Frågor och svar - Grunderna i Index

2026-01-16

FÖRETAGANDE

Index är en avgörande del för en långsiktigt hållbar transportaffär. Men hur fungerar det egentligen, varför behövs det och vad är viktigt att tänka på? Här har vi samlat några frågor och svar så att både transportörer och transportköpare enkelt kan förstå grunderna och använda index på rätt sätt i sina avtal.

SÅ Index ingår i medlemskapet hos Sveriges Åkeriföretag. Verktyget hitta ni här.

Frågor och svar om Index

  • 1. Vad är SÅ Index?
    SÅ Index är ett verktyg som visar hur kostnader som ingår i en transportaffär förändras över tid. Det hjälper avtalet att "hålla jämna steg" med verkligheten. När kostnader ökar följer priset med upp, och när kostnader minskar följer priset med ner. Syftet är att skapa en stabil, förutsägbar och rättvis affär som fungerar över tid för båda parter.
  • 2. Vad är ett grundpris?
    Grundpriset är det pris som transportören och transportköparen kommer överens om när avtalet startar. Det är alltså det pris som bygger på företagets kalkyl för transportaffären och som accepterats av kunden, innan någon indexreglering sker. Grundpriset är startpriset i affären och ska spegla alla kostnader i hela uppdraget: lön, drivmedel, väntetider, fordon, administration och allt annat som påverkar kostnaden. När index sedan används är det alltid grundpriset som justeras upp eller ner.
  • 3. Varför behövs index i ett avtal?
    Kostnaderna för att utföra en transport förändras hela tiden, löner justeras, drivmedel svänger och kostnader för exempelvis däck kan bli både billigare och dyrare. Utan index måste man försöka gissa framtiden, ofta genom att lägga på extra säkerhetsmarginaler som gör avtalet dyrare än nödvändigt. Med index slipper man gissa. Transportören får täckning för verkliga kostnadsökningar och transportköparen betalar aldrig mer än nödvändigt. Det gör avtalet både tryggare och mer långsiktigt för båda parter.
  • 4. Vilka kostnader ingår i index – och vilka ingår inte?
    Index mäter ett antal utpekade kostnader som är direkt kopplade till själva transporten. I index är dessa kostnadsslag: kollektivavtalslöner med sociala kostnader, drivmedel, avskrivning, ränta, fordonsskatt, däck, reparationer samt administration och övrigt. Det innebär också att det är många delar som inte ingår eller mäts i index, till exempel löneglidning, IT-system, arbetskläder, fortbildning, nya kundkrav eller högre elpriser. Dessa delar måste räknas in i grundpriset för att transportaffären ska bli lönsam och följer då med när hela affären indexregleras.
  • 5. Är index en prishöjning?
    Nej. Index är inte en prishöjning, och inte heller en prissänkning. Det är ett neutralt verktyg som följer hur kostnaderna rör sig i verkligheten. När kostnaderna ökar blir justeringen en höjning, och när kostnaderna minskar blir justeringen en sänkning. Det är alltså inte en prisförhandling, utan en avläsning av faktiska förutsättningar.
  • 6. Vad är skillnaden mellan pris och index?
    Priset (grundpriset) bestäms när avtalet skrivs och bygger på uppdragets omfattning och företagets kalkyl. Index används först efter att priset är satt och hjälper priset att följa med i kostnadsutvecklingen. Pris och index är två helt olika saker. Priset är affären, index är justeringsregeln.
  • 7. Hur ofta bör man justera priset med index?
    Hur ofta en indexjustering bör ske är en överenskommelse i affären. Det kan vara månadsvis, kvartalsvis eller en annan överenskommelse. Att läsa av index regelbundet gör det lättare att följa den verkliga kostnadsutvecklingen. Viktigt är man är kommer överens om hur avläsningen ska ske, vilken indexserie, hur ofta och att man använder 100 % av indexvärdet. Ju oftare desto säkrare affär.
  • 8. Vad är en basmånad – och varför spelar den så stor roll?
    Basmånaden är den månad då avtalet startar. Den fungerar som en "nollpunkt" för alla indexjusteringar och där grundpriset ligger som bas. Alla framtida indexavläsningar jämförs med basmånaden. Om man blandar olika basmånader, eller använder en basmånad som inte hör ihop med grundpriset, blir resultatet missvisande. Därför ska baspris + basmånad alltid sitta ihop.
  • 9. Måste man välja en indexserie?
    Ja. Det finns olika indexserier för olika typer av transportuppdrag. Man väljer den serie som bäst motsvarar sitt uppdrags kostnadsstruktur. För att hitta rätt indexserie måste du jämföra kostnadsandelarna i din grundkalkyl med andelarna i indexserierna. Den indexserie som bäst stämmer överens är rätt för uppdraget.
  • 10. Vad är DMT (Drivmedelstillägg)?
    Eftersom drivmedelspriser kan förändras snabbt behövs ibland en separat avläsning för just dessa kostnader. Det är här drivmedelstillägget, DMT, kommer in. DMT följer enbart drivmedelspriserna och kompletterar index, som är mer långsiktigt. Det är viktigt att DMT är tydligt beskrivet så att det inte blandas ihop med indexregleringen. Det är även viktigt att DMT justeras mot en korrekt vald indexserie och att man läser av det mot samma basmånad som övrigt index.
  • 11. Hur används index när ett avtal ska förlängas?
    Index är ett verktyg för löpande justeringar under avtalet. Inför en ny avtalsperiod är det viktigt att se över sin grundkalkyl för uppdraget för att få med förändringar som kan påverka grundpriset. Påverkas grundpriset måste det omförhandlas och justeras innan ett nytt index kan kopplas på.
  • 12. Vilka är de vanligaste misstagen när man arbetar med index?
    De vanligaste misstagen när man arbetar med index handlar ofta om missförstånd kring hur index ska användas. Ett vanligt fel är att se index som själva priset, när det i stället är ett verktyg för att justera ett redan överenskommet grundpris. Andra fallgropar är att blanda olika basmånader, välja en indexserie som inte speglar den aktuella transporten eller att använda historisk indexutveckling som underlag när ett nytt grundpris ska sättas. Även otydliga skrivningar om drivmedelstillägg kan skapa problem och leda till onödiga diskussioner. Med tydliga avtalsvillkor och rätt val av index går det i de flesta fall att undvika dessa situationer och skapa en tryggare och mer förutsägbar affär.
  • 13. Vem ansvarar för att index används rätt?
    Det gör båda parterna. Transportören behöver kunna förklara modellen och transportköparen behöver förstå hur kostnaderna förändras. När båda är överens blir affären både rättvisare och mer hållbar.

