Frågor och svar - Grunderna i Index

2026-01-16

FÖRETAGANDE

Index är en avgörande del för en långsiktigt hållbar transportaffär. Men hur fungerar det egentligen, varför behövs det och vad är viktigt att tänka på? Här har vi samlat några frågor och svar så att både transportörer och transportköpare enkelt kan förstå grunderna och använda index på rätt sätt i sina avtal.

SÅ Index ingår i medlemskapet hos Sveriges Åkeriföretag. Verktyget hitta ni här.

Frågor och svar om Index

  • 1. Vad är SÅ Index?
    SÅ Index är ett verktyg som visar hur kostnader som ingår i en transportaffär förändras över tid. Det hjälper avtalet att "hålla jämna steg" med verkligheten. När kostnader ökar följer priset med upp, och när kostnader minskar följer priset med ner. Syftet är att skapa en stabil, förutsägbar och rättvis affär som fungerar över tid för båda parter.
  • 2. Vad är ett grundpris?
    Grundpriset är det pris som transportören och transportköparen kommer överens om när avtalet startar. Det är alltså det pris som bygger på företagets kalkyl för transportaffären och som accepterats av kunden, innan någon indexreglering sker. Grundpriset är startpriset i affären och ska spegla alla kostnader i hela uppdraget: lön, drivmedel, väntetider, fordon, administration och allt annat som påverkar kostnaden. När index sedan används är det alltid grundpriset som justeras upp eller ner.
  • 3. Varför behövs index i ett avtal?
    Kostnaderna för att utföra en transport förändras hela tiden, löner justeras, drivmedel svänger och kostnader för exempelvis däck kan bli både billigare och dyrare. Utan index måste man försöka gissa framtiden, ofta genom att lägga på extra säkerhetsmarginaler som gör avtalet dyrare än nödvändigt. Med index slipper man gissa. Transportören får täckning för verkliga kostnadsökningar och transportköparen betalar aldrig mer än nödvändigt. Det gör avtalet både tryggare och mer långsiktigt för båda parter.
  • 4. Vilka kostnader ingår i index – och vilka ingår inte?
    Index mäter ett antal utpekade kostnader som är direkt kopplade till själva transporten. I index är dessa kostnadsslag: kollektivavtalslöner med sociala kostnader, drivmedel, avskrivning, ränta, fordonsskatt, däck, reparationer samt administration och övrigt. Det innebär också att det är många delar som inte ingår eller mäts i index, till exempel löneglidning, IT-system, arbetskläder, fortbildning, nya kundkrav eller högre elpriser. Dessa delar måste räknas in i grundpriset för att transportaffären ska bli lönsam och följer då med när hela affären indexregleras.
  • 5. Är index en prishöjning?
    Nej. Index är inte en prishöjning, och inte heller en prissänkning. Det är ett neutralt verktyg som följer hur kostnaderna rör sig i verkligheten. När kostnaderna ökar blir justeringen en höjning, och när kostnaderna minskar blir justeringen en sänkning. Det är alltså inte en prisförhandling, utan en avläsning av faktiska förutsättningar.
  • 6. Vad är skillnaden mellan pris och index?
    Priset (grundpriset) bestäms när avtalet skrivs och bygger på uppdragets omfattning och företagets kalkyl. Index används först efter att priset är satt och hjälper priset att följa med i kostnadsutvecklingen. Pris och index är två helt olika saker. Priset är affären, index är justeringsregeln.
  • 7. Hur ofta bör man justera priset med index?
    Hur ofta en indexjustering bör ske är en överenskommelse i affären. Det kan vara månadsvis, kvartalsvis eller en annan överenskommelse. Att läsa av index regelbundet gör det lättare att följa den verkliga kostnadsutvecklingen. Viktigt är man är kommer överens om hur avläsningen ska ske, vilken indexserie, hur ofta och att man använder 100 % av indexvärdet. Ju oftare desto säkrare affär.
  • 8. Vad är en basmånad – och varför spelar den så stor roll?
    Basmånaden är den månad då avtalet startar. Den fungerar som en "nollpunkt" för alla indexjusteringar och där grundpriset ligger som bas. Alla framtida indexavläsningar jämförs med basmånaden. Om man blandar olika basmånader, eller använder en basmånad som inte hör ihop med grundpriset, blir resultatet missvisande. Därför ska baspris + basmånad alltid sitta ihop.
  • 9. Måste man välja en indexserie?
    Ja. Det finns olika indexserier för olika typer av transportuppdrag. Man väljer den serie som bäst motsvarar sitt uppdrags kostnadsstruktur. För att hitta rätt indexserie måste du jämföra kostnadsandelarna i din grundkalkyl med andelarna i indexserierna. Den indexserie som bäst stämmer överens är rätt för uppdraget.
  • 10. Vad är DMT (Drivmedelstillägg)?
    Eftersom drivmedelspriser kan förändras snabbt behövs ibland en separat avläsning för just dessa kostnader. Det är här drivmedelstillägget, DMT, kommer in. DMT följer enbart drivmedelspriserna och kompletterar index, som är mer långsiktigt. Det är viktigt att DMT är tydligt beskrivet så att det inte blandas ihop med indexregleringen. Det är även viktigt att DMT justeras mot en korrekt vald indexserie och att man läser av det mot samma basmånad som övrigt index.
  • 11. Hur används index när ett avtal ska förlängas?
    Index är ett verktyg för löpande justeringar under avtalet. Inför en ny avtalsperiod är det viktigt att se över sin grundkalkyl för uppdraget för att få med förändringar som kan påverka grundpriset. Påverkas grundpriset måste det omförhandlas och justeras innan ett nytt index kan kopplas på.
  • 12. Vilka är de vanligaste misstagen när man arbetar med index?
    De vanligaste misstagen när man arbetar med index handlar ofta om missförstånd kring hur index ska användas. Ett vanligt fel är att se index som själva priset, när det i stället är ett verktyg för att justera ett redan överenskommet grundpris. Andra fallgropar är att blanda olika basmånader, välja en indexserie som inte speglar den aktuella transporten eller att använda historisk indexutveckling som underlag när ett nytt grundpris ska sättas. Även otydliga skrivningar om drivmedelstillägg kan skapa problem och leda till onödiga diskussioner. Med tydliga avtalsvillkor och rätt val av index går det i de flesta fall att undvika dessa situationer och skapa en tryggare och mer förutsägbar affär.
  • 13. Vem ansvarar för att index används rätt?
    Det gör båda parterna. Transportören behöver kunna förklara modellen och transportköparen behöver förstå hur kostnaderna förändras. När båda är överens blir affären både rättvisare och mer hållbar.

