SÅ-Podden: Simon möter Ulrika Heie

I en ny poddserie möter Simon Palme, näringspolitisk strateg, företrädare från riksdagens partier i samtal om transportpolitiken och åkerinäringens viktigaste frågor.

Lyssna på avsnittet

PODCAST

I serien fördjupas dialogen kring de frågor som är avgörande för näringen. Samtalen tar avstamp i Sveriges Åkeriföretags politiska program Vägvalet och ger en inblick i hur olika partier ser på frågor som omställning, konkurrensvillkor, kompetensförsörjning och infrastruktur. Podden är ett forum för perspektiv och resonemang, där politiska företrädare får möjlighet att utveckla sina prioriteringar och bemöta de förslag som lyfts av näringen.

I detta avsnitt fortsätter samtalsserien inför valet, där fokus ligger på åkerinäringens viktigaste vägval. Den här gången möter Simon Palme, näringspolitisk strateg, Ulrika Heie, riksdagsledamot för Centerpartiet och ordförande i trafikutskottet.

Samtalet kretsar kring transportpolitikens långsiktighet, behovet av ökad transporteffektivitet och hur olika trafikslag kan samverka bättre. Ulrika Heie lyfter särskilt vikten av att skapa stabila spelregler för företagen och att minska den ryckighet som ofta präglar politiska beslut inom infrastrukturområdet.

Samtalet berör också den gröna omställningen och elektrifieringen av den tunga trafiken. Ulrika framhåller vikten av långsiktiga styrmedel, en ökad produktion av biodrivmedel i Sverige och att både offentliga och privata aktörer behöver bidra för att omställningen ska ta fart. Offentlig upphandling lyfts också som ett viktigt verktyg för att driva efterfrågan på fossilfria transporter.

Även frågor om konkurrens på lika villkor diskuteras, där behovet av fler och smartare kontroller på vägarna lyfts fram för att motverka osund konkurrens och stärka trafiksäkerheten.

Lyssna på avsnittet

Följ med i diskussionen om de viktigaste frågorna för åkerinäringen. Direkt från branschens egna experter.

Lyssna på avsnittet

Ransby.jpeg.

INFRASTRUKTUR 2026-09-11

När vägen hotas behövs en stark röst

För Stefan Berglund, ägare av Ransby Åkeri AB, är väg 62 mer än en transportled. Den är en förutsättning för att åkerinäringen, skogsindustrin och hela bygden längs Klarälven ska fungera. När erosionen nu hotar vägen har han engagerat sig för att få frågan högre upp på agendan. I det arbetet har Sveriges Åkeriföretag spelat en avgörande roll.Stefan har arbetat i transportbranschen större delen av sitt liv. I dag driver han Ransby Åkeri tillsammans med sin fru. Verksamheten består av två timmerbilar och en TMA-bil, och själv sitter han fortfarande ofta bakom ratten.Det innebär också att han kör väg 62 nästan varje dag. Under flera år har erosion längs Klarälven successivt ätit sig närmare vägbanan på vissa sträckor, vilket har väckt oro för både trafiksäkerheten och framkomligheten på den samhällsviktiga vägen.– Det syns till och med på vägräckena att det börjar rulla ut lite grann, säger Stefan.På flera platser längs Klarälven har erosionen börjat påverka vägen. För Stefan är det inte en teoretisk fråga om infrastruktur utan en verklighet som påverkar både säkerheten och möjligheten att bedriva verksamhet.– Det kan ju faktiskt bli så att man trillar i vattnet, fortsätter Stefan.Om vägen skulle rasa finns alternativa vägar, men de innebär långa omvägar med stora konsekvenser för transporterna i området.Från lokal oro till nationell frågaFrågan tog fart på allvar när Trafikverket presenterade läget kring väg 62 på en medlemssträff med Sveriges Åkeriföretag 2025. Där insåg många hur långt problemen hade gått utan att någon lösning kommit på plats.– Nästan ingen av våra medlemsföretag kände till omfattningen av problemet. Alla hade nog trott att det skulle lösa sig, säger Per Broholm, regionchef Väst på Sveriges Åkeriföretag.Sedan dess har organisationen arbetat för att samla företag, myndigheter, politiker och andra berörda aktörer kring samma budskap.Enligt Per har Sveriges Åkeriföretag haft en viktig roll i att lyfta vägfrågan och synliggöra vilka konsekvenser ett ras skulle få för näringslivet.

