Nu öppnar vi nomineringen till Topp 40 under 40

LAGAR & REGLER 2025-11-26

Drivmedelskostnaderna är en av de mest snabbrörliga kostnadsposterna i en transportaffär och utvecklingen framåt pekar på fortsatt stora svängningar. Med införandet av EU:s nya utsläppshandel (ETS2) från 2028 väntas priserna på fossila drivmedel öka betydligt. För många transportuppdrag kan ett drivmedelstillägg vara helt avgörande för lönsamheten i uppdragen. Vi får många samtal om drivmedelstillägg från våra medlemsföretag. Men vad är egentligen DMT och vad är det som är viktigt att känna till? DMT ska spegla verklighetenDMT finns för att minska risken när drivmedelspriserna förändras. Det gör att både köpare och transportör kan vara trygga med att priset i avtalet justeras rättvist när drivmedelskostnader går upp eller ner. Men eftersom ordet drivmedelstillägg används på olika sätt i branschen kan det lätt uppstå missförstånd. Därför är det viktigt att alltid vara överens om vad båda parter menar med ett drivmedelstillägg, och hur det ska beräknas.  Vissa tolkar DMT som en fast procentsats som alltid ligger på oavsett hur drivmedelspriserna rör sig. Men DMT förändras över tid och följer prisutvecklingen på drivmedel. Andra kan blanda ihop DMT med en prishöjning och tänker att det är ett sätt att ta ut mer betalt, men DMT är neutralt och kan gå både upp och ner.  Om man använder sig av SÅ-Index justeras andelen bränsle i vald indexserie automatiskt i DMT med baspriset som grund. I vissa fall kopplas andelen bränsle vid basmånaden ihop med en specifik bränsleprislista. I detta fall är det viktigt att tydliggöra vilket pris man ska utgå ifrån annars riskerar detta att skapa missförstånd. Är det dieselpris vid pump, bulkpris eller ett snittpris över en månad? Vilket pris och vilken källa är därför viktigt att vara överens om.  Rätt andel bränsleEtt vanligt misstag är att basera DMT på fel indexserie. Ett exempel är om du kör fjärrtrafik men använder en indexserie för lokal distribution, då bygger du ditt DMT på en alldeles för låg bränsleandel. Resultatet blir att tillägget inte speglar de verkliga kostnaderna och att uppdraget riskerar att bli olönsamt.   Basmånaden måste vara densammaEn annan fallgrop är att blanda basmånader. En basmånad för DMT och en annan basmånad för resterande kostnadsslag i index. Då går det inte längre att följa kostnadsutvecklingen rakt genom avtalet. Baspris och basmånad ska alltid höra ihop.  Varför behövs DMT – även om man redan har index?Det finns två sätt att hantera drivmedel: Genom den valda indexserien – där bränsle ingår som ett av kostnadsslagen. Genom ett separat DMT – där bränsleandelen “lyfts ur” index och justeras vid sidan av. Båda fungerar men med den många gånger snabbrörliga prisutveckling på drivmedel är DMT ofta det bästa verktyget för att snabbt spegla drivmedelskostnaderna i uppdraget.  ETS2 gör DMT ännu viktigareFrån 2028 inkluderas vägtransporter i EU:s utsläppshandel. Prognoserna pekar på att kostnaderna för fossila bränslen kommer att öka markant. Utan ett korrekt DMT riskerar man att låsa in sig i ett avtal som blir olönsamt redan efter några månader.  När ska DMT justeras?DMT ska helst justeras månadsvis. Täta justeringar skapar trygghet åt båda parter och följer kostnadsutvecklingen utan längre tidsglapp.  Tre kritiska punkter att alltid kontrollera För att DMT ska fungera måste följande vara på plats: Rätt andel bränsle – baserat på rätt indexserie för det faktiska uppdraget. Samma basmånad i hela avtalet – annars speglas inte utvecklingen korrekt Tydliga avtalsvillkor – hur DMT ska beräknas, läsas av och tillämpas. Vår rekommendationVi rekommenderar att: utgå från uppdaterade grundkalkyler i alla nya avtal  välj indexserie efter faktiska andelar som bygger på grundkalkylen tillämpa 100 % av indexförändringen avtala om täta och regelbundna index- och DMT-justeringar. Index i sin helhet får gärna regleras fyra gånger per år. DMT bör justeras månadsvis.  Indexreglering och DMT skapar en trygghet och minimerar risken för båda parter i en transportaffär. 

