Skattebefrielse för biogas - vad gäller idag? Se vårt webbinarium.
I vårt webbinarium om skattebefrielsen för biogas redogör Energigas Sverige för läget i frågan. Du får även en uppdatering om biogasens framtida roll som drivmedel. Se hela sändningen från den 1 september 2025 i efterhand.
Se webbinariet
- Åkerinäringens brans...
- Nyheter inom åkerinä...
- Skattebefrielse för...
2025-09-01
HÅLLBARHET
Sverige återinförde skattebefrielsen för biogas förra året. Skatteverkets tolkning gör att importerad flytande biogas inte får skattebefrielse, trots att den uppfyller EU:s hållbarhetskriterier. Detta påverkar både leverantörer och åkerier. I vårt webbinarium med Energigas Sverige får du en uppdatering om läget och biogasens framtida roll som drivmedel.
Se webbinariet i efterhand
Vi spelade in webbinariet och du kan se hela sändningen i efterhand här.
Se webbinarietTips! Fler inspelade webbinarier hittar du här:
www.akeri.seMissa inga kommande webbinarier och event
Du som medlem är välkommen till våra webbinarier och olika aktiviteter runt om i landet.
Här hittar du aktuella inbjudningar till konferenser, medlemsträffar och webbinarier:
Aktuella nyheter

FÖRETAGANDE 2025-12-12
Våra nätverk – här är frågorna som drivs just nuSveriges Åkeriföretags nätverk är en central del av organisationens arbete. Här samlas medlemsföretag med liknande verksamhet, utmaningar och mål för att utbyta erfarenheter, driva gemensamma frågor och bidra till utvecklingen av åkerinäringen. Just nu pågår ett omfattande arbete i flera nätverk med allt från regelutveckling och standardisering till effektivare transporter och klimatomställning. Nätverken fungerar som en direktkanal mellan medlemmarnas vardag och organisationens strategiska och näringspolitiska arbete. Genom referensgrupper, projekt och dialog med myndigheter och andra aktörer omsätts praktiska erfarenheter till konkret påverkan. Aktuellt från våra nätverk Bygg- och anläggningstransporter I nätverket för bygg- och anläggningstransporter ligger fokus på upphandling, vinterväghållning och standardisering. Ett viktigt pågående arbete är projekt för att testa potentialen med HCT-fordon i stadstrafik, med målet att effektivisera masstransporter och minska miljöpåverkan. Tillsammans med Trafikverket drivs även projektet - Möjligheter och utmaningar med masshanteringssystem, som handlar om effektivare arbetssätt och bättre logistik. Nätverket har dessutom en tydlig roll i BEAst och samverkar med Maskinentreprenörerna (ME) kring eldrift, fordonsdata och miljörapportering. Ett annat aktuellt fokus är uppstarten av regionala bärighetsråd med Trafikverket runt om i landet. Dispenstransporter, vägtransportledning och bärgning Detta nätverk arbetar brett med regelverk och processer som är avgörande för specialtransporter och trafiksäkerhet. Inom dispenstransporter ligger fokus på att skapa snabbare och mer enhetliga processer. Efter påverkansarbete från Sveriges Åkeriföretag har regeringen gett Trafikverket i uppdrag att utreda om myndigheten ska ta över hela eller delar av kommunernas dispensbeslut. När det gäller vägtransportledare driver nätverket frågan om en modernisering av ett regelverk som varit oförändrat i över 20 år. Förslag har lämnats till Transportstyrelsen, bland annat om gemensamma utbildningskrav, examination, tydligare språkkrav och modernare fordons- och utrustningskrav. Inom bärgningsområdet har fokus varit att modernisera regelverket för bärgningsmetoder. Tack vare Sveriges Åkeriföretags arbete har regeringen gett Transportstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag som möjliggör bärgning med dolly, höjer hastighetsgränsen vid bärgning och ger bärgningsfordon bättre tillgång till hela vägnätet. Nätverket driver även frågor om undantag för övervikt vid bärgning, kör- och vilotider samt tillämpningen av regler för TMA-fordon. Fjärr- och distribution I nätverket för fjärr och distribution är fokus just nu på infrastruktur och framkomlighet. Ett prioriterat arbete är att ta fram ett ramverk för hur last- och lossningsplatser samt rangeringsytor ska utformas och dimensioneras. Målet är att få in dessa frågor tydligare i kommunal och regional planering, bland annat genom ett eget avsnitt i SKR:s parkeringshandbok. Andra viktiga frågor är tillgång till rastplatser och platser för dygnsvila på det nationella vägnätet. Nätverket deltar i Trafikverkets pilotprojekt och samverkar med marknadsaktörer. Även HCT-fordon är en prioriterad fråga, där nätverket verkar för fler fordonskombinationer som stärker fjärr- och distributionstrafiken. Hållbarhetsnätverket Hållbarhetsnätverket samlar företag som vill ligga i framkant i klimatomställningen. Arbetet fokuserar på elektrifiering, fossilfria och teknikneutrala