Nyheter om index

svensk-vag-skyltning.jpg.
Ny leverantör av Index från 2026

Från och med den 1 januari 2026 tar SBIX Svenska Branschindex AB över ansvaret för produktionen av ett tjugotal branschindex som tidigare levererats av Statistiska centralbyrån (SCB).

Läs mer Läs mer
SÅ Dalarna klar 113 3.png.
Säkra din affär med index och tydliga avtal

Kostnaderna i en transportaffär förändras ständigt, inte minst för drivmedel. Därför är det avgörande att avtalen innehåller tydliga skrivningar om indexreglering och drivmedelstillägg (DMT).

Läs mer Läs mer
Örebro 35 1.png.
Att tänka på när du väljer indexserie

Att välja rätt indexserie är en av de vanligaste frågor som kommer in till oss på Sveriges Åkeriföretag. Många upplever att det är svårt att veta vilken serie som ska användas och lika svårt att förstå vad som egentligen skiljer dem åt. Det är helt naturligt.

Läs mer Läs mer
antecknar under möte.
Vikten av ett drivmedelstillägg i transportaffären

Drivmedelskostnaderna är en av de mest snabbrörliga kostnadsposterna i en transportaffär och utvecklingen framåt pekar på fortsatt stora svängningar. Med införandet av EU:s nya utsläppshandel (ETS2) från 2028 väntas priserna på fossila drivmedel öka betydligt.

Läs mer Läs mer
penna-tangentbord.jpg.
Baspris och basmånad – grunden för en korrekt indexreglering

När ett avtal ska indexregleras är baspris och basmånad helt avgörande för att resultatet ska bli rätt. Trots det är detta ett av de vanligaste områdena där det blir fel.