HÅLLBARHET 2025-12-04

Mobility Sweden, fordonstillverkarnas branschorganisation, har presenterat en uppdaterad prognos för elektrifieringen av transportsektorn fram till 2030. Den visar på en lägre takt för elektrifieringen än vad myndigheterna tidigare räknat med. Det innebär att Sverige riskerar att missa etappmålet för inrikestransporter och ESR-målet med större marginal än tidigare beräknat.Prognoserna omfattar personbilar, lätta lastbilar och tunga lastbilar, och samtliga kurvor pekar på att elektrifieringen går långsammare än väntat. Analysen visar att den förväntade utvecklingen av elfordon inte räcker för att nå vare sig Sveriges etappmål för inrikes transporter eller ESR-målet. Samtidigt riskerar flera fordonstillverkare att missa EU:s CO₂-krav.För tunga lastbilar är fordonsindustrins nya prognos avsevärt lägre än dess tidigare bedömning. Tillgången av ellastbilar utgör ingen begränsning idag, utan fordon finns för de flesta transportuppdrag för lokal och regional trafik.Att elektrifieringen av de kommersiella transporterna har bromsat in beror främst på regeringens beslut att sänka dieselskatten till EU miniminivå under året. De styrmedel som finns för att täcka merkostnaden för ellastbilar och stödja utbyggnaden av laddinfrastruktur har inte varit tillräckliga, och det saknas efterfrågan på fossilfria transporter som idag är dyrare än de fossila.Sveriges Åkeriföretags förslag för att vända utvecklingenFör att vägtransportsektorn ska kunna ställa om krävs ytterligare politiska åtgärder och mer kraftfulla incitament. Klimatpremien, med stöd för inköp av tunga elfordon, borde förstärkas och gälla över fler år. Transportköpare behöver få ekonomiska incitament att välja och betala för utsläppsfria alternativ, till exempel genom en tillfällig kompensation för den högre kostnaden via skattesystemet.  Skatten på ladd-el borde reduceras till nära noll och kraven på offentlig sektors upphandling av utsläppseffektiva transportlösningar borde skärpas där det är relevant. Samtidigt behöver infrastrukturpolitiken bli mer resolut, med snabbspår för elnätsanslutningar, förutsägbara tariffer och tydligt utpekade högeffektkorridorer längs de viktigaste transportstråken. Åkerinäringen är redo att ta ansvar men omställningen förutsätter att kommersiella, politiska och praktiska förutsättningar finns på plats.  Mer information om Mobility Swedens nya prognos

LAGAR & REGLER 2025-12-05

Den europeiska namninsamlingen som stöttar klimatmålen men med ett tydligt avståndstagande mot förslaget om obligatoriska inköpskrav för eldrivna fordon är nu avslutad. Totalt skrev 5 302 transportföretag och transportköpare över hela EU under, och Sverige stod för 468 av dessa, vilket är tredje flest i Europa. Det starka engagemanget visar att svenska åkeriföretag vill ställa om men också att omställningen måste ske på ett sätt som är realistiskt för företagen. Åkerinäringen är tydlig: investeringar i nya tekniker kräver att de kommersiella, politiska och praktiska förutsättningarna är på plats. IRU har nu överlämnat branschens gemensamma budskap till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och uppmanar kommissionen att avstå från tvingande inköpskrav, till förmån för styrmedel som faktiskt möjliggör en hållbar omställning. Med anledning av att Frankrike hade begärt att frågan om ”Greening of Fleets” skulle tas upp vid Transportministerrådets möte den 4 december skickade vi på Sveriges Åkeriföretag in en uppmaning till den svenska regeringen där underlaget från namninsamlingen låg som grund: Sverige bör avvisa alla förslag som innebär tvingande inköpskrav för eldrivna fordon för transportföretag. Sverige bör i stället verka för en linje som fokuserar på att skapa mer kraftfulla och utvecklade möjliggörande förutsättningar för omställningen. En politik som stärker näringslivets faktiska möjligheter att investera, bygga ut infrastrukturen och på marknadsmässiga villkor genomföra den viktiga energiomställningen. Åkerinäringen tar ett stort ansvar i omställningen. Med rätt stöd och incitament kan transportsektorn fortsätta vara en drivkraft för Sveriges och Europas klimatarbete, samtidigt som konkurrenskraft och sysselsättning värnas.