Fordonsdata avgörande för åkerinäringens konkurrenskraft

2026-05-20

LAGAR & REGLER

Dataförordningen kan få stor betydelse för åkerinäringens konkurrenskraft, effektivitet och möjligheter att utveckla hållbara transporter. Men för att reglerna ska få verklig effekt krävs att åkerier också får praktisk och fungerande tillgång till fordonsdata – oavsett fordonstillverkare eller systemleverantör.

Det framgår i remissvaret till Finansdepartementet om den svenska implementeringen av EU:s dataförordning.

Tillgång till fordons- och driftdata är i dag avgörande för transportföretagens verksamhet. Data används bland annat för ruttoptimering, energieffektivisering, serviceplanering, trafiksäkerhet och hållbarhetsrapportering. Samtidigt ökar beroendet av tillverkarnas digitala system i takt med att fordonen blir mer uppkopplade.

I remissvaret lyfts flera hinder som riskerar att begränsa företagens möjligheter att använda sin data fullt ut. Det handlar bland annat om bristande standardisering, olika dataformat, begränsad realtidsåtkomst och tekniska lösningar som gör integrationer dyra och komplicerade.

En central fråga är också maktbalansen mellan transportföretag och större aktörer på marknaden. Om dataåtkomst begränsas genom avtal, tekniska spärrar eller höga kostnader riskerar åkerier att hamna i ett fortsatt beroendeförhållande till fordonstillverkare och telematikleverantörer.

Remissvaret betonar därför behovet av tydlig tillsyn, sektorsspecifik vägledning och ökad standardisering för fordons- och transportdata. Det behövs också regler som fungerar i praktiken för små och medelstora företag med begränsade resurser.

Transportdata innehåller samtidigt känslig information om kunder, rutter och affärsupplägg. Därför är skyddet av företagshemligheter och kontrollen över hur data används avgörande för att skapa förtroende i den nya dataekonomin.

Ett fungerande genomförande av dataförordningen är viktigt för att stärka åkerinäringens konkurrenskraft, innovationsförmåga och självständighet i en allt mer digital transportmarknad.

