Ny SNS-rapport: Högre bränslepriser har gjort åkerinäringen mer produktiv

2025-10-21

DRIVMEDEL

En ny forskningsrapport från SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle visar att klimatpolitiska styrmedel och stigande bränslepriser har lett till att svensk åkerinäring blivit mer produktiv samtidigt som de fossila utsläppen minskat.  
 
Rapporten Klimatpolitik och effektivitet – lärdomar från åkerinäringen bygger på omfattande data över svenska åkeriföretag mellan 2007 och 2020. Forskarna från Handelshögskolan i Stockholm har undersökt hur klimatpolitiska styrmedel, som högre bränsleskatter och reduktionsplikt, påverkat effektivitet och fossila utsläpp i branschen. 

Resultaten i korthet 

Stigande drivmedelskostnader har gett starka incitament till effektivisering. Många åkeriföretag har optimerat körsträckor, förbättrat fyllnadsgrad och förnyat fordonsflottan, vilket sammantaget gjort branschen mer produktiv och samtidigt minskat utsläppen. Det har även lett till en ökad konsolidering i branschen och en omstrukturering av åkeriernas fordonsflottor. 

Rapporten visar att företagens produktivitet ökade markant samtidigt som koldioxidintensiteten minskade med omkring 23 procent. De totala utsläppen sjönk med cirka 5 procent, trots ökade transportvolymer. 

De större åkeriföretagen har gått i spetsen för omställningen med omkring 37 procent högre produktivitet och 30 procent lägre koldioxidintensitet. De mindre företagen har påverkats i mindre grad men successivt följt efter i samma riktning.  

Författarnas policyförslag: 

  • Ökad förutsägbarhet: Klimatpolitiken måste vara långsiktig och stabil för att stimulera investeringar. 

  • Bibehåll kostnadsincitament: Vare sig via skatter eller reduktionsplikt måste bränslekostnaden fortsatt spegla utsläpp. 

  • Värna konsolidering: Strukturförändringar mot effektivare aktörer kan stärka både produktiviteten och minska koldioxidutsläppen. 

  • Stöd till teknikneutral effektivisering: Effektivitetsvinster bör uppmuntras oavsett om de sker via logistik eller ny teknik. 

  • Förbered för EU ETS2: Framtida kostnadsökningar i EU:s klimatpolitik kräver att svenska åkerier anpassar sig i tid. 

Sveriges Åkeriföretags kommenterar 

SNS-rapporten är ett viktigt bidrag till förståelsen av hur klimatpolitik, kostnadsutveckling och strukturförändringar samverkar i transportsektorn. Studien visar att åkerinäringen har blivit mer effektiv trots ökade kostnader, men också att effekterna har slagit olika mellan stora och små företag. 

De större företagen har haft skalfördelar, kapitalstyrka och organisatorisk förmåga att snabbt anpassa sig till förändrade villkor. Mindre företag har haft betydligt svårare att hantera samma kostnads- och investeringskrav. Det har drivit på den konsolidering vi ser i hela branschen, där de stora växer och de små pressas allt hårdare. 

Den här utvecklingen visar hur avgörande långsiktiga och förutsägbara spelregler är. Osäkerhet kring styrmedel och tvära politiska kast försvårar investeringar och riskerar att bromsa den gröna omställningen. För att hela åkerinäringen ska kunna bidra behövs rätt och tydligare incitament, stöd till investeringar och en politik som inkluderar alla – inte bara några. 

Omställningen måste bygga på stabilitet och rättvisa villkor. Då kan både stora och små företag, över hela landet, fortsätta leverera den produktivitet och klimatomställning som Sverige behöver. 

Läs hela rapporten

Aktuella nyheter

sverigesakeriforetag-flaggor.jpg.

