Ny leverantör av branschindex från 2026

2025-11-20

FÖRETAGANDE

Från och med den 1 januari 2026 tar SBIX Svenska Branschindex AB över ansvaret för produktionen av ett tjugotal branschindex som tidigare levererats av Statistiska centralbyrån (SCB). Övergången sker i nära samarbete mellan SCB och SBIX för att säkerställa att indexen även fortsättningsvis håller hög kvalitet och är tillgängliga för alla användare.

Bakgrunden är att SCB, efter en intern översyn, har beslutat att avveckla sin roll som producent av vissa avgiftsfinansierade index. För att garantera att indexen fortsatt finns tillgängliga och håller hög kvalitet har Sydsvenska Industri- och Handelskammaren bildat dotterbolaget SBIX för att ta över uppdraget.

Stefan Pettersson, vd för SBIX, ser fram emot att bygga vidare på SCB:s arbete och utveckla verksamheten i takt med branschernas behov.

– Vårt mål är att skapa kontinuitet och trygghet för de många aktörer som är beroende av dessa index i sina avtal, säger Stefan Pettersson, vd för SBIX.

Arbetet med att skapa strukturer för de olika branschindexen pågår och bygger på statistisk expertis och nära dialog med användarna.

Sveriges Åkeriföretag: “En sömlös övergång för användarna”

Sveriges Åkeriföretag har varit drivit processen sedan SCB:s besked och varit delaktiga i dialogen kring branschens behov.

– Vi har arbetat länge för att säkerställa en bra och trygg lösning när SCB lämnar över ansvaret. Vi känner oss väldigt trygga med SBIX som leverantör och bedömer att övergången blir helt sömlös – användarna kommer inte att märka någon skillnad. Det här är en stabil och långsiktig lösning för alla som använder branschindex i sina avtal, säger Ulric, Samhällspolitisk Chef på Sveriges Åkeriföretag.

De första indexen kommer att publiceras efter årsskiftet, och SBIX arbetar för att göra övergången så smidig som möjligt för användarna.

Läs mer om SBIX:s arbete på deras webbplats: sbix.se

Kompletterande information

Bakgrund

I februari 2023 beslutade Statistiska centralbyrån (SCB) att avveckla sin roll som producent av vissa avgiftsfinansierade index. Beslutet kom efter en intern översyn där SCB bedömde att uppdragsverksamheten inte längre ingår i myndighetens prioriterade områden. SCB meddelade att de kommer fortsätta att producera de berörda indexen fram till och med den 31 december 2025.

Förfrågan om att ta över ansvaret att leverera index kom sedan till Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, som i sin tur startade dotterbolaget SBIX Svenska Branschindex AB.


Vilka är Sydsvenska Handelskammaren?

Sydsvenska Industri- och Handelskammaren är en privat och politiskt oberoende näringslivsorganisation som arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft i södra Sverige. Genom att driva viktiga näringslivsfrågor, erbjuda rådgivning, utbildningar och skapa nätverk bidrar Handelskammaren till bättre företagsvillkor, ökad handel och långsiktig tillväxt i regionen. Organisationen har omkring 2 500 medlemsföretag och är verksam i Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronobergs och södra Hallands län.

Handelskammaren bildade år 2025 dotterbolaget SBIX Svenska Branschindex AB.

Läs mer om Handelskammaren på deras hemsida: https://handelskammaren.com/

Vilka är SBIX Svenska Branschindex?

SBIX Svenska Branschindex AB (SBIX) är en oberoende producent av skräddarsydd statistik med syfte att användas för prisreglering i avtal samt för prognoser och konjunkturbedömningar. De kommer vid årsskiftet 2026 börja leverera index till över 20 olika branscher.

Läs mer om SBIX här: https://sbix.se/om-svenska-branschindex/

Vad händer framåt?