Nyheter om index

svensk-vag-skyltning.jpg.
Ny leverantör av Index från 2026

Från och med den 1 januari 2026 tar SBIX Svenska Branschindex AB över ansvaret för produktionen av ett tjugotal branschindex som tidigare levererats av Statistiska centralbyrån (SCB).

Läs mer Läs mer
SÅ Dalarna klar 113 3.png.
Säkra din affär med index och tydliga avtal

Kostnaderna i en transportaffär förändras ständigt, inte minst för drivmedel. Därför är det avgörande att avtalen innehåller tydliga skrivningar om indexreglering och drivmedelstillägg (DMT).

Läs mer Läs mer
Örebro 35 1.png.
Att tänka på när du väljer indexserie

Att välja rätt indexserie är en av de vanligaste frågor som kommer in till oss på Sveriges Åkeriföretag. Många upplever att det är svårt att veta vilken serie som ska användas och lika svårt att förstå vad som egentligen skiljer dem åt. Det är helt naturligt.

Läs mer Läs mer
antecknar under möte.
Vikten av ett drivmedelstillägg i transportaffären

Drivmedelskostnaderna är en av de mest snabbrörliga kostnadsposterna i en transportaffär och utvecklingen framåt pekar på fortsatt stora svängningar. Med införandet av EU:s nya utsläppshandel (ETS2) från 2028 väntas priserna på fossila drivmedel öka betydligt.