Läs mer
fran_skolbank_till_forarplats.png.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-08-21

Från skolbänk till förarplats

På Hagéns Åkeri AB har APL-elever varit en del av vardagen i omkring 15 år. För företaget har det blivit ett sätt att låta unga lära känna yrket på riktigt och samtidigt hitta personer som kan bli en del av verksamheten på längre sikt. Historien om APL-verksamheten började egentligen redan innan det fanns någon uttalad strategi för att ta emot elever.En av företagets chaufförer hade en brorson som ville följa med ut på en körning när han gick i nian. När det senare blev dags att välja gymnasieutbildning föll valet på Fordonsprogrammet. Då hörde han av sig till åkeriet igen, den här gången för att göra sin APL.– Han är fortfarande anställd hos oss, berättar Marie, vd på Hagéns Åkeri AB.Olika fordon och uppdragEn viktig del av APL-perioden är att eleverna får möjlighet att prova olika typer av körningar. Vad de får göra beror på vilket år de går och hur långt de har kommit i sin utbildning.Under första och andra året får eleverna bland annat följa med i styckegodsbilar och lastväxlarfordon. Under det tredje året breddas erfarenheterna ytterligare. Då kan eleverna även få följa med i ADR-tankfordon och, beroende på utbildningsnivå, övningsköra skåpbil och lastväxlarbil både utan och med släp.Det är just variationen som många elever uppskattar.– Det är nog variationen som eleverna uppskattar mest. De får följa med på olika typer av uppdrag och se att ingen dag behöver vara den andra lik. Det blir också ett bra sätt för dem att få en bild av hur vardagen som chaufför faktiskt ser ut och att prova på olika sorters körningar och fordon. Jag tror att det är viktigt att de får uppleva bredden i yrket under sin APL, säger Marie.För eleven innebär det att APL-perioden kan ge en bredare bild av yrket än vad en enskild typ av körning skulle göra. Olika fordon, uppdrag och situationer ger möjlighet att steg för steg bygga erfarenhet.Eleverna lär känna företaget och företaget lär känna elevernaFör Hagéns Åkeri AB finns det ytterligare en fördel med att ta emot elever: relationen hinner byggas upp under utbildningstiden.När en elev senare blir aktuell för anställning är mycket redan bekant. Eleven känner verksamheten, arbetskamraterna och företagets rutiner. Företaget har samtidigt fått möjlighet att följa elevens utveckling och se hur personen fungerar i arbetet. Det gör också att steget från elev till anställd kan bli betydligt mindre och för Hagéns Åkeri AB har det hänt flera gånger. Företaget har anställt flera tidigare APL-elever och många av dem arbetar fortfarande kvar.

Läs mer
apl-arbete-wiklunds.png.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-09-07

När eleverna lär sig – lär sig Wiklunds också

På Wiklunds Åkeri är APL mer än en väg in i transportbranschen. När unga elever kliver in på arbetsplatsen får de möjlighet att lära sig yrket i praktiken, men deras frågor och perspektiv kan också få erfarna medarbetare att se den egna verksamheten med nya ögon.Kompetensförsörjning är en av transportbranschens stora framtidsfrågor. För Wiklunds Åkeri handlar den både om att hitta rätt människor och om att utveckla den kompetens som redan finns i företaget.Att ta emot APL-elever är därför en del av ett långsiktigt arbete. Det ger unga möjlighet att möta branschen på riktigt och företaget möjlighet att tidigt lära känna framtidens medarbetare.Men lärandet går åt båda håll.Det är något Jonas Strandberg, som bland annat arbetar med APL och är avdelningschef för Logistikcenter NORD, ser som en viktig del av att ta emot elever.– Alla elever är olika och kommer till oss med olika erfarenheter, kunskaper och förutsättningar. Det ställer krav på oss som företag, men framför allt på den som är handledare. Samtidigt är handledarrollen utvecklande även för våra egna medarbetare, säger han.När någon frågar varförEn elev som är ny i verksamheten ser inte alltid saker på samma sätt som den som arbetat där länge. Frågor om sådant som blivit självklart för de erfarna kan därför bli värdefulla.– Unga människor kommer in med andra erfarenheter och perspektiv och ställer ibland frågor om sådant som vi själva tar för givet. Det är värdefullt, säger Jonas.När en medarbetare behöver förklara ett arbetssätt för någon som är helt ny tvingas man också själv fundera över varför man gör som man gör. Det kan skapa eftertanke och ibland leda till nya idéer.APL blir på så sätt ett lärande i två riktningar. Eleven får erfarenhet från arbetslivet, medan företaget får möjlighet att se sin egen verksamhet genom nya ögon.

Läs mer