drivmedelsalternativ samt affärsutveckling kopplad till klimatmål och hållbar omställning. Nätverket fungerar som ett kunskapsnav för både tekniska lösningar och strategiska vägval. Lantbrukstransporter I nätverket för lantbrukstransporter samlas företag som arbetar med transporter till och från lantbruket, exempelvis spannmål, levande djur, livsmedel och maskiner. Här ligger fokus på rättvisa villkor, effektiv logistik och samverkan i hela livsmedelskedjan. Aktuella frågor är framkomlighet på det lågtrafikerade och enskilda vägnätet samt regelverk kring transporter av levande djur, där ett omfattande arbete pågår även på EU-nivå. Miljötransporter Miljötransportnätverket samlar företag inom avfallshantering och återvinning. Arbetet präglas av regelutveckling, digitalisering, produktansvar och farligt avfall. Det är ett remisstungt nätverk med många pågående uppdrag. Just nu ligger stort fokus på ett regeringsuppdrag om att förenkla regelverket för att minska företagens regelbörda, ett arbete som ska slutredovisas våren 2026. Nätverket arbetar även med trafiksäker insamling längs landsväg, komplettering av EU:s förpackningsförordning i svensk rätt samt frågor om samordnad insamling av olika avfallsfraktioner. I februari arrangeras även den årliga Renhållarträffen. Skogslogistik Skogsnätverket samlar företag verksamma inom skogsindustrins värdekedja. Fokus ligger på transporteffektivitet, dokumentation, kompetens och samarbete med skogsindustrin. En stor och aktuell fråga är införandet av affärssystemet VIOL 3, som skapat betydande utmaningar för transportföretagen, bland annat kopplat till betalningsflöden. Nätverket har varit delaktig i arbetet med en nationell plan för enskilda vägar tillsammans med bland annat Skogsindustrierna, LRF och REV. Nätverket är också aktiva i revideringen av Biometrias Transporthandledning som är en nationell standard för skogstransporter i Sverige. Transporthandledningen används som kvalitetsguide och avtalsunderlag för åkerier och chaufförer och används som bilaga i transportaffärer. De deltar även i ett nytt långsiktigt forsknings- och visionsprojekt – FESST, fossilfria, effektiva och säkra skogstransporter som ska peka ut riktningen för skogstransporter i framtiden. Tank- och bulktransporter I nätverket för tank och bulk ligger fokus på säkerhet, utbildning och tillämpning av regelverk för transporter med höga riskkrav. Aktuella frågor är säker lastning och lossning, fordonstekniska krav samt beredskapsplanering. Mot bakgrund av omvärldsläget och ett ökat fokus på totalförsvar arbetar nätverket även med frågor om transporter av drivmedel och petroleumprodukter samt tillgång till containrar och kritisk infrastruktur. Åkerihistoriska sällskapet Åkerihistoriska sällskapet skiljer sig från övriga nätverk men fyller en viktig roll genom att bevara och synliggöra åkerinäringens historia. Arbetet sker genom dokumentation, museiverksamheten i Örebro och fordonsgrupper runt om i landet – till stor del genom ideellt engagemang. Mer information om våra nätverk hittar du här

INFRASTRUKTUR 2025-12-22
Möte med infrastrukturministern om bristerna i vinterväghållningenVi deltog nyligen i ett möte om vinterväghållning där bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson samlade Trafikverket, Sveriges Åkeriföretag och entreprenörer för en gemensam genomgång. Fokus låg på hur planering, genomförande och uppföljning av vinterunderhållet kan bli mer effektivt och träffsäkert.För åkerinäringen är en fungerande vinterväghållning avgörande för trafiksäkerhet, framkomlighet och leveranssäkerhet. När underhållet brister får det omedelbara konsekvenser för förare, fordon och samhällsviktiga transporter. Vår bild är tydlig: problemen handlar i stor utsträckning om bristande kvalitet i utförandet, otillräcklig uppföljning och en för låg ambitionsnivå i delar av genomförandet.Vi har samlat in underlag från åkerier som utför plogning och halkbekämpning samt tagit del av Trafikverkets digitala uppföljning. Den visar bland annat brister i förebyggande åtgärder, för låg saltanvändning och för sen utkallning av insatser – faktorer som direkt påverkar väglag och säkerhet.En viktig förutsättning för ett mer robust vinterunderhåll är att marknadens aktörer ges långsiktiga och tydliga spelregler. Det krävs kontrakt och regelverk som skapar incitament för utveckling, innovation och investeringar i nya arbetssätt. Rätt åtgärd vid rätt tidpunkt, systematisk uppföljning och ökad användning av modern teknik och data måste vara vägledande.För att vinterväghållningen ska fungera bättre behöver hela kedjan mötas, dela erfarenheter och ta gemensamt ansvar. Först då kan arbetssätten utvecklas och underhållet effektiviseras på ett sätt som ger verklig effekt i vardagen.

