2026-08-21
KOMPETENSFÖRSÖRJNING
På Hagéns Åkeri AB har APL-elever varit en del av vardagen i omkring 15 år. För företaget har det blivit ett sätt att låta unga lära känna yrket på riktigt och samtidigt hitta personer som kan bli en del av verksamheten på längre sikt. Historien om APL-verksamheten började egentligen redan innan det fanns någon uttalad strategi för att ta emot elever.
En av företagets chaufförer hade en brorson som ville följa med ut på en körning när han gick i nian. När det senare blev dags att välja gymnasieutbildning föll valet på Fordonsprogrammet. Då hörde han av sig till åkeriet igen, den här gången för att göra sin APL.
– Han är fortfarande anställd hos oss, berättar Marie, vd på Hagéns Åkeri AB.
Olika fordon och uppdrag
En viktig del av APL-perioden är att eleverna får möjlighet att prova olika typer av körningar. Vad de får göra beror på vilket år de går och hur långt de har kommit i sin utbildning.
Under första och andra året får eleverna bland annat följa med i styckegodsbilar och lastväxlarfordon. Under det tredje året breddas erfarenheterna ytterligare. Då kan eleverna även få följa med i ADR-tankfordon och, beroende på utbildningsnivå, övningsköra skåpbil och lastväxlarbil både utan och med släp.
Det är just variationen som många elever uppskattar.
– Det är nog variationen som eleverna uppskattar mest. De får följa med på olika typer av uppdrag och se att ingen dag behöver vara den andra lik. Det blir också ett bra sätt för dem att få en bild av hur vardagen som chaufför faktiskt ser ut och att prova på olika sorters körningar och fordon. Jag tror att det är viktigt att de får uppleva bredden i yrket under sin APL, säger Marie.
För eleven innebär det att APL-perioden kan ge en bredare bild av yrket än vad en enskild typ av körning skulle göra. Olika fordon, uppdrag och situationer ger möjlighet att steg för steg bygga erfarenhet.
Eleverna lär känna företaget och företaget lär känna eleverna
För Hagéns Åkeri AB finns det ytterligare en fördel med att ta emot elever: relationen hinner byggas upp under utbildningstiden.
När en elev senare blir aktuell för anställning är mycket redan bekant. Eleven känner verksamheten, arbetskamraterna och företagets rutiner. Företaget har samtidigt fått möjlighet att följa elevens utveckling och se hur personen fungerar i arbetet. Det gör också att steget från elev till anställd kan bli betydligt mindre och för Hagéns Åkeri AB har det hänt flera gånger. Företaget har anställt flera tidigare APL-elever och många av dem arbetar fortfarande kvar.
Man kan forma eleverna som man vill och om APL-perioden övergår till en anställning behövs det inte någon introduktionsutbildning, eftersom chauffören kan alla rutiner, rutter och så vidare.
APL betyder allt
Efter omkring 15 år med APL har åkeriet fått gott om erfarenhet av vad det kan leda till. För Marie är kopplingen till åkerinäringens framtid självklar.
– Den betyder allt. Får vi inte bra utbildade lastbilschaufförer så kommer vi inte kunna fortsätta med vår verksamhet. Det vi är mest stolta över är att vi har lyckats anställa en del av våra duktiga APL-elever och att många av dem fortfarande är kvar hos oss, förklarar Marie.
Samtidigt är APL inte bara en fråga om framtida rekryteringar. För Hagéns Åkeri AB handlar det också om att ge unga möjlighet att upptäcka ett yrke genom att faktiskt få vara en del av det.
Kanske börjar det med en dag i en lastbil när man går i nian. Några år senare kan det vara samma person som sitter bakom ratten som yrkesförare.
Läs mer om framgångsrik APL
Ta del av fler artiklar om hur företag kan arbeta strategiskt med arbetsplatsförlagt lärande. Här hittar du goda exempel, praktiska tips och inspiration för att utveckla APL och stärka framtidens kompetensförsörjning.
