Så svarar riksdagspartierna på åkerinäringens viktigaste frågor

2026-09-02

POLITIK

Vilka förutsättningar vill riksdagspartierna ge åkerinäringen under nästa mandatperiod? I en valkompass från Svensk Åkeritidning har partierna svarat på sju frågor om några av de områden som är viktigast för åkerinäringen, från infrastruktur och sund konkurrens till beredskap, kompetensförsörjning och omställning.

Den 13 september är det val till riksdag, regioner och kommuner. Inför valet har Svensk Åkeritidning ställt samma sju frågor till samtliga riksdagspartier för att ge en bild av hur de ser på åkerinäringens förutsättningar under kommande mandatperiod.

Frågorna berör områden där politiska beslut får stor betydelse för möjligheten att driva och utveckla åkeriföretag. Det handlar om fungerande infrastruktur, regelefterlevnad och sund konkurrens, tillgången till förare, transportsektorns roll i totalförsvaret och förutsättningarna för omställningen.

Vänsterpartiet hade inte inkommit med sina svar när enkäten sammanställdes och finns därför inte med i valkompassen.

Sju frågor till riksdagspartierna

1. Infrastruktur
Hur ställer ni er till prioriteringarna i den nya infrastrukturplanen, och vilka eventuella förändringar i anslag skulle ni vilja göra?

2. Regelefterlevnad
Vad vill ni göra för att säkerställa att lagarna för yrkestrafiken efterlevs i högre utsträckning?

3. Kompetensförsörjning
Hur vill ni säkra kompetensförsörjningen inom transportbranschen och särskilt inom föraryrket?

4. Beredskap
Vill ni säkra att förare och andra transportanställda får tjänstgöra inom sin profession vid höjd beredskap och krig, och hur ska det i så fall göras?

5. Biobränslen
Vilka åtgärder vill ni se för att öka produktionen av biobränslen och/eller göra det mer fördelaktigt att välja biobränsle de kommande åren?

6. Elbehovet
Vad vill ni göra för att korta anslutningsprocesserna och minska totalkostnaden för elanvändningen?

7. Investeringar
Vad vill ni göra för att öka incitamenten för transportköpare att välja fossilfria transporter och underlätta åkeriers nyinvesteringar i fossilfri teknik?

Så svarade partierna om kontrollen av yrkestrafiken

En av frågorna handlar om regelefterlevnad och sund konkurrens. Implementeringen av EU:s mobilitetspaket har inneburit nya regler för godstrafiken och kraftigare sanktioner mot företag som bryter mot reglerna. Samtidigt finns fortsatt problem med aktörer som inte följer regelverket.

Frågan till partierna löd:

Vad vill ni göra för att säkerställa att lagarna för yrkestrafiken efterlevs i högre utsträckning?

Centerpartiet
Vi har länge efterlyst en säkrare yrkestrafik. En bättre och mer effektiv tillsyn av yrkestrafiken, med fokus på de delar av den där man redan på förhand vet att det sker överträdelser fordras. Vi vill se fler