ETS 2 införs 2027 – nytt handelssystem för utsläpp inom transportsektorn

2025-10-21

HÅLLBARHET

EU inför ett nytt system för handel med utsläppsrätter, EU ETS 2, som omfattar bland annat byggnader och vägtransporter. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser genom att sätta ett pris på koldioxid. Systemet träder i kraft 2027, och innebär att bränsleleverantörer måste köpa utsläppsrätter för de fossila utsläpp som deras bränsle ger upphov till.

För åkeriföretag innebär det att kostnaderna för fossila drivmedel förväntas öka, eftersom kostnaden för utsläppsrätterna förs vidare i priset på diesel. Under de tre första åren införs ett mjukt pristak för att undvika alltför stora prisökningar. Enligt uppskattningar från bland andra Drivkraft Sverige kan ETS 2 innebära en höjning av dieselpriset med cirka 1-2 kronor under 2027.

Antalet utsläppsrätter inom ETS 2 kommer att minska successivt för att driva på utsläppsminskningar över tid. Samtidigt gäller det nuvarande pristaket bara fram till slutet av 2029. När det tas bort och tillgången på utsläppsrätter minskar, kan det leda till ytterligare prisökningar på fossila bränslen från 2030.

Vårt perspektiv

Sveriges Åkeriföretag anser att ett miljöstyrande system som ETS 2 i grunden är ett mer konkurrensneutralt verktyg för att minska utsläpp än nationella skatter, eftersom det gäller alla medlemsstater inom EU. Samtidigt är det viktigt att reformen inte försämrar svenska åkeriers konkurrenskraft gentemot transportörer i andra länder.

Vi betonar därför att intäkterna från ETS 2 måste återinvesteras i åtgärder som underlättar omställningen för transportnäringen, till exempel genom satsningar på infrastruktur för fossilfria drivmedel, laddning och biobränslen.

Systemet kan bidra till ett mer rättvisa förutsättningar mellan medlemsländerna, men det är avgörande att intäkterna används för att stötta omställningen, inte för att öka företagens kostnader.

Profilbild Fredrik Svensson.
Fredrik Svensson

Hållbarhetsansvarig för Sveriges Åkeriföretag

Fakta om ETS 2

  • Gäller för byggnader och vägtransporter inom EU från 2027
  • Bränsleleverantörer måste köpa utsläppsrätter motsvarande utsläppen från sålda bränslen
  • Pristak införs under perioden 2027–2029
  • Målet är att minska utsläppen i de berörda sektorerna med 43 procent till 2030 jämfört med 2005 års nivå

Läs mer hos:

Energimyndigheten – EU ETS 2

Naturvårdsverket – ETS 2 för vägtransporter och byggnader

Drivkraft Sverige – Om ETS 2 och drivmedelspriserna

Aktuella nyheter

penna-tangentbord.jpg.

FÖRETAGANDE 2025-12-02

Baspris och basmånad – grunden för en korrekt indexreglering

När ett avtal ska indexregleras är baspris och basmånad helt avgörande för att resultatet ska bli rätt. Trots det är detta ett av de vanligaste områdena där det blir fel.  Baspriset är det pris som du och transportköparen kommer överens om vid avtalets start. Basmånaden är den månad vars indexvärde man utgår ifrån i beräkningen. Tillsammans utgör de startpunkten för hela avtalet. Om basmånad och baspris inte matchar går det inte längre att följa kostnadsutvecklingen rakt igenom avtalet. Ett vanligt misstag är att olika basmånader används för olika delar av avtalet, till exempel en basmånad för DMT och en annan för övriga kostnadsslag i index. Det skapar osäkerhet, olika logiker och gör det svårt att följa kostnadsförändringar på ett transparent sätt. Därför är det viktigt att allt utgår från samma månad När hela avtalet utgår från en och samma basmånad blir det tydligt hur kostnaderna förändras över tid och parterna kan dela risk på ett rättvist sätt. Det är först då index fungerar som tänkt: ett verktyg som följer kostnadsutvecklingen på rätt sätt. Avläsningen ska alltid göras mot basmånaden Det är viktigt att all avläsning av index sker mot basmånaden. Det är först när man jämför aktuell månad med basmånadens indexvärde som man får en korrekt bild av hur kostnaderna har förändrats sedan avtalets start. Om man istället skulle jämföra månad för månad riskerar man att få kedjeeffekter, olika procentsatser och en utveckling som inte speglar verkliga kostnadsförändringar.  Gör rätt från början  För att säkerställa en korrekt och enkel indexreglering, se till att: Baspris och basmånad sätts samtidigt Samma basmånad används för alla kostnadsslag Indexserie och DMT-modell är tydligt angivna i avtalet Avläsningen av index sker enligt den avtalade frekvensen (månadsvis, kvartalsvis eller annan överenskommelse) Prisjusteringen följer 100 % av index  All avläsning görs mot basmånaden, inte mot förra uppdateringen Med en tydlig startpunkt blir det också enklare att följa priset under avtalstiden och undvika missförstånd. Stöd i Avtalshjälpen I Avtalshjälpen finns exempel på hur du skriver in baspris, basmånad och indexreglering i ditt avtal. Där hittar du även exempel på formuleringar som hjälper dig när du tecknar avtal. Läs mer om avtalshjälpen  

Läs mer
Örebro 35 1.png.

FÖRETAGANDE 2025-11-17

Att tänka på när du väljer indexserie

Att välja rätt indexserie är en av de vanligaste frågor som kommer in till oss på Sveriges Åkeriföretag. Många upplever att det är svårt att veta vilken serie som ska användas och lika svårt att förstå vad som egentligen skiljer dem åt. Det är helt naturligt. Indexserierna är inte framtagna för att beskriva ”en bransch i stort”, utan för att spegla kostnadsstrukturen i olika typer av transportuppdrag. Därför behöver man alltid utgå från sina egna kostnader för att hitta rätt.Det viktigaste att komma ihåg är att indexserierna bygger på en fördelning mellan förare, drivmedel och övriga kostnader och att syftet är att spegla kostnadsutvecklingen i just din affär. Därför handlar valet av indexserie aldrig om att hitta ”den perfekta etiketten”, utan om att välja den serie som liknar din egen kalkyl mest. Två företag som kör liknande uppdrag kan landa i olika indexserier beroende på sina faktiska kostnadsandelar. Det centrala är alltså hur uppdraget kostnads¬mässigt fungerar, inte vad det heter.Index är ett verktyg för riskminimering som gör att ersättningen i ett avtal följer kostnadsutvecklingen i affären. Syftet är att bevara samma kostnadsnivå över avtalets gång, varken mer eller mindre. Det betyder också att index inte mäter alla kostnader i ett åkeri, utan bara vissa utpekade kostnadsslag. Kostnadsslag i SÅ IndexFörare (kollektivavtalslöner med sociala kostnader)Drivmedel – t.ex. diesel, HVO, RME, LBG, el, CBGAvskrivningRäntaFordonsskattAdministration & övrigtDäckReparationerDet är dessa kostnadsslag som index följer upp och reglera över tid. Andra kostnader så till exempel, löneglidning, arbetskläder, fortbildning, nya kundkrav eller högre elpriser för lokaler ingår inte i Index. Därför behöver de alltid hanteras i grundkalkylen och i priset vid avtalsstart.Vilka indexserier finns i SÅ Index?SÅ Index bygger på så kallade typtransporter. I SÅ Index finns följande serier:T08SÅ11MD Lokaldistribution Distribution inom framför allt städer. Hög andel tid för lastning och lossning, relativt låg fordonsinvestering. Enkelskift dagtid.T08SÅ12MD Regional distributionDistribution med lastbil utan släp, med flera stopp för lastning och lossning.T08SÅ13MD Långväga distributionBil och släp med lång körsträcka och flera last- och lossningsställen.T08SÅ14MD PartigodsBil och släp eller bil med trailer. Relativt kort andel tid för lastning/lossning – större del av tiden är körning.T08SÅ15MD DragbilstransportDragbil som kör trailer, containrar m.m. Hög körsträcka i relation till arbetstid.T08SÅ16MD Tank- och bulktransportTransporter i skift med bulk- eller tankekipage.T08SÅ17MD SkogsråvaraTransport av rundvirke och flis. Ofta mer än ett skift och tuff driftmiljö.T08SÅ18MD Anläggning kort sträckaAnläggningsfordon med låg körsträcka, t.ex. kranbil, mycket tid på arbetsplats.T08SÅ19MD Anläggningstransport bilAnläggningsbil utan släp.T08SÅ20MD Anläggningstransport bil och släpTreaxlig anläggningsbil med släp eller kärra.Kom ihåg: Namnet är bara en etikett. Det viktiga är hur kostnadsandelarna ser ut i serien.

Läs mer
anteckningsblock och dator.

LAGAR & REGLER 2025-11-14

Regeringen utreder genomförandet av nya EU-direktiv om körkort

Regeringen har utsett en särskild utredare som ska ta fram förslag på hur två nya EU-direktiv om körkort ska genomföras i svensk rätt. Direktiven innebär förändringar inom bland annat körkortsbehörigheter, digitala körkort, prövotid och gemensamma EU-regler för kördiskvalifikationer.En av de frågor som väckt stort intresse är den nya behörigheten B1, som EU ger medlemsländer möjlighet att införa nationellt. Behörigheten innebär att personer under 21 år kan få köra en hastighetsbegränsad personbil på upp till 2 500 kg – men hur och om Sverige väljer att införa detta ska nu utredas närmare. Även möjligheten att låta personer med B-körkort köra något tyngre fordon, i synnerhet sådana som drivs med alternativa drivmedel, ingår i uppdraget.Direktiven omfattar också regler om beledsagad körning, ett förenklat förfarande för att häva automatvillkor samt notifieringssystem för kördiskvalifikationer mellan medlemsländerna.En särskild utredare ska nu analysera hur EU-reglerna kan harmoniseras med dagens svenska körkortsbestämmelser och hur ett sammanhållet regelverk kan utformas.Delredovisning: senast 2 november 2026, med förslag om B1-behörighet och regler för tyngre fordon på alternativa drivmedel.Slutredovisning: senast 16 juli 2027.Sveriges Åkeriföretag följer utredningen noggrant och kommer att informera när delrapporten presenteras.

Läs mer