Ung i åkerinäringen

2026-05-28

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Åkeribranschen står inför ett generationsskifte. Samtidigt som många erfarna chaufförer närmar sig pensionen växer en ny generation fram bakom ratten. En av dem är André Sjögren, som sedan barnsben haft siktet inställt på livet i lastbilshytten. Genom initiativet “Unga Åkare” får unga i branschen möjlighet att knyta kontakter, utbyta erfarenheter och hitta sin plats i en näring i förändring.

För André Sjögren var valet av yrke aldrig särskilt svårt. Lastbilarna och åkerivärlden har funnits där sedan barndomen. Pappa Stefan driver familjeföretaget tillsammans med sin bror, och André beskriver hur han tillbringade stora delar av sina sommarlov i lastbilshytten.

– Jag har egentligen aldrig haft något annat i huvudet. Så länge jag kan minnas har det här varit målet, berättar han.

1e1510a9-e843-4efb-b159-91cc9376fb3e.jpg.

André Sjögren

Foto: Privat

Efter högstadiet i Lycksele flyttade André till Tvärålund och började på transportgymnasiet i Vännäs. Sedan studenten 2017 har han arbetat i branschen på heltid. Idag varierar arbetsdagarna mellan hjullastare, lastbilskörning och arbete i garaget inför nästa dags körningar.

Just variationen är något han uppskattar.

– Det är väldigt varierat. Ena dagen kör man lastbil, nästa dag är man i garaget eller ute på något helt annat uppdrag, säger han.

“Det blir mer än bara ett jobb”

För André handlar yrket om betydligt mer än ett arbete mellan vissa tider på dygnet. Han beskriver åkeribranschen som både ett jobb och ett intresse.

– Många gör det här till sin hobby också. Jag skulle säga att det är lite så för mig med. Man lever för det här.

1e1510a9-e843-4efb-b159-91cc9376fb3e.jpg.
André Sjögren

Chaufför, Br. Sjögrens trafik AB

Samtidigt menar han att engagemang är en avgörande del för att lyckas i yrket.

– Intresse och ett ganska högt engagemang är grundgrejen i det här yrket, förklarar André.

Utmaningar för unga i näringen

Åkerinäringen domineras fortfarande av många äldre och mer erfarna chaufförer. Som ung kan det ibland vara svårt att få chansen att växa in i rollen, menar André.

– Det finns nästan inget utrymme att göra fel ibland när man är ny. Det borde finnas mer tid för att lära sig, säger han.

Samtidigt tycker han att utvecklingen går åt rätt håll och att fler unga börjar hitta in i yrket.

– Det är många unga i branschen nu och folk börjar förstå att man måste få lite tid att komma in i det, berättar han.

Han ser också styrkan i mötet mellan generationer.

– Jag brukar ge pappa lite moderna perspektiv och han ger mig erfarenheten från hur det varit tidigare. Den blandningen är ganska bra, säger André.

Nätverk genom “Unga Åkare”

En del i Andrés resa har varit initiativet “Unga Åkare” hos Sveriges Åkeriföretag. Genom träffar, studiebesök och nätverkande får unga inom åkerinäringen möjlighet att lära känna varandra och utbyta erfarenheter.

Bakom satsningen står bland andra Linn Ahlfeldt, branschföreträdare region Norr på Sveriges Åkeriföretag. Hon berättar att nätverket för unga åkare egentligen funnits tidigare inom organisationen, men att många av deltagarna med tiden vuxit ur den ”unga” delen och att verksamheten därför till slut lades vilande. Initiativet som finns idag blev därför en slags nystart för att återigen samla nästa generation inom branschen.

Idén fick ytterligare fart efter ett internationellt ungdomsevent i Bryssel under 2024, där unga åkare från flera nordiska länder samlades. Det blev startskottet för att bygga upp ett nytt nätverk även i Sverige.

– Vi började tänka ännu mer på att det vore bra med ett nätverk för unga åkare, berättar Linn.

Sedan dess har gruppen besökt Sundsvall 2025 och Gällivare 2026, där deltagarna fått kombinera studiebesök med konferenser och erfarenhetsutbyte. Intresset har vuxit snabbt och senaste träffen samlade omkring 35 deltagare från ungefär 30 företag.

