Frågor och svar - Grunderna i Index

2026-01-16

FÖRETAGANDE

Index är en avgörande del för en långsiktigt hållbar transportaffär. Men hur fungerar det egentligen, varför behövs det och vad är viktigt att tänka på? Här har vi samlat några frågor och svar så att både transportörer och transportköpare enkelt kan förstå grunderna och använda index på rätt sätt i sina avtal.

SÅ Index ingår i medlemskapet hos Sveriges Åkeriföretag. Verktyget hitta ni här.

Frågor och svar om Index

  • 1. Vad är SÅ Index?
    SÅ Index är ett verktyg som visar hur kostnader som ingår i en transportaffär förändras över tid. Det hjälper avtalet att "hålla jämna steg" med verkligheten. När kostnader ökar följer priset med upp, och när kostnader minskar följer priset med ner. Syftet är att skapa en stabil, förutsägbar och rättvis affär som fungerar över tid för båda parter.
  • 2. Vad är ett grundpris?
    Grundpriset är det pris som transportören och transportköparen kommer överens om när avtalet startar. Det är alltså det pris som bygger på företagets kalkyl för transportaffären och som accepterats av kunden, innan någon indexreglering sker. Grundpriset är startpriset i affären och ska spegla alla kostnader i hela uppdraget: lön, drivmedel, väntetider, fordon, administration och allt annat som påverkar kostnaden. När index sedan används är det alltid grundpriset som justeras upp eller ner.
  • 3. Varför behövs index i ett avtal?
    Kostnaderna för att utföra en transport förändras hela tiden, löner justeras, drivmedel svänger och kostnader för exempelvis däck kan bli både billigare och dyrare. Utan index måste man försöka gissa framtiden, ofta genom att lägga på extra säkerhetsmarginaler som gör avtalet dyrare än nödvändigt. Med index slipper man gissa. Transportören får täckning för verkliga kostnadsökningar och transportköparen betalar aldrig mer än nödvändigt. Det gör avtalet både tryggare och mer långsiktigt för båda parter.
  • 4. Vilka kostnader ingår i index – och vilka ingår inte?
    Index mäter ett antal utpekade kostnader som är direkt kopplade till själva transporten. I index är dessa kostnadsslag: kollektivavtalslöner med sociala kostnader, drivmedel, avskrivning, ränta, fordonsskatt, däck, reparationer samt administration och övrigt. Det innebär också att det är många delar som inte ingår eller mäts i index, till exempel löneglidning, IT-system, arbetskläder, fortbildning, nya kundkrav eller högre elpriser. Dessa delar måste räknas in i grundpriset för att transportaffären ska bli lönsam och följer då med när hela affären indexregleras.
  • 5. Är index en prishöjning?
    Nej. Index är inte en prishöjning, och inte heller en prissänkning. Det är ett neutralt verktyg som följer hur kostnaderna rör sig i verkligheten. När kostnaderna ökar blir justeringen en höjning, och när kostnaderna minskar blir justeringen en sänkning. Det är alltså inte en prisförhandling, utan en avläsning av faktiska förutsättningar.
  • 6. Vad är skillnaden mellan pris och index?
    Priset (grundpriset) bestäms när avtalet skrivs och bygger på uppdragets omfattning och företagets kalkyl. Index används först efter att priset är satt och hjälper priset att följa med i kostnadsutvecklingen. Pris och index är två helt olika saker. Priset är affären, index är justeringsregeln.