Läs mer Läs mer
iStock-689706610.jpg.
ETS 2 införs 2027 – nytt handelssystem för utsläpp inom transportsektorn

EU inför ett nytt system för handel med utsläppsrätter, EU ETS 2, som omfattar bland annat byggnader och vägtransporter. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser genom att sätta ett pris på koldioxid.

Läs mer Läs mer

Aktuella nyheter

iStock-866728938.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-06-03

Regler för studentflak – kör säkert på studentdagen

Snart är vårterminen slut och många av våra ungdomar tar studenten och kliver ut i arbetslivet. Studenten innebär många gånger sång på studentflak runt om i landet och många av våra medlemsföretag har fått förfrågningar om att köra. Var gärna med och bidra till studenternas dag men tänk på vilka regler som gäller.Studentflak är en uppskattad tradition och en viktig del av många ungdomars studentfirande. För att färden ska bli både säker och laglig finns det särskilda regler som gäller för transport av passagerare på flak och släp. Här har vi samlat det viktigaste att tänka på.Vid tillfällig färd på flak eller släp gällerÅkning vid studentfirande måste ske i direkt anslutning till själva arrangemanget.Man får endast ta med passagerare i ett sådant antal, eller placera dem på ett sådant sätt, att fara inte kan uppstå.Hållfasta skyddsräcken ska finnas, höjden bör vara minst 110 cm. Säten eller bänkar ska sitta fast.Utrymme för passagerare får inte ha farliga ojämnheter, utskjutande delar eller skarpa kanter som kan öka risken för skador på passagerarna.Passagerarna ska kunna kontakta föraren direkt genom ett tillförlitligt kommunikationssystem ifall någonting händer. Om mobiltelefon används måste samtal vara uppkopplat under hela färden.Fordonet får inte köra fortare än 20 km/tim. Det får endast köra på vägar där hastighetsbegränsningen är högst 70 km/tim.Föraren ska ha fyllt 21 och ha körkort med rätt behörighet sedan två år. Om traktor med släp ska framföras i liknande sammanhang måste föraren lägst ha behörighet B och uppfylla de tidigare nämnda kraven.Vid färd på släp måste sammankopplingen till dragfordonet vara säker. Man får bara ha ett släp och det måste vara så stabilt att det inte riskerar välta.Se över eventuella regler med miljözoner i aktuella städer.Polisen ska meddelasDet är viktigt att polisen känner till studentflaken och karnevalstågen, eftersom de ofta påverkar framkomligheten på vägar och gator. Det är också av största vikt att arrangemangen sker under ordnade och säkra former så att ingen kommer till skada. Polisen ska därför i förväg meddelas om färdväg och tidpunkt. Samordna detta om flera fordon är inblandade.Läs Polisens information kring studentflak.Läs Transportstyrelsens information om studentflak. 

Läs mer
SÅ JAnssons klara 24.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-05-29

