Nya vägprojekt får grönt ljus – ett viktigt steg framåt

2026-04-27

INFRASTRUKTUR

Regeringen har fattat beslut om byggstart för flera strategiskt viktiga vägprojekt runt om i Sverige. Satsningarna syftar till att förbättra framkomlighet, trafiksäkerhet och effektivitet i transportnätet, särskilt för tung trafik och godsflöden mellan industri, terminaler och hamnar.

Beslutade vägprojekt:

  • E4/Lv 259 Tvärförbindelse Södertörn – ny länk för godstrafik i Stockholmsregionen

  • E4/E20 Hallunda–Vårby – kapacitetsförstärkning i hårt belastat stråk

  • E45 Säffle–Valnäs – förbättrad framkomlighet i nord-sydligt godsstråk

  • Rv 26 Mullsjö–Slättäng – för att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten

  • E4 Kongberget–Gnarp – ökad trafiksäkerhet längs Norrlandskusten

  • E65 Svedala–Börringe – viktig för transporter till och från hamnar i Skåne

  • E22 Björketorp–Nättraby – förbättrad standard i sydöstra Sverige

  • E10 Morjärv–Svartbyn - ombyggnad etapp 1

  • E4 Broänge-Daglösten-Ljusvattnet - Fortsatt utbyggnad av mötesseparering sträckan Skellefteå - Umeå

  • E4 - Planering och påbörja ombyggnad av förbifart Skellefteå

Utöver dessa projekt pågår redan utbyggnader längs E20, bland annat kring Mariestad, vilket är centralt för transporter mellan Stockholm och Göteborg.

Det här är ett välkommet beslut för åkerinäringen, vi har länge efterfrågat åtgärder mot flaskhalsar och bristande vägstandard, samtidigt ser vi att det behövs ytterligare investeringar för att möta framtidens transportbehov.

Profilbild Peter Svensson.
Peter Svensson

Teknik och infrastruktur

Kortare tider och säkrare transporter

De nya investeringarna väntas leda till kortare transporttider, minskade köer och lägre bränsleförbrukning genom jämnare trafikflöden. För åkerinäringen innebär detta både ekonomiska och miljömässiga vinster.

Ökat fokus på underhåll

Parallellt med nybyggnationerna lyfter regeringen vikten av drift och underhåll av det befintliga vägnätet. Näringen framhåller fortsatt att slitna vägar påverkar både kostnader och leveransprecision, och att ett väl fungerande basnät ofta ger större nytta än enstaka nybyggen.

Balans avgörande framåt

Sammantaget pekar satsningarna mot en mer balanserad infrastrukturpolitik där både nya projekt och upprustning prioriteras. För transportsektorn är detta avgörande för konkurrenskraften men behovet av långsiktighet och ytterligare resurser kvarstår.

Aktuella nyheter

svensk-vag-sommar.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-07-06

Nya regler ska göra vägtransporter effektivare och mer konkurrenskraftiga

Regeringen har remitterat flera förslag som kan ge åkerinäringen bättre möjligheter att använda transporteffektiva fordon och skapa ett mer flexibelt nyttjande av vägnätet. Vi ser positivt på förslagen, som ligger i linje med flera frågor som näringen har drivit under lång tid.Särskilt betydelsefullt är förslaget om förändrade regler för lastbilsekipage som är längre än 24 meter. Genom nya längdregler för vissa släpvagnar och påhängsvagnar kan fler typer av långa fordonskombinationer tillåtas på svenska vägar.Det ger åkeriföretagen större flexibilitet att välja den fordonskombination som är bäst lämpad för transportuppdraget. Att kunna transportera mer gods med mindre resursåtgång kan bidra till ökad produktivitet, lägre energianvändning per transporterat ton, stärkt konkurrenskraft och minskad klimatpåverkan.Flexiblare vägnät vid störningarÄven möjligheten att tillfälligt ändra en vägs bärighetsklass är ett viktigt steg framåt. Det kan skapa större flexibilitet vid olyckor, vägarbeten och förändrade tjälförhållanden. För den tunga trafiken kan det innebära bättre framkomlighet, färre onödiga omvägar och effektivare transporter vid störningar.Ett steg i rätt riktningVi har under lång tid arbetat för moderna fordonsregler och ett sammanhängande vägnät som möjliggör längre och tyngre transporter. Förslagen går i rätt riktning och visar betydelsen av ett långsiktigt arbete för att skapa bättre förutsättningar för åkerinäringen.Ett modernt och robust transportsystem behöver kunna använda den kapacitet som faktiskt finns i både fordonen och vägnätet. Effektivare fordonskombinationer och ett mer flexibelt nyttjande av infrastrukturen stärker företagens konkurrenskraft, minskar sårbarheten vid störningar och bidrar till transportsektorns klimatomställning.

