SÅ-Podden - Åkerinäringens viktigaste frågor

TRAFIKSÄKERHET 2025-11-21

Det senaste dygnens ansträngda väderläge med stora och långa stopp, främst i Skåne och Gävleborg, visar än en gång hur utmanande vädret och väglaget kan vara vintertid. För yrkesförare, åkerier och alla som vistas på vägarna skapar snabba väderomslag, med halka och snöfall, en osäker och svår situation. Men med rätt åtgärder och ett nära samarbete kan vi få en vinterväghållning som bättre möter det verkliga behovet. Det kräver dock vissa förändringar. Sveriges Åkeriföretag har en konstruktiv dialog med Trafikverket, där vi identifierat både brister och förbättringar som behöver ske. Den förstärkta beredskapen vid orangea vädervarningar, med möjlighet att kalla in extra resurser, tungbärgare och bandvagnar samt att samverka tätare med fler aktörer, är ett viktigt steg framåt. Det uppskattar vi. Men när dessa åtgärder behöver sättas in är det tyvärr redan för sent.  Tidigare utvärderingar och erfarenheter som samlats in visar att ytterligare åtgärder behövs. Trafiken på våra vägar har förändrats över tid med ökad trafikmängd, fler 2+1-vägar som kräver andra insatser vintertid och en växande andel EU-trailers som är särskilt känsliga för friktion och drivaxeltryck. Det ställer ökade krav på vinterväghållningen, där rätt insatser måste komma vid rätt tidpunkt. Vi ser några områden där åtgärder kan göra stor skillnad: 1. Fler vinterväghållningsresurser och insatser som kommer tidigare När snöfall eller halka väntas är insatserna helt avgörande. Fler resurser behöver kunna sättas in både i förebyggande syfte och under snöfall för att säkra framkomligheten. 2. Ökat fokus på förebyggande halkbekämpning Plogning och saltning måste samspela, särskilt i inledningen av ett snöfall. Det är när snön packas fast i vägbanan som problemen snabbt förvärras och trafiken riskerar att stanna. 3. Mindre driftområden och upphandling ur ett beredskapsperspektiv För att resurser ska kunna sättas in snabbare och mer precist behöver upphandlingarna utformas ur ett beredskapsperspektiv. Mindre driftområden skulle även göra att fler medelstora företag kan ta på sig uppdrag, vilket skulle stärka kapaciteten och ge bättre förutsättningar att anpassa insatserna efter lokala behov. 4. Separera vinterväghållningen från övrigt underhåll och behandla den som en akut åtgärd Vinterväghållning skiljer sig från övrigt vägunderhåll eftersom vädret kan förändras snabbt. Därför bör vinterväghållning brytas ut från driftupphandlingen och prioriteras som en akut åtgärd. 5. Bättre uppföljning av insatta åtgärder Det är viktigt att följa upp när och vilka insatser som genomförs, både inför, under och efter snöfall och halka. Många av våra utförande åkeriföretag vittnar om behovet av mer förebyggande åtgärder men blir inte alltid utkallade i tid, vilket skapar stor frustration.  6. Nya vinterdäckskrav kräver kontroller Från den 10 november gäller nya regler om vinterdäck för tunga fordon. De är viktiga för ökad trafiksäkerhet, men det behöver säkerställas att de följs av alla. Löpande kontroller behövs både av tunga fordon och personbilar. Vi vill lyfta fram konkreta förslag som förbättrar framkomligheten vintertid. Vi vet att Trafikverket, entreprenörerna och hela branschen arbetar hårt, och vi är övertygade om att utvecklingen kommer gå åt rätt håll när vi samarbetar och är öppna för förändring. Vägarna är vår arbetsplats och en effektiv vinterväghållning är avgörande både för våra yrkesförare, åkeriföretag och för hela samhället. 