Läs mer Läs mer
penna-tangentbord.jpg.
Baspris och basmånad – grunden för en korrekt indexreglering

När ett avtal ska indexregleras är baspris och basmånad helt avgörande för att resultatet ska bli rätt. Trots det är detta ett av de vanligaste områdena där det blir fel.

Läs mer Läs mer
iStock-689706610.jpg.
ETS 2 införs 2027 – nytt handelssystem för utsläpp inom transportsektorn

EU inför ett nytt system för handel med utsläppsrätter, EU ETS 2, som omfattar bland annat byggnader och vägtransporter. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser genom att sätta ett pris på koldioxid.

Läs mer Läs mer

Aktuella nyheter

iStock-1448196572.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-06-10

Vårt påverkansarbete ger resultat

Regeringen har beslutat att ändra trafikförordningen så att bärgning med särskild bärgningsanordning, så kallad bärgningsboggi, får ske i hastigheter upp till 40 km/h. Den nya regleringen träder i kraft den 1 december 2026 och innebär bättre förutsättningar för snabbare och säkrare bärgningar, inte minst på motorvägar.Beslutet är välkommet och följer ett långvarigt påverkansarbete som skett både genom hemställan, remissvar och dialog med beslutsfattare.

Läs mer
sverigesakeriforetag-flaggor.jpg.

POLITIK 2026-06-02

14 rekommendationer till landets kommuner

Mycket av det som avgör åkerinäringens vardag beslutas lokalt – i upphandlingar, i planeringen av vägnätet och i dimensioneringen av utbildningar. Därför riktar vi 14 konkreta rekommendationer till landets kommuner, samlade inom fyra områden som tillsammans stärker arbetstillfällen, tillväxt och försörjningsberedskap lokalt.Rekommendationerna är en del av Vägvalet och spänner över hela det kommunala ansvaret för transporter, från offentliga upphandlingar och bärighet till vinterväghållning och utbildning. Gemensamt för dem är behovet av långsiktighet: när politiken ger förutsägbara spelregler som tar hänsyn till näringens konkurrenskraft kan åkerinäringen fortsätta bidra med samhällsnytta.Klimatomställning och konkurrenskraftVärdera minskad klimatpåverkan, schyssta arbetsvillkor och trafiksäkerhet högre än enbart lägsta pris vid offentliga transportupphandlingar, t.ex. genom krav på Fair Transport-certifierade transportleverantörerStärk uppföljningen av klimat- och hållbarhetskrav vid upphandlingarSäkerställ elnätsförstärkningar i rätt tid och på rätt platserFörenkla och påskynda tillståndsprocesser för laddstationerEn tillgänglig infrastrukturÖppna fler sammanhängande vägstråk för BK1 och BK4 och för längre fordonskombinationerSäkerställ att hamnar, terminaler, industrier, skogs-, bygg- och exportföretag har vägar som klarar BK1, BK4 och högkapacitetstransporterTänk intermodalt: lastbil, tåg och sjöfart som ett sammanhängande systemEtt tryggt och tillförlitligt vägsystemPrioritera snöröjning, halkbekämpning och framkomlighet – särskilt för tunga fordon som bär samhällets försörjningskedjorSäkerställ att resurser för vinterväghållning används mer effektivt, så att de gör mer verkan på vägarna i rätt tidPlanera för en ökning av citynära omlastningsplatser, fordonsparkeringar och trygga uppställningsytorPlanera för en ökning av rastplatser längs vägnätetUtbildningspolitik som leder till jobbSäkerställ en tillräcklig dimensionering av platser på gymnasiala fordonsprogrammet och för en nära dialog med berörda branscher om faktiska framtida behovPrioritera samverkan med det omgivande samhället genom ökat deltagande och engagemang i programråd, yrkesråd (vux) och utbildningsråd (AUB)Förbättra kommunernas regionala samverkan för att tillgodose att efterfrågade utbildningar på yrkesvux inom fordonsområdet skapas och fullföljsLokala beslut med nationell betydelseÅkerinäringen är ett blodomlopp för svensk ekonomi och en förutsättning för att vardag, välfärd och försörjning ska fungera. Men näringens möjligheter att leverera avgörs till stor del av besluten som fattas närmast verksamheten – i kommunhuset, i den lokala upphandlingen och i planeringen av vägnätet. Med de här 14 rekommendationerna vill vi ge landets kommuner ett konkret underlag för beslut som gör skillnad både lokalt och nationellt: för jobben, för klimatomställningen och för ett robust transportsystem som håller hela året.

