Att tänka på när du väljer indexserie

2025-11-17

FÖRETAGANDE

Att välja rätt indexserie är en av de vanligaste frågor som kommer in till oss på Sveriges Åkeriföretag. Många upplever att det är svårt att veta vilken serie som ska användas och lika svårt att förstå vad som egentligen skiljer dem åt. Det är helt naturligt. Indexserierna är inte framtagna för att beskriva ”en bransch i stort”, utan för att spegla kostnadsstrukturen i olika typer av transportuppdrag. Därför behöver man alltid utgå från sina egna kostnader för att hitta rätt.

Det viktigaste att komma ihåg är att indexserierna bygger på en fördelning mellan förare, drivmedel och övriga kostnader och att syftet är att spegla kostnadsutvecklingen i just din affär. Därför handlar valet av indexserie aldrig om att hitta ”den perfekta etiketten”, utan om att välja den serie som liknar din egen kalkyl mest. Två företag som kör liknande uppdrag kan landa i olika indexserier beroende på sina faktiska kostnadsandelar. Det centrala är alltså hur uppdraget kostnads¬mässigt fungerar, inte vad det heter.

Index är ett verktyg för riskminimering som gör att ersättningen i ett avtal följer kostnadsutvecklingen i affären. Syftet är att bevara samma kostnadsnivå över avtalets gång, varken mer eller mindre. Det betyder också att index inte mäter alla kostnader i ett åkeri, utan bara vissa utpekade kostnadsslag.
 

Kostnadsslag i SÅ Index

  • Förare (kollektivavtalslöner med sociala kostnader)

  • Drivmedel – t.ex. diesel, HVO, RME, LBG, el, CBG

  • Avskrivning

  • Ränta

  • Fordonsskatt

  • Administration & övrigt

  • Däck

  • Reparationer

Det är dessa kostnadsslag som index följer upp och reglera över tid. Andra kostnader så till exempel, löneglidning, arbetskläder, fortbildning, nya kundkrav eller högre elpriser för lokaler ingår inte i Index. Därför behöver de alltid hanteras i grundkalkylen och i priset vid avtalsstart.

Vilka indexserier finns i SÅ Index?

SÅ Index bygger på så kallade typtransporter. I SÅ Index finns följande serier:

T08SÅ11MD Lokaldistribution 
Distribution inom framför allt städer. Hög andel tid för lastning och lossning, relativt låg fordonsinvestering. Enkelskift dagtid.

T08SÅ12MD Regional distribution
Distribution med lastbil utan släp, med flera stopp för lastning och lossning.

T08SÅ13MD Långväga distribution
Bil och släp med lång körsträcka och flera last- och lossningsställen.

T08SÅ14MD Partigods
Bil och släp eller bil med trailer. Relativt kort andel tid för lastning/lossning – större del av tiden är körning.

T08SÅ15MD Dragbilstransport
Dragbil som kör trailer, containrar m.m. Hög körsträcka i relation till arbetstid.

T08SÅ16MD Tank- och bulktransport
Transporter i skift med bulk- eller tankekipage.

T08SÅ17MD Skogsråvara
Transport av rundvirke och flis. Ofta mer än ett skift och tuff driftmiljö.

T08SÅ18MD Anläggning kort sträcka
Anläggningsfordon med låg körsträcka, t.ex. kranbil, mycket tid på arbetsplats.

T08SÅ19MD Anläggningstransport bil
Anläggningsbil utan släp.

T08SÅ20MD Anläggningstransport bil och släp
Treaxlig anläggningsbil med släp eller kärra.

Kom ihåg: Namnet är bara en etikett. Det viktiga är hur kostnadsandelarna ser ut i serien.

Så väljer du rätt indexserie – steg för steg

  1. Börja med din egen kalkyl
    Ta fram din grundkalkyl eller bokföring för det aktuella uppdraget. Titta på hur kostnaderna fördelar sig mellan förare, drivmedel och övriga kostnader.

  2. Räkna ut andelarna
    Hur många procent av dina totala kostnader är förare, drivmedel och övrigt?

  3. Gå in i SÅ Index – fliken ”Andelar”
    Välj månad och titta på andelarna i de olika typtransportserierna.

  4. Jämför dina andelar med indexserierna
    Hitta den serie där fördelningen mellan förare, drivmedel och övrigt ligger närmast dina egna siffror.