HÅLLBARHET 2025-12-04

Mobility Sweden, fordonstillverkarnas branschorganisation, har presenterat en uppdaterad prognos för elektrifieringen av transportsektorn fram till 2030. Den visar på en lägre takt för elektrifieringen än vad myndigheterna tidigare räknat med. Det innebär att Sverige riskerar att missa etappmålet för inrikestransporter och ESR-målet med större marginal än tidigare beräknat.Prognoserna omfattar personbilar, lätta lastbilar och tunga lastbilar, och samtliga kurvor pekar på att elektrifieringen går långsammare än väntat. Analysen visar att den förväntade utvecklingen av elfordon inte räcker för att nå vare sig Sveriges etappmål för inrikes transporter eller ESR-målet. Samtidigt riskerar flera fordonstillverkare att missa EU:s CO₂-krav.För tunga lastbilar är fordonsindustrins nya prognos avsevärt lägre än dess tidigare bedömning. Tillgången av ellastbilar utgör ingen begränsning idag, utan fordon finns för de flesta transportuppdrag för lokal och regional trafik.Att elektrifieringen av de kommersiella transporterna har bromsat in beror främst på regeringens beslut att sänka dieselskatten till EU miniminivå under året. De styrmedel som finns för att täcka merkostnaden för ellastbilar och stödja utbyggnaden av laddinfrastruktur har inte varit tillräckliga, och det saknas efterfrågan på fossilfria transporter som idag är dyrare än de fossila.Sveriges Åkeriföretags förslag för att vända utvecklingenFör att vägtransportsektorn ska kunna ställa om krävs ytterligare politiska åtgärder och mer kraftfulla incitament. Klimatpremien, med stöd för inköp av tunga elfordon, borde förstärkas och gälla över fler år. Transportköpare behöver få ekonomiska incitament att välja och betala för utsläppsfria alternativ, till exempel genom en tillfällig kompensation för den högre kostnaden via skattesystemet.  Skatten på ladd-el borde reduceras till nära noll och kraven på offentlig sektors upphandling av utsläppseffektiva transportlösningar borde skärpas där det är relevant. Samtidigt behöver infrastrukturpolitiken bli mer resolut, med snabbspår för elnätsanslutningar, förutsägbara tariffer och tydligt utpekade högeffektkorridorer längs de viktigaste transportstråken. Åkerinäringen är redo att ta ansvar men omställningen förutsätter att kommersiella, politiska och praktiska förutsättningar finns på plats.  Mer information om Mobility Swedens nya prognos

FÖRETAGANDE 2025-12-02

När ett avtal ska indexregleras är baspris och basmånad helt avgörande för att resultatet ska bli rätt. Trots det är detta ett av de vanligaste områdena där det blir fel.  Baspriset är det pris som du och transportköparen kommer överens om vid avtalets start. Basmånaden är den månad vars indexvärde man utgår ifrån i beräkningen. Tillsammans utgör de startpunkten för hela avtalet. Om basmånad och baspris inte matchar går det inte längre att följa kostnadsutvecklingen rakt igenom avtalet. Ett vanligt misstag är att olika basmånader används för olika delar av avtalet, till exempel en basmånad för DMT och en annan för övriga kostnadsslag i index. Det skapar osäkerhet, olika logiker och gör det svårt att följa kostnadsförändringar på ett transparent sätt. Därför är det viktigt att allt utgår från samma månad När hela avtalet utgår från en och samma basmånad blir det tydligt hur kostnaderna förändras över tid och parterna kan dela risk på ett rättvist sätt. Det är först då index fungerar som tänkt: ett verktyg som följer kostnadsutvecklingen på rätt sätt. Avläsningen ska alltid göras mot basmånaden Det är viktigt att all avläsning av index sker mot basmånaden. Det är först när man jämför aktuell månad med basmånadens indexvärde som man får en korrekt bild av hur kostnaderna har förändrats sedan avtalets start. Om man istället skulle jämföra månad för månad riskerar man att få kedjeeffekter, olika procentsatser och en utveckling som inte speglar verkliga kostnadsförändringar.  Gör rätt från början  För att säkerställa en korrekt och enkel indexreglering, se till att: Baspris och basmånad sätts samtidigt Samma basmånad används för alla kostnadsslag Indexserie och DMT-modell är tydligt angivna i avtalet Avläsningen av index sker enligt den avtalade frekvensen (månadsvis, kvartalsvis eller annan överenskommelse) Prisjusteringen följer 100 % av index  All avläsning görs mot basmånaden, inte mot förra uppdateringen Med en tydlig startpunkt blir det också enklare att följa priset under avtalstiden och undvika missförstånd. Stöd i Avtalshjälpen I Avtalshjälpen finns exempel på hur du skriver in baspris, basmånad och indexreglering i ditt avtal. Där hittar du även exempel på formuleringar som hjälper dig när du tecknar avtal. Läs mer om avtalshjälpen