Effektiva och förenklade transportdispenser

LAGAR & REGLER 2025-10-28

Transportstyrelsen har underkänt Länsstyrelsen i Stockholms beslut att upphäva miljözon klass 3 i delar av Stockholms innerstad, och skickar nu tillbaka ärendet för fortsatt handläggning. Beslutet kom den 23 oktober och innebär att stadens tidigare utredning bedöms som tillräcklig. Miljözonen, som enligt plan skulle införas den 31 december 2024, är fortsatt pausad tills vidare. Syftet med miljözonen är att förbättra luftkvaliteten i området, men förslaget har väckt starka reaktioner från transport- och näringslivsaktörer som varnat för negativa konsekvenser för framkomlighet, leveranser och tillgänglighet. Två parallella rättsprocesser pågår kring miljözonen. Den första gäller kommunfullmäktiges beslut från maj 2024, som nu har fastställts av kammarrätten. Den andra gäller stadens lokala trafikföreskrift, som först upphävdes av länsstyrelsen men nu ska prövas på nytt efter Transportstyrelsens beslut. Sveriges Åkeriföretag har kontinuerliga diskussioner med Stockholm Stad och är i hög grad involverad i utvecklingen kring miljözonen.

LAGAR & REGLER 2025-11-04

Sveriges Åkeriföretag har lämnat sitt remissvar på regeringens förslag om att höja hastighetsgränsen vid bärgning med boggi från 30 till 40 respektive 80 km/h. Vi ställer oss positiva till förslaget, som bidrar till snabbare och säkrare bärgningsuppdrag och minskar trafikstörningar. Utrustningen som används vid bärgning med boggi är redan säkerhetsklassad för högre hastigheter, vilket gör förändringen både rimlig och väl avvägd. En höjd gräns innebär kortare insatstider, bättre arbetsmiljö och lägre samhällskostnader. I takt med att fler fordon är el- eller fyrhjulsdrivna behövs moderna regler som stödjer dagens bärgningsmetoder. Samtidigt lyfter vi behovet av ytterligare klargöranden – bland annat kring att inkludera bärgning av fordonskombinationer och metoder. – Detta är ett viktigt steg framåt, men fler delar i regelverket behöver moderniseras för att ge branschen rätt förutsättningar, säger Peter Svensson, Sveriges Åkeriföretag. Läs hela remissvaret här  

DRIVMEDEL 2025-10-21

En ny forskningsrapport från SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle visar att klimatpolitiska styrmedel och stigande bränslepriser har lett till att svensk åkerinäring blivit mer produktiv samtidigt som de fossila utsläppen minskat.   Rapporten Klimatpolitik och effektivitet – lärdomar från åkerinäringen bygger på omfattande data över svenska åkeriföretag mellan 2007 och 2020. Forskarna från Handelshögskolan i Stockholm har undersökt hur klimatpolitiska styrmedel, som högre bränsleskatter och reduktionsplikt, påverkat effektivitet och fossila utsläpp i branschen.  Resultaten i korthet  Stigande drivmedelskostnader har gett starka incitament till effektivisering. Många åkeriföretag har optimerat körsträckor, förbättrat fyllnadsgrad och förnyat fordonsflottan, vilket sammantaget gjort branschen mer produktiv och samtidigt minskat utsläppen. Det har även lett till en ökad konsolidering i branschen och en omstrukturering av åkeriernas fordonsflottor.  Rapporten visar att företagens produktivitet ökade markant samtidigt som koldioxidintensiteten minskade med omkring 23 procent. De totala utsläppen sjönk med cirka 5 procent, trots ökade transportvolymer.  De större åkeriföretagen har gått i spetsen för omställningen med omkring 37 procent högre produktivitet och 30 procent lägre koldioxidintensitet. De mindre företagen har påverkats i mindre grad men successivt följt efter i samma riktning.   Författarnas policyförslag:  Ökad förutsägbarhet: Klimatpolitiken måste vara långsiktig och stabil för att stimulera investeringar.  Bibehåll kostnadsincitament: Vare sig via skatter eller reduktionsplikt måste bränslekostnaden fortsatt spegla utsläpp.  Värna konsolidering: Strukturförändringar mot effektivare aktörer kan stärka både produktiviteten och minska koldioxidutsläppen.  Stöd till teknikneutral effektivisering: Effektivitetsvinster bör uppmuntras oavsett om de sker via logistik eller ny teknik.  Förbered för EU ETS2: Framtida kostnadsökningar i EU:s klimatpolitik kräver att svenska åkerier anpassar sig i tid.