Emelie Jonsson, Drift- och HR-ansvarig i ARJ Transport toppar listan för åkerinäringens framtidstalanger

LAGAR & REGLER 2026-10-27

Flera EU-länder vill skjuta upp eller förändra det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som ska omfatta bland annat vägtransporter. Frågan har fått ökad politisk uppmärksamhet och även inom Europaparlamentet höjs röster för förändringar. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för systemet och något beslut om ytterligare uppskjutande har inte fattats. Enligt nuvarande tidplan ska ETS2 börja tillämpas fullt ut 2028.ETS2 är EU:s nya system för handel med utsläppsrätter för bland annat vägtransporter, uppvärmning av byggnader och vissa mindre industrisektorer. Systemet innebär att leverantörer av fossila drivmedel måste köpa utsläppsrätter för de koldioxidutsläpp som drivmedlen ger upphov till. Kostnaden väntas föras vidare till kunderna genom högre drivmedelspriser.Systemet skulle ursprungligen införas 2027, men starten har redan skjutits upp till 2028. Under hösten har diskussionen om ytterligare förändringar intensifierats, framför allt mot bakgrund av oro för stigande energi- och drivmedelskostnader.Flera medlemsländer vill se förändringarVid Europeiska rådets möte den 15–16 oktober drev bland andra Polen och Italien frågan om att skjuta upp ETS2. Även Tjeckien, Ungern, Slovakien och Grekland har uttryckt stöd för ett senare införande, medan Estland vill avskaffa systemet helt.Länderna pekar framför allt på risken för högre kostnader för hushåll och företag. Förespråkarna för ett uppskjutande menar att mer tid skulle ge bättre förutsättningar för investeringar i fossilfria alternativ och för stödåtgärder som kan mildra de ekonomiska konsekvenserna.Samtidigt motsätter sig flera medlemsländer, däribland Sverige, Danmark och Finland, ytterligare förseningar. De framhåller betydelsen av långsiktiga och förutsägbara spelregler för klimatomställningen och företagens investeringar.EU:s stats- och regeringschefer enades inte om något nytt uppskjutande vid oktobermötet. Däremot uppmanades EU-kommissionen att uppdatera sin analys av konsekvenserna av ETS2 och de åtgärder som ska motverka alltför stora prisökningar.Delade meningar i EuropaparlamentetÄven inom Europaparlamentet finns olika uppfattningar om ETS2:s framtid.Företrädare för den konservativa partigruppen EPP har efterfrågat förändringar av systemet, och flera nationella delegationer inom gruppen vill gå längre och avskaffa ETS2. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för att behålla systemet inom bland annat Socialdemokraterna, De gröna och den liberala partigruppen Renew.Den 22 oktober röstade Europaparlamentet för att skjuta upp vissa krav i EU metanlagstiftning med tre år, i stället för det år som kommissionen föreslagit. Omröstningen visar att det finns politiskt stöd för att senarelägga vissa klimatrelaterade regler, men den gäller en annan lagstiftning och innebär inte någon förändring av ETS2.Trots det ökade politiska trycket finns ännu inget beslut om att skjuta upp ETS2 ytterligare. Enligt nuvarande regler ska systemet börja tillämpas fullt ut 2028, medan auktioneringen av utsläppsrätter planeras att inledas under 2027. Det återstår att se om de pågående diskussionerna leder till några förändringar.Vad innebär ETS2 för åkeriföretagen?För åkerinäringen är ETS2 framför allt en fråga om framtida drivmedelskostnader. Systemet innebär inte att åkeriföretagen själva ska köpa utsläppsrätter. Skyldigheten ligger i stället hos drivmedelsleverantörerna, som förväntas föra kostnaden vidare genom drivmedelspriserna.Hur stor påverkan blir beror bland annat på priset på utsläppsrätter och hur kostnaderna förs vidare till marknaden.För dig som åkeriföretagare innebär det ytterligare en faktor att ta hänsyn till i långsiktiga affärsavtal, transportpriser och investeringsbeslut.Nuvarande tidplan ligger fastEU har också beslutat om förändringar i systemets marknadsstabilitetsreserv för att minska risken för kraftiga prisökningar på utsläppsrätter.Diskussionerna om ETS2 väntas fortsätta inom EU institutioner. Vi följer utvecklingen och dess möjliga konsekvenser för åkerinäringens kostnader, konkurrenskraft och klimatomställning.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-10-16

Åkerinäringen står inför en av sina största framtidsutmaningar: bristen på yrkesförare. Nu genomför IRU Driver Shortage Survey 2026, en global undersökning som kartlägger utvecklingen och ger branschen ett viktigt underlag för att påverka framtidens beslut. Sveriges Åkeriföretag uppmanar därför svenska åkeriföretag att delta.Förarbristen är redan en realitet i stora delar av världen. Enligt IRU stod över 2,9 miljoner lastbilsförartjänster obesatta under 2025, och i Europa är bristen särskilt påtaglig. Samtidigt närmar sig många förare pension, vilket riskerar att förvärra situationen ytterligare.Utmaningen är också tydlig i Sverige. Sveriges Åkeriföretag bedömer att åkerinäringen behöver omkring 50 000 nya yrkesförare under de kommande tio åren för att möta efterfrågan och säkra framtidens transporter.Viktigt underlag för hela branschenResultaten från IRU:s enkät används för att mäta omfattningen av förarbristen, identifiera orsakerna bakom den och lyfta fram åtgärder som faktiskt fungerar. Underlaget används också i påverkansarbetet gentemot politiker och beslutsfattare, både nationellt och internationellt.För Sveriges Åkeriföretag är det viktigt att den svenska åkerinäringens verklighet syns i statistiken.

