2025-11-19
FÖRETAGANDE
Övergången till VIOL 3 har inneburit en hel del förändringar och många transportörer upplever utmaningar i systemet. Sveriges Åkeriföretag arbetar aktivt tillsammans med Biometria och berörda aktörer för att identifiera brister, rätta fel och säkerställa att affärerna hanteras korrekt.
Skogsbranschen har gemensamt beslutat att utveckla VIOL 3 eftersom Viol 2 inte längre kunde möta branschens behov och tekniska krav. VIOL 3 är en modernisering av Biometrias system och syftar till att stärka den digitala kedjan genom hela virkesflödet.
Det här har hänt
Sedan övergången till VIOL 3 har många åkerier hört av sig till oss med frågor och synpunkter. Flera upplever brister i systemet, framför allt kopplat till affärsflöden, ersättning och integrationer mellan transportköparnas system och VIOL 3. I vissa fall har detta lett till betydande merarbete och påverkat ersättningen för transportörer.
Vi vill vara tydliga: problemen är kända men de är också under åtgärd. Många initiala fel har redan rättats till. Samtidigt återstår utmaningar som behöver hanteras skyndsamt och systematiskt.
Vi får samtidigt frågor kopplade till fjärrmätning men fjärrmätningen ska inte blandas ihop med VIOL 3 förnyelsen. Vi vet att vissa av frågorna uppstår parallellt och att det därför kan uppfattas som en del av samma förändring, vilket inte stämmer.
Detta gör vi på Sveriges Åkeriföretag
Vi arbetar aktivt och strukturerat med frågan genom vårt skogslogistiknätverk (SLF):
Vi har genomfört en omfattande enkät bland skogstransportörer som gett oss en tydligare bild av var problemen uppstår.
En arbetsgrupp inom SLF är etablerad och vi arbetar löpande med både tekniska och affärsmässiga frågor. I gruppen finns personer med lång erfarenhet av VIOL 3-utvecklingen på Biometria vilket är en viktig resurs i det fortsatta arbetet.
Vi för regelbundna dialoger med Biometria och med enskilda transportköpare för att adressera specifika fel.
Vi följer upp de problem som kvarstår, särskilt kopplat till integrationer mellan olika system. Biometria har i sin tur kontakt med berörda systemleverantörer för att lösa dessa.
Arbetet pågår kontinuerligt och vi kommer att fortsätta driva frågan tills systemen fungerar stabilt och affärerna hanteras korrekt.
Rekommendationer till våra medlemmar
För att säkra era affärer och underlätta uppföljningen rekommenderar vi att ni:
För noggrann egen loggning – ha koll på det ni kör, både körningar och leveranser.
Kontakta er uppdragsgivare direkt när ni ser avvikelser eller saknar underlag, så att ni tillsammans kan reda ut vad som har hänt.
Noterar att utmaningarna kan skilja sig åt beroende på om ni kör rundvirke eller flis.
Håller er uppdaterade om de senaste informationerna och korrigeringarna från Biometria.
Det är viktigt att alla led i affärskedjan har god ordning på sina data, då VIOL 3 ställer högre krav på korrekt och komplett information för att prisberäkning och avräkning ska kunna göras.
Bakgrund: övergången från Viol 2 till VIOL 3
Biometria fasar nu ut det tidigare systemet Viol 2. Under övergångsperioden har båda systemen varit öppna parallellt, men samtransport av råvara hanteras inte mellan systemen. Viol 2 stängde för inkörning den 17 oktober och för inmätning sker stängningen den 31 oktober.
