2026-09-11
INFRASTRUKTUR
För Stefan Berglund, ägare av Ransby Åkeri AB, är väg 62 mer än en transportled. Den är en förutsättning för att åkerinäringen, skogsindustrin och hela bygden längs Klarälven ska fungera. När erosionen nu hotar vägen har han engagerat sig för att få frågan högre upp på agendan. I det arbetet har Sveriges Åkeriföretag spelat en avgörande roll.
Stefan har arbetat i transportbranschen större delen av sitt liv. I dag driver han Ransby Åkeri tillsammans med sin fru. Verksamheten består av två timmerbilar och en TMA-bil, och själv sitter han fortfarande ofta bakom ratten.
Det innebär också att han kör väg 62 nästan varje dag. Under flera år har erosion längs Klarälven successivt ätit sig närmare vägbanan på vissa sträckor, vilket har väckt oro för både trafiksäkerheten och framkomligheten på den samhällsviktiga vägen.
– Det syns till och med på vägräckena att det börjar rulla ut lite grann, säger Stefan.
På flera platser längs Klarälven har erosionen börjat påverka vägen. För Stefan är det inte en teoretisk fråga om infrastruktur utan en verklighet som påverkar både säkerheten och möjligheten att bedriva verksamhet.
– Det kan ju faktiskt bli så att man trillar i vattnet, fortsätter Stefan.
Om vägen skulle rasa finns alternativa vägar, men de innebär långa omvägar med stora konsekvenser för transporterna i området.
Från lokal oro till nationell fråga
Frågan tog fart på allvar när Trafikverket presenterade läget kring väg 62 på en medlemssträff med Sveriges Åkeriföretag 2025. Där insåg många hur långt problemen hade gått utan att någon lösning kommit på plats.
– Nästan ingen av våra medlemsföretag kände till omfattningen av problemet. Alla hade nog trott att det skulle lösa sig, säger Per Broholm, regionchef Väst på Sveriges Åkeriföretag.
Sedan dess har organisationen arbetat för att samla företag, myndigheter, politiker och andra berörda aktörer kring samma budskap.
Enligt Per har Sveriges Åkeriföretag haft en viktig roll i att lyfta vägfrågan och synliggöra vilka konsekvenser ett ras skulle få för näringslivet.
Vi har fokuserat på det vi kan bäst: vägen, transporterna och godsflödena.
– Vi har samlat fakta, bidragit med underlag till media och hjälpt till att visa hur viktig vägen är för hela regionen, fortsätter han.
Tyngden av en gemensam röst
För Stefan har en av de största fördelarna varit att inte behöva driva frågan ensam.
Man får en helt annan tyngd när man får med Sveriges Åkeriföretag.
Per menar att just detta är kärnan i medlemsnyttan.
– Alla åkare kan inte själva ringa regioner, myndigheter och politiker. Vår uppgift är att vara deras röst och se till att frågorna hamnar hos rätt personer, säger han.
Samtidigt har Sveriges Åkeriföretag arbetat för att få fram de lokala perspektiven. Stefan har deltagit i möten och bidragit med kunskap om hur situationen faktiskt ser ut längs vägen.
– Jag kan ta det större perspektivet, men Stefan kan berätta vad som händer på plats. Tillsammans blir bilden starkare, säger Per.
Arbetet har även fört samman flera organisationer som berörs av problemen.
– Vi har krokat arm med andra aktörer och skapat ett gemensamt budskap. Då blir det inte bara en fråga för åkerinäringen utan för hela bygden, menar Per.
Ett tydligt exempel på medlemsnytta
Arbetet kring väg 62 är ännu inte avslutat. Men enligt både Stefan och Per visar processen värdet av att ha en stark branschorganisation bakom sig.
Stefan beskriver hur frågan fått större genomslag än han trodde var möjligt för ett mindre åkeri.
– Man gör saker. Det är det man har sett nu, menar Stefan.
Per håller med och menar att just möjligheten att öppna dörrar och ge medlemsföretagen en röst i viktiga samhällsfrågor blir allt viktigare.
– Stefan har varit en väldigt viktig röst i arbetet. Vi har kunnat komplettera hans lokala kunskap med våra kontakter och vår möjlighet att lyfta frågan regionalt och nationellt.
För medan väg 62 fortsätter att eroderas fortsätter också arbetet för att få fram en lösning. Och för Stefan är slutsatsen tydlig: när viktiga frågor avgörs ska inget åkeriföretag behöva stå ensamt. Då behövs en stark röst som driver frågorna vidare.
Vill du veta mer om vårt påverkansarbete?