Enligt Linn handlar satsningen om betydligt mer än bara träffar.

– Vi hoppas att deltagarna ska hitta bra kontakter och nätverka, men också lära sig saker som kan vara bra för unga åkare och företagare, säger hon.

Hon menar att erfarenhetsutbyte mellan unga i branschen kan stärka både självförtroende och utveckling.

– Man lär sig av varandra och vi ser att fler unga har startat företag eller tagit större roller i branschen. Det gör att fler vågar satsa, berättar Linn.

Samtidigt ser hon även initiativet som en del i att säkra framtiden för åkerinäringen.

– Det är många som går i pension och vi vill visa att det finns många unga på väg in i branschen också, förklarar hon.

Kombinationen av erfarenhetsutbyte och gemenskap är också det som Linn hoppas ska fortsätta locka fler unga framöver.

– Jag tycker att det är ett jättekul nätverk!

Profilbild Linn Ahlfeldt.
Linn Ahlfeldt

Branschföreträdare region Norr, Sveriges Åkeriföretag

För André har nätverket blivit en tydlig tillgång i vardagen. Han beskriver kontakterna som något som både stärker gemenskapen och gör det enklare att få hjälp och råd ute på vägarna. Han beskriver nätverket som en av de största vinsterna.

– Kontakterna betyder jättemycket. Man hjälper varandra med det man kan och det är viktigt att känna folk på olika orter, allt ifrån om man fått punktering på annan ort till mer företagsmässiga frågor, säger han.

Under träffarna diskuteras allt från vardagliga utmaningar till hur olika delar av transportsektorn fungerar runt om i Sverige.

– Det är väldigt intressant att höra hur andra jobbar, särskilt inom delar av branschen man själv inte håller på med, förklarar han.

Han tycker att fler unga borde ta chansen att engagera sig.

– Man ska absolut prova. Nätverket är en stor del av arbetet och det får man verkligen genom Unga Åkare, säger André.

“En jätterolig näring”

Trots höga krav och en reglerad vardag är André tydlig med vad han vill skicka med till unga som funderar på att söka sig till åkerinäringen.

– Ger man det en chans och sätter sig in i det så är det en jätterolig bransch. Är man intresserad kommer man väldigt långt på det, avslutar han.

 

Fakta om Unga åkare
  • Startades återigen 2025 med träff i Sundsvall

  • 35 deltagare under senaste träffen i Gällivare

  • Ett nätverk för åkare under 40 år

  • Ska stärka återväxten i näringen

Aktuella nyheter

34,5 m.jpeg.

LAGAR & REGLER 2026-09-23

Trafikverkets förslag öppnar fler vägar för längre fordonståg

Vi fortsätter vårt arbete för att fler vägar ska kunna trafikeras med längre och tyngre fordon. I ett nytt remissvar välkomnar vi Trafikverkets förslag som innebär att långa fordonståg, upp till 34,5 meter, med minst tio axlar ska kunna trafikera fler BK4-vägar även med singelmonterade hjul. Samtidigt driver vi på för sammanhängande transportstråk och en fortsatt utbyggnad av BK4. Att kunna transportera mer gods per fordon är en viktig del i att öka transporteffektiviteten. Därför arbetar vi på Sveriges Åkeriföretag på flera fronter för att skapa bättre förutsättningar för längre och tyngre fordonskombinationer på det svenska vägnätet. Nu har vi lämnat remissvar på Trafikverkets förslag om ändrade villkor för vissa BK4-vägar. Förslaget innebär att långa fordonståg med minst tio axlar ska undantas från kravet på dubbelmonterade hjul på dessa vägar. Det gör det möjligt för fordonståg på upp till 34,5 meter att trafikera vägarna även med singelmonterade hjul, förutsatt att övriga krav är uppfyllda och att vägen redan är upplåten för långa fordonståg. Vi välkomnar förändringen. Långa fordonståg med fler axlar fördelar belastningen över en större yta och möjliggör samtidigt att mer gods kan transporteras per fordon utan att vägslitaget ökar. 

Läs mer
Ransby.jpeg.