  5. Välj serie utifrån andelarna – inte namnet
    Det kan hända att ett uppdrag ”känns” som regional distribution, men andelarna stämmer bättre med till exempel långväga distribution. Då är det serien med rätt andelar som är rätt val även om namnet inte känns perfekt.

  6. Dokumentera ditt val i avtalet
    Skriv tydligt in vilken indexserie som gäller, vilken basmånad som gäller, hur ofta index ska läsas av att 100 % av indexförändringen ska regleras.

Fråga om du är osäker

Är du tveksam mellan två serier, ta hjälp av oss på Sveriges Åkeriföretag. En kort genomgång kan göra stor skillnad över en hel avtalsperiod.

Läs mer om index

SÅ Index är branschens gemensamma verktyg för att reglera kostnadsutvecklingen i transportavtal – och en förutsättning för sund lönsamhet, transparens och rättvis riskfördelning mellan parterna. Det hjälper både åkeriföretag och transportköpare att skapa affärer som står stadigt även när kostnaderna förändras över tid.

Läs mer om index

Aktuella nyheter

Unga åkare.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-05-28

Ung i åkerinäringen

Åkeribranschen står inför ett generationsskifte. Samtidigt som många erfarna chaufförer närmar sig pensionen växer en ny generation fram bakom ratten. En av dem är André Sjögren, som sedan barnsben haft siktet inställt på livet i lastbilshytten. Genom initiativet “Unga Åkare” får unga i branschen möjlighet att knyta kontakter, utbyta erfarenheter och hitta sin plats i en näring i förändring.För André Sjögren var valet av yrke aldrig särskilt svårt. Lastbilarna och åkerivärlden har funnits där sedan barndomen. Pappa Stefan driver familjeföretaget tillsammans med sin bror, och André beskriver hur han tillbringade stora delar av sina sommarlov i lastbilshytten.– Jag har egentligen aldrig haft något annat i huvudet. Så länge jag kan minnas har det här varit målet, berättar han.

Läs mer
SÅ JAnssons klara 24.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-05-29

Ny norsk föreskrift om lastsäkring från 1 juni 2026

Från den 1 juni 2026 träder ändringar i den norska forskrift om bruk av kjøretøy i kraft. Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan transportföretag och förare samt att införa skärpta krav på vägledning och dokumentation vid lastsäkring. Förändringarna bygger vidare på tidigare lagändringar i vegtrafikkloven § 23 och innebär att ansvaret inte längre enbart ligger på föraren, utan även på transportföretaget som utför uppdraget.En central nyhet är införandet av § 3‑2a i föreskriften, som gäller för transporter med fordon över 3 500 kg. Den innebär att transportföretaget ska säkerställa att föraren har tillräcklig information och vägledning för att kunna genomföra transporten i enlighet med regelverket. Vid transporter av gods med hög risk krävs dessutom dokumentation som beskriver hur lasten ska säkras och vilken utrustning som ska användas. Dokumentationen ska finnas tillgänglig senast vid lastning och medföras under hela transporten så att den kan visas vid kontroll.Högrisktransporter omfattar bland annat stora, tunga eller obalanserade laster – såsom betongelement, stålcoiler och kabeltrummor – samt specialtransporter enligt §§ 5‑7 till 5‑10 i föreskriften. Även § 3‑3 har justerats för att tydliggöra vilka fordon och transporter som omfattas av reglerna.Förändringarna innebär att transportföretag får ett tydligare medansvar för att möjliggöra korrekt lastsäkring, samtidigt som föraren fortsatt har det operativa ansvaret för att transporten genomförs på ett trafiksäkert sätt. Samtidigt omfattar regelverket i praktiken inte andra aktörer i transportkedjan, såsom beställare eller varuägare, vilket lämnar viktiga frågor om ansvarsfördelning obesvarade.Sveriges Åkeriföretag: tydligare vägledning krävsSveriges Åkeriföretag anser att de nya reglerna är ett steg i rätt riktning. Det är positivt att ansvaret förtydligas och att transportföretagens roll i att möjliggöra säker lastsäkring lyfts fram, samtidigt som ett alltför långtgående straffansvar inte införs.Samtidigt ser vi tydliga brister. Framför allt behöver vägledningen kring hur kraven ska tillämpas i praktiken bli betydligt mer konkret och enhetlig. I dag finns en risk att regelverket i praktiken tolkas olika vid kontroller, vilket skapar osäkerhet för företagen.Det är avgörande att regelverket utvecklas så att det inte blir våra åkeriföretag som – efter att ha blivit stoppade i kontroller – genom prejudicerande beslut i efterhand tvingas bära kostnaderna för otydliga krav. En sådan ordning skapar rättsosäkerhet och riskerar att slå särskilt hårt mot seriösa företag som vill göra rätt.Sveriges Åkeriföretag menar därför att myndigheterna behöver ta nästa steg: tydligare vägledning, ökad standardisering av dokumentation och en mer balanserad ansvarsfördelning i hela transportkedjan. Det är nödvändigt både för trafiksäkerheten och för rättvisa konkurrensvillkor.Som ett stöd i det praktiska arbetet rekommenderar vi att svenska åkeriföretag alltid har med sig Åkerihandboken eller TYA:s lastsäkringshandbok vid transporter, för att kunna visa vedertagen praxis och underlätta vid eventuella kontroller.Läs merNLF - InformationStatens vegvesen – väg, trafik och regelverkForskrift om bruk av kjøretøy (Lovdata)