VÄGUNDERHÅLL 2026-10-13

Sveriges Åkeriföretag och Trafikverket har tillsammans genomfört en enkätundersökning om vinterväghållningen för säsongen 2025–2026. Resultatet visar att det fortfarande finns utmaningar, men också positiva signaler om förbättrad dialog, ökat engagemang och utvecklade arbetssätt. Nu fortsätter det gemensamma arbetet för att stärka trafiksäkerheten och framkomligheten inför kommande vintersäsong.En fungerande vinterväghållning är avgörande för att godstransporter ska kunna genomföras säkert och effektivt under hela året. Sveriges Åkeriföretag och Trafikverket har därför en löpande dialog om hur vinterväghållningen kan utvecklas, med utgångspunkt i transportbranschens erfarenheter och de krav som ställs på vägnätet.Den gemensamma enkätundersökningen ger värdefull kunskap om hur vinterväghållningen upplevdes under den senaste vintersäsongen. Svaren kommer huvudsakligen från åkeriföretag och underentreprenörer med erfarenhet av vinterväghållning.Bättre dialog och tidigare insatser lyfts fram som positivtUndersökningen visar att många upplever vinterväghållningens kvalitet som oförändrad eller att det fortfarande finns förbättringsbehov. Samtidigt framkommer flera positiva exempel i fritextsvaren.Bland annat beskriver svarande att dialogen mellan förare och driftledning har förbättrats, att vissa vinteråtgärder har kommit i gång tidigare och att Trafikverket visar ett större intresse för hur trafikanterna upplever väglaget.Det finns också exempel på förbättrad samverkan med entreprenörer och mer ändamålsenliga arbetssätt.Även om förbättringarna varierar mellan olika delar av landet är dessa erfarenheter viktiga att ta till vara i det fortsatta utvecklingsarbetet.Större fokus på framkomlighet, beredskap och uppföljningUnder senare år har Trafikverket utvecklat sitt arbete som beställare av vinterväghållningen, bland annat genom ökad uppföljning av entreprenörernas insatser och ett tydligare fokus på framkomlighet och trafiksäkerhet.En viktig del är också arbetet med förstärkt beredskap vid orange vädervarningar, där planering, samordning och tillgång till resurser behöver fungera när väderförhållandena snabbt förändras.Även utvecklingen av arbetet med bärgning och hantering av trafikstörningar är betydelsefull. När ett tungt fordon blir stående kan konsekvenserna snabbt bli omfattande, särskilt vid kraftiga snöfall eller halka.De utvecklade arbetssätten kan bidra till bättre förutsättningar för vintertrafiken. Enkätens positiva fritextsvar ger vissa indikationer på en sådan utveckling, även om det ännu inte går att dra några säkra slutsatser om effekterna.Förebyggande åtgärder och lokal kunskap behöver prioriterasEnkäten ger samtidigt en tydlig bild av vilka områden som behöver prioriteras framöver.Många svarande lyfter vikten av att vinteråtgärder påbörjas i rätt tid, att den förebyggande halkbekämpningen fungerar och att det finns tillräckliga resurser när vädret blir besvärligt.Ett annat återkommande önskemål är att bättre ta till vara den lokala kunskap som finns hos förare och entreprenörer. Deras erfarenheter av särskilt utsatta vägsträckor, väderförhållanden och trafikflöden är ett värdefullt komplement till väderprognoser och digitala beslutsstöd.För Sveriges Åkeriföretag och Trafikverket är undersökningen ett viktigt underlag för fortsatt dialog, uppföljning och utveckling av vinterväghållningen.Transportbranschens förberedelser är viktigaEn väl fungerande vinterväghållning är avgörande för framkomligheten under vintern, men även åkeriföretagens egna förberedelser spelar en stor roll.Inför vintersäsongen behöver företagen se över fordon, utrustning och rutiner. Det handlar bland annat om att kontrollera vinterdäck och mönsterdjup, säkerställa att fordonen är rätt utrustade och planera transporterna utifrån rådande väder- och vägförhållanden.Det är också viktigt att ha tydliga rutiner för att följa vädervarningar, informera förare och vid behov anpassa eller senarelägga transporter. När kraftiga snöfall eller andra besvärliga väderförhållanden väntas är en nära dialog mellan transportköpare, åkeriföretag, förare och väghållare särskilt betydelsefull.Resultatet blir underlag för fortsatt förbättringsarbeteDe positiva erfarenheter som lyfts fram visar att det finns arbetssätt att bygga vidare på. Samtidigt tydliggör undersökningen behovet av fortsatt utveckling, framför allt när det gäller förebyggande åtgärder, resurser, uppföljning och samverkan.Målet är att skapa säkrare vintervägar, effektivare vinterväghållning, bättre framkomlighet och transporter som fungerar även när väderförhållandena är besvärliga.