Ny utlysning: Högre stöd för laddning vid lastning och lossning

- Åkerinäringens brans...
- Nyheter inom åkerinä...
- Ny utlysning: Högre...
2026-03-03
DRIVMEDEL
Energimyndigheten har öppnat en ny utlysning för stöd till byggnation av laddinfrastruktur för tunga fordon vid lastning och lossning.
Detta krävs för att få stöd
Bland nyheterna finns att effektkravet per laddningspunkt sänks till 150 kW och att även ellager nu kan inkluderas i ansökan. Samtliga projekt kan beviljas upp till 50 procent i stöd. Utlysningen sker i konkurrens, där de projekt som erbjuder mest effekt per investerad krona kommer att prioriteras. Stödet går att söka till och med den 5 maj 2026.
Energimyndigheten arrangerar även två digitala informationsmöten om utlysningen den 17 mars och den 26 mars för den som vill veta mer om förutsättningar och ansökningsprocess.
Om regeringen beslutar om en ny förordning för stödgivningen (KN2025/01701) planerar Energimyndigheten dessutom att senare under året öppna upp en utlysning där även helt icke-publik laddning för tunga fordon kan komma att omfattas.
Läs mer om utlysningenAktuella nyheter

LAGAR & REGLER 2026-10-27
Ökat politiskt tryck på att skjuta upp ETS2 – ännu inga nya beslutFlera EU-länder vill skjuta upp eller förändra det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som ska omfatta bland annat vägtransporter. Frågan har fått ökad politisk uppmärksamhet och även inom Europaparlamentet höjs röster för förändringar. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för systemet och något beslut om ytterligare uppskjutande har inte fattats. Enligt nuvarande tidplan ska ETS2 börja tillämpas fullt ut 2028.ETS2 är EU:s nya system för handel med utsläppsrätter för bland annat vägtransporter, uppvärmning av byggnader och vissa mindre industrisektorer. Systemet innebär att leverantörer av fossila drivmedel måste köpa utsläppsrätter för de koldioxidutsläpp som drivmedlen ger upphov till. Kostnaden väntas föras vidare till kunderna genom högre drivmedelspriser.Systemet skulle ursprungligen införas 2027, men starten har redan skjutits upp till 2028. Under hösten har diskussionen om ytterligare förändringar intensifierats, framför allt mot bakgrund av oro för stigande energi- och drivmedelskostnader.Flera medlemsländer vill se förändringarVid Europeiska rådets möte den 15–16 oktober drev bland andra Polen och Italien frågan om att skjuta upp ETS2. Även Tjeckien, Ungern, Slovakien och Grekland har uttryckt stöd för ett senare införande, medan Estland vill avskaffa systemet helt.Länderna pekar framför allt på risken för högre kostnader för hushåll och företag. Förespråkarna för ett uppskjutande menar att mer tid skulle ge bättre förutsättningar för investeringar i fossilfria alternativ och för stödåtgärder som kan mildra de ekonomiska konsekvenserna.Samtidigt motsätter sig flera medlemsländer, däribland Sverige, Danmark och Finland, ytterligare förseningar. De framhåller betydelsen av långsiktiga och förutsägbara spelregler för klimatomställningen och företagens investeringar.EU:s stats- och regeringschefer enades inte om något nytt uppskjutande vid oktobermötet. Däremot uppmanades EU-kommissionen att uppdatera sin analys av konsekvenserna av ETS2 och de åtgärder som ska motverka alltför stora prisökningar.Delade meningar i EuropaparlamentetÄven inom Europaparlamentet finns olika uppfattningar om ETS2:s framtid.Företrädare för den konservativa partigruppen EPP har efterfrågat förändringar av systemet, och flera nationella delegationer inom gruppen vill gå längre och avskaffa ETS2. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för att behålla systemet inom bland annat Socialdemokraterna, De gröna och den liberala partigruppen Renew.Den 22 oktober röstade Europaparlamentet för att skjuta upp vissa krav i EU metanlagstiftning med tre år, i stället för det år som kommissionen föreslagit. Omröstningen visar att det finns politiskt stöd för att senarelägga vissa klimatrelaterade regler, men den gäller en annan lagstiftning och innebär inte någon förändring av ETS2.Trots det ökade politiska trycket finns ännu inget beslut om att skjuta upp ETS2 ytterligare. Enligt nuvarande regler ska systemet börja tillämpas fullt ut 2028, medan auktioneringen av utsläppsrätter planeras att inledas under 2027. Det återstår att se om de pågående diskussionerna leder till några förändringar.Vad innebär ETS2 för åkeriföretagen?För åkerinäringen är ETS2 framför allt en fråga om framtida drivmedelskostnader. Systemet innebär inte att åkeriföretagen själva ska köpa utsläppsrätter. Skyldigheten ligger i stället hos drivmedelsleverantörerna, som förväntas föra kostnaden vidare genom drivmedelspriserna.Hur stor påverkan blir beror bland annat på priset på utsläppsrätter och hur kostnaderna förs vidare till marknaden.För dig som åkeriföretagare innebär det ytterligare en faktor att ta hänsyn till i långsiktiga affärsavtal, transportpriser och investeringsbeslut.Nuvarande tidplan ligger fastEU har också beslutat om förändringar i systemets marknadsstabilitetsreserv för att minska risken för kraftiga prisökningar på utsläppsrätter.Diskussionerna om ETS2 väntas fortsätta inom EU institutioner. Vi följer utvecklingen och dess möjliga konsekvenser för åkerinäringens kostnader, konkurrenskraft och klimatomställning.