Aktuella nyheter
INFRASTRUKTUR 2026-09-14
Sveriges Åkeriföretags arbete gav resultat – omstridd begränsning tas bortEfter flera års arbete har Sveriges Åkeriföretag fått igenom en viktig förändring för branschen. Från den 1 oktober 2026 ersätts den sista kvarvarande bruttoviktsbegränsningen mellan Botkyrka och Södertälje med ett omkörningsförbud. Beslutet är resultatet av ett långsiktigt påverkansarbete som stärker rättssäkerheten för åkeriföretag och förare, samtidigt som framkomligheten för blåljusfordon säkerställs.Bakgrunden är att Trafikverket Region Stockholm under 2021 och 2022 uppmärksammade problem med framkomligheten i vänster körfält på E18, E20 och E4 efter synpunkter från blåljuspersonal. För att skapa bättre framkomlighet infördes på flera platser bruttoviktsbegränsningar som hindrade tyngre fordon från att använda körfältet.Sveriges Åkeriföretag agerade tidigt i frågan och pekade i åtta remissvar på de problem som bruttoviktsbegränsningarna kunde medföra. Eftersom syftet var att styra trafikflödet snarare än att skydda vägarna från tunga laster ansåg organisationen att åtgärden skapade en onödig rättsosäkerhet för åkerinäringen.
INFRASTRUKTUR 2026-09-25
När Umeå bygger om såg Sveriges Åkeriföretag till att transporterna fick platsNär centrala Umeå står inför en av sina största ombyggnationer på många år handlar det om betydligt mer än nya torgytor och stadsmiljöer. För åkeriföretag, butiker och andra verksamheter i centrum är frågan mer grundläggande än så: Hur ska varor kunna levereras när gator stängs av och framkomligheten förändras?Genom långsiktigt påverkansarbete och en nära dialog med Umeå kommun har Sveriges Åkeriföretag varit med och säkerställt att godsflöden och transporter fått en självklar plats i planeringen av ombyggnaden kring Renmarkstorget.
INFRASTRUKTUR 2026-09-11
När vägen hotas behövs en stark röstFör Stefan Berglund, ägare av Ransby Åkeri AB, är väg 62 mer än en transportled. Den är en förutsättning för att åkerinäringen, skogsindustrin och hela bygden längs Klarälven ska fungera. När erosionen nu hotar vägen har han engagerat sig för att få frågan högre upp på agendan. I det arbetet har Sveriges Åkeriföretag spelat en avgörande roll.Stefan har arbetat i transportbranschen större delen av sitt liv. I dag driver han Ransby Åkeri tillsammans med sin fru. Verksamheten består av två timmerbilar och en TMA-bil, och själv sitter han fortfarande ofta bakom ratten.Det innebär också att han kör väg 62 nästan varje dag. Under flera år har erosion längs Klarälven successivt ätit sig närmare vägbanan på vissa sträckor, vilket har väckt oro för både trafiksäkerheten och framkomligheten på den samhällsviktiga vägen.– Det syns till och med på vägräckena att det börjar rulla ut lite grann, säger Stefan.På flera platser längs Klarälven har erosionen börjat påverka vägen. För Stefan är det inte en teoretisk fråga om infrastruktur utan en verklighet som påverkar både säkerheten och möjligheten att bedriva verksamhet.– Det kan ju faktiskt bli så att man trillar i vattnet, fortsätter Stefan.Om vägen skulle rasa finns alternativa vägar, men de innebär långa omvägar med stora konsekvenser för transporterna i området.Från lokal oro till nationell frågaFrågan tog fart på allvar när Trafikverket presenterade läget kring väg 62 på en medlemssträff med Sveriges Åkeriföretag 2025. Där insåg många hur långt problemen hade gått utan att någon lösning kommit på plats.– Nästan ingen av våra medlemsföretag kände till omfattningen av problemet. Alla hade nog trott att det skulle lösa sig, säger Per Broholm, regionchef Väst på Sveriges Åkeriföretag.Sedan dess har organisationen arbetat för att samla företag, myndigheter, politiker och andra berörda aktörer kring samma budskap.Enligt Per har Sveriges Åkeriföretag haft en viktig roll i att lyfta vägfrågan och synliggöra vilka konsekvenser ett ras skulle få för näringslivet.