Lägesrapport: Utmaningar i VIOL 3 och vårt fortsatta arbete

LAGAR & REGLER 2025-11-19

Regeringen skickar nu ut förslag på remiss som ska göra det enklare att stoppa oseriösa och misstänkt låga anbud i offentliga upphandlingar. Syftet är att hindra kriminella aktörer från att vinna kontrakt genom extremt låga priser och oseriösa affärsmetoder,  något som riskerar att slå ut seriösa företag och försämra kvaliteten i offentliga tjänster.Offentlig sektor upphandlar varje år varor och tjänster för över 1 000 miljarder kronor. Regeringen vill säkerställa att dessa medel går till företag som följer lagar, avtal och goda arbetsvillkor. Konkurrensverket har därför tagit fram förslag som tydliggör hur misstänkt låga anbud ska hanteras.Förslagen som har presenterats är bland annat:Alla anbud som är mer än 30 procent lägre än genomsnittspriset ska granskas.Det ska bli tydligare vem som ansvarar för vad när det gäller att granska låga anbud. Upphandlande aktör ansvarar för att bedöma om ett anbud är onormalt lågt. Leverantören ansvarar för att förklara hur de kan leverera trots det låga priset.Upphandlande organisationer ska alltid säga nej till anbud som är onormalt låga. Det har tidigare inte alltid varit obligatoriskt.Upphandlingsmyndigheten ska få i uppdrag att ta fram ett praktiskt stöd till upphandlande organisationer kring onormalt låga anbud.Förslagen skickas nu på remiss och ska besvaras senast 27 februari 2026.Som en del av regeringens fortsatta arbete ska Konkurrensverket också utveckla en metod för att bedöma hur väl leverantörer uppfyller kvalitetskraven i offentliga kontrakt. Detta ska redovisas 30 november 2025.SÅ följer utvecklingenSveriges Åkeriföretag välkomnar förslag som stärker konkurrensneutralitet och rättvisa villkor i offentliga upphandlingar – frågor som är centrala för en sund och seriös åkerinäring. Vi följer remissprocessen och återkommer med mer information när arbetet går vidare.

FÖRETAGANDE 2025-11-17

Att välja rätt indexserie är en av de vanligaste frågor som kommer in till oss på Sveriges Åkeriföretag. Många upplever att det är svårt att veta vilken serie som ska användas och lika svårt att förstå vad som egentligen skiljer dem åt. Det är helt naturligt. Indexserierna är inte framtagna för att beskriva ”en bransch i stort”, utan för att spegla kostnadsstrukturen i olika typer av transportuppdrag. Därför behöver man alltid utgå från sina egna kostnader för att hitta rätt.Det viktigaste att komma ihåg är att indexserierna bygger på en fördelning mellan förare, drivmedel och övriga kostnader och att syftet är att spegla kostnadsutvecklingen i just din affär. Därför handlar valet av indexserie aldrig om att hitta ”den perfekta etiketten”, utan om att välja den serie som liknar din egen kalkyl mest. Två företag som kör liknande uppdrag kan landa i olika indexserier beroende på sina faktiska kostnadsandelar. Det centrala är alltså hur uppdraget kostnads¬mässigt fungerar, inte vad det heter.Index är ett verktyg för riskminimering som gör att ersättningen i ett avtal följer kostnadsutvecklingen i affären. Syftet är att bevara samma kostnadsnivå över avtalets gång, varken mer eller mindre. Det betyder också att index inte mäter alla kostnader i ett åkeri, utan bara vissa utpekade kostnadsslag. Kostnadsslag i SÅ IndexFörare (kollektivavtalslöner med sociala kostnader)Drivmedel – t.ex. diesel, HVO, RME, LBG, el, CBGAvskrivningRäntaFordonsskattAdministration & övrigtDäckReparationerDet är dessa kostnadsslag som index följer upp och reglera över tid. Andra kostnader så till exempel, löneglidning, arbetskläder, fortbildning, nya kundkrav eller högre elpriser för lokaler ingår inte i Index. Därför behöver de alltid hanteras i grundkalkylen och i priset vid avtalsstart.Vilka indexserier finns i SÅ Index?SÅ Index bygger på så kallade typtransporter. I SÅ Index finns följande serier:T08SÅ11MD Lokaldistribution Distribution inom framför allt städer. Hög andel tid för lastning och lossning, relativt låg fordonsinvestering. Enkelskift dagtid.T08SÅ12MD Regional distributionDistribution med lastbil utan släp, med flera stopp för lastning och lossning.T08SÅ13MD Långväga distributionBil och släp med lång körsträcka och flera last- och lossningsställen.T08SÅ14MD PartigodsBil och släp eller bil med trailer. Relativt kort andel tid för lastning/lossning – större del av tiden är körning.T08SÅ15MD DragbilstransportDragbil som kör trailer, containrar m.m. Hög körsträcka i relation till arbetstid.T08SÅ16MD Tank- och bulktransportTransporter i skift med bulk- eller tankekipage.T08SÅ17MD SkogsråvaraTransport av rundvirke och flis. Ofta mer än ett skift och tuff driftmiljö.T08SÅ18MD Anläggning kort sträckaAnläggningsfordon med låg körsträcka, t.ex. kranbil, mycket tid på arbetsplats.T08SÅ19MD Anläggningstransport bilAnläggningsbil utan släp.T08SÅ20MD Anläggningstransport bil och släpTreaxlig anläggningsbil med släp eller kärra.Kom ihåg: Namnet är bara en etikett. Det viktiga är hur kostnadsandelarna ser ut i serien.

