hjälper transportköpare att välja leverantörer som arbetar seriöst med miljö, trafiksäkerhet och socialt ansvar. Certifierade företag granskas löpande av en oberoende part och redovisar öppet sitt hållbarhetsarbete – vilket ger både trygghet och affärsnytta i upphandlingsprocessen. Fair Transport ägs gemensamt av Sveriges Åkeriföretag och Biltrafikens Arbetsgivareförbund. 

Läs mer
online-möte.

LAGAR & REGLER 2026-01-30

Transportstyrelsen föreslår ny trafikregleringsmodell för automatiserade fordon

Den tekniska utvecklingen inom området går snabbt framåt. System och fordon är redo för marknadsintroduktion.Transportstyrelsen har presenterat rapporten ”Förslag till en nationell trafikregleringsmodell för att möjliggöra en säker användning av automatiserade fordon” (TSV 2025-12812). Budskapet är tydligt: tekniken och EU:s typgodkännanden finns redan – men Sverige saknar de trafikregler och ansvarsbestämmelser som gör att fordonen kan användas i praktiken på våra vägar.Rapporten visar hur länder som Frankrike, Tyskland och Storbritannien redan har infört regelverk som tydliggör ansvar mellan förare, operatör och system och möjliggör reguljär drift av helautomatiserade fordon. Särskilt lyfts den franska ARTS-modellen fram, där automatiserad trafik ses som ett helt system av fordon, drift, övervakning och infrastruktur.Den stora bromsklossen i Sverige är enligt Transportstyrelsen avsaknaden av tydliga ansvarsregler. Utan detta blir det svårt att införa nya affärsmodeller, kommersiella tjänster och skapa rättssäkerhet kring användningen.För åkeriföretagande och godstransporter är frågan central. Automatiserade fordon kan bidra till ökad trafiksäkerhet, effektivitet och möta bristen på yrkesförare – men då krävs att regelverket kommer på plats. Sveriges Åkeriföretag följer frågan nära och bidrar med branschkunskap och praktiska inspel i det fortsatta arbetet.Samtidigt visar erfarenheter från andra regelområden att när Sverige väl beslutar om reglering kan utvecklingen gå snabbt. Du kan läsa mer på följande sida

Läs mer