  • 7. Hur ofta bör man justera priset med index?
    Hur ofta en indexjustering bör ske är en överenskommelse i affären. Det kan vara månadsvis, kvartalsvis eller en annan överenskommelse. Att läsa av index regelbundet gör det lättare att följa den verkliga kostnadsutvecklingen. Viktigt är man är kommer överens om hur avläsningen ska ske, vilken indexserie, hur ofta och att man använder 100 % av indexvärdet. Ju oftare desto säkrare affär.
  • 8. Vad är en basmånad – och varför spelar den så stor roll?
    Basmånaden är den månad då avtalet startar. Den fungerar som en "nollpunkt" för alla indexjusteringar och där grundpriset ligger som bas. Alla framtida indexavläsningar jämförs med basmånaden. Om man blandar olika basmånader, eller använder en basmånad som inte hör ihop med grundpriset, blir resultatet missvisande. Därför ska baspris + basmånad alltid sitta ihop.
  • 9. Måste man välja en indexserie?
    Ja. Det finns olika indexserier för olika typer av transportuppdrag. Man väljer den serie som bäst motsvarar sitt uppdrags kostnadsstruktur. För att hitta rätt indexserie måste du jämföra kostnadsandelarna i din grundkalkyl med andelarna i indexserierna. Den indexserie som bäst stämmer överens är rätt för uppdraget.
  • 10. Vad är DMT (Drivmedelstillägg)?
    Eftersom drivmedelspriser kan förändras snabbt behövs ibland en separat avläsning för just dessa kostnader. Det är här drivmedelstillägget, DMT, kommer in. DMT följer enbart drivmedelspriserna och kompletterar index, som är mer långsiktigt. Det är viktigt att DMT är tydligt beskrivet så att det inte blandas ihop med indexregleringen. Det är även viktigt att DMT justeras mot en korrekt vald indexserie och att man läser av det mot samma basmånad som övrigt index.
  • 11. Hur används index när ett avtal ska förlängas?
    Index är ett verktyg för löpande justeringar under avtalet. Inför en ny avtalsperiod är det viktigt att se över sin grundkalkyl för uppdraget för att få med förändringar som kan påverka grundpriset. Påverkas grundpriset måste det omförhandlas och justeras innan ett nytt index kan kopplas på.
  • 12. Vilka är de vanligaste misstagen när man arbetar med index?
    De vanligaste misstagen när man arbetar med index handlar ofta om missförstånd kring hur index ska användas. Ett vanligt fel är att se index som själva priset, när det i stället är ett verktyg för att justera ett redan överenskommet grundpris. Andra fallgropar är att blanda olika basmånader, välja en indexserie som inte speglar den aktuella transporten eller att använda historisk indexutveckling som underlag när ett nytt grundpris ska sättas. Även otydliga skrivningar om drivmedelstillägg kan skapa problem och leda till onödiga diskussioner. Med tydliga avtalsvillkor och rätt val av index går det i de flesta fall att undvika dessa situationer och skapa en tryggare och mer förutsägbar affär.
  • 13. Vem ansvarar för att index används rätt?
    Det gör båda parterna. Transportören behöver kunna förklara modellen och transportköparen behöver förstå hur kostnaderna förändras. När båda är överens blir affären både rättvisare och mer hållbar.