INFRASTRUKTUR 2026-09-11

När vägen hotas behövs en stark röst

För Stefan Berglund, ägare av Ransby Åkeri AB, är väg 62 mer än en transportled. Den är en förutsättning för att åkerinäringen, skogsindustrin och hela bygden längs Klarälven ska fungera. När erosionen nu hotar vägen har han engagerat sig för att få frågan högre upp på agendan. I det arbetet har Sveriges Åkeriföretag spelat en avgörande roll.Stefan har arbetat i transportbranschen större delen av sitt liv. I dag driver han Ransby Åkeri tillsammans med sin fru. Verksamheten består av två timmerbilar och en TMA-bil, och själv sitter han fortfarande ofta bakom ratten.Det innebär också att han kör väg 62 nästan varje dag. Under flera år har erosion längs Klarälven successivt ätit sig närmare vägbanan på vissa sträckor, vilket har väckt oro för både trafiksäkerheten och framkomligheten på den samhällsviktiga vägen.– Det syns till och med på vägräckena att det börjar rulla ut lite grann, säger Stefan.På flera platser längs Klarälven har erosionen börjat påverka vägen. För Stefan är det inte en teoretisk fråga om infrastruktur utan en verklighet som påverkar både säkerheten och möjligheten att bedriva verksamhet.– Det kan ju faktiskt bli så att man trillar i vattnet, fortsätter Stefan.Om vägen skulle rasa finns alternativa vägar, men de innebär långa omvägar med stora konsekvenser för transporterna i området.Från lokal oro till nationell frågaFrågan tog fart på allvar när Trafikverket presenterade läget kring väg 62 på en medlemssträff med Sveriges Åkeriföretag 2025. Där insåg många hur långt problemen hade gått utan att någon lösning kommit på plats.– Nästan ingen av våra medlemsföretag kände till omfattningen av problemet. Alla hade nog trott att det skulle lösa sig, säger Per Broholm, regionchef Väst på Sveriges Åkeriföretag.Sedan dess har organisationen arbetat för att samla företag, myndigheter, politiker och andra berörda aktörer kring samma budskap.Enligt Per har Sveriges Åkeriföretag haft en viktig roll i att lyfta vägfrågan och synliggöra vilka konsekvenser ett ras skulle få för näringslivet.

Läs mer
apl-arbete-wiklunds.png.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-09-07

När eleverna lär sig – lär sig Wiklunds också

På Wiklunds Åkeri är APL mer än en väg in i transportbranschen. När unga elever kliver in på arbetsplatsen får de möjlighet att lära sig yrket i praktiken, men deras frågor och perspektiv kan också få erfarna medarbetare att se den egna verksamheten med nya ögon.Kompetensförsörjning är en av transportbranschens stora framtidsfrågor. För Wiklunds Åkeri handlar den både om att hitta rätt människor och om att utveckla den kompetens som redan finns i företaget.Att ta emot APL-elever är därför en del av ett långsiktigt arbete. Det ger unga möjlighet att möta branschen på riktigt och företaget möjlighet att tidigt lära känna framtidens medarbetare.Men lärandet går åt båda håll.Det är något Jonas Strandberg, som bland annat arbetar med APL och är avdelningschef för Logistikcenter NORD, ser som en viktig del av att ta emot elever.– Alla elever är olika och kommer till oss med olika erfarenheter, kunskaper och förutsättningar. Det ställer krav på oss som företag, men framför allt på den som är handledare. Samtidigt är handledarrollen utvecklande även för våra egna medarbetare, säger han.När någon frågar varförEn elev som är ny i verksamheten ser inte alltid saker på samma sätt som den som arbetat där länge. Frågor om sådant som blivit självklart för de erfarna kan därför bli värdefulla.– Unga människor kommer in med andra erfarenheter och perspektiv och ställer ibland frågor om sådant som vi själva tar för givet. Det är värdefullt, säger Jonas.När en medarbetare behöver förklara ett arbetssätt för någon som är helt ny tvingas man också själv fundera över varför man gör som man gör. Det kan skapa eftertanke och ibland leda till nya idéer.APL blir på så sätt ett lärande i två riktningar. Eleven får erfarenhet från arbetslivet, medan företaget får möjlighet att se sin egen verksamhet genom nya ögon.

Läs mer