Vi driver AdBlue-frågan på nordisk och europeisk nivå

2026-11-02

HÅLLBARHET

Problem med AdBlue-system i tunga fordon vid sträng kyla orsakar stora kostnader och driftstörningar för åkeriföretag i Norden. Tillsammans med våra nordiska systerorganisationer och den internationella vägtransportorganisationen IRU arbetar vi för långsiktiga lösningar genom dialog med fordonstillverkarna och förändringar i EU regelverk. 

Vid låga temperaturer kan AdBlue frysa eller kristallisera, vilket riskerar att skada komponenter i fordonens avgasreningssystem. För åkeriföretagen kan detta innebära kostsamma reparationer, driftstörningar och stillestånd. 

Problemen är omfattande. En undersökning från den finska åkeriorganisationen SKAL visar att 80 procent av de svarande företagen har upplevt problem med avgasreningssystemen. De årliga kostnaderna i Finland uppskattas överstiga 50 miljoner euro. 

Gemensamt arbete för tekniska lösningar och förändrade EU-regler 

Fordonstillverkarna har ännu inte lyckats lösa problemen fullt ut, trots att de återkommer under kalla vinterförhållanden. Vi driver därför frågan om behovet av både tekniska lösningar och förändringar i EU regelverk. 

En viktig del av arbetet handlar om att se över EU regelverk för att möjliggöra alternativa tillsatsmedel som fungerar bättre vid extrem kyla. Vi vill också att reglerna ses över när avgasreningssystemen slutar fungera till följd av låga temperaturer. 

Genom IRU tekniska kommission, Commission on Innovation and Technology (CIT), deltar vi i en dialog med fordonstillverkarna och andra berörda aktörer. Arbetet handlar om att skapa en gemensam bild av problemen, utvärdera tekniska underlag och hitta lösningar som stärker driftsäkerheten utan att kompromissa med miljökraven. 

Tunga fordon som används i Norden måste fungera även i arktiskt klimat. När problemen återkommer år efter år och orsakar stora kostnader för åkerierna behöver vi både tekniska lösningar och ett regelverk som tar hänsyn till våra klimatförhållanden. Därför driver vi frågan gemensamt på nordisk och europeisk nivå.

Profilbild Peter Svensson.
Peter Svensson

Tekniskt ansvarig på Sveriges Åkeriföretag och vice ordförande i IRU Commission on Innovation and Technology.

Vi fortsätter nu arbetet tillsammans med våra nordiska systerorganisationer och IRU för att påverka både fordonstillverkare och beslutsfattare inom EU. Målet är att åkeriföretagen ska kunna lita på att deras fordon fungerar även under de kallaste vinterförhållandena, utan återkommande driftstörningar och onödiga kostnader. 

 

Aktuella nyheter

lastbil-rondell.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-10-27

Ökat politiskt tryck på att skjuta upp ETS2 – ännu inga nya beslut

Flera EU-länder vill skjuta upp eller förändra det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som ska omfatta bland annat vägtransporter. Frågan har fått ökad politisk uppmärksamhet och även inom Europaparlamentet höjs röster för förändringar. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för systemet och något beslut om ytterligare uppskjutande har inte fattats. Enligt nuvarande tidplan ska ETS2 börja tillämpas fullt ut 2028.ETS2 är EU:s nya system för handel med utsläppsrätter för bland annat vägtransporter, uppvärmning av byggnader och vissa mindre industrisektorer. Systemet innebär att leverantörer av fossila drivmedel måste köpa utsläppsrätter för de koldioxidutsläpp som drivmedlen ger upphov till. Kostnaden väntas föras vidare till kunderna genom högre drivmedelspriser.Systemet skulle ursprungligen införas 2027, men starten har redan skjutits upp till 2028. Under hösten har diskussionen om ytterligare förändringar intensifierats, framför allt mot bakgrund av oro för stigande energi- och drivmedelskostnader.Flera medlemsländer vill se förändringarVid Europeiska rådets möte den 15–16 oktober drev bland andra Polen och Italien frågan om att skjuta upp ETS2. Även Tjeckien, Ungern, Slovakien och Grekland har uttryckt stöd för ett senare införande, medan Estland vill avskaffa systemet helt.Länderna pekar framför allt på risken för högre kostnader för hushåll och företag. Förespråkarna för ett uppskjutande menar att mer tid skulle ge bättre förutsättningar för investeringar i fossilfria alternativ och för stödåtgärder som kan mildra de ekonomiska konsekvenserna.Samtidigt motsätter sig flera medlemsländer, däribland Sverige, Danmark och Finland, ytterligare förseningar. De framhåller betydelsen av långsiktiga och förutsägbara spelregler för klimatomställningen och företagens investeringar.EU:s stats- och regeringschefer enades inte om något nytt uppskjutande vid oktobermötet. Däremot uppmanades EU-kommissionen att uppdatera sin analys av konsekvenserna av ETS2 och de åtgärder som ska motverka alltför stora prisökningar.Delade meningar i EuropaparlamentetÄven inom Europaparlamentet finns olika uppfattningar om ETS2:s framtid.Företrädare för den konservativa partigruppen EPP har efterfrågat förändringar av systemet, och flera nationella delegationer inom gruppen vill gå längre och avskaffa ETS2. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för att behålla systemet inom bland annat Socialdemokraterna, De gröna och den liberala partigruppen Renew.Den 22 oktober röstade Europaparlamentet för att skjuta upp vissa krav i EU metanlagstiftning med tre år, i stället för det år som kommissionen föreslagit. Omröstningen visar att det finns politiskt stöd för att senarelägga vissa klimatrelaterade regler, men den gäller en annan lagstiftning och innebär inte någon förändring av ETS2.Trots det ökade politiska trycket finns ännu inget beslut om att skjuta upp ETS2 ytterligare. Enligt nuvarande regler ska systemet börja tillämpas fullt ut 2028, medan auktioneringen av utsläppsrätter planeras att inledas under 2027. Det återstår att se om de pågående diskussionerna leder till några förändringar.Vad innebär ETS2 för åkeriföretagen?För åkerinäringen är ETS2 framför allt en fråga om framtida drivmedelskostnader. Systemet innebär inte att åkeriföretagen själva ska köpa utsläppsrätter. Skyldigheten ligger i stället hos drivmedelsleverantörerna, som förväntas föra kostnaden vidare genom drivmedelspriserna.Hur stor påverkan blir beror bland annat på priset på utsläppsrätter och hur kostnaderna förs vidare till marknaden.För dig som åkeriföretagare innebär det ytterligare en faktor att ta hänsyn till i långsiktiga affärsavtal, transportpriser och investeringsbeslut.Nuvarande tidplan ligger fastEU har också beslutat om förändringar i systemets marknadsstabilitetsreserv för att minska risken för kraftiga prisökningar på utsläppsrätter.Diskussionerna om ETS2 väntas fortsätta inom EU institutioner. Vi följer utvecklingen och dess möjliga konsekvenser för åkerinäringens kostnader, konkurrenskraft och klimatomställning.

