Index i praktiken – så får du avtalen rätt från början

Lyssna på avsnittet

PODCAST

Index är ett av de vanligaste områdena våra medlemmar hör av sig om. I det här avsnittet av SÅ-podden går kommunikationschef Charlotta Sved tillsammans med Annika Peterson, branschföreträdare på SÅ, igenom grunderna i hur index fungerar – och varför det är en central trygghet i transportavtal.

Annika reder ut vad index faktiskt mäter, hur kostnadsslagen är uppbyggda och varför indexjusteringar inte är prisförändringar utan ett sätt att behålla samma kostnadsnivå över tid. De lyfter också vanliga missförstånd, som att tro att alla kostnader ingår i index, samt hur det kan leda till fel prismodeller.

Samtalet går igenom hur man väljer rätt indexserie, varför andelarna måste jämföras med egna kalkyler och hur två liknande uppdrag ändå kan kräva olika index. Du får även veta hur ofta index bör justeras och varför 100 % av indexförändringen är nödvändigt för att avtalet ska spegla verkligheten.

En del av avsnittet ägnas åt drivmedelstillägg (DMT) – hur det ska beräknas, hur basmånad och indexserie måste hänga ihop, och varför fel inställningar kan ge stora avvikelser. De berör även hur kommande ETS2 och högre fossila bränslepriser gör korrekta avtalsmodeller ännu viktigare framöver.

Ett konkret och vägledande avsnitt för dig som vill skapa stabila, rättvisa och hållbara avtal – och undvika de vanligaste indexmissarna.

Lyssna på avsnittet

Följ med i diskussionen om de viktigaste frågorna för åkerinäringen. Direkt från branschens egna experter.

Lyssna på avsnittet

Aktuella nyheter

penna-tangentbord.jpg.

FÖRETAGANDE 2025-12-02

Baspris och basmånad – grunden för en korrekt indexreglering

När ett avtal ska indexregleras är baspris och basmånad helt avgörande för att resultatet ska bli rätt. Trots det är detta ett av de vanligaste områdena där det blir fel.  Baspriset är det pris som du och transportköparen kommer överens om vid avtalets start. Basmånaden är den månad vars indexvärde man utgår ifrån i beräkningen. Tillsammans utgör de startpunkten för hela avtalet. Om basmånad och baspris inte matchar går det inte längre att följa kostnadsutvecklingen rakt igenom avtalet. Ett vanligt misstag är att olika basmånader används för olika delar av avtalet, till exempel en basmånad för DMT och en annan för övriga kostnadsslag i index. Det skapar osäkerhet, olika logiker och gör det svårt att följa kostnadsförändringar på ett transparent sätt. Därför är det viktigt att allt utgår från samma månad När hela avtalet utgår från en och samma basmånad blir det tydligt hur kostnaderna förändras över tid och parterna kan dela risk på ett rättvist sätt. Det är först då index fungerar som tänkt: ett verktyg som följer kostnadsutvecklingen på rätt sätt. Avläsningen ska alltid göras mot basmånaden Det är viktigt att all avläsning av index sker mot basmånaden. Det är först när man jämför aktuell månad med basmånadens indexvärde som man får en korrekt bild av hur kostnaderna har förändrats sedan avtalets start. Om man istället skulle jämföra månad för månad riskerar man att få kedjeeffekter, olika procentsatser och en utveckling som inte speglar verkliga kostnadsförändringar.  Gör rätt från början  För att säkerställa en korrekt och enkel indexreglering, se till att: Baspris och basmånad sätts samtidigt Samma basmånad används för alla kostnadsslag Indexserie och DMT-modell är tydligt angivna i avtalet Avläsningen av index sker enligt den avtalade frekvensen (månadsvis, kvartalsvis eller annan överenskommelse) Prisjusteringen följer 100 % av index  All avläsning görs mot basmånaden, inte mot förra uppdateringen Med en tydlig startpunkt blir det också enklare att följa priset under avtalstiden och undvika missförstånd. Stöd i Avtalshjälpen I Avtalshjälpen finns exempel på hur du skriver in baspris, basmånad och indexreglering i ditt avtal. Där hittar du även exempel på formuleringar som hjälper dig när du tecknar avtal. Läs mer om avtalshjälpen  

Läs mer
Örebro 35 1.png.

