Sveriges Åkeriföretag rekryterar dynamisk trio

HÅLLBARHET 2026-02-26

Regeringen har beslutat om förändringar i Klimatpremien för att öka takten i omställningen till utsläppsfria transporter. Bland annat förlängs stödet för lätta ellastbilar på 40 000 kronor, samtidigt som villkoren för stöd till tunga ellastbilar och miljöarbetsmaskiner förbättras.Förlängningen innebär att det fortsatt är möjligt att söka stöd för lätta ellastbilar fram till och med den 31 oktober 2027. Syftet är att sänka trösklarna för företag som vill investera i utsläppsfria fordon och stärka konkurrenskraften för fossilfria transporter.Förändringarna innebär även att stödbeloppen för tunga ellastbilar och miljöarbetsmaskiner kan bli högre. Den tidigare begränsningen som kopplade stödet till en viss andel av inköpskostnaden tas bort. Samtidigt breddas Klimatpremien till fler arbetsmaskiner genom att effektgränsen sänks till 10 kW.Förändringarna öppnar också för att Energimyndigheten ska kunna använda konkurrensutsatta anbudsförfaranden vid framtida utlysningar, vilket kan möjliggöra högre stödnivåer. Ansökningsprocessen justeras samtidigt för att göra det enklare att söka stöd och för att effektivisera handläggningen. Läs hela pressmeddelandet här

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-02-25

Det sker flera förändringar i regelverket för fortbildning inom yrkesförarkompetens (YKB). Ändringarna innebär bland annat nya definitioner av undervisningsformer, utökade möjligheter till digitala inslag samt förtydliganden kring intygshantering. Den nya föreskriften börjar gälla den 1 september 2026.Två nya begrepp införsI förordningen införs två nya begrepp:Distansundervisning, definieras som interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elev och lärare är åtskilda i både rum och tid. Det motsvarar det som i branschen ofta kallas e-learning.Fjärrundervisning, definieras som interaktiv undervisning där elev och lärare är åtskilda i rum men inte i tid, det vill säga undervisning som sker live digitalt.Begreppet fjärrundervisning ersätter det som tidigare i praktiken ofta kallats distansundervisning.Utökade möjligheter i fortbildningenFortbildningen ska även fortsättningsvis innehålla både teoretiska och praktiska moment. Samtidigt öppnas nu för större flexibilitet.Utbildningen får:Bedrivas med hjälp av informations- och kommunikationstekniska verktyg samt avancerade simulatorerInnefatta fjärrundervisningInnefatta högst tolv timmar distansundervisningNär det gäller distansundervisning finns tydliga ramar. Den får genomföras med högst fyra timmar i sträck och omfatta maximalt fyra timmar per delkurs. Den undervisningstid som inte genomförs på distans ska vara lärarledd.Det innebär att samtliga delkurser kan innehålla distansmoment, men varje deltagare kan som mest nyttja tre tillfällen om maximalt fyra timmar vardera och totalt högst tolv timmar distansundervisning inom fortbildningen.Förtydligande kring intygDen som har tillstånd att bedriva YKB-utbildning ska, i samband med rapportering till Transportstyrelsen utfärda ett intyg om genomförd fortbildning. Om en förare har gått delkurser hos olika utbildningsanordnare är det den anordnare som håller den sista delkursen som ska utfärda det samlade intyget. För utbildningar genomförda före den 1 juni 2023, som inte är efterrapporterade till myndigheten, kan det dock fortsatt krävas kopior av tidigare intyg för att möjliggöra korrekt slutrapportering.Vi följer utvecklingen noga och återkommer med mer information när Transportstyrelsen har publicerat uppdaterade föreskrifter och tillämpningsanvisningar.

LAGAR & REGLER 2026-01-30

Den tekniska utvecklingen inom området går snabbt framåt. System och fordon är redo för marknadsintroduktion.Transportstyrelsen har presenterat rapporten ”Förslag till en nationell trafikregleringsmodell för att möjliggöra en säker användning av automatiserade fordon” (TSV 2025-12812). Budskapet är tydligt: tekniken och EU:s typgodkännanden finns redan – men Sverige saknar de trafikregler och ansvarsbestämmelser som gör att fordonen kan användas i praktiken på våra vägar.Rapporten visar hur länder som Frankrike, Tyskland och Storbritannien redan har infört regelverk som tydliggör ansvar mellan förare, operatör och system och möjliggör reguljär drift av helautomatiserade fordon. Särskilt lyfts den franska ARTS-modellen fram, där automatiserad trafik ses som ett helt system av fordon, drift, övervakning och infrastruktur.Den stora bromsklossen i Sverige är enligt Transportstyrelsen avsaknaden av tydliga ansvarsregler. Utan detta blir det svårt att införa nya affärsmodeller, kommersiella tjänster och skapa rättssäkerhet kring användningen.För åkeriföretagande och godstransporter är frågan central. Automatiserade fordon kan bidra till ökad trafiksäkerhet, effektivitet och möta bristen på yrkesförare – men då krävs att regelverket kommer på plats. Sveriges Åkeriföretag följer frågan nära och bidrar med branschkunskap och praktiska inspel i det fortsatta arbetet.Samtidigt visar erfarenheter från andra regelområden att när Sverige väl beslutar om reglering kan utvecklingen gå snabbt. Du kan läsa mer på följande sida