FÖRETAGANDE 2025-12-02

När ett avtal ska indexregleras är baspris och basmånad helt avgörande för att resultatet ska bli rätt. Trots det är detta ett av de vanligaste områdena där det blir fel.  Baspriset är det pris som du och transportköparen kommer överens om vid avtalets start. Basmånaden är den månad vars indexvärde man utgår ifrån i beräkningen. Tillsammans utgör de startpunkten för hela avtalet. Om basmånad och baspris inte matchar går det inte längre att följa kostnadsutvecklingen rakt igenom avtalet. Ett vanligt misstag är att olika basmånader används för olika delar av avtalet, till exempel en basmånad för DMT och en annan för övriga kostnadsslag i index. Det skapar osäkerhet, olika logiker och gör det svårt att följa kostnadsförändringar på ett transparent sätt. Därför är det viktigt att allt utgår från samma månad När hela avtalet utgår från en och samma basmånad blir det tydligt hur kostnaderna förändras över tid och parterna kan dela risk på ett rättvist sätt. Det är först då index fungerar som tänkt: ett verktyg som följer kostnadsutvecklingen på rätt sätt. Avläsningen ska alltid göras mot basmånaden Det är viktigt att all avläsning av index sker mot basmånaden. Det är först när man jämför aktuell månad med basmånadens indexvärde som man får en korrekt bild av hur kostnaderna har förändrats sedan avtalets start. Om man istället skulle jämföra månad för månad riskerar man att få kedjeeffekter, olika procentsatser och en utveckling som inte speglar verkliga kostnadsförändringar.  Gör rätt från början  För att säkerställa en korrekt och enkel indexreglering, se till att: Baspris och basmånad sätts samtidigt Samma basmånad används för alla kostnadsslag Indexserie och DMT-modell är tydligt angivna i avtalet Avläsningen av index sker enligt den avtalade frekvensen (månadsvis, kvartalsvis eller annan överenskommelse) Prisjusteringen följer 100 % av index  All avläsning görs mot basmånaden, inte mot förra uppdateringen Med en tydlig startpunkt blir det också enklare att följa priset under avtalstiden och undvika missförstånd. Stöd i Avtalshjälpen I Avtalshjälpen finns exempel på hur du skriver in baspris, basmånad och indexreglering i ditt avtal. Där hittar du även exempel på formuleringar som hjälper dig när du tecknar avtal. Läs mer om avtalshjälpen