Ljugarns Schakt & Transport visar vägen som attraktiv arbetsgivare

2026-04-29

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Att hitta rätt personal är en av åkerinäringens största utmaningar. För Ljugarns Schakt & Transport AB handlar det inte bara om att rekrytera, utan om att hitta människor som delar företagets värderingar och är intresserade av arbetet. Samtidigt lägger företaget stort fokus på att utveckla och behålla befintliga medarbetare. Genom variation i arbetet, nära ledarskap och en familjär kultur har bolaget skapat en arbetsplats där människor trivs och vill stanna.

Det är personalen som bygger företaget tillsammans med oss. Så är det bara.
54201c87-8184-490a-be58-444656b8d19f.jpg (1).
Henke Rundby Andersson

vd, Ljugarns Schakt & Transport AB

Ett varumärke byggt på mervärde

För företaget handlar framgång om mer än transporter. Målet är att alltid skapa ett mervärde för kunden genom kvalitet, service och lösningsfokus.

– Vårt mål är att skapa ett mervärde för kunden hela tiden. Det är vi stolta över att vårt varumärke speglar, säger Henke.

Variation och ansvar lockar medarbetare

Joachim von Corswant började på företaget för två år sedan och valet föll på Ljugarns Schakt & Transport på grund av verksamhetens bredd.

– Arbetet bjuder på stor variation och många olika uppgifter, vilket är det bästa med rollen.

Hos Ljugarns Schakt & Transport får medarbetarna också vara med och påverka.

– Man är inte endast en lastbilschaufför, utan man får ha tankar och idéer som kan utveckla arbetet och verksamheten. Det är det som gör det så roligt att jobba här, säger Joachim.

Henke lyfter samma synsätt.

– Våra chaufförer har mycket frihet under ansvar. De får vara med och påverka det dagliga arbetet.

Utöver att varje chaufför har sin egen lastbil får de även vara delaktiga när nya fordon ska byggas eller investeras i.

– Det är deras arbetsplats minst åtta timmar om dagen. Då ska de få vara med och påverka hur lastbilen byggs, fungerar och ser ut.

d19240ab-7b70-4e30-bbf8-dd8c76b96ccb.jpg (1).

Joachim von Corswant

Foto: Privat
Ledarskap nära verksamheten

Henke beskriver sig hellre som ledare än chef och menar att närvaro är viktigt.

– Jag vill inte bara åka omkring och glänsa. Är det ett tungt pass vill jag vara där själv också.

Joachim uppskattar ledarstilen.

– Cheferna känns som kollegor och är en del av teamet.

Kollegor och utveckling får människor att stanna

För Joachim är arbetskamraterna avgörande.

– Kollegorna är den viktigaste pusselbiten. Det är det som gör att man vill komma till jobbet.

Företaget satsar också på utbildningar och utveckling, som exempelvis YKB och ADR, och även uppmuntrande av nya utmaningar, något Henke ser tydliga resultat av.

– Vi ser hur människor växer i sina roller, utvecklas över tid och har roligt på jobbet.

Ett exempel för branschen

Ljugarns Schakt & Transport visar att attraktivt arbetsgivarskap byggs genom flera delar:

  • delaktighet och ansvar

  • varierande arbetsuppgifter

  • nära ledarskap

  • utvecklingsmöjligheter

  • stark gemenskap

Det är frågor som många medlemsföretag arbetar aktivt med, och där Sveriges Åkeriföretag är ett viktigt stöd genom rådgivning, kunskap och branschgemensamma initiativ.

54201c87-8184-490a-be58-444656b8d19f.jpg (3).

Henke Rundby Andersson, vd Ljugarn Schakt & Transport AB

Foto: Privat
Fakta om Ljugarns Schakt & Transport AB

Grundades 2001 i Ljugarn på Gotland

9 lastbilar

Fair Transport certifierade

Sociala medier: @ljugarnsschakttransport

Aktuella nyheter

Istock 1485996637 1319X490.

INFRASTRUKTUR 2026-11-12

Fair Transport öppnade dörren till stort infrastrukturprojekt

När stora infrastrukturprojekt ställer högre krav på hållbarhet, kvalitet och ansvarstagande får Fair Transport en allt tydligare roll i transportupphandlingar. Det märks inte minst i ett aktuellt projekt där beställaren ställde krav på dokumenterat hållbarhetsarbete och där Fair Transport blev en viktig del av lösningen. Projektet miljöcertifieras enligt BREEAM Infrastructure, ett internationellt system för hållbarhetscertifiering av anläggningsprojekt. För att uppfylla ett av certifieringens kriterier behövde transportföretagen kunna visa att de arbetar enligt ett ansvarsfullt system för fordonsförvaltning och transporter. – Vårt projekt ska miljöcertifieras enligt BREEAM Infrastructure och för att uppfylla kraven i ett av kriterierna måste transportföretaget kunna bevisa att de använder ett ansvarsfullt fordonsförvaltningssystem på lokal eller nationell nivå, säger Abubakar Khatry, projektingenjör på Skanska Sverige AB. Fair Transport uppfyllde kraven När Skanska skulle säkerställa att kraven uppfylldes blev Fair Transport en naturlig lösning. Certifieringen är sedan tidigare accepterad av BRE Global, organisationen bakom BREEAM, som en motsvarighet till den brittiska standarden FORS Silver. – Av erfarenhet vet vi att Fair Transport accepteras av BRE Global som en motsvarighet till FORS Silver-nivå, säger Abubakar Khatry. För Skanska har det också varit viktigt att certifieringen granskas av en oberoende part