Nyheter om index

svensk-vag-skyltning.jpg.
Ny leverantör av Index från 2026

Från och med den 1 januari 2026 tar SBIX Svenska Branschindex AB över ansvaret för produktionen av ett tjugotal branschindex som tidigare levererats av Statistiska centralbyrån (SCB).

Läs mer Läs mer
SÅ Dalarna klar 113 3.png.
Säkra din affär med index och tydliga avtal

Kostnaderna i en transportaffär förändras ständigt, inte minst för drivmedel. Därför är det avgörande att avtalen innehåller tydliga skrivningar om indexreglering och drivmedelstillägg (DMT).

Läs mer Läs mer
Örebro 35 1.png.
Att tänka på när du väljer indexserie

Att välja rätt indexserie är en av de vanligaste frågor som kommer in till oss på Sveriges Åkeriföretag. Många upplever att det är svårt att veta vilken serie som ska användas och lika svårt att förstå vad som egentligen skiljer dem åt. Det är helt naturligt.

Läs mer Läs mer
antecknar under möte.
Vikten av ett drivmedelstillägg i transportaffären

Drivmedelskostnaderna är en av de mest snabbrörliga kostnadsposterna i en transportaffär och utvecklingen framåt pekar på fortsatt stora svängningar. Med införandet av EU:s nya utsläppshandel (ETS2) från 2028 väntas priserna på fossila drivmedel öka betydligt.

Läs mer Läs mer
penna-tangentbord.jpg.
Baspris och basmånad – grunden för en korrekt indexreglering

När ett avtal ska indexregleras är baspris och basmånad helt avgörande för att resultatet ska bli rätt. Trots det är detta ett av de vanligaste områdena där det blir fel.

Läs mer Läs mer
iStock-689706610.jpg.
ETS 2 införs 2027 – nytt handelssystem för utsläpp inom transportsektorn

EU inför ett nytt system för handel med utsläppsrätter, EU ETS 2, som omfattar bland annat byggnader och vägtransporter. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser genom att sätta ett pris på koldioxid.

Läs mer Läs mer

Aktuella nyheter

header_färdskrivare.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-06-26

Skärpta regler för manipulation och missbruk av färdskrivare

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler mot manipulation och missbruk av vägfordons färdskrivare. Det fanns ett brett stöd bland remissinstanserna, där vi ingick, om skärpta åtgärder. Vi stödjer arbetet mot osund konkurrens och att bekämpa de konkurrensfördelar fusket ger.Manipulation av färdskrivare påverkar dessutom både trafiksäkerheten och arbetsmiljön för förare. Förslaget bedöms i huvudsak stärka förutsättningarna för kontrollverksamheten.Samtidigt har vi påpekat ett antal saker:Förslaget kräver hög kompetens hos kontrollpersoner, och här är det oklart hur den nödvändiga kompetensen kommer att säkerställas och prioriteras. Det finns en risk att lagstiftningen får sämre genomslag om rätt kontrollresurser saknas eller är få.För en effektiv tillsyn är det önskvärt med kompletterande, ökade digitala stöd och analysverktyg.Lagstiftningen ställer höga krav på en rättssäker tillämpning Behov finns därför av tydliga riktlinjer och stöd. Proportionalitet och dokumentation får stor betydelse med anledning av den ökade exponeringen för straffrättsligt ingripande åtgärder som till exempel beslag, genomsökning av fordon och kroppsvisitation. Vi har i vårt remissvar betonat vikten av just rättssäkra bedömningar, för att undvika oproportionerliga beslut i situationer där överträdelser beror på misstag eller bristande kunskap.Vi följer praxisutvecklingen.Det här innebär förslagetDe föreslagna reglerna gör det möjligt att vidta kraftfulla åtgärder mot fusket med färdskrivare. Förslaget bygger på proposition 2025/26:256 och handlar bland annat om:Större befogenheter för poliser och bilinspektörer vid misstänkta överträdelser. För att utreda och lagföra manipulation, och för att omhänderta förarkort som ska återkallas, kan genomsökning av fordon och kroppsvisitation utförd av polis bli aktuellt.Skärpt straff för manipulation av färdskrivare, med böter eller fängelse i högst ett år i straffskalan. Samma straffskala gäller den som tillverkar, utvecklar, innehar, distribuerar eller överlåter utrustning som är avsedd att manipulera färdskrivare.Rätt för kontrolltjänstemän att få tillträde till enskilda områden för flygande inspektioner och andra kontroller av fordon och fordonsutrustning.Höjd sanktionsavgift om ett förarkort som erhållits genom oriktiga uppgifter eller falska handlingar används.Uppdrag till berörda myndigheter att ta fram en tillsynsstrategi med fokus på manipulation av färdskrivare.De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2026, i stället för föreslagna 1 juli.

Läs mer
anteckningsblock och dator.