Från och med 1 januari 2026 tar SBIX över produktionen av de index som SCB tidigare hanterat. Överlämningen sker i nära samarbete mellan SCB och SBIX för att säkerställa en sömlös övergång utan störningar för användarna.

SBIX kommer att tillhandahålla befintliga branschindex, erbjuda vägledning kring indexteori och prisregleringsklausuler samt utveckla nya index där behov finns. Målet är att fortsätta säkerställa hög kvalitet och relevans för de tusentals användare som förlitar sig på indexen i sina verksamheter.

Läs mer om vilka index SBIX levererar här:
https://sbix.se/vara-index/

Vilka index tar SBIX över?

Anläggningsmaskinindex, Avfallsindex för förbränning, Avfallsindex (gällande insamling av hushållsavfall, slamsugning samt specialfordon), Bergmaterialindex, Bevakningsindex, CBG-index, El-index för busstrafik, Entreprenadindex, Faktorprisindex för elnätföretag, Fastighetsförvaltningsindex, Fastighetsserviceindex, HVO-index, Konsultindex, K21, Lastbilstransportindex (T08), LBG-index, Naturgasindex, RME-index fd. Rapsoljeindex, RME-index vid pump, Saneringsindex, Skogsmaskinindex, Städindex, Tvätt- och textilserviceindex, Verkstadsprisindex.

Läs mer om varje index här:
https://sbix.se/vara-index/

Aktuella nyheter

SÅ JAnssons klara 24.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-05-29

Ny norsk föreskrift om lastsäkring från 1 juni 2026

Från den 1 juni 2026 träder ändringar i den norska forskrift om bruk av kjøretøy i kraft. Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan transportföretag och förare samt att införa skärpta krav på vägledning och dokumentation vid lastsäkring. Förändringarna bygger vidare på tidigare lagändringar i vegtrafikkloven § 23 och innebär att ansvaret inte längre enbart ligger på föraren, utan även på transportföretaget som utför uppdraget.En central nyhet är införandet av § 3‑2a i föreskriften, som gäller för transporter med fordon över 3 500 kg. Den innebär att transportföretaget ska säkerställa att föraren har tillräcklig information och vägledning för att kunna genomföra transporten i enlighet med regelverket. Vid transporter av gods med hög risk krävs dessutom dokumentation som beskriver hur lasten ska säkras och vilken utrustning som ska användas. Dokumentationen ska finnas tillgänglig senast vid lastning och medföras under hela transporten så att den kan visas vid kontroll.Högrisktransporter omfattar bland annat stora, tunga eller obalanserade laster – såsom betongelement, stålcoiler och kabeltrummor – samt specialtransporter enligt §§ 5‑7 till 5‑10 i föreskriften. Även § 3‑3 har justerats för att tydliggöra vilka fordon och transporter som omfattas av reglerna.Förändringarna innebär att transportföretag får ett tydligare medansvar för att möjliggöra korrekt lastsäkring, samtidigt som föraren fortsatt har det operativa ansvaret för att transporten genomförs på ett trafiksäkert sätt. Samtidigt omfattar regelverket i praktiken inte andra aktörer i transportkedjan, såsom beställare eller varuägare, vilket lämnar viktiga frågor om ansvarsfördelning obesvarade.Sveriges Åkeriföretag: tydligare vägledning krävsSveriges Åkeriföretag anser att de nya reglerna är ett steg i rätt riktning. Det är positivt att ansvaret förtydligas och att transportföretagens roll i att möjliggöra säker lastsäkring lyfts fram, samtidigt som ett alltför långtgående straffansvar inte införs.Samtidigt ser vi tydliga brister. Framför allt behöver vägledningen kring hur kraven ska tillämpas i praktiken bli betydligt mer konkret och enhetlig. I dag finns en risk att regelverket i praktiken tolkas olika vid kontroller, vilket skapar osäkerhet för företagen.Det är avgörande att regelverket utvecklas så att det inte blir våra åkeriföretag som – efter att ha blivit stoppade i kontroller – genom prejudicerande beslut i efterhand tvingas bära kostnaderna för otydliga krav. En sådan ordning skapar rättsosäkerhet och riskerar att slå särskilt hårt mot seriösa företag som vill göra rätt.Sveriges Åkeriföretag menar därför att myndigheterna behöver ta nästa steg: tydligare vägledning, ökad standardisering av dokumentation och en mer balanserad ansvarsfördelning i hela transportkedjan. Det är nödvändigt både för trafiksäkerheten och för rättvisa konkurrensvillkor.Som ett stöd i det praktiska arbetet rekommenderar vi att svenska åkeriföretag alltid har med sig Åkerihandboken eller TYA:s lastsäkringshandbok vid transporter, för att kunna visa vedertagen praxis och underlätta vid eventuella kontroller.Läs merNLF - InformationStatens vegvesen – väg, trafik och regelverkForskrift om bruk av kjøretøy (Lovdata)