POLITIK 2026-06-02

14 rekommendationer till landets kommuner

Mycket av det som avgör åkerinäringens vardag beslutas lokalt – i upphandlingar, i planeringen av vägnätet och i dimensioneringen av utbildningar. Därför riktar vi 14 konkreta rekommendationer till landets kommuner, samlade inom fyra områden som tillsammans stärker arbetstillfällen, tillväxt och försörjningsberedskap lokalt.Rekommendationerna är en del av Vägvalet och spänner över hela det kommunala ansvaret för transporter, från offentliga upphandlingar och bärighet till vinterväghållning och utbildning. Gemensamt för dem är behovet av långsiktighet: när politiken ger förutsägbara spelregler som tar hänsyn till näringens konkurrenskraft kan åkerinäringen fortsätta bidra med samhällsnytta.Klimatomställning och konkurrenskraftVärdera minskad klimatpåverkan, schyssta arbetsvillkor och trafiksäkerhet högre än enbart lägsta pris vid offentliga transportupphandlingar, t.ex. genom krav på Fair Transport-certifierade transportleverantörerStärk uppföljningen av klimat- och hållbarhetskrav vid upphandlingarSäkerställ elnätsförstärkningar i rätt tid och på rätt platserFörenkla och påskynda tillståndsprocesser för laddstationerEn tillgänglig infrastrukturÖppna fler sammanhängande vägstråk för BK1 och BK4 och för längre fordonskombinationerSäkerställ att hamnar, terminaler, industrier, skogs-, bygg- och exportföretag har vägar som klarar BK1, BK4 och högkapacitetstransporterTänk intermodalt: lastbil, tåg och sjöfart som ett sammanhängande systemEtt tryggt och tillförlitligt vägsystemPrioritera snöröjning, halkbekämpning och framkomlighet – särskilt för tunga fordon som bär samhällets försörjningskedjorSäkerställ att resurser för vinterväghållning används mer effektivt, så att de gör mer verkan på vägarna i rätt tidPlanera för en ökning av citynära omlastningsplatser, fordonsparkeringar och trygga uppställningsytorPlanera för en ökning av rastplatser längs vägnätetUtbildningspolitik som leder till jobbSäkerställ en tillräcklig dimensionering av platser på gymnasiala fordonsprogrammet och för en nära dialog med berörda branscher om faktiska framtida behovPrioritera samverkan med det omgivande samhället genom ökat deltagande och engagemang i programråd, yrkesråd (vux) och utbildningsråd (AUB)Förbättra kommunernas regionala samverkan för att tillgodose att efterfrågade utbildningar på yrkesvux inom fordonsområdet skapas och fullföljsLokala beslut med nationell betydelseÅkerinäringen är ett blodomlopp för svensk ekonomi och en förutsättning för att vardag, välfärd och försörjning ska fungera. Men näringens möjligheter att leverera avgörs till stor del av besluten som fattas närmast verksamheten – i kommunhuset, i den lokala upphandlingen och i planeringen av vägnätet. Med de här 14 rekommendationerna vill vi ge landets kommuner ett konkret underlag för beslut som gör skillnad både lokalt och nationellt: för jobben, för klimatomställningen och för ett robust transportsystem som håller hela året.

Läs mer
iStock-1448196572.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-06-10

Vårt påverkansarbete ger resultat

Regeringen har beslutat att ändra trafikförordningen så att bärgning med särskild bärgningsanordning, så kallad bärgningsboggi, får ske i hastigheter upp till 40 km/h. Den nya regleringen träder i kraft den 1 december 2026 och innebär bättre förutsättningar för snabbare och säkrare bärgningar, inte minst på motorvägar.Beslutet är välkommet och följer ett långvarigt påverkansarbete som skett både genom hemställan, remissvar och dialog med beslutsfattare.

Läs mer
SWE_TRUCKERS_PGM 901 - MASTER ID_20764550.00_17_10_12.Still018.png.

LAGAR & REGLER 2026-06-12

Nya undantag för rundvirkestransporter efter stormskador

Transportstyrelsen har beslutat om tillfälliga undantag från vissa regler om kör- och vilotider för virkestransporter i Hallands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Västra Götalands och Östergötlands län. Undantagen gäller transporter av rundvirke från skogar som skadats i stormen den 5 april 2026 och kan tillämpas mellan den 15 juni och 14 juli.Följande undantag är tillåtnaDen maximala dagliga körtiden får utökas från 9 till 10 timmar.Den sammanlagda körtiden under två på varandra följande veckor får uppgå till högst 112 timmar. Undantaget får dock inte innebära att den maximala veckoarbetstiden enligt vägarbetstidsreglerna överskrids.Reducerad veckovila behöver inte kompenseras.Viktigt att känna tillFöreskrifterna reglerar vissa undantag från EU förordning om kör- och vilotider. Övriga regler gäller som vanligt.Undantagen innebär en möjlighet att tillfälligt frångå vissa bestämmelser, men det finns inget krav på att utnyttja dem.Det är också viktigt att beakta reglerna i vägarbetstidslagen (Lag 2005:395 om arbetstid vid visst vägtransportarbete) med tillhörande förordningar och föreskrifter, eftersom dessa kan begränsa hur undantagen kan användas i praktiken.Föreskrifterna har ingen inverkan på exempelvis kollektivavtal. Vid frågor om vad som gäller enligt kollektivavtal bör berörd arbetstagarorganisation kontaktas.Ta del av föreskriftenTransportstyrelsens föreskrifter TSFS 2026:62 finns att läsa i sin helhet på Transportstyrelsens webbplats. 

Läs mer