Möt Sveriges Åkeriföretag på Swedol i Halmstad

HÅLLBARHET 2025-12-11

Ministerrådet och Europaparlamentet har nu enats om ett nytt klimatmål där nettoutsläppen av växthusgaser ska minska med 90 procent till år 2040, jämfört med 1990. I överenskommelsen ingår också att utsläppshandelssystemet för vägtransporter (ETS2) skjuts fram ett år, från 2027 till 2028. Det nya klimatmålet ska ge tydligare och mer långsiktiga spelregler för investeringar, industriell utveckling och omställningen till mer hållbara transporter i Europa. För transportsektorn innebär överenskommelsen bland annat att utsläppshandelssystemet för vägtransporter (ETS2) senareläggs till 2028. Den betonar också vikten av stärkt europeisk konkurrenskraft, teknikneutral innovation och lösningar för förnybar energi. Överenskommelsen innebär också att EU vartannat år ska följa upp hur arbetet mot klimatmålen går. Uppföljningen ska ta hänsyn till ny forskning, teknikutveckling och hur Europas konkurrenskraft påverkas. Vid kommande översyner ska även energipriser, nettoupptag av koldioxid och möjligheten att använda internationella utsläppskrediter vägas in. Nu ska Europaparlamentet och rådet formellt anta texten. Därefter publiceras ändringen av EU:s klimatlag i EU:s officiella tidning och träder då i kraft. Sveriges Åkeriföretags fortsatta arbete Vi kommer fortsätta arbeta för tydliga spelregler och en konkurrenskraftig svensk åkerinäring. För åkerinäringen är det avgörande att omställningen fungerar i praktiken: det behövs i logistiksystemet tillgång till tank- och laddinfrastruktur, fordon och energi till rimliga kostnader samt transportköpare som både efterfrågar och är beredda att betala för fossilfria transporter. Med rätt stöd och incitament kan transportsektorn fortsätta vara en drivkraft för Sveriges och Europas klimatarbete, samtidigt som både sysselsättning och ekonomisk utveckling värnas. Läs europakommissionens pressmeddelande (ENG)

INFRASTRUKTUR 2025-12-05

Sveriges geografiska läge och avlånga land med stora avstånd innebär att varor ofta måste fraktas långt för att nå både nationella och internationella marknader. Företag inom industri och tjänstesektor lyfter fram brister i transportinfrastrukturen som en central anledning till att deras tillväxt hämmas — något som är särskilt problematiskt i ett osäkert omvärldsläge där stärkt svensk handel och konkurrenskraft är viktigare än någonsin.I veckan presenterade Trafikverket sin nya handlingsplan för långväga godstransporter med förbättringsåtgärder i syfte att skapa ett mer robust och effektivt transportsystem samt öka nyttan för näringslivet.Avgörande för godstransporter är att de effektiviseras så att alla transportslag nyttjas på bästa möjliga sätt via intermodala transporter, som inleds med godstransport med lastbil som fraktar godset till en nod i form av en terminal eller hamn. Där omlastas godset till tåg eller fartyg som transporterar godset en längre sträcka för att återigen transporteras över till lastbil fram till mottagaren. För att detta ska fungera optimalt krävs flera åtgärder som Tågföretagen, Sveriges Åkeriföretag och Svensk Sjöfart har påtalat i många år:Stärk konkurrenskraften utöver de transportpolitiska målenSäkerställ avgifter som styr mot ett effektivt nyttjande av transportsystemetUtveckla en fungerande tillsyn av vägtrafikenMöjliggör flytt av lastbärare mellan trafikslagSäkerställ att väg- och järnvägsnätet klarar längre och tyngre fordonSamordna och samplanera med våra grannländer för effektiva godstransporterInför en intermodalitetspott för enklare och mer effektiv omlastningPlanera smartare genom att ta fram bättre prognos- och kalkylmodeller för minskade störningar vid underhållsåtgärderSäkerställ väl fungerande terminaler och hamnar för omlastning mellan väg, järnväg och sjöfartUtöka samverkan mellan myndigheter och branscherna gällande infrastrukturplaneringen för intermodalitetDet är positivt att många av de åtgärder som vi har föreslagit har tagits med i handlingsplanen såsom fler och längre tåglägen, bättre terminaler för omlastning, mer robust infrastruktur, alternativa vägar/stråk, intermodala terminaler, effektiva logistiknoder anslutna till TEN-T-nätet samt bättre kopplingar mellan väg – järnväg – sjöfart. Det talas även om förändrade banavgifter och en statlig utredning om prissättning av infrastruktur.Det presenteras inte några nya förslag i handlingsplanen, som exempelvis en intermodalitetspott för enklare och mer effektiv omlastning mellan transportslagen samt att man samordnar och samplanerar med våra grannländer, även om den nya kapacitetsförordningen bidrar till detta.Det är dock bra att handlingsplanen lyfter fram och belyser frågan om – och utmaningarna kring – godstransporter, såväl inom som utanför landsgränserna. Vår förhoppning är att de planer och utredningar som handlingsplanen hänvisar till också realiseras. Det är vitalt för Sveriges företag och konkurrenskraft.TågföretagenSveriges ÅkeriföretagSvensk SjöfartTransportindustriförbundet