Läs mer
Bildbanksbild.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-11-05

Nya utbildningsbedömningar – nu behöver fler platser bli verklighet

Arbetet med att anpassa yrkesutbildningarna till arbetsmarknadens behov pågår i hela Sverige. Sveriges Åkeriföretag välkomnar utvecklingen, men efterlyser konkreta satsningar och samverkan för fler transportutbildningar. Det pågår en tydligt positiv utveckling för åkerinäringen. Intresset hos unga för att utbilda sig till lastbilsförare och andra jobb inom vägtransportsektorn ökar och söktrycket på utbildningarna överstiger antalet platser. Politiskt finns dessutom beslut om att utbildningsutbudet tydligare ska baseras på arbetsmarknadens behov. Den 20 oktober presenterade Skolverket nya planeringsunderlag som ska stödja kommuner och andra skolhuvudmän när de planerar utbildningsutbudet. Myndigheten bedömer att transportinriktningen på gymnasiets fordons- och transportprogram behöver byggas ut i sju län. Skolverket lägger också vikt vid att kommunerna samverkar med berörda branscher när de planerar utbildningsutbudet framöver. 

Läs mer
lastbil-rondell.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-10-27

Ökat politiskt tryck på att skjuta upp ETS2 – ännu inga nya beslut

Flera EU-länder vill skjuta upp eller förändra det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som ska omfatta bland annat vägtransporter. Frågan har fått ökad politisk uppmärksamhet och även inom Europaparlamentet höjs röster för förändringar. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för systemet och något beslut om ytterligare uppskjutande har inte fattats. Enligt nuvarande tidplan ska ETS2 börja tillämpas fullt ut 2028.ETS2 är EU:s nya system för handel med utsläppsrätter för bland annat vägtransporter, uppvärmning av byggnader och vissa mindre industrisektorer. Systemet innebär att leverantörer av fossila drivmedel måste köpa utsläppsrätter för de koldioxidutsläpp som drivmedlen ger upphov till. Kostnaden väntas föras vidare till kunderna genom högre drivmedelspriser.Systemet skulle ursprungligen införas 2027, men starten har redan skjutits upp till 2028. Under hösten har diskussionen om ytterligare förändringar intensifierats, framför allt mot bakgrund av oro för stigande energi- och drivmedelskostnader.Flera medlemsländer vill se förändringarVid Europeiska rådets möte den 15–16 oktober drev bland andra Polen och Italien frågan om att skjuta upp ETS2. Även Tjeckien, Ungern, Slovakien och Grekland har uttryckt stöd för ett senare införande, medan Estland vill avskaffa systemet helt.Länderna pekar framför allt på risken för högre kostnader för hushåll och företag. Förespråkarna för ett uppskjutande menar att mer tid skulle ge bättre förutsättningar för investeringar i fossilfria alternativ och för stödåtgärder som kan mildra de ekonomiska konsekvenserna.Samtidigt motsätter sig flera medlemsländer, däribland Sverige, Danmark och Finland, ytterligare förseningar. De framhåller betydelsen av långsiktiga och förutsägbara spelregler för klimatomställningen och företagens investeringar.EU:s stats- och regeringschefer enades inte om något nytt uppskjutande vid oktobermötet. Däremot uppmanades EU-kommissionen att uppdatera sin analys av konsekvenserna av ETS2 och de åtgärder som ska motverka alltför stora prisökningar.Delade meningar i EuropaparlamentetÄven inom Europaparlamentet finns olika uppfattningar om ETS2:s framtid.Företrädare för den konservativa partigruppen EPP har efterfrågat förändringar av systemet, och flera nationella delegationer inom gruppen vill gå längre och avskaffa ETS2. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för att behålla systemet inom bland annat Socialdemokraterna, De gröna och den liberala partigruppen Renew.Den 22 oktober röstade Europaparlamentet för att skjuta upp vissa krav i EU metanlagstiftning med tre år, i stället för det år som kommissionen föreslagit. Omröstningen visar att det finns politiskt stöd för att senarelägga vissa klimatrelaterade regler, men den gäller en annan lagstiftning och innebär inte någon förändring av ETS2.Trots det ökade politiska trycket finns ännu inget beslut om att skjuta upp ETS2 ytterligare. Enligt nuvarande regler ska systemet börja tillämpas fullt ut 2028, medan auktioneringen av utsläppsrätter planeras att inledas under 2027. Det återstår att se om de pågående diskussionerna leder till några förändringar.Vad innebär ETS2 för åkeriföretagen?För åkerinäringen är ETS2 framför allt en fråga om framtida drivmedelskostnader. Systemet innebär inte att åkeriföretagen själva ska köpa utsläppsrätter. Skyldigheten ligger i stället hos drivmedelsleverantörerna, som förväntas föra kostnaden vidare genom drivmedelspriserna.Hur stor påverkan blir beror bland annat på priset på utsläppsrätter och hur kostnaderna förs vidare till marknaden.För dig som åkeriföretagare innebär det ytterligare en faktor att ta hänsyn till i långsiktiga affärsavtal, transportpriser och investeringsbeslut.Nuvarande tidplan ligger fastEU har också beslutat om förändringar i systemets marknadsstabilitetsreserv för att minska risken för kraftiga prisökningar på utsläppsrätter.Diskussionerna om ETS2 väntas fortsätta inom EU institutioner. Vi följer utvecklingen och dess möjliga konsekvenser för åkerinäringens kostnader, konkurrenskraft och klimatomställning.

Läs mer