ETS 2 införs 2027 – nytt handelssystem för utsläpp inom transportsektorn

DRIVMEDEL 2025-10-21

En ny forskningsrapport från SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle visar att klimatpolitiska styrmedel och stigande bränslepriser har lett till att svensk åkerinäring blivit mer produktiv samtidigt som de fossila utsläppen minskat.   Rapporten Klimatpolitik och effektivitet – lärdomar från åkerinäringen bygger på omfattande data över svenska åkeriföretag mellan 2007 och 2020. Forskarna från Handelshögskolan i Stockholm har undersökt hur klimatpolitiska styrmedel, som högre bränsleskatter och reduktionsplikt, påverkat effektivitet och fossila utsläpp i branschen.  Resultaten i korthet  Stigande drivmedelskostnader har gett starka incitament till effektivisering. Många åkeriföretag har optimerat körsträckor, förbättrat fyllnadsgrad och förnyat fordonsflottan, vilket sammantaget gjort branschen mer produktiv och samtidigt minskat utsläppen. Det har även lett till en ökad konsolidering i branschen och en omstrukturering av åkeriernas fordonsflottor.  Rapporten visar att företagens produktivitet ökade markant samtidigt som koldioxidintensiteten minskade med omkring 23 procent. De totala utsläppen sjönk med cirka 5 procent, trots ökade transportvolymer.  De större åkeriföretagen har gått i spetsen för omställningen med omkring 37 procent högre produktivitet och 30 procent lägre koldioxidintensitet. De mindre företagen har påverkats i mindre grad men successivt följt efter i samma riktning.   Författarnas policyförslag:  Ökad förutsägbarhet: Klimatpolitiken måste vara långsiktig och stabil för att stimulera investeringar.  Bibehåll kostnadsincitament: Vare sig via skatter eller reduktionsplikt måste bränslekostnaden fortsatt spegla utsläpp.  Värna konsolidering: Strukturförändringar mot effektivare aktörer kan stärka både produktiviteten och minska koldioxidutsläppen.  Stöd till teknikneutral effektivisering: Effektivitetsvinster bör uppmuntras oavsett om de sker via logistik eller ny teknik.  Förbered för EU ETS2: Framtida kostnadsökningar i EU:s klimatpolitik kräver att svenska åkerier anpassar sig i tid. 

INFRASTRUKTUR 2025-10-20

Vi har lämnat vårt remissvar på utredningen SOU 2025:67 Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet (LI2025/01130). I svaret betonar vi vikten av att Arlanda utvecklas med fullt fokus även på godstransporter, inte enbart passagerartrafik.  För åkerinäringen är tillgängligheten till Arlanda avgörande, både för flyggods och för leveranser av varor och förnödenheter som krävs för flygplatsens drift och service. Ett väl fungerande vägnät och anpassad infrastruktur är en förutsättning för effektiva, säkra och fossilfria godstransporter.  Vi lyfter särskilt följande punkter i sitt remissvar:  Förbättrad framkomlighet på E4 Flaskhalsen mellan Häggvik och Arlanda behöver byggas ut. En breddning till 3+3 körfält mellan Glädjen och Arlanda, och 4+4 körfält mellan Häggvik och Rotebro, skulle öka kapaciteten och minska restidsförluster för godsflöden.  Kapacitetshöjande åtgärder längs Måbyleden (väg 905) Vägen är central för transporter till Cargo City och bör prioriteras i samband med utvecklingen av trafikplats Måby.  Tillgänglighet till Rosersbergs kombiterminal Terminalen är en viktig omlastningspunkt för kombitrafik till Arlanda. Robust infrastruktur krävs för att säkerställa effektiva flöden mellan väg och järnväg.  Fler rast- och uppställningsplatser Bristen på rastplatser längs E4 mellan Uppsala och Stockholm försvårar regelefterlevnad och skapar osäkra förhållanden för förare. Nya platser bör planeras nära kommersiella områden med tillgång till service, trygghet och laddinfrastruktur.  Omkopplingsytor och parkering för tunga fordon Det behövs dedikerade uppställnings- och omlastningsytor nära flygplatsen. Möjligheter till av- och påkoppling av släp är viktiga för effektiv distribution i regionen.  Planering för elektrifiering och elnätskapacitet Arlandaområdet måste redan nu förberedas för högkapacitetsladdning av tunga fordon. En samlad utredning om elnätskapacitet bör genomföras med fokus på godslogistikens behov.  Gemensam planering behövs Sveriges Åkeriföretag föreslår att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att tillsammans med Godstransportrådet Stockholm–Mälardalen, berörda kommuner och åkerinäringen analysera behovet av rastplatser, uppställningsytor, omkopplingsmöjligheter och laddinfrastruktur i Arlandaområdet. Läs hela remissvaret här  

LAGAR & REGLER 2025-10-28

Transportstyrelsen har underkänt Länsstyrelsen i Stockholms beslut att upphäva miljözon klass 3 i delar av Stockholms innerstad, och skickar nu tillbaka ärendet för fortsatt handläggning. Beslutet kom den 23 oktober och innebär att stadens tidigare utredning bedöms som tillräcklig. Miljözonen, som enligt plan skulle införas den 31 december 2024, är fortsatt pausad tills vidare. Syftet med miljözonen är att förbättra luftkvaliteten i området, men förslaget har väckt starka reaktioner från transport- och näringslivsaktörer som varnat för negativa konsekvenser för framkomlighet, leveranser och tillgänglighet. Två parallella rättsprocesser pågår kring miljözonen. Den första gäller kommunfullmäktiges beslut från maj 2024, som nu har fastställts av kammarrätten. Den andra gäller stadens lokala trafikföreskrift, som först upphävdes av länsstyrelsen men nu ska prövas på nytt efter Transportstyrelsens beslut. Sveriges Åkeriföretag har kontinuerliga diskussioner med Stockholm Stad och är i hög grad involverad i utvecklingen kring miljözonen.