Svenskt initiativ om ny Öresundsförbindelse är ett viktigt steg framåt

2026-03-03

INFRASTRUKTUR

Den svenska regeringens nya rapport (Öresundsförbindelser 2050 – behov av kapacitet, redundans och svenskt-danskt samarbete) om behovet av en ytterligare fast förbindelse över Öresund är ett viktigt och välkommet initiativ. Rapporten analyserar hur framtida kapacitet, robusthet och transportflöden i regionen kan stärkas – både civilt och militärt.

Vi ser särskilt positivt på rekommendationen att närmare utreda en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör (HH-förbindelsen). En sådan lösning skulle bidra till ökad kapacitet, bättre redundans och ett mer motståndskraftigt transportsystem i hela Norden.

– Gränsöverskridande transporter över Öresund är avgörande för nordisk konkurrenskraft och robusta leveranskedjor. Vi välkomnar den svenska regeringens initiativ och ser det som ett viktigt steg mot en svensk-dansk lösning. Ett framtida beslut om ytterligare fasta förbindelser måste syfta till att öka kapaciteten, stärka redundansen och möjliggöra effektiva godstransporter. Det här är inte bara en regional fråga, utan en strategisk nordisk prioritet, säger Oscar Hyléen, vd för Sveriges Åkeriföretag och ordförande i Nordic Logistics Association (NLA).

Viktigt för hela den nordiska korridoren

Öresundsregionen är en central länk i den nordiska transportkorridoren mellan Oslo och Hamburg. I dag är regionen sårbar eftersom trafiken i praktiken är beroende av en huvudförbindelse, Öresundsbron. En ytterligare fast förbindelse skulle skapa nödvändig redundans och minska risken för störningar i godsflödena.

Tidigare gemensamma studier har visat att en HH-förbindelse är tekniskt genomförbar, finansiellt möjlig och samhällsekonomiskt motiverad. Trots det har frågan varit politiskt låst under flera år.

Med den nya rapporten vill Sverige nu inleda ett formaliserat samarbete i regionen kring framtida kapacitet samt militär och civil beredskap i regionen. Analysperioden planeras att pågå mellan 2027 och 2030, men flera viktiga delar, som gemensamma trafikprognoser och analyser av reservkapacitet, startar redan i år.

Inom ramen för vårt nordiska samarbete i NLA ser vi detta som en tydlig signal om riktningen framåt. För att komma vidare krävs nu en motsvarande prioritering från dansk sida.

För Sveriges Åkeriföretag är frågan central ur både konkurrenskrafts- och beredskapsperspektiv. Ett robust och redundant transportsystem är en förutsättning för fungerande leveranskedjor, samhällsviktig verksamhet och ett starkt nordiskt näringsliv.

Läs även
Läs pressmeddelandet från NLA

Läs nyheten från DTL

Aktuella nyheter

Bildbanksbild.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-11-05

Nya utbildningsbedömningar – nu behöver fler platser bli verklighet

Arbetet med att anpassa yrkesutbildningarna till arbetsmarknadens behov pågår i hela Sverige. Sveriges Åkeriföretag välkomnar utvecklingen, men efterlyser konkreta satsningar och samverkan för fler transportutbildningar. Det pågår en tydligt positiv utveckling för åkerinäringen. Intresset hos unga för att utbilda sig till lastbilsförare och andra jobb inom vägtransportsektorn ökar och söktrycket på utbildningarna överstiger antalet platser. Politiskt finns dessutom beslut om att utbildningsutbudet tydligare ska baseras på arbetsmarknadens behov. Den 20 oktober presenterade Skolverket nya planeringsunderlag som ska stödja kommuner och andra skolhuvudmän när de planerar utbildningsutbudet. Myndigheten bedömer att transportinriktningen på gymnasiets fordons- och transportprogram behöver byggas ut i sju län. Skolverket lägger också vikt vid att kommunerna samverkar med berörda branscher när de planerar utbildningsutbudet framöver. 

Läs mer
COLOURBOX24924100.jpg.

