2026-09-11
INFRASTRUKTUR
För Stefan Berglund, ägare av Ransby Åkeri AB, är väg 62 mer än en transportled. Den är en förutsättning för att åkerinäringen, skogsindustrin och hela bygden längs Klarälven ska fungera. När erosionen nu hotar vägen har han engagerat sig för att få frågan högre upp på agendan. I det arbetet har Sveriges Åkeriföretag spelat en avgörande roll.
Stefan har arbetat i transportbranschen större delen av sitt liv. I dag driver han Ransby Åkeri tillsammans med sin fru. Verksamheten består av två timmerbilar och en TMA-bil, och själv sitter han fortfarande ofta bakom ratten.
Det innebär också att han kör väg 62 nästan varje dag. Under flera år har erosion längs Klarälven successivt ätit sig närmare vägbanan på vissa sträckor, vilket har väckt oro för både trafiksäkerheten och framkomligheten på den samhällsviktiga vägen.
– Det syns till och med på vägräckena att det börjar rulla ut lite grann, säger Stefan.
På flera platser längs Klarälven har erosionen börjat påverka vägen. För Stefan är det inte en teoretisk fråga om infrastruktur utan en verklighet som påverkar både säkerheten och möjligheten att bedriva verksamhet.
– Det kan ju faktiskt bli så att man trillar i vattnet, fortsätter Stefan.
Om vägen skulle rasa finns alternativa vägar, men de innebär långa omvägar med stora konsekvenser för transporterna i området.
Från lokal oro till nationell fråga
Frågan tog fart på allvar när Trafikverket presenterade läget kring väg 62 på en medlemssträff med Sveriges Åkeriföretag 2025. Där insåg många hur långt problemen hade gått utan att någon lösning kommit på plats.
– Nästan ingen av våra medlemsföretag kände till omfattningen av problemet. Alla hade nog trott att det skulle lösa sig, säger Per Broholm, regionchef Väst på Sveriges Åkeriföretag.
Sedan dess har organisationen arbetat för att samla företag, myndigheter, politiker och andra berörda aktörer kring samma budskap.
Enligt Per har Sveriges Åkeriföretag haft en viktig roll i att lyfta vägfrågan och synliggöra vilka konsekvenser ett ras skulle få för näringslivet.
– Vi har samlat fakta, bidragit med underlag till media och hjälpt till att visa hur viktig vägen är för hela regionen, fortsätter han.
Tyngden av en gemensam röst
För Stefan har en av de största fördelarna varit att inte behöva driva frågan ensam.
Per menar att just detta är kärnan i medlemsnyttan.
– Alla åkare kan inte själva ringa regioner, myndigheter och politiker. Vår uppgift är att vara deras röst och se till att frågorna hamnar hos rätt personer, säger han.
Samtidigt har Sveriges Åkeriföretag arbetat för att få fram de lokala perspektiven. Stefan har deltagit i möten och bidragit med kunskap om hur situationen faktiskt ser ut längs vägen.
– Jag kan ta det större perspektivet, men Stefan kan berätta vad som händer på plats. Tillsammans blir bilden starkare, säger Per.
Arbetet har även fört samman flera organisationer som berörs av problemen.
– Vi har krokat arm med andra aktörer och skapat ett gemensamt budskap. Då blir det inte bara en fråga för åkerinäringen utan för hela bygden, menar Per.
Ett tydligt exempel på medlemsnytta
Arbetet kring väg 62 är ännu inte avslutat. Men enligt både Stefan och Per visar processen värdet av att ha en stark branschorganisation bakom sig.
Stefan beskriver hur frågan fått större genomslag än han trodde var möjligt för ett mindre åkeri.
– Man gör saker. Det är det man har sett nu, menar Stefan.
Per håller med och menar att just möjligheten att öppna dörrar och ge medlemsföretagen en röst i viktiga samhällsfrågor blir allt viktigare.
– Stefan har varit en väldigt viktig röst i arbetet. Vi har kunnat komplettera hans lokala kunskap med våra kontakter och vår möjlighet att lyfta frågan regionalt och nationellt.
För medan väg 62 fortsätter att eroderas fortsätter också arbetet för att få fram en lösning. Och för Stefan är slutsatsen tydlig: när viktiga frågor avgörs ska inget åkeriföretag behöva stå ensamt. Då behövs en stark röst som driver frågorna vidare.