Läs mer
APL_akerinaringen_Lindstroms_Transport.png.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-04

APL öppnar dörren till åkerinäringen

För Lindströms Transport har arbetsplatsförlagt lärande blivit en naturlig del av verksamheten och en viktig satsning för framtidens kompetensförsörjning. Genom att ta emot elever får företaget både möjlighet att visa upp näringen och att tidigt knyta kontakt med framtida medarbetare.– Målet i grunden med APL är att rekrytera. Kan vi få eleverna att trivas hos oss under APL-perioden ökar chansen till att de stannar kvar i branschen, säger Andreas Lindström, vd på Lindströms Transport.Arbetsplatsförlagt lärande är en del av yrkesutbildningen där eleverna får möjlighet att genomföra en del av sin utbildning på en arbetsplats. För åkerinäringen innebär det en chans att bidra till utbildningen samtidigt som branschen blir mer synlig för framtida förare.Lindströms Transport tar främst emot elever inom distributionstrafik, där upplägget både anpassas efter utbildning och elevens inriktning.– Eleverna kommer ofta ut i trafiken ganska snabbt, men det sker alltid strukturerat och med en tydlig handledare kopplad till eleven, säger Andreas Lindström. Lindströms Transport. Foto: Sebastian Brännvall. Struktur och förberedelserEn viktig del i arbetet är att skapa rätt förutsättningar redan innan APL-perioden startar. Eleverna får ofta komma på besök i verksamheten för att träffa handledare och få en bild av hur arbetet fungerar. Handledarrollen är central för att APL ska fungera i praktiken.– Det handlar om att skapa trygghet från start. Eleven ska veta vem som ansvarar för vad och även kunna få en uppfattning om hur dagarna kommer att se ut, säger han.En bra handledare behöver vara pedagogisk, lugn och ha god social kompetens. Det är egenskaper som är avgörande för att eleven ska lyckas, även om det inte alltid är självklart i en stressig vardag. Samtidigt finns utmaningar i rollen, inte minst i en vardag med högt tempo där det krävs att handledaren ger eleven fullt fokus och kan lägga undan andra arbetsuppgifter under handledningstillfällena. Lindströms Transport. Foto: Sebastian Brännvall. Viktig väg in i yrketAPL ger eleverna en konkret inblick i ett yrke som annars kan vara svårt att förstå fullt ut från skolbänken. Samtidigt får företagen möjlighet att bidra till och påverka framtidens kompetensförsörjning.– Nyfikenhet och engagemang kommer man långt med i den här branschen. Det är ett yrke där man lär sig hela tiden, säger Andreas Lindström.Arbetet med kompetensförsörjning och APL är en viktig del i att säkra tillgången på framtida förare och medarbetare i åkerinäringen. Samtidigt kan APL bidra till utveckling även internt i företagen, där elevernas perspektiv blir en del av det löpande förbättringsarbetet.– Vi lyssnar hela tiden på de infallsvinklar som kommer in. Det hjälper oss att utveckla arbetssätt och tänka nytt.Avgörande för näringens kompetensförsörjningBehovet av APL-platser är stort och bedöms växa ytterligare framöver och färre praktikplatser skulle få konsekvenser för hela näringens kompetensförsörjning. Enligt Andreas behöver fler åkeriföretag ta en aktiv roll i utbildningskedjan och vi skulle riskera en större brist på förare om det skulle finnas färre APL-platser. Lindströms Transport. Foto: Sebastian Brännvall.

Läs mer