Läs mer
Infrastruktur.png.

LAGAR & REGLER 2026-11-06

Längre handläggningstider för transportdispenser och skärpta regler för förtur

I september informerade vi om de nya direktiven för dispensansökningar som trädde i kraft den 1 oktober. Nu kommer ytterligare information från Trafikverket. Myndigheten ser längre handläggningstider än tidigare och meddelar samtidigt att möjligheten att få förtur i dispensärenden begränsas från den 9 november.Transportörer som ansöker om dispenser behöver just nu räkna med längre handläggningstider hos Trafikverket. Myndigheten meddelar att ökad arbetsbelastning och personalförändringar har påverkat verksamheten, vilket lett till att handläggningstiderna blivit längre än tidigare.Trafikverkets handläggare har under en längre tid arbetat övertid, även under helger, för att hantera det stora inflödet av ärenden. En ny övertidsinsats planeras under kommande helg.Förturer begränsas från den 9 novemberNär handläggningstiderna ökar har Trafikverket också sett en kraftig ökning av antalet ansökningar om förtur. Enligt myndigheten innebär hanteringen av förtursärenden ytterligare arbetsmoment som riskerar att påverka den ordinarie handläggningen negativt.Därför kommer Trafikverket från och med den 9 november inte längre att bevilja förtur i dispensärenden. Undantag kan göras om transporten bedöms vara samhällskritisk. I sådana fall måste behovet av förtur kunna styrkas av den som ansöker.Information om förändringen kommer att publiceras i TRIX.Fullständiga ansökningar blir allt viktigareTrafikverket betonar också vikten av att ansökningarna är kompletta redan vid inlämning. Ofullständiga ansökningar leder ofta till kompletteringar, fler kontakter mellan sökande och handläggare samt längre handläggningstider.Företag som själva ansöker om dispenser uppmanas därför att säkerställa att alla nödvändiga uppgifter och handlingar finns med från början. En komplett ansökan kan bidra till en snabbare och mer effektiv handläggning för alla parter.Utvecklar digitala lösningarParallellt med arbetet för att hantera ärendemängden fortsätter Trafikverket att utveckla verksamheten. Bland annat pågår satsningar på digitala utbildningar och AI-baserade lösningar för att effektivisera arbetssätt och förbättra stödet till både sökande och handläggare.I utvecklingsarbetet har representanter från flera medlemsföretag involverats för att säkerställa att de nya lösningarna bättre möter branschens behov.Sveriges Åkeriföretag uppmanar företag som planerar dispenser att vara ute i god tid med sina ansökningar och att säkerställa att ansökningsunderlaget är komplett för att undvika onödiga förseningar.Här kan du ladda ner checklistorna för dispensansökningar:Checklista för FAV Breda transporterChecklista för FAV Mobilkranar och BetongpumparChecklista för FAV FordonskombinationerHär kan du även se ett webbinarium om transportdispenser: 

Läs mer
Bildbanksbild.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-11-05

Nya utbildningsbedömningar – nu behöver fler platser bli verklighet

Arbetet med att anpassa yrkesutbildningarna till arbetsmarknadens behov pågår i hela Sverige. Sveriges Åkeriföretag välkomnar utvecklingen, men efterlyser konkreta satsningar och samverkan för fler transportutbildningar. Det pågår en tydligt positiv utveckling för åkerinäringen. Intresset hos unga för att utbilda sig till lastbilsförare och andra jobb inom vägtransportsektorn ökar och söktrycket på utbildningarna överstiger antalet platser. Politiskt finns dessutom beslut om att utbildningsutbudet tydligare ska baseras på arbetsmarknadens behov. Den 20 oktober presenterade Skolverket nya planeringsunderlag som ska stödja kommuner och andra skolhuvudmän när de planerar utbildningsutbudet. Myndigheten bedömer att transportinriktningen på gymnasiets fordons- och transportprogram behöver byggas ut i sju län. Skolverket lägger också vikt vid att kommunerna samverkar med berörda branscher när de planerar utbildningsutbudet framöver. 

Läs mer