Baspris och basmånad – grunden för en korrekt indexreglering

2025-12-02

FÖRETAGANDE

När ett avtal ska indexregleras är baspris och basmånad helt avgörande för att resultatet ska bli rätt. Trots det är detta ett av de vanligaste områdena där det blir fel.  

Baspriset är det pris som du och transportköparen kommer överens om vid avtalets start. Basmånaden är den månad vars indexvärde man utgår ifrån i beräkningen. Tillsammans utgör de startpunkten för hela avtalet. Om basmånad och baspris inte matchar går det inte längre att följa kostnadsutvecklingen rakt igenom avtalet. 

Ett vanligt misstag är att olika basmånader används för olika delar av avtalet, till exempel en basmånad för DMT och en annan för övriga kostnadsslag i index. Det skapar osäkerhet, olika logiker och gör det svårt att följa kostnadsförändringar på ett transparent sätt. 

Därför är det viktigt att allt utgår från samma månad 

När hela avtalet utgår från en och samma basmånad blir det tydligt hur kostnaderna förändras över tid och parterna kan dela risk på ett rättvist sätt. Det är först då index fungerar som tänkt: ett verktyg som följer kostnadsutvecklingen på rätt sätt. 

Avläsningen ska alltid göras mot basmånaden 

Det är viktigt att all avläsning av index sker mot basmånaden. Det är först när man jämför aktuell månad med basmånadens indexvärde som man får en korrekt bild av hur kostnaderna har förändrats sedan avtalets start. Om man istället skulle jämföra månad för månad riskerar man att få kedjeeffekter, olika procentsatser och en utveckling som inte speglar verkliga kostnadsförändringar.  

Gör rätt från början  

För att säkerställa en korrekt och enkel indexreglering, se till att: 

  • Baspris och basmånad sätts samtidigt 

  • Samma basmånad används för alla kostnadsslag 

  • Indexserie och DMT-modell är tydligt angivna i avtalet 

  • Avläsningen av index sker enligt den avtalade frekvensen (månadsvis, kvartalsvis eller annan överenskommelse) 

  • Prisjusteringen följer 100 % av index  

  • All avläsning görs mot basmånaden, inte mot förra uppdateringen 

Med en tydlig startpunkt blir det också enklare att följa priset under avtalstiden och undvika missförstånd. 

Stöd i Avtalshjälpen 

I Avtalshjälpen finns exempel på hur du skriver in baspris, basmånad och indexreglering i ditt avtal. Där hittar du även exempel på formuleringar som hjälper dig när du tecknar avtal.

Läs mer om avtalshjälpen

 

SÅ Index

Branschens gemensamma verktyg för att reglera kostnadsutvecklingen i transportavtal – och en förutsättning för sund lönsamhet, transparens och rättvis riskfördelning mellan parterna. Det hjälper både åkeriföretag och transportköpare att skapa affärer som står stadigt även när kostnaderna förändras över tid.

Läs mer

Aktuella nyheter

färdskrivare.png.

LAGAR & REGLER 2026-07-01

Färdskrivarkraven utökas den 1 juli – detta behöver du tänka på

Från och med den 1 juli 2026 utökas reglerna om färdskrivare och omfattar internationella godstransporter med lätta lastbilar.Vi har tidigare informerat om de nya reglerna, EU´s vägledning och Transportstyrelsens information. Se vår tidigare nyhet och information.Nu vill vi påminna om några viktiga förtydliganden eftersom vi fortsatt får många frågor från medlemsföretag.Totalvikten avgör – inte den aktuella bruttoviktenEn återkommande fråga gäller om det är fordonets bruttovikt eller totalvikt som ligger till grund för reglerna.Bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare utgår från fordonets högsta tillåtna vikt, det vill säga fordonets totalvikt, inklusive eventuell släpvagn eller påhängsvagn. Det är alltså inte den vikt fordonet faktiskt har vid det enskilda transporttillfället som avgör om reglerna gäller.Varningsbilar och VTL omfattas inte av något generellt undantagVi har även fått frågor om varningsbilar och vägtransportledarfordon (VTL).Det finns inget generellt undantag för dessa fordon. Det är i stället fordonets konstruktion och användningsområde som avgör om reglerna är tillämpliga.Om ett fordon inte är konstruerat för att transportera gods, exempelvis en betongpumpsbil, omfattas det inte av bestämmelserna. Det finns även särskilda undantag för vissa fordonskategorier, såsom bärgningsfordon och sjukvårdstransporter, men dessa undantag gäller inte generellt för varningsbilar eller VTL.Det avgörande är alltså om fordonet är ett godsbärande fordon – inte om det för tillfället transporterar gods.Frågan om förtydligande av tillämpning för bland annat varningsbilar och VTL är ställd till EU. Sveriges Åkeriföretag följer utvecklingen av tillämpningen och återrapporterar så snart vi får mer vägledning från tillsynsmyndigheterna eller EU.