LAGAR & REGLER 2026-06-22

Nytt beslut från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) om förarkameror ger vägledning för transportbranschen

Tekniska lösningar som förarkameror, trötthetsvarnare och AI-system som analyserar förarbeteenden blir allt vanligare i transportbranschen.Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har nyligen prövat ett ärende om kamerabevakning i fordon där förare inom ramen för ett pilotprojekt filmades och analyserades i syfte att upptäcka exempelvis mobilanvändning och distraktion. Syftet med användningen var att öka trafiksäkerheten, minska person- och fordonsskador samt utreda ansvars- och försäkringsfrågor kring olyckor.IMY ifrågasatte inte att bolagets syften med bevakningen var legitima, men konstaterade att den aktuella övervakningen innebar ett betydande intrång i de anställdas personliga integritet och fäste bland annat särskild vikt vid att:kameran var riktad mot föraren,bevakningen pågick under hela den tid fordonet framfördes,bevakningen skett i ett begränsat utrymme där den anställde under lång tid befunnit sig ensam framför kameran,material under vissa perioder även spelades in, ochde anställda hade begränsade möjligheter att undvika bevakningen.Bolaget bedömdes därför sakna rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen och fick en reprimand.Du hittar beslutet i sin helhet på IMY:s hemsida.Vad bör åkeriföretag tänka på?Om du överväger att införa kameror eller annan teknik som registrerar eller analyserar förarbeteenden bör du dessförinnan bedöma vilka personuppgifter som kommer behandlas och varför samt om syftet kan uppnås på ett mindre integritetskänsligt sätt. Det är också viktigt att du dokumenterar din bedömning.Du bör bland annat ställa följande frågor:Vad är syftet med tekniken?Vilka personuppgifter samlas in?Är behandlingen nödvändig för att uppnå syftet?Finns det mindre integritetskänsliga alternativ?Hur länge sparas uppgifterna?Vem får tillgång till informationen?Genom att göra dessa överväganden i ett tidigt skede minskar risken för att du investerar i lösningar som visar sig vara svåra att förena med dataskyddsreglerna.

Läs mer
färdskrivare.png.

LAGAR & REGLER 2026-07-01

Färdskrivarkraven utökas den 1 juli – detta behöver du tänka på

Från och med den 1 juli 2026 utökas reglerna om färdskrivare och omfattar internationella godstransporter med lätta lastbilar.Vi har tidigare informerat om de nya reglerna, EU´s vägledning och Transportstyrelsens information. Se vår tidigare nyhet och information.Nu vill vi påminna om några viktiga förtydliganden eftersom vi fortsatt får många frågor från medlemsföretag.Totalvikten avgör – inte den aktuella bruttoviktenEn återkommande fråga gäller om det är fordonets bruttovikt eller totalvikt som ligger till grund för reglerna.Bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare utgår från fordonets högsta tillåtna vikt, det vill säga fordonets totalvikt, inklusive eventuell släpvagn eller påhängsvagn. Det är alltså inte den vikt fordonet faktiskt har vid det enskilda transporttillfället som avgör om reglerna gäller.Varningsbilar och VTL omfattas inte av något generellt undantagVi har även fått frågor om varningsbilar och vägtransportledarfordon (VTL).Det finns inget generellt undantag för dessa fordon. Det är i stället fordonets konstruktion och användningsområde som avgör om reglerna är tillämpliga.Om ett fordon inte är konstruerat för att transportera gods, exempelvis en betongpumpsbil, omfattas det inte av bestämmelserna. Det finns även särskilda undantag för vissa fordonskategorier, såsom bärgningsfordon och sjukvårdstransporter, men dessa undantag gäller inte generellt för varningsbilar eller VTL.Det avgörande är alltså om fordonet är ett godsbärande fordon – inte om det för tillfället transporterar gods.Frågan om förtydligande av tillämpning för bland annat varningsbilar och VTL är ställd till EU. Sveriges Åkeriföretag följer utvecklingen av tillämpningen och återrapporterar så snart vi får mer vägledning från tillsynsmyndigheterna eller EU.

Läs mer