FÖRETAGANDE 2025-11-17

Att tänka på när du väljer indexserie

Att välja rätt indexserie är en av de vanligaste frågor som kommer in till oss på Sveriges Åkeriföretag. Många upplever att det är svårt att veta vilken serie som ska användas och lika svårt att förstå vad som egentligen skiljer dem åt. Det är helt naturligt. Indexserierna är inte framtagna för att beskriva ”en bransch i stort”, utan för att spegla kostnadsstrukturen i olika typer av transportuppdrag. Därför behöver man alltid utgå från sina egna kostnader för att hitta rätt.Det viktigaste att komma ihåg är att indexserierna bygger på en fördelning mellan förare, drivmedel och övriga kostnader och att syftet är att spegla kostnadsutvecklingen i just din affär. Därför handlar valet av indexserie aldrig om att hitta ”den perfekta etiketten”, utan om att välja den serie som liknar din egen kalkyl mest. Två företag som kör liknande uppdrag kan landa i olika indexserier beroende på sina faktiska kostnadsandelar. Det centrala är alltså hur uppdraget kostnads¬mässigt fungerar, inte vad det heter.Index är ett verktyg för riskminimering som gör att ersättningen i ett avtal följer kostnadsutvecklingen i affären. Syftet är att bevara samma kostnadsnivå över avtalets gång, varken mer eller mindre. Det betyder också att index inte mäter alla kostnader i ett åkeri, utan bara vissa utpekade kostnadsslag. Kostnadsslag i SÅ IndexFörare (kollektivavtalslöner med sociala kostnader)Drivmedel – t.ex. diesel, HVO, RME, LBG, el, CBGAvskrivningRäntaFordonsskattAdministration & övrigtDäckReparationerDet är dessa kostnadsslag som index följer upp och reglera över tid. Andra kostnader så till exempel, löneglidning, arbetskläder, fortbildning, nya kundkrav eller högre elpriser för lokaler ingår inte i Index. Därför behöver de alltid hanteras i grundkalkylen och i priset vid avtalsstart.Vilka indexserier finns i SÅ Index?SÅ Index bygger på så kallade typtransporter. I SÅ Index finns följande serier:T08SÅ11MD Lokaldistribution Distribution inom framför allt städer. Hög andel tid för lastning och lossning, relativt låg fordonsinvestering. Enkelskift dagtid.T08SÅ12MD Regional distributionDistribution med lastbil utan släp, med flera stopp för lastning och lossning.T08SÅ13MD Långväga distributionBil och släp med lång körsträcka och flera last- och lossningsställen.T08SÅ14MD PartigodsBil och släp eller bil med trailer. Relativt kort andel tid för lastning/lossning – större del av tiden är körning.T08SÅ15MD DragbilstransportDragbil som kör trailer, containrar m.m. Hög körsträcka i relation till arbetstid.T08SÅ16MD Tank- och bulktransportTransporter i skift med bulk- eller tankekipage.T08SÅ17MD SkogsråvaraTransport av rundvirke och flis. Ofta mer än ett skift och tuff driftmiljö.T08SÅ18MD Anläggning kort sträckaAnläggningsfordon med låg körsträcka, t.ex. kranbil, mycket tid på arbetsplats.T08SÅ19MD Anläggningstransport bilAnläggningsbil utan släp.T08SÅ20MD Anläggningstransport bil och släpTreaxlig anläggningsbil med släp eller kärra.Kom ihåg: Namnet är bara en etikett. Det viktiga är hur kostnadsandelarna ser ut i serien.

Läs mer
lastbil på väg.

HÅLLBARHET 2025-11-13

Fair Transport når milstolpen: 1 000 certifierade företag

Fair Transport har nått en viktig milstolpe. I dag finns 1 000 certifierade åkeriföretag som valt att kvalitetssäkra sitt arbete inom trafiksäkerhet, arbetsmiljö och klimatansvar vilket markerar ett växande engagemang i hela åkerinäringen för ansvarstagande och hållbarhet i hela transportkedjan.Den 999:e och 1 000:e certifieringen kom via två delägare i TransportCentralen, Knäreds Flistransport AB och Br. Davidssons Entreprenad AB, vilket gjorde att barometern slog över till fyrsiffrigt. För TransportCentralen är certifieringen ett kvitto på värderingar som länge präglat verksamheten – att agera ansvarsfullt, skapa trygghet och alltid se framåt.– Det är otroligt roligt att en delägare på TransportCentralen blev nummer 1000. Vårt mål är att certifiera alla våra åkeriföretag och vi är snart där. Certifieringen är en enkel process som går extremt smidigt, och som ger en enorm marknadsfördel, säger Thomas Skottlund, Affärsområdeschef Logistik på TransportCentralen.– Att Fair Transport nu nått 1 000 certifierade företag visar att allt fler åkerier vill synliggöra sitt hållbarhetsarbete och möta kundernas krav på transparens, ansvar och rapportering, säger Maria Werpers Dahl, verksamhetsledare på Fair Transport.Intervju med Thomas Skottlund

Läs mer