MSB har undertecknat nytt multilateralt avtal om placering av certifikat på tankfordon

DRIVMEDEL 2026-09-02

Från och med den 1 september höjs dieselavgiften i Norge med 3,61 norska kronor per liter exklusive moms. För åkeriföretag som kör transporter i Norge innebär det en tydlig kostnadsökning.Höjningen sker när de tillfälliga sänkningarna av drivmedelsavgifterna, som infördes tidigare i år, upphör. Dieselavgiften ökar därmed från 3,09 till 6,70 norska kronor per liter exklusive moms. Enligt Norges Lastebileier-Forbund (NLF) motsvarar förändringen omkring fem procent högre totalkostnad för en transport där diesel utgör 25 procent av kostnaderna.Se över dina avtalDen höjda dieselavgiften påverkar kostnaden för transporter i Norge. För svenska åkeriföretag är det därför viktigt att se över hur ökade drivmedelskostnader hanteras i befintliga och nya transportavtal.Om ni behöver stöd i frågor om avtal kopplat till index är ni välkomna att kontakta SÅ Juridik på 010-510 54 30Indexreglering ger bättre förutsägbarhetDen norska avgiftshöjningen är också en påminnelse om vikten av att transportavtal innehåller en tydlig indexreglering.Med indexreglering kan förändrade kostnader för exempelvis drivmedel, löner och andra kostnadsposter regleras. Det minskar risken för att hela kostnadsökningen hamnar hos åkeriföretaget och skapar mer förutsägbara villkor för både transportör och transportköpare.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-08-21

På Hagéns Åkeri AB har APL-elever varit en del av vardagen i omkring 15 år. För företaget har det blivit ett sätt att låta unga lära känna yrket på riktigt och samtidigt hitta personer som kan bli en del av verksamheten på längre sikt. Historien om APL-verksamheten började egentligen redan innan det fanns någon uttalad strategi för att ta emot elever.En av företagets chaufförer hade en brorson som ville följa med ut på en körning när han gick i nian. När det senare blev dags att välja gymnasieutbildning föll valet på Fordonsprogrammet. Då hörde han av sig till åkeriet igen, den här gången för att göra sin APL.– Han är fortfarande anställd hos oss, berättar Marie, vd på Hagéns Åkeri AB.Olika fordon och uppdragEn viktig del av APL-perioden är att eleverna får möjlighet att prova olika typer av körningar. Vad de får göra beror på vilket år de går och hur långt de har kommit i sin utbildning.Under första och andra året får eleverna bland annat följa med i styckegodsbilar och lastväxlarfordon. Under det tredje året breddas erfarenheterna ytterligare. Då kan eleverna även få följa med i ADR-tankfordon och, beroende på utbildningsnivå, övningsköra skåpbil och lastväxlarbil både utan och med släp.Det är just variationen som många elever uppskattar.– Det är nog variationen som eleverna uppskattar mest. De får följa med på olika typer av uppdrag och se att ingen dag behöver vara den andra lik. Det blir också ett bra sätt för dem att få en bild av hur vardagen som chaufför faktiskt ser ut och att prova på olika sorters körningar och fordon. Jag tror att det är viktigt att de får uppleva bredden i yrket under sin APL, säger Marie.För eleven innebär det att APL-perioden kan ge en bredare bild av yrket än vad en enskild typ av körning skulle göra. Olika fordon, uppdrag och situationer ger möjlighet att steg för steg bygga erfarenhet.Eleverna lär känna företaget och företaget lär känna elevernaFör Hagéns Åkeri AB finns det ytterligare en fördel med att ta emot elever: relationen hinner byggas upp under utbildningstiden.När en elev senare blir aktuell för anställning är mycket redan bekant. Eleven känner verksamheten, arbetskamraterna och företagets rutiner. Företaget har samtidigt fått möjlighet att följa elevens utveckling och se hur personen fungerar i arbetet. Det gör också att steget från elev till anställd kan bli betydligt mindre och för Hagéns Åkeri AB har det hänt flera gånger. Företaget har anställt flera tidigare APL-elever och många av dem arbetar fortfarande kvar.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-08-18

Att få fler unga att upptäcka möjligheterna som lastbilschaufför är en viktig fråga för hela åkerinäringen. För Mejeritransporter i Karlstad handlar kompetensförsörjning inte bara om att hitta nya medarbetare, utan också om att tidigt skapa förståelse för yrket, ge en inblick i vardagen bakom ratten och bygga relationer med framtidens chaufförer.Mejeritransporter arbetar långsiktigt med att väcka intresse tidigt och genom nära samarbeten med fem skolor i närområdet får elever möjlighet att komma i kontakt med branschen redan under sin utbildning. Företaget tar bland annat emot APL-elever och låter dem få en verklig inblick i yrket. Elever har fått följa med på provbilskörningar och se olika delar av verksamheten, från tankbilstransporter till distribution.– Jag har arbetat på Mejeritransporter i fem och ett halvt år och vi har en stabil personalstyrka med låg personalomsättning. Därför handlar vårt arbete med kompetensförsörjning inte om snabba rekryteringar, utan om att långsiktigt bygga relationer med skolor och elever. APL är en viktig del i att låta unga få en verklig bild av yrket och skapa en väg in i branschen, berättar Caroline Jensen, HR på Mejeritransporter.Från branschdagar till verklig erfarenhetMejeritransporter arbetar aktivt med att synas där unga finns. Företaget deltar bland annat på trafiksäkerhetsdagar i Grums och branschmässor i Kristinehamn, där elever får möjlighet att möta företag och ställa frågor om framtiden inom transport.Samarbetet mellan skolor och företag är en viktig del i att minska avståndet mellan utbildning och arbetsliv.– Vi vill att eleverna ska få känna på hur jobbet faktiskt fungerar. Det handlar dels om att lära känna varandra, dels att kunna ge eleverna en rättvis bild av yrket. Många av eleverna kommer tillbaka till oss under andra eller tredje året, vilket visar att de relationer vi bygger betyder mycket, förklarar Caroline.En bild av yrket som behöver nyanserasEn av de största utmaningarna för branschen är att många unga har en förenklad bild av vad arbetet som lastbilschaufför innebär. Att visa hela bilden av yrket blir därför avgörande. Digitalisering, sociala medier och nya kommunikationsvanor påverkar också hur dagens ungdomar får sin bild av arbetslivet.