För transportörer innebär VIOL 3 flera stora förändringar, bland annat:
En helt ny chaufförsklient
Avskaffat vågkort
Personlig inloggning för förare
Nya krav på huvudkod, ekipageinformation och digital utrustning i fordonen
Nya affärsflöden med möjlighet till flera led i transportaffären
Mer information finns på Biometrias webbplats
Aktuella nyheter
LAGAR & REGLER 2026-06-22
Nytt beslut från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) om förarkameror ger vägledning för transportbranschenTekniska lösningar som förarkameror, trötthetsvarnare och AI-system som analyserar förarbeteenden blir allt vanligare i transportbranschen.Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har nyligen prövat ett ärende om kamerabevakning i fordon där förare inom ramen för ett pilotprojekt filmades och analyserades i syfte att upptäcka exempelvis mobilanvändning och distraktion. Syftet med användningen var att öka trafiksäkerheten, minska person- och fordonsskador samt utreda ansvars- och försäkringsfrågor kring olyckor.IMY ifrågasatte inte att bolagets syften med bevakningen var legitima, men konstaterade att den aktuella övervakningen innebar ett betydande intrång i de anställdas personliga integritet och fäste bland annat särskild vikt vid att:kameran var riktad mot föraren,bevakningen pågick under hela den tid fordonet framfördes,bevakningen skett i ett begränsat utrymme där den anställde under lång tid befunnit sig ensam framför kameran,material under vissa perioder även spelades in, ochde anställda hade begränsade möjligheter att undvika bevakningen.Bolaget bedömdes därför sakna rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen och fick en reprimand.Du hittar beslutet i sin helhet på IMY:s hemsida.Vad bör åkeriföretag tänka på?Om du överväger att införa kameror eller annan teknik som registrerar eller analyserar förarbeteenden bör du dessförinnan bedöma vilka personuppgifter som kommer behandlas och varför samt om syftet kan uppnås på ett mindre integritetskänsligt sätt. Det är också viktigt att du dokumenterar din bedömning.Du bör bland annat ställa följande frågor:Vad är syftet med tekniken?Vilka personuppgifter samlas in?Är behandlingen nödvändig för att uppnå syftet?Finns det mindre integritetskänsliga alternativ?Hur länge sparas uppgifterna?Vem får tillgång till informationen?Genom att göra dessa överväganden i ett tidigt skede minskar risken för att du investerar i lösningar som visar sig vara svåra att förena med dataskyddsreglerna.
HÅLLBARHET 2026-06-23
Ny rapport: Elektrifieringen har börjat – men lönsamheten avgör nästa stegRapporten Nästa steg för eldrivna lastbilar bygger på en undersökning bland svenska åkerier och visar att 31 procent av de svarande redan använder en eller flera eldrivna lastbilar. Bland de åkerier som redan kör eldrivet uppger samtliga att de överväger eller planerar ytterligare investeringar.Det visar att tekniken fungerar där förutsättningarna är rätt. Men rapporten pekar också på att utvecklingen är ojämnt fördelad. Större åkerier har kommit längre, medan mindre aktörer i många fall fortfarande avvaktar.Det största hindret är investeringsbarheten. Höga inköpskostnader, osäkra restvärden, el- och laddningskostnader samt bristande betalningsvilja från kunder gör att många åkerier har svårt att få ihop kalkylen. Samtidigt lyfter rapporten att elektrifieringen behöver ses utifrån olika typer av verksamheter. För vissa transporter fungerar eldrift redan i dag, medan andra fortfarande begränsas av räckvidd, lastkapacitet, laddmöjligheter och dagens regelverk.
HÅLLBARHET 2026-06-26
Nytt stöd för laddning på den egna anläggningenFöretag som planerar att investera i laddinfrastruktur för tunga elfordon får nu en ny möjlighet att söka statligt stöd. Den 18 augusti öppnar Energimyndigheten en ny utlysning för verksamhetsnära laddinfrastruktur för lastbilar och bussar. Ansökan är öppen till den 6 oktober 2026.Stödet riktar sig till företag som vill etablera laddstationer för den egna verksamheten, exempelvis för nattladdning eller snabbladdning vid den egna depån. Även semipublika laddstationer, där laddning kan erbjudas till fordon som har ett verksamhetsrelaterat ärende på platsen, omfattas av stödet.Så mycket stöd går att sökaEnergimyndigheten kan lämna stöd på upp till 45 procent av de stödberättigande kostnaderna. Ytterligare 5 procent kan beviljas om projektet uppfyller särskilda kriterier för resiliens och hållbarhet. Det högsta stödbeloppet är 20 miljoner kronor per projekt.Nytt stöd inom LASTUtlysningen är möjlig genom den nya förordning som regeringen beslutade om i juni. I samband med förändringen byter stödet Regionala elektrifieringspiloter namn till Laddinfrastrukturstödet (LAST).Laddstationerna ska vara färdigställda senast den 30 september 2029 och därefter vara i drift i minst tre år.Mer information finns i utlysningstexten hos Energimyndigheten.Viktiga datum18 augusti 2026: Ansökan öppnar.6 oktober 2026: Sista ansökningsdag.För mer information och ansökan, se Energimyndighetens utlysning om verksamhetsnära laddinfrastruktur.