Aktuella nyheter
INFRASTRUKTUR 2026-11-11
Skärpta vinterkrav i Sverige – detta gäller för tunga fordonVintern ställer särskilda krav på tunga transporter. För att säkerställa trafiksäkerheten och framkomligheten är det viktigt att både svenska och utländska transportföretag känner till vilka regler som gäller för vinterdäck, viktfördelning och vinterutrustning. Vi vill därför uppmärksamma er på de regler som gäller i Sverige och på några viktiga skillnader för transporter som även går till Norge.Vinterdäckskrav i Sverige – 10 november till 10 aprilUnder perioden 10 november–10 april måste tunga lastbilar och tillkopplade släp ha vinterdäck eller likvärdig utrustning, oavsett väglag. Reglerna gäller även utlandsregistrerade fordon.Driv- och framaxlar: Däck märkta med alptopp/snöflinga (3PMSF), POR eller dubbdäck.Övriga axlar och släp: Även däck märkta med M+S är tillåtna.Mönsterdjup: Minst 5 mm på lastbilen och 1,6 mm på tillkopplade släp.Läs mer hos Transportstyrelsen – vinterdäck.Särskilda viktkrav för tvåaxlade dragbilar och trailersUnder samma period gäller särskilda regler för tunga tvåaxlade lastbilar med en drivande axel och tillkopplat släp, exempelvis dragbilar med påhängsvagn.Minst ett av följande krav måste uppfyllas:Minst 25 procent av fordonstågets sammanlagda bruttovikt ska belasta den drivande axeln.Släpets eller släpens sammanlagda bruttovikt får inte överstiga 1,5 gånger lastbilens bruttovikt.Det räcker att uppfylla ett av alternativen. Reglerna innebär att lastens placering och viktfördelning behöver kontrolleras särskilt noggrant inför transporter som sker vintertid.Läs mer hos Transportstyrelsen – särskilda viktbestämmelser.Kör du även i Norge?Norge har särskilda vinterkrav som skiljer sig från de svenska.Vinterdäck krävs normalt 15 november–31 mars på tunga fordon och släp över 3 500 kg.Minsta mönsterdjup är 5 mm på både lastbil och släp från 1 november till första söndagen efter annandag påsk. I Nordland, Troms och Finnmark gäller perioden 16 oktober–30 april.Snökedjor måste medföras under perioden med krav på 5 mm mönsterdjup. För vanliga fordonskombinationer krävs normalt fem eller sju kedjor beroende på hjulkonfiguration.Läs mer hos Statens vegvesen – regler för tunga fordon och regler för snökedjor.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-11-06
Investera i kunskap och stärk konkurrenskraftenKunskap är en av åkeriföretagets viktigaste konkurrensfördelar. Med ett omfattande utbildningsutbud hjälper Sveriges Åkeriföretag dig att möta lagkrav, utveckla verksamheten och stå starkare inför framtiden.Utbildningarna är framtagna specifikt för åkerinäringens behov och omfattar allt från YKB, ADR och kör- och vilotider till transportekonomi, transportledning, styrelsearbete och det nya Företagsledarprogrammet. Kurserna erbjuds både som öppna utbildningar och företagsanpassade upplägg, med möjlighet att delta fysiskt eller digitalt. Som medlem får du dessutom medlemsrabatt på utbildningarna.För dig som medlem innebär utbildningarna inte bara att lagkrav kan uppfyllas på ett enklare sätt. De bidrar också till ökad trafiksäkerhet, starkare ledarskap, bättre affärsmässighet och ökad konkurrenskraft.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-11-05
Nya utbildningsbedömningar – nu behöver fler platser bli verklighetArbetet med att anpassa yrkesutbildningarna till arbetsmarknadens behov pågår i hela Sverige. Sveriges Åkeriföretag välkomnar utvecklingen, men efterlyser konkreta satsningar och samverkan för fler transportutbildningar. Det pågår en tydligt positiv utveckling för åkerinäringen. Intresset hos unga för att utbilda sig till lastbilsförare och andra jobb inom vägtransportsektorn ökar och söktrycket på utbildningarna överstiger antalet platser. Politiskt finns dessutom beslut om att utbildningsutbudet tydligare ska baseras på arbetsmarknadens behov. Den 20 oktober presenterade Skolverket nya planeringsunderlag som ska stödja kommuner och andra skolhuvudmän när de planerar utbildningsutbudet. Myndigheten bedömer att transportinriktningen på gymnasiets fordons- och transportprogram behöver byggas ut i sju län. Skolverket lägger också vikt vid att kommunerna samverkar med berörda branscher när de planerar utbildningsutbudet framöver.