Läs mer
elektrifiering-laddning.jpg.

HÅLLBARHET 2026-06-23

Ny rapport: Elektrifieringen har börjat – men lönsamheten avgör nästa steg

Rapporten Nästa steg för eldrivna lastbilar bygger på en undersökning bland svenska åkerier och visar att 31 procent av de svarande redan använder en eller flera eldrivna lastbilar. Bland de åkerier som redan kör eldrivet uppger samtliga att de överväger eller planerar ytterligare investeringar.Det visar att tekniken fungerar där förutsättningarna är rätt. Men rapporten pekar också på att utvecklingen är ojämnt fördelad. Större åkerier har kommit längre, medan mindre aktörer i många fall fortfarande avvaktar.Det största hindret är investeringsbarheten. Höga inköpskostnader, osäkra restvärden, el- och laddningskostnader samt bristande betalningsvilja från kunder gör att många åkerier har svårt att få ihop kalkylen. Samtidigt lyfter rapporten att elektrifieringen behöver ses utifrån olika typer av verksamheter. För vissa transporter fungerar eldrift redan i dag, medan andra fortfarande begränsas av räckvidd, lastkapacitet, laddmöjligheter och dagens regelverk.

Läs mer
El-laddning_Lastbil_retusch_20231201.jpg.

HÅLLBARHET 2026-06-26

Nytt stöd för laddning på den egna anläggningen

Företag som planerar att investera i laddinfrastruktur för tunga elfordon får nu en ny möjlighet att söka statligt stöd. Den 18 augusti öppnar Energimyndigheten en ny utlysning för verksamhetsnära laddinfrastruktur för lastbilar och bussar. Ansökan är öppen till den 6 oktober 2026.Stödet riktar sig till företag som vill etablera laddstationer för den egna verksamheten, exempelvis för nattladdning eller snabbladdning vid den egna depån. Även semipublika laddstationer, där laddning kan erbjudas till fordon som har ett verksamhetsrelaterat ärende på platsen, omfattas av stödet.Så mycket stöd går att sökaEnergimyndigheten kan lämna stöd på upp till 45 procent av de stödberättigande kostnaderna. Ytterligare 5 procent kan beviljas om projektet uppfyller särskilda kriterier för resiliens och hållbarhet. Det högsta stödbeloppet är 20 miljoner kronor per projekt.Nytt stöd inom LASTUtlysningen är möjlig genom den nya förordning som regeringen beslutade om i juni. I samband med förändringen byter stödet Regionala elektrifieringspiloter namn till Laddinfrastrukturstödet (LAST).Laddstationerna ska vara färdigställda senast den 30 september 2029 och därefter vara i drift i minst tre år.Mer information finns i utlysningstexten hos Energimyndigheten.Viktiga datum18 augusti 2026: Ansökan öppnar.6 oktober 2026: Sista ansökningsdag.För mer information och ansökan, se Energimyndighetens utlysning om verksamhetsnära laddinfrastruktur.

Läs mer