PRESSMEDDELANDEN 2025-12-22

EU-kommissionens nya Automotive Package innebär en tydlig framgång för svensk åkerinäring: tunga lastbilar undantas helt från de tidigare diskuterade tvingande inköpskraven på utsläppsfria fordon. Beskedet kommer efter en av branschens största mobiliseringar på senare år.Stor uppslutning – framförallt i SverigeSveriges Åkeriföretag drev under hösten, med Nordic Logistics Association (NLA) och med IRU som koordinerande organisation, en europeisk kampanj inklusive namninsamling, för att stoppa det ursprungliga förslaget om tvingande inköpskrav.Uppslutningen blev mycket stor i EU och särskilt i Sverige. Svenska åkeriföretag stod för den tredje största andelen underskrifter i hela EU, trots landets storlek.Parallellt med aktiv påverkan i Bryssel genom IRU och NLA, uppmanade Sveriges Åkeriföretag den svenska regeringen att säga nej till tvingande inköpskrav inför Transportministerrådets möte i december.Tydligt budskap: Omställning kräver möjliggörande åtgärder, inte tvångBudskapet från branschen var tydligt: att införa obligatoriska inköpskvoter skulle slå hårt mot åkeriföretag och riskera att försämra konkurrenskraften, samtidigt som omställningen kräver sunda förutsättningar som kan fungera i praktiken.Branschen visar starkt stöd för klimatmålen, men har betonat att omställningen måste bygga på möjliggörande förutsättningar och stödåtgärder, inte tvång. Tvångsåtgärder är orimliga när företagen inte har kunder som är beredda att betala för de stora investeringar som skulle krävas. Sådana krav skulle riskera att skapa ekonomisk osäkerhet och försvåra omställningen.I stället efterfrågar åkerinäringen fortsatt en snabb utbyggnad av laddinfrastruktur och elnätskapacitet, långsiktiga och förutsägbara incitament som gör investeringar möjliga, marknadsmässiga villkor för att bära kostnaderna samt teknikneutralitet så att företagen kan välja de lösningar som fungerar bäst för deras transportuppdrag.EU-kommissionen: Tunga lastbilar undantasKommissionen slår nu fast att tunga lastbilar inte inkluderas i förslaget – med hänvisning till bristande infrastruktur, behovet av långsiktighet och att undvika administrativa bördor. De nya kraven riktas därför endast mot personbilar och lätta transportfordon hos stora företag. Stora företag definieras enligt EU:s regler och är företag som uppfyller minst två av följande kriterier: 20 miljoner euro i balansomslutning, 40 miljoner euro i omsättning eller i genomsnitt 250 anställda. I förslaget börjar de nya kraven att gälla från 2030 och innebär att medlemsländerna ska säkerställa att en viss andel av nya företagsbilar och skåpbilar som registreras i landet är noll- eller lågemissionsfordon, samtidigt som länderna ges stor flexibilitet att själva välja vilka styrmedel och åtgärder som bäst lämpar sig för att nå målen.En seger – men fortsatt vaksamhet behövsKommissionen öppnar samtidigt för att frågan kan återkomma i kommande översyner av CO₂-regler och AFIR.