DRIVMEDEL 2026-11-09

Fem saker åkeriföretag bör tänka på när drivmedelsskatten höjs

Den tillfälliga skattesänkningen på bensin och diesel upphör 1 december, vilket innebär högre drivmedelskostnader för många åkeriföretag. För åkerinäringen, där bränslet ofta är en av de största kostnadsposterna, är det viktigt att vara förberedd när skatten återgår till tidigare nivåer. Ulric Långberg, branschdirektör och chef för bransch- och policyavdelningen på Sveriges Åkeriföretag, lyfter fram fem viktiga områden som företag bör se över redan nu.1. Säkerställ följsamhet för bränslekostnader i avtalenFöretag bör se över sina kundavtal och säkerställa att ökade bränslekostnader kan regleras löpande. En månadsvis justering av bränslekostnaderna kan minska risken för att åkeriet själv får bära hela kostnadsökningen.2. Kontrollera att bränsleklausuler och DMT är korrekt utformadeBränsleklausuler och drivmedelstillägg (DMT) behöver vara anpassade efter dagens kostnadsläge och de aktuella avtalen. Om modellerna inte är uppdaterade riskerar företaget att inte få full kompensation för ökade drivmedelskostnader.3. Ta dialogen med kunden i tidFör företag som saknar särskilda mekanismer för att justera bränslekostnader i avtalen är det viktigt att ta en dialog med kunderna. När förutsättningarna förändras behöver även ersättningsnivåerna diskuteras för att affären ska vara hållbar för båda parter.4. Jobba aktivt med bränslebesparingarNär kostnaderna ökar blir varje sparad liter viktigare. Genom att minska tomkörning, planera körningarna effektivt och undvika onödiga hastighetsöverträdelser kan företaget minska sin bränsleförbrukning och därmed mildra effekten av de högre skatterna.5. Se över inköpsavtalen för drivmedelDet kan också vara läge att granska befintliga drivmedelsavtal. I vissa fall finns möjlighet att omförhandla villkor eller hitta en leverantör som erbjuder bättre priser och villkor än dagens avtal. Som medlem får du rabatt på drivmedelspriset hos vår samarbetspartner Preem.Viktigt att agera i god tidFör många åkeriföretag kommer skattehöjningen att märkas direkt i resultaträkningen. Genom att se över avtal, drivmedelstillägg och interna rutiner redan nu går det att minska effekten och skapa bättre förutsättningar för lönsamhet även när drivmedelskostnaderna stiger.

Läs mer
Forandringar_YKB_regelverket.png.

HÅLLBARHET 2026-11-02

Vi driver AdBlue-frågan på nordisk och europeisk nivå

Problem med AdBlue-system i tunga fordon vid sträng kyla orsakar stora kostnader och driftstörningar för åkeriföretag i Norden. Tillsammans med våra nordiska systerorganisationer och den internationella vägtransportorganisationen IRU arbetar vi för långsiktiga lösningar genom dialog med fordonstillverkarna och förändringar i EU regelverk. Vid låga temperaturer kan AdBlue frysa eller kristallisera, vilket riskerar att skada komponenter i fordonens avgasreningssystem. För åkeriföretagen kan detta innebära kostsamma reparationer, driftstörningar och stillestånd. Problemen är omfattande. En undersökning från den finska åkeriorganisationen SKAL visar att 80 procent av de svarande företagen har upplevt problem med avgasreningssystemen. De årliga kostnaderna i Finland uppskattas överstiga 50 miljoner euro. Gemensamt arbete för tekniska lösningar och förändrade EU-regler Fordonstillverkarna har ännu inte lyckats lösa problemen fullt ut, trots att de återkommer under kalla vinterförhållanden. Vi driver därför frågan om behovet av både tekniska lösningar och förändringar i EU regelverk. En viktig del av arbetet handlar om att se över EU regelverk för att möjliggöra alternativa tillsatsmedel som fungerar bättre vid extrem kyla. Vi vill också att reglerna ses över när avgasreningssystemen slutar fungera till följd av låga temperaturer. Genom IRU tekniska kommission, Commission on Innovation and Technology (CIT), deltar vi i en dialog med fordonstillverkarna och andra berörda aktörer. Arbetet handlar om att skapa en gemensam bild av problemen, utvärdera tekniska underlag och hitta lösningar som stärker driftsäkerheten utan att kompromissa med miljökraven. 

Läs mer