Läs mer
APL_akerinaringen_Lindstroms_Transport.png.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-04

APL öppnar dörren till åkerinäringen

För Lindströms Transport har arbetsplatsförlagt lärande blivit en naturlig del av verksamheten och en viktig satsning för framtidens kompetensförsörjning. Genom att ta emot elever får företaget både möjlighet att visa upp näringen och att tidigt knyta kontakt med framtida medarbetare.– Målet i grunden med APL är att rekrytera. Kan vi få eleverna att trivas hos oss under APL-perioden ökar chansen till att de stannar kvar i branschen, säger Andreas Lindström, vd på Lindströms Transport.Arbetsplatsförlagt lärande är en del av yrkesutbildningen där eleverna får möjlighet att genomföra en del av sin utbildning på en arbetsplats. För åkerinäringen innebär det en chans att bidra till utbildningen samtidigt som branschen blir mer synlig för framtida förare.Lindströms Transport tar främst emot elever inom distributionstrafik, där upplägget både anpassas efter utbildning och elevens inriktning.– Eleverna kommer ofta ut i trafiken ganska snabbt, men det sker alltid strukturerat och med en tydlig handledare kopplad till eleven, säger Andreas Lindström. Lindströms Transport. Foto: Sebastian Brännvall. Struktur och förberedelserEn viktig del i arbetet är att skapa rätt förutsättningar redan innan APL-perioden startar. Eleverna får ofta komma på besök i verksamheten för att träffa handledare och få en bild av hur arbetet fungerar. Handledarrollen är central för att APL ska fungera i praktiken.– Det handlar om att skapa trygghet från start. Eleven ska veta vem som ansvarar för vad och även kunna få en uppfattning om hur dagarna kommer att se ut, säger han.En bra handledare behöver vara pedagogisk, lugn och ha god social kompetens. Det är egenskaper som är avgörande för att eleven ska lyckas, även om det inte alltid är självklart i en stressig vardag. Samtidigt finns utmaningar i rollen, inte minst i en vardag med högt tempo där det krävs att handledaren ger eleven fullt fokus och kan lägga undan andra arbetsuppgifter under handledningstillfällena. Lindströms Transport. Foto: Sebastian Brännvall. Viktig väg in i yrketAPL ger eleverna en konkret inblick i ett yrke som annars kan vara svårt att förstå fullt ut från skolbänken. Samtidigt får företagen möjlighet att bidra till och påverka framtidens kompetensförsörjning.– Nyfikenhet och engagemang kommer man långt med i den här branschen. Det är ett yrke där man lär sig hela tiden, säger Andreas Lindström.Arbetet med kompetensförsörjning och APL är en viktig del i att säkra tillgången på framtida förare och medarbetare i åkerinäringen. Samtidigt kan APL bidra till utveckling även internt i företagen, där elevernas perspektiv blir en del av det löpande förbättringsarbetet.– Vi lyssnar hela tiden på de infallsvinklar som kommer in. Det hjälper oss att utveckla arbetssätt och tänka nytt.Avgörande för näringens kompetensförsörjningBehovet av APL-platser är stort och bedöms växa ytterligare framöver och färre praktikplatser skulle få konsekvenser för hela näringens kompetensförsörjning. Enligt Andreas behöver fler åkeriföretag ta en aktiv roll i utbildningskedjan och vi skulle riskera en större brist på förare om det skulle finnas färre APL-platser. Lindströms Transport. Foto: Sebastian Brännvall.

Läs mer