Läs vårt remissvar här
Till remissvaret

Aktuella nyheter

lastbil-rondell.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-10-27

Ökat politiskt tryck på att skjuta upp ETS2 – ännu inga nya beslut

Flera EU-länder vill skjuta upp eller förändra det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som ska omfatta bland annat vägtransporter. Frågan har fått ökad politisk uppmärksamhet och även inom Europaparlamentet höjs röster för förändringar. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för systemet och något beslut om ytterligare uppskjutande har inte fattats. Enligt nuvarande tidplan ska ETS2 börja tillämpas fullt ut 2028.ETS2 är EU:s nya system för handel med utsläppsrätter för bland annat vägtransporter, uppvärmning av byggnader och vissa mindre industrisektorer. Systemet innebär att leverantörer av fossila drivmedel måste köpa utsläppsrätter för de koldioxidutsläpp som drivmedlen ger upphov till. Kostnaden väntas föras vidare till kunderna genom högre drivmedelspriser.Systemet skulle ursprungligen införas 2027, men starten har redan skjutits upp till 2028. Under hösten har diskussionen om ytterligare förändringar intensifierats, framför allt mot bakgrund av oro för stigande energi- och drivmedelskostnader.Flera medlemsländer vill se förändringarVid Europeiska rådets möte den 15–16 oktober drev bland andra Polen och Italien frågan om att skjuta upp ETS2. Även Tjeckien, Ungern, Slovakien och Grekland har uttryckt stöd för ett senare införande, medan Estland vill avskaffa systemet helt.Länderna pekar framför allt på risken för högre kostnader för hushåll och företag. Förespråkarna för ett uppskjutande menar att mer tid skulle ge bättre förutsättningar för investeringar i fossilfria alternativ och för stödåtgärder som kan mildra de ekonomiska konsekvenserna.Samtidigt motsätter sig flera medlemsländer, däribland Sverige, Danmark och Finland, ytterligare förseningar. De framhåller betydelsen av långsiktiga och förutsägbara spelregler för klimatomställningen och företagens investeringar.EU:s stats- och regeringschefer enades inte om något nytt uppskjutande vid oktobermötet. Däremot uppmanades EU-kommissionen att uppdatera sin analys av konsekvenserna av ETS2 och de åtgärder som ska motverka alltför stora prisökningar.Delade meningar i EuropaparlamentetÄven inom Europaparlamentet finns olika uppfattningar om ETS2:s framtid.Företrädare för den konservativa partigruppen EPP har efterfrågat förändringar av systemet, och flera nationella delegationer inom gruppen vill gå längre och avskaffa ETS2. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för att behålla systemet inom bland annat Socialdemokraterna, De gröna och den liberala partigruppen Renew.Den 22 oktober röstade Europaparlamentet för att skjuta upp vissa krav i EU metanlagstiftning med tre år, i stället för det år som kommissionen föreslagit. Omröstningen visar att det finns politiskt stöd för att senarelägga vissa klimatrelaterade regler, men den gäller en annan lagstiftning och innebär inte någon förändring av ETS2.Trots det ökade politiska trycket finns ännu inget beslut om att skjuta upp ETS2 ytterligare. Enligt nuvarande regler ska systemet börja tillämpas fullt ut 2028, medan auktioneringen av utsläppsrätter planeras att inledas under 2027. Det återstår att se om de pågående diskussionerna leder till några förändringar.Vad innebär ETS2 för åkeriföretagen?För åkerinäringen är ETS2 framför allt en fråga om framtida drivmedelskostnader. Systemet innebär inte att åkeriföretagen själva ska köpa utsläppsrätter. Skyldigheten ligger i stället hos drivmedelsleverantörerna, som förväntas föra kostnaden vidare genom drivmedelspriserna.Hur stor påverkan blir beror bland annat på priset på utsläppsrätter och hur kostnaderna förs vidare till marknaden.För dig som åkeriföretagare innebär det ytterligare en faktor att ta hänsyn till i långsiktiga affärsavtal, transportpriser och investeringsbeslut.Nuvarande tidplan ligger fastEU har också beslutat om förändringar i systemets marknadsstabilitetsreserv för att minska risken för kraftiga prisökningar på utsläppsrätter.Diskussionerna om ETS2 väntas fortsätta inom EU institutioner. Vi följer utvecklingen och dess möjliga konsekvenser för åkerinäringens kostnader, konkurrenskraft och klimatomställning.

Läs mer
FT_ny_ljus.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-11-06

Investera i kunskap och stärk konkurrenskraften

Kunskap är en av åkeriföretagets viktigaste konkurrensfördelar. Med ett omfattande utbildningsutbud hjälper Sveriges Åkeriföretag dig att möta lagkrav, utveckla verksamheten och stå starkare inför framtiden.Utbildningarna är framtagna specifikt för åkerinäringens behov och omfattar allt från YKB, ADR och kör- och vilotider till transportekonomi, transportledning, styrelsearbete och det nya Företagsledarprogrammet. Kurserna erbjuds både som öppna utbildningar och företagsanpassade upplägg, med möjlighet att delta fysiskt eller digitalt. Som medlem får du dessutom medlemsrabatt på utbildningarna.För dig som medlem innebär utbildningarna inte bara att lagkrav kan uppfyllas på ett enklare sätt. De bidrar också till ökad trafiksäkerhet, starkare ledarskap, bättre affärsmässighet och ökad konkurrenskraft.

Läs mer
Bildbanksbild.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-11-05

Nya utbildningsbedömningar – nu behöver fler platser bli verklighet

Arbetet med att anpassa yrkesutbildningarna till arbetsmarknadens behov pågår i hela Sverige. Sveriges Åkeriföretag välkomnar utvecklingen, men efterlyser konkreta satsningar och samverkan för fler transportutbildningar. Det pågår en tydligt positiv utveckling för åkerinäringen. Intresset hos unga för att utbilda sig till lastbilsförare och andra jobb inom vägtransportsektorn ökar och söktrycket på utbildningarna överstiger antalet platser. Politiskt finns dessutom beslut om att utbildningsutbudet tydligare ska baseras på arbetsmarknadens behov. Den 20 oktober presenterade Skolverket nya planeringsunderlag som ska stödja kommuner och andra skolhuvudmän när de planerar utbildningsutbudet. Myndigheten bedömer att transportinriktningen på gymnasiets fordons- och transportprogram behöver byggas ut i sju län. Skolverket lägger också vikt vid att kommunerna samverkar med berörda branscher när de planerar utbildningsutbudet framöver. 

Läs mer