INFRASTRUKTUR 2026-11-11
Skärpta vinterkrav i Sverige – detta gäller för tunga fordonVintern ställer särskilda krav på tunga transporter. För att säkerställa trafiksäkerheten och framkomligheten är det viktigt att både svenska och utländska transportföretag känner till vilka regler som gäller för vinterdäck, viktfördelning och vinterutrustning. Vi vill därför uppmärksamma er på de regler som gäller i Sverige och på några viktiga skillnader för transporter som även går till Norge.Vinterdäckskrav i Sverige – 10 november till 10 aprilUnder perioden 10 november–10 april måste tunga lastbilar och tillkopplade släp ha vinterdäck eller likvärdig utrustning, oavsett väglag. Reglerna gäller även utlandsregistrerade fordon.Driv- och framaxlar: Däck märkta med alptopp/snöflinga (3PMSF), POR eller dubbdäck.Övriga axlar och släp: Även däck märkta med M+S är tillåtna.Mönsterdjup: Minst 5 mm på lastbilen och 1,6 mm på tillkopplade släp.Läs mer hos Transportstyrelsen – vinterdäck.Särskilda viktkrav för tvåaxlade dragbilar och trailersUnder samma period gäller särskilda regler för tunga tvåaxlade lastbilar med en drivande axel och tillkopplat släp, exempelvis dragbilar med påhängsvagn.Minst ett av följande krav måste uppfyllas:Minst 25 procent av fordonstågets sammanlagda bruttovikt ska belasta den drivande axeln.Släpets eller släpens sammanlagda bruttovikt får inte överstiga 1,5 gånger lastbilens bruttovikt.Det räcker att uppfylla ett av alternativen. Reglerna innebär att lastens placering och viktfördelning behöver kontrolleras särskilt noggrant inför transporter som sker vintertid.Läs mer hos Transportstyrelsen – särskilda viktbestämmelser.Kör du även i Norge?Norge har särskilda vinterkrav som skiljer sig från de svenska.Vinterdäck krävs normalt 15 november–31 mars på tunga fordon och släp över 3 500 kg.Minsta mönsterdjup är 5 mm på både lastbil och släp från 1 november till första söndagen efter annandag påsk. I Nordland, Troms och Finnmark gäller perioden 16 oktober–30 april.Snökedjor måste medföras under perioden med krav på 5 mm mönsterdjup. För vanliga fordonskombinationer krävs normalt fem eller sju kedjor beroende på hjulkonfiguration.Läs mer hos Statens vegvesen – regler för tunga fordon och regler för snökedjor.

DRIVMEDEL 2026-11-17
Vänta inte på nästa indexjustering – förbered dig på höjd dieselskattDen 1 december upphör den tillfälliga skattesänkningen på diesel. Det innebär en skattehöjning motsvarande cirka tre kronor per liter inklusive moms. Hur mycket dieselpriset faktiskt förändras beror på utvecklingen på drivmedelsmarknaden. Vi uppmanar därför dig som åkeriföretagen att redan nu se över dina kostnader och föra dialog med dina kunder. Den 25 november håller vi ett lunchwebbinarium där vi går igenom förändringen och svarar på frågor. Den tillfälliga skattesänkningen på diesel upphör den 30 november. Om övriga prisfaktorer förblir oförändrade skulle skattehöjningen, med dagens prisnivå, innebära en ökning av dieselpriset med omkring 15 procent. Det faktiska priset påverkas dock även av bland annat världsmarknadspriset på olja och valutakurser. Dieselpriset kan därför utvecklas både uppåt och nedåt. Se över kostnaderna och prata med dina kunder För dig som åkeriföretagare är det viktigt att redan nu räkna på hur förändringen kan påverka verksamhetens kostnader. Vi rekommenderar att du ser över dina transportavtal och inleder en dialog med dina kunder om hur eventuella kostnadsökningar ska hanteras. Nästa ordinarie indexjustering efter skattehöjningen sker först den 25 december. Det innebär att företag som enbart förlitar sig på den ordinarie justeringen kan behöva hantera ökade drivmedelskostnader under 25 dagar innan de kan kompenseras genom index, beroende på hur avtalen är utformade. För företag som behöver justera sina drivmedelskostnader oftare finns möjlighet att använda den veckovisa drivmedelsjusteringen via SÅ Index. Kontrollera vad som gäller i dina avtal och kom överens med kunden om eventuella förändringar. Du hittar veckomallen på transportindex.se eller genom att vara inloggad på akeri.seLunchwebbinarium den 25 november – ställ dina frågor Den 25 november håller vi ett lunchwebbinarium där vi går igenom vad skattehöjningen innebär, hur den kan påverka dina kostnader och vad du som företagare behöver tänka på. Du får också möjlighet att ställa frågor och få vägledning kring hur du kan förbereda din verksamhet.