Ny norsk föreskrift om lastsäkring från 1 juni 2026

Från den 1 juni 2026 träder ändringar i den norska forskrift om bruk av kjøretøy i kraft. Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan transportföretag och förare samt att införa skärpta krav på vägledning och dokumentation vid lastsäkring. Förändringarna bygger vidare på tidigare lagändringar i vegtrafikkloven § 23 och innebär att ansvaret inte längre enbart ligger på föraren, utan även på transportföretaget som utför uppdraget.En central nyhet är införandet av § 3‑2a i föreskriften, som gäller för transporter med fordon över 3 500 kg. Den innebär att transportföretaget ska säkerställa att föraren har tillräcklig information och vägledning för att kunna genomföra transporten i enlighet med regelverket. Vid transporter av gods med hög risk krävs dessutom dokumentation som beskriver hur lasten ska säkras och vilken utrustning som ska användas. Dokumentationen ska finnas tillgänglig senast vid lastning och medföras under hela transporten så att den kan visas vid kontroll.Högrisktransporter omfattar bland annat stora, tunga eller obalanserade laster – såsom betongelement, stålcoiler och kabeltrummor – samt specialtransporter enligt §§ 5‑7 till 5‑10 i föreskriften. Även § 3‑3 har justerats för att tydliggöra vilka fordon och transporter som omfattas av reglerna.Förändringarna innebär att transportföretag får ett tydligare medansvar för att möjliggöra korrekt lastsäkring, samtidigt som föraren fortsatt har det operativa ansvaret för att transporten genomförs på ett trafiksäkert sätt. Samtidigt omfattar regelverket i praktiken inte andra aktörer i transportkedjan, såsom beställare eller varuägare, vilket lämnar viktiga frågor om ansvarsfördelning obesvarade.Sveriges Åkeriföretag: tydligare vägledning krävsSveriges Åkeriföretag anser att de nya reglerna är ett steg i rätt riktning. Det är positivt att ansvaret förtydligas och att transportföretagens roll i att möjliggöra säker lastsäkring lyfts fram, samtidigt som ett alltför långtgående straffansvar inte införs.Samtidigt ser vi tydliga brister. Framför allt behöver vägledningen kring hur kraven ska tillämpas i praktiken bli betydligt mer konkret och enhetlig. I dag finns en risk att regelverket i praktiken tolkas olika vid kontroller, vilket skapar osäkerhet för företagen.Det är avgörande att regelverket utvecklas så att det inte blir våra åkeriföretag som – efter att ha blivit stoppade i kontroller – genom prejudicerande beslut i efterhand tvingas bära kostnaderna för otydliga krav. En sådan ordning skapar rättsosäkerhet och riskerar att slå särskilt hårt mot seriösa företag som vill göra rätt.Sveriges Åkeriföretag menar därför att myndigheterna behöver ta nästa steg: tydligare vägledning, ökad standardisering av dokumentation och en mer balanserad ansvarsfördelning i hela transportkedjan. Det är nödvändigt både för trafiksäkerheten och för rättvisa konkurrensvillkor.Som ett stöd i det praktiska arbetet rekommenderar vi att svenska åkeriföretag alltid har med sig Åkerihandboken eller TYA:s lastsäkringshandbok vid transporter, för att kunna visa vedertagen praxis och underlätta vid eventuella kontroller.Läs merNLF - InformationStatens vegvesen – väg, trafik och regelverkForskrift om bruk av kjøretøy (Lovdata)

Läs mer
Frame 11.png.

LAGAR & REGLER 2026-05-20

Fordonsdata avgörande för åkerinäringens konkurrenskraft

Dataförordningen kan få stor betydelse för åkerinäringens konkurrenskraft, effektivitet och möjligheter att utveckla hållbara transporter. Men för att reglerna ska få verklig effekt krävs att åkerier också får praktisk och fungerande tillgång till fordonsdata – oavsett fordonstillverkare eller systemleverantör.Det framgår i remissvaret till Finansdepartementet om den svenska implementeringen av EU:s dataförordning.Tillgång till fordons- och driftdata är i dag avgörande för transportföretagens verksamhet. Data används bland annat för ruttoptimering, energieffektivisering, serviceplanering, trafiksäkerhet och hållbarhetsrapportering. Samtidigt ökar beroendet av tillverkarnas digitala system i takt med att fordonen blir mer uppkopplade.I remissvaret lyfts flera hinder som riskerar att begränsa företagens möjligheter att använda sin data fullt ut. Det handlar bland annat om bristande standardisering, olika dataformat, begränsad realtidsåtkomst och tekniska lösningar som gör integrationer dyra och komplicerade.En central fråga är också maktbalansen mellan transportföretag och större aktörer på marknaden. Om dataåtkomst begränsas genom avtal, tekniska spärrar eller höga kostnader riskerar åkerier att hamna i ett fortsatt beroendeförhållande till fordonstillverkare och telematikleverantörer.Remissvaret betonar därför behovet av tydlig tillsyn, sektorsspecifik vägledning och ökad standardisering för fordons- och transportdata. Det behövs också regler som fungerar i praktiken för små och medelstora företag med begränsade resurser.Transportdata innehåller samtidigt känslig information om kunder, rutter och affärsupplägg. Därför är skyddet av företagshemligheter och kontrollen över hur data används avgörande för att skapa förtroende i den nya dataekonomin.Ett fungerande genomförande av dataförordningen är viktigt för att stärka åkerinäringens konkurrenskraft, innovationsförmåga och självständighet i en allt mer digital transportmarknad.

Läs mer