PRESSMEDDELANDEN 2025-12-22
Svensk åkerinärings påverkan gav resultat – tunga lastbilar undantas i nytt EU-förslagEU-kommissionens nya Automotive Package innebär en tydlig framgång för svensk åkerinäring: tunga lastbilar undantas helt från de tidigare diskuterade tvingande inköpskraven på utsläppsfria fordon. Beskedet kommer efter en av branschens största mobiliseringar på senare år.Stor uppslutning – framförallt i SverigeSveriges Åkeriföretag drev under hösten, med Nordic Logistics Association (NLA) och med IRU som koordinerande organisation, en europeisk kampanj inklusive namninsamling, för att stoppa det ursprungliga förslaget om tvingande inköpskrav.Uppslutningen blev mycket stor i EU och särskilt i Sverige. Svenska åkeriföretag stod för den tredje största andelen underskrifter i hela EU, trots landets storlek.Parallellt med aktiv påverkan i Bryssel genom IRU och NLA, uppmanade Sveriges Åkeriföretag den svenska regeringen att säga nej till tvingande inköpskrav inför Transportministerrådets möte i december.Tydligt budskap: Omställning kräver möjliggörande åtgärder, inte tvångBudskapet från branschen var tydligt: att införa obligatoriska inköpskvoter skulle slå hårt mot åkeriföretag och riskera att försämra konkurrenskraften, samtidigt som omställningen kräver sunda förutsättningar som kan fungera i praktiken.Branschen visar starkt stöd för klimatmålen, men har betonat att omställningen måste bygga på möjliggörande förutsättningar och stödåtgärder, inte tvång. Tvångsåtgärder är orimliga när företagen inte har kunder som är beredda att betala för de stora investeringar som skulle krävas. Sådana krav skulle riskera att skapa ekonomisk osäkerhet och försvåra omställningen.I stället efterfrågar åkerinäringen fortsatt en snabb utbyggnad av laddinfrastruktur och elnätskapacitet, långsiktiga och förutsägbara incitament som gör investeringar möjliga, marknadsmässiga villkor för att bära kostnaderna samt teknikneutralitet så att företagen kan välja de lösningar som fungerar bäst för deras transportuppdrag.EU-kommissionen: Tunga lastbilar undantasKommissionen slår nu fast att tunga lastbilar inte inkluderas i förslaget – med hänvisning till bristande infrastruktur, behovet av långsiktighet och att undvika administrativa bördor. De nya kraven riktas därför endast mot personbilar och lätta transportfordon hos stora företag. Stora företag definieras enligt EU:s regler och är företag som uppfyller minst två av följande kriterier: 20 miljoner euro i balansomslutning, 40 miljoner euro i omsättning eller i genomsnitt 250 anställda. I förslaget börjar de nya kraven att gälla från 2030 och innebär att medlemsländerna ska säkerställa att en viss andel av nya företagsbilar och skåpbilar som registreras i landet är noll- eller lågemissionsfordon, samtidigt som länderna ges stor flexibilitet att själva välja vilka styrmedel och åtgärder som bäst lämpar sig för att nå målen.En seger – men fortsatt vaksamhet behövsKommissionen öppnar samtidigt för att frågan kan återkomma i kommande översyner av CO₂-regler och AFIR.