Läs mer
APL_akerinaringen_Lindstroms_Transport.png.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-04

APL öppnar dörren till åkerinäringen

För Lindströms Transport har arbetsplatsförlagt lärande blivit en naturlig del av verksamheten och en viktig satsning för framtidens kompetensförsörjning. Genom att ta emot elever får företaget både möjlighet att visa upp näringen och att tidigt knyta kontakt med framtida medarbetare.– Målet i grunden med APL är att rekrytera. Kan vi få eleverna att trivas hos oss under APL-perioden ökar chansen till att de stannar kvar i branschen, säger Andreas Lindström, vd på Lindströms Transport.Arbetsplatsförlagt lärande är en del av yrkesutbildningen där eleverna får möjlighet att genomföra en del av sin utbildning på en arbetsplats. För åkerinäringen innebär det en chans att bidra till utbildningen samtidigt som branschen blir mer synlig för framtida förare.Lindströms Transport tar främst emot elever inom distributionstrafik, där upplägget både anpassas efter utbildning och elevens inriktning.– Eleverna kommer ofta ut i trafiken ganska snabbt, men det sker alltid strukturerat och med en tydlig handledare kopplad till eleven, säger Andreas Lindström. Lindströms Transport. Foto: Sebastian Brännvall. Struktur och förberedelserEn viktig del i arbetet är att skapa rätt förutsättningar redan innan APL-perioden startar. Eleverna får ofta komma på besök i verksamheten för att träffa handledare och få en bild av hur arbetet fungerar. Handledarrollen är central för att APL ska fungera i praktiken.– Det handlar om att skapa trygghet från start. Eleven ska veta vem som ansvarar för vad och även kunna få en uppfattning om hur dagarna kommer att se ut, säger han.En bra handledare behöver vara pedagogisk, lugn och ha god social kompetens. Det är egenskaper som är avgörande för att eleven ska lyckas, även om det inte alltid är självklart i en stressig vardag. Samtidigt finns utmaningar i rollen, inte minst i en vardag med högt tempo där det krävs att handledaren ger eleven fullt fokus och kan lägga undan andra arbetsuppgifter under handledningstillfällena. Lindströms Transport. Foto: Sebastian Brännvall. Viktig väg in i yrketAPL ger eleverna en konkret inblick i ett yrke som annars kan vara svårt att förstå fullt ut från skolbänken. Samtidigt får företagen möjlighet att bidra till och påverka framtidens kompetensförsörjning.– Nyfikenhet och engagemang kommer man långt med i den här branschen. Det är ett yrke där man lär sig hela tiden, säger Andreas Lindström.Arbetet med kompetensförsörjning och APL är en viktig del i att säkra tillgången på framtida förare och medarbetare i åkerinäringen. Samtidigt kan APL bidra till utveckling även internt i företagen, där elevernas perspektiv blir en del av det löpande förbättringsarbetet.– Vi lyssnar hela tiden på de infallsvinklar som kommer in. Det hjälper oss att utveckla arbetssätt och tänka nytt.Avgörande för näringens kompetensförsörjningBehovet av APL-platser är stort och bedöms växa ytterligare framöver och färre praktikplatser skulle få konsekvenser för hela näringens kompetensförsörjning. Enligt Andreas behöver fler åkeriföretag ta en aktiv roll i utbildningskedjan och vi skulle riskera en större brist på förare om det skulle finnas färre APL-platser. Lindströms Transport. Foto: Sebastian Brännvall.

