Vikten av ett drivmedelstillägg (DMT) i transportaffären

2025-11-26

LAGAR & REGLER

Drivmedelskostnaderna är en av de mest snabbrörliga kostnadsposterna i en transportaffär och utvecklingen framåt pekar på fortsatt stora svängningar. Med införandet av EU:s nya utsläppshandel (ETS2) från 2028 väntas priserna på fossila drivmedel öka betydligt. För många transportuppdrag kan ett drivmedelstillägg vara helt avgörande för lönsamheten i uppdragen. 

Vi får många samtal om drivmedelstillägg från våra medlemsföretag. Men vad är egentligen DMT och vad är det som är viktigt att känna till? 

DMT ska spegla verkligheten
DMT finns för att minska risken när drivmedelspriserna förändras. Det gör att både köpare och transportör kan vara trygga med att priset i avtalet justeras rättvist när drivmedelskostnader går upp eller ner. Men eftersom ordet drivmedelstillägg används på olika sätt i branschen kan det lätt uppstå missförstånd. Därför är det viktigt att alltid vara överens om vad båda parter menar med ett drivmedelstillägg, och hur det ska beräknas.  

Vissa tolkar DMT som en fast procentsats som alltid ligger på oavsett hur drivmedelspriserna rör sig. Men DMT förändras över tid och följer prisutvecklingen på drivmedel. Andra kan blanda ihop DMT med en prishöjning och tänker att det är ett sätt att ta ut mer betalt, men DMT är neutralt och kan gå både upp och ner.  

Om man använder sig av SÅ-Index justeras andelen bränsle i vald indexserie automatiskt i DMT med baspriset som grund. I vissa fall kopplas andelen bränsle vid basmånaden ihop med en specifik bränsleprislista. I detta fall är det viktigt att tydliggöra vilket pris man ska utgå ifrån annars riskerar detta att skapa missförstånd. Är det dieselpris vid pump, bulkpris eller ett snittpris över en månad? Vilket pris och vilken källa är därför viktigt att vara överens om.  

Rätt andel bränsle
Ett vanligt misstag är att basera DMT på fel indexserie. Ett exempel är om du kör fjärrtrafik men använder en indexserie för lokal distribution, då bygger du ditt DMT på en alldeles för låg bränsleandel. Resultatet blir att tillägget inte speglar de verkliga kostnaderna och att uppdraget riskerar att bli olönsamt.   

Basmånaden måste vara densamma
En annan fallgrop är att blanda basmånader. En basmånad för DMT och en annan basmånad för resterande kostnadsslag i index. Då går det inte längre att följa kostnadsutvecklingen rakt genom avtalet. Baspris och basmånad ska alltid höra ihop.  

Varför behövs DMT – även om man redan har index?
Det finns två sätt att hantera drivmedel: 

  1. Genom den valda indexserien – där bränsle ingår som ett av kostnadsslagen. 

  2. Genom ett separat DMT – där bränsleandelen “lyfts ur” index och justeras vid sidan av. 

Båda fungerar men med den många gånger snabbrörliga prisutveckling på drivmedel är DMT ofta det bästa verktyget för att snabbt spegla drivmedelskostnaderna i uppdraget.  

ETS2 gör DMT ännu viktigare
Från 2028 inkluderas vägtransporter i EU:s utsläppshandel. Prognoserna pekar på att kostnaderna för fossila bränslen kommer att öka markant. 

Utan ett korrekt DMT riskerar man att låsa in sig i ett avtal som blir olönsamt redan efter några månader.  

När ska DMT justeras?
DMT ska helst justeras månadsvis. Täta justeringar skapar trygghet åt båda parter och följer kostnadsutvecklingen utan längre tidsglapp.  

Tre kritiska punkter att alltid kontrollera 

  • För att DMT ska fungera måste följande vara på plats: 

  • Rätt andel bränsle – baserat på rätt indexserie för det faktiska uppdraget. 

  • Samma basmånad i hela avtalet – annars speglas inte utvecklingen korrekt 

  • Tydliga avtalsvillkor – hur DMT ska beräknas, läsas av och tillämpas. 

Vår rekommendation
Vi rekommenderar att: 

  • utgå från uppdaterade grundkalkyler i alla nya avtal  

  • välj indexserie efter faktiska andelar som bygger på grundkalkylen 

  • tillämpa 100 % av indexförändringen 

  • avtala om täta och regelbundna index- och DMT-justeringar. Index i sin helhet får gärna regleras fyra gånger per år. DMT bör justeras månadsvis.  

Indexreglering och DMT skapar en trygghet och minimerar risken för båda parter i en transportaffär. 

Aktuella nyheter

lagg-pa-luren.png.