Läs mer
effektivare_vagbyggen_sveriges_akeriforetag.png.

INFRASTRUKTUR 2026-07-10

Nya modeller kan stärka Sveriges väginfrastruktur

Regeringen går vidare med två initiativ för att pröva nya former för genomförandet av statliga infrastrukturinvesteringar. Vi ser positivt på möjligheten att utveckla nya arbetssätt som kan korta ledtider, stärka kostnadskontrollen och snabbare skapa nytta för näringslivets och samhällets godstransporter.Trafikverket får i uppdrag att förbereda genomförandet av infrastrukturprojekt genom offentlig-privat samverkan, OPS. Uppdraget ska redovisas senast den 4 maj 2027. Samtidigt tillsätts en utredning om de lagändringar som krävs för att ett statligt ägt bolag ska kunna ansvara för byggande och drift av statliga vägar. Det uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2027.Syftet med de båda initiativen är att pröva om alternativa genomförandeformer kan bidra till snabbare och mer kostnadseffektiva investeringar och skapa jämförelse med dagens arbetssätt. Erfarenheter och nya metoder ska även kunna användas för att effektivisera genomförandet av andra projekt i den nationella planen.Mer nytta för investerade resurserVi ser positivt på att olika modeller nu prövas och utvärderas. Sverige har stora behov av både underhåll och investeringar i väginfrastrukturen. För åkerinäringen är det avgörande att tillgängliga resurser används effektivt och att beslutade åtgärder genomförs inom rimlig tid.I våra remissvar om inriktningsunderlaget och den nationella planen har vi återkommande lyft behovet av en väl underhållen, robust och sammanhängande väginfrastruktur som stärker näringslivets transporter och svensk konkurrenskraft.

Läs mer
svensk-vag-sommar.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-07-06

Nya regler ska göra vägtransporter effektivare och mer konkurrenskraftiga

Regeringen har remitterat flera förslag som kan ge åkerinäringen bättre möjligheter att använda transporteffektiva fordon och skapa ett mer flexibelt nyttjande av vägnätet. Vi ser positivt på förslagen, som ligger i linje med flera frågor som näringen har drivit under lång tid.Särskilt betydelsefullt är förslaget om förändrade regler för lastbilsekipage som är längre än 24 meter. Genom nya längdregler för vissa släpvagnar och påhängsvagnar kan fler typer av långa fordonskombinationer tillåtas på svenska vägar.Det ger åkeriföretagen större flexibilitet att välja den fordonskombination som är bäst lämpad för transportuppdraget. Att kunna transportera mer gods med mindre resursåtgång kan bidra till ökad produktivitet, lägre energianvändning per transporterat ton, stärkt konkurrenskraft och minskad klimatpåverkan.Flexiblare vägnät vid störningarÄven möjligheten att tillfälligt ändra en vägs bärighetsklass är ett viktigt steg framåt. Det kan skapa större flexibilitet vid olyckor, vägarbeten och förändrade tjälförhållanden. För den tunga trafiken kan det innebära bättre framkomlighet, färre onödiga omvägar och effektivare transporter vid störningar.Ett steg i rätt riktningVi har under lång tid arbetat för moderna fordonsregler och ett sammanhängande vägnät som möjliggör längre och tyngre transporter. Förslagen går i rätt riktning och visar betydelsen av ett långsiktigt arbete för att skapa bättre förutsättningar för åkerinäringen.Ett modernt och robust transportsystem behöver kunna använda den kapacitet som faktiskt finns i både fordonen och vägnätet. Effektivare fordonskombinationer och ett mer flexibelt nyttjande av infrastrukturen stärker företagens konkurrenskraft, minskar sårbarheten vid störningar och bidrar till transportsektorns klimatomställning.

Läs mer