Läs mer
sverigesakeriforetag-flaggor.jpg.

POLITIK 2026-06-02

14 rekommendationer till landets kommuner

Mycket av det som avgör åkerinäringens vardag beslutas lokalt – i upphandlingar, i planeringen av vägnätet och i dimensioneringen av utbildningar. Därför riktar vi 14 konkreta rekommendationer till landets kommuner, samlade inom fyra områden som tillsammans stärker arbetstillfällen, tillväxt och försörjningsberedskap lokalt.Rekommendationerna är en del av Vägvalet och spänner över hela det kommunala ansvaret för transporter, från offentliga upphandlingar och bärighet till vinterväghållning och utbildning. Gemensamt för dem är behovet av långsiktighet: när politiken ger förutsägbara spelregler som tar hänsyn till näringens konkurrenskraft kan åkerinäringen fortsätta bidra med samhällsnytta.Klimatomställning och konkurrenskraftVärdera minskad klimatpåverkan, schyssta arbetsvillkor och trafiksäkerhet högre än enbart lägsta pris vid offentliga transportupphandlingar, t.ex. genom krav på Fair Transport-certifierade transportleverantörerStärk uppföljningen av klimat- och hållbarhetskrav vid upphandlingarSäkerställ elnätsförstärkningar i rätt tid och på rätt platserFörenkla och påskynda tillståndsprocesser för laddstationerEn tillgänglig infrastrukturÖppna fler sammanhängande vägstråk för BK1 och BK4 och för längre fordonskombinationerSäkerställ att hamnar, terminaler, industrier, skogs-, bygg- och exportföretag har vägar som klarar BK1, BK4 och högkapacitetstransporterTänk intermodalt: lastbil, tåg och sjöfart som ett sammanhängande systemEtt tryggt och tillförlitligt vägsystemPrioritera snöröjning, halkbekämpning och framkomlighet – särskilt för tunga fordon som bär samhällets försörjningskedjorSäkerställ att resurser för vinterväghållning används mer effektivt, så att de gör mer verkan på vägarna i rätt tidPlanera för en ökning av citynära omlastningsplatser, fordonsparkeringar och trygga uppställningsytorPlanera för en ökning av rastplatser längs vägnätetUtbildningspolitik som leder till jobbSäkerställ en tillräcklig dimensionering av platser på gymnasiala fordonsprogrammet och för en nära dialog med berörda branscher om faktiska framtida behovPrioritera samverkan med det omgivande samhället genom ökat deltagande och engagemang i programråd, yrkesråd (vux) och utbildningsråd (AUB)Förbättra kommunernas regionala samverkan för att tillgodose att efterfrågade utbildningar på yrkesvux inom fordonsområdet skapas och fullföljsLokala beslut med nationell betydelseÅkerinäringen är ett blodomlopp för svensk ekonomi och en förutsättning för att vardag, välfärd och försörjning ska fungera. Men näringens möjligheter att leverera avgörs till stor del av besluten som fattas närmast verksamheten – i kommunhuset, i den lokala upphandlingen och i planeringen av vägnätet. Med de här 14 rekommendationerna vill vi ge landets kommuner ett konkret underlag för beslut som gör skillnad både lokalt och nationellt: för jobben, för klimatomställningen och för ett robust transportsystem som håller hela året.

Läs mer