JURIDIK 2026-02-13

Lägg på luren

Vi fortsätter varna om risken med oseriösa telefonförsäljare. Var aktsam och legitimera dig aldrig via mobilt BankID om du blir uppringd samt undvik att klicka på länkar som skickas ut från osäkra informationskällor.Våra jurister märker fortsatt av problem med oseriösa telefonförsäljare. I korthet innebär det att en uppringande telefonförsäljare genom ett vilseledande förfarande får en företrädare för ett åkeri att elektroniskt signera ett avtal som företrädaren för åkeriet aldrig blivit uppmärksammad på eller blivit informerad om är det som därmed signeras. Samtalen har oftast inte handlat om något nytt avtal och innehåller ingen eller mycket otydlig information om vem avsändaren egentligen är, att det gäller ett nytt abonnemang med lång bindningstid eller att det rör sig om ett helt annat nät. Var uppmärksam när du blir uppringd av någon som påstår sig ringa från eller på uppdrag av ditt befintliga telefonföretag och legitimera dig aldrig via BankID. Tryck aldrig på någon länk i mobilen oavsett om uppringaren hävdar att det enbart är för att exempelvis logga in i en kundportal, avsluta ett vilande abonnemang eller för att godkänna en samlingsfaktura. Eftersom näringsidkare, till skillnad från konsumenter, inte har någon lagstadgad ångerrätt vid distansavtal så utnyttjas detta tyvärr av telefonförsäljare för att binda företag till oskäliga avtal.Vi rekommenderar:Att inte tala med telefonförsäljare om det inte är du som tagit kontaktenVänligt men bestämt lägga på lurenAtt inte knappa på din telefon efter försäljarens forcerade instruktioner Inte underteckna något avtal utan att först noggrant ha tagit del av och granskat innehålletFörutom att bestrida det påstådda avtalet samt lämna information till Svensk Handel via  varningslistan@svenskhandel.se, rekommenderar vi även att göra Post- och telestyrelsen (PTS) uppmärksamma i de fall telefonföretaget misstänks agera i strid mot Lag om elektronisk kommunikation såsom exempelvis brister i avtalsinformation eller hantering av nummerportabilitet .

Läs mer
miljoarbete.

FÖRETAGANDE 2026-02-18

Klimatpremien: Kraftigt ökat söktryck ger långa handläggningstider

Klimatpremien infördes år 2020 och är ett statligt stöd från Energimyndigheten för köp av hållbara tunga fordon, arbetsmaskiner och lätta lastbilar. Under de senaste två åren har ansökningarna till Klimatpremien ökat kraftigt, vilket har lett till längre handläggningstider. År 2023 inkom 270 ansökningar och efter att även lätta ellastbilar blev stödberättigade år 2024 ökade antalet till närmare 3 700 och i fjol till nästan 4 200 ansökningar. I dag kan det ta omkring ett år att få en ansökan beviljad. Enligt Energimyndigheten beror handläggningstiden inte bara på det ökade inflödet utan även på begränsat bemyndigande, utökade kontrollkrav och bristfälliga underlag. Just nu har myndigheten cirka 7 600 ärenden i beredning. För att korta väntetiderna har myndigheten satt in tillfällig extra personal, utvecklar ett mer automatiserat ansökningsflöde och förbättrat vägledningen på sin webbplats. Målet är att minska antalet fel och kompletteringar. De vanligaste misstagen är att ansökan skickas in efter att fordonet beställts, att fel eller ofullständiga dokument bifogas eller att uppgifter inte stämmer överens mellan ansökan och begäran om utbetalning. För att undvika förseningar rekommenderas åkerier att noggrant läsa igenom vägledningen, kontrollera alla uppgifter och att svara på eventuella kompletteringsbegäranden i tid.

Läs mer
online-möte.

LAGAR & REGLER 2026-01-30

Transportstyrelsen föreslår ny trafikregleringsmodell för automatiserade fordon

Den tekniska utvecklingen inom området går snabbt framåt. System och fordon är redo för marknadsintroduktion.Transportstyrelsen har presenterat rapporten ”Förslag till en nationell trafikregleringsmodell för att möjliggöra en säker användning av automatiserade fordon” (TSV 2025-12812). Budskapet är tydligt: tekniken och EU:s typgodkännanden finns redan – men Sverige saknar de trafikregler och ansvarsbestämmelser som gör att fordonen kan användas i praktiken på våra vägar.Rapporten visar hur länder som Frankrike, Tyskland och Storbritannien redan har infört regelverk som tydliggör ansvar mellan förare, operatör och system och möjliggör reguljär drift av helautomatiserade fordon. Särskilt lyfts den franska ARTS-modellen fram, där automatiserad trafik ses som ett helt system av fordon, drift, övervakning och infrastruktur.Den stora bromsklossen i Sverige är enligt Transportstyrelsen avsaknaden av tydliga ansvarsregler. Utan detta blir det svårt att införa nya affärsmodeller, kommersiella tjänster och skapa rättssäkerhet kring användningen.För åkeriföretagande och godstransporter är frågan central. Automatiserade fordon kan bidra till ökad trafiksäkerhet, effektivitet och möta bristen på yrkesförare – men då krävs att regelverket kommer på plats. Sveriges Åkeriföretag följer frågan nära och bidrar med branschkunskap och praktiska inspel i det fortsatta arbetet.Samtidigt visar erfarenheter från andra regelområden att när Sverige väl beslutar om reglering kan utvecklingen gå snabbt. Du kan läsa mer på följande sida

Läs mer