Förenklade dispenser och nya skyltar

LAGAR & REGLER 2025-11-26

Drivmedelskostnaderna är en av de mest snabbrörliga kostnadsposterna i en transportaffär och utvecklingen framåt pekar på fortsatt stora svängningar. Med införandet av EU:s nya utsläppshandel (ETS2) från 2028 väntas priserna på fossila drivmedel öka betydligt. För många transportuppdrag kan ett drivmedelstillägg vara helt avgörande för lönsamheten i uppdragen. Vi får många samtal om drivmedelstillägg från våra medlemsföretag. Men vad är egentligen DMT och vad är det som är viktigt att känna till? DMT ska spegla verklighetenDMT finns för att minska risken när drivmedelspriserna förändras. Det gör att både köpare och transportör kan vara trygga med att priset i avtalet justeras rättvist när drivmedelskostnader går upp eller ner. Men eftersom ordet drivmedelstillägg används på olika sätt i branschen kan det lätt uppstå missförstånd. Därför är det viktigt att alltid vara överens om vad båda parter menar med ett drivmedelstillägg, och hur det ska beräknas.  Vissa tolkar DMT som en fast procentsats som alltid ligger på oavsett hur drivmedelspriserna rör sig. Men DMT förändras över tid och följer prisutvecklingen på drivmedel. Andra kan blanda ihop DMT med en prishöjning och tänker att det är ett sätt att ta ut mer betalt, men DMT är neutralt och kan gå både upp och ner.  Om man använder sig av SÅ-Index justeras andelen bränsle i vald indexserie automatiskt i DMT med baspriset som grund. I vissa fall kopplas andelen bränsle vid basmånaden ihop med en specifik bränsleprislista. I detta fall är det viktigt att tydliggöra vilket pris man ska utgå ifrån annars riskerar detta att skapa missförstånd. Är det dieselpris vid pump, bulkpris eller ett snittpris över en månad? Vilket pris och vilken källa är därför viktigt att vara överens om.  Rätt andel bränsleEtt vanligt misstag är att basera DMT på fel indexserie. Ett exempel är om du kör fjärrtrafik men använder en indexserie för lokal distribution, då bygger du ditt DMT på en alldeles för låg bränsleandel. Resultatet blir att tillägget inte speglar de verkliga kostnaderna och att uppdraget riskerar att bli olönsamt.   Basmånaden måste vara densammaEn annan fallgrop är att blanda basmånader. En basmånad för DMT och en annan basmånad för resterande kostnadsslag i index. Då går det inte längre att följa kostnadsutvecklingen rakt genom avtalet. Baspris och basmånad ska alltid höra ihop.  Varför behövs DMT – även om man redan har index?Det finns två sätt att hantera drivmedel: Genom den valda indexserien – där bränsle ingår som ett av kostnadsslagen. Genom ett separat DMT – där bränsleandelen “lyfts ur” index och justeras vid sidan av. Båda fungerar men med den många gånger snabbrörliga prisutveckling på drivmedel är DMT ofta det bästa verktyget för att snabbt spegla drivmedelskostnaderna i uppdraget.  ETS2 gör DMT ännu viktigareFrån 2028 inkluderas vägtransporter i EU:s utsläppshandel. Prognoserna pekar på att kostnaderna för fossila bränslen kommer att öka markant. Utan ett korrekt DMT riskerar man att låsa in sig i ett avtal som blir olönsamt redan efter några månader.  När ska DMT justeras?DMT ska helst justeras månadsvis. Täta justeringar skapar trygghet åt båda parter och följer kostnadsutvecklingen utan längre tidsglapp.  Tre kritiska punkter att alltid kontrollera För att DMT ska fungera måste följande vara på plats: Rätt andel bränsle – baserat på rätt indexserie för det faktiska uppdraget. Samma basmånad i hela avtalet – annars speglas inte utvecklingen korrekt Tydliga avtalsvillkor – hur DMT ska beräknas, läsas av och tillämpas. Vår rekommendationVi rekommenderar att: utgå från uppdaterade grundkalkyler i alla nya avtal  välj indexserie efter faktiska andelar som bygger på grundkalkylen tillämpa 100 % av indexförändringen avtala om täta och regelbundna index- och DMT-justeringar. Index i sin helhet får gärna regleras fyra gånger per år. DMT bör justeras månadsvis.  Indexreglering och DMT skapar en trygghet och minimerar risken för båda parter i en transportaffär. 

LAGAR & REGLER 2025-11-19

Regeringen skickar nu ut förslag på remiss som ska göra det enklare att stoppa oseriösa och misstänkt låga anbud i offentliga upphandlingar. Syftet är att hindra kriminella aktörer från att vinna kontrakt genom extremt låga priser och oseriösa affärsmetoder,  något som riskerar att slå ut seriösa företag och försämra kvaliteten i offentliga tjänster.Offentlig sektor upphandlar varje år varor och tjänster för över 1 000 miljarder kronor. Regeringen vill säkerställa att dessa medel går till företag som följer lagar, avtal och goda arbetsvillkor. Konkurrensverket har därför tagit fram förslag som tydliggör hur misstänkt låga anbud ska hanteras.Förslagen som har presenterats är bland annat:Alla anbud som är mer än 30 procent lägre än genomsnittspriset ska granskas.Det ska bli tydligare vem som ansvarar för vad när det gäller att granska låga anbud. Upphandlande aktör ansvarar för att bedöma om ett anbud är onormalt lågt. Leverantören ansvarar för att förklara hur de kan leverera trots det låga priset.Upphandlande organisationer ska alltid säga nej till anbud som är onormalt låga. Det har tidigare inte alltid varit obligatoriskt.Upphandlingsmyndigheten ska få i uppdrag att ta fram ett praktiskt stöd till upphandlande organisationer kring onormalt låga anbud.Förslagen skickas nu på remiss och ska besvaras senast 27 februari 2026.Som en del av regeringens fortsatta arbete ska Konkurrensverket också utveckla en metod för att bedöma hur väl leverantörer uppfyller kvalitetskraven i offentliga kontrakt. Detta ska redovisas 30 november 2025.SÅ följer utvecklingenSveriges Åkeriföretag välkomnar förslag som stärker konkurrensneutralitet och rättvisa villkor i offentliga upphandlingar – frågor som är centrala för en sund och seriös åkerinäring. Vi följer remissprocessen och återkommer med mer information när arbetet går vidare.

INFRASTRUKTUR 2025-12-05

Sveriges geografiska läge och avlånga land med stora avstånd innebär att varor ofta måste fraktas långt för att nå både nationella och internationella marknader. Företag inom industri och tjänstesektor lyfter fram brister i transportinfrastrukturen som en central anledning till att deras tillväxt hämmas — något som är särskilt problematiskt i ett osäkert omvärldsläge där stärkt svensk handel och konkurrenskraft är viktigare än någonsin.I veckan presenterade Trafikverket sin nya handlingsplan för långväga godstransporter med förbättringsåtgärder i syfte att skapa ett mer robust och effektivt transportsystem samt öka nyttan för näringslivet.Avgörande för godstransporter är att de effektiviseras så att alla transportslag nyttjas på bästa möjliga sätt via intermodala transporter, som inleds med godstransport med lastbil som fraktar godset till en nod i form av en terminal eller hamn. Där omlastas godset till tåg eller fartyg som transporterar godset en längre sträcka för att återigen transporteras över till lastbil fram till mottagaren. För att detta ska fungera optimalt krävs flera åtgärder som Tågföretagen, Sveriges Åkeriföretag och Svensk Sjöfart har påtalat i många år:Stärk konkurrenskraften utöver de transportpolitiska målenSäkerställ avgifter som styr mot ett effektivt nyttjande av transportsystemetUtveckla en fungerande tillsyn av vägtrafikenMöjliggör flytt av lastbärare mellan trafikslagSäkerställ att väg- och järnvägsnätet klarar längre och tyngre fordonSamordna och samplanera med våra grannländer för effektiva godstransporterInför en intermodalitetspott för enklare och mer effektiv omlastningPlanera smartare genom att ta fram bättre prognos- och kalkylmodeller för minskade störningar vid underhållsåtgärderSäkerställ väl fungerande terminaler och hamnar för omlastning mellan väg, järnväg och sjöfartUtöka samverkan mellan myndigheter och branscherna gällande infrastrukturplaneringen för intermodalitetDet är positivt att många av de åtgärder som vi har föreslagit har tagits med i handlingsplanen såsom fler och längre tåglägen, bättre terminaler för omlastning, mer robust infrastruktur, alternativa vägar/stråk, intermodala terminaler, effektiva logistiknoder anslutna till TEN-T-nätet samt bättre kopplingar mellan väg – järnväg – sjöfart. Det talas även om förändrade banavgifter och en statlig utredning om prissättning av infrastruktur.Det presenteras inte några nya förslag i handlingsplanen, som exempelvis en intermodalitetspott för enklare och mer effektiv omlastning mellan transportslagen samt att man samordnar och samplanerar med våra grannländer, även om den nya kapacitetsförordningen bidrar till detta.Det är dock bra att handlingsplanen lyfter fram och belyser frågan om – och utmaningarna kring – godstransporter, såväl inom som utanför landsgränserna. Vår förhoppning är att de planer och utredningar som handlingsplanen hänvisar till också realiseras. Det är vitalt för Sveriges företag och konkurrenskraft.TågföretagenSveriges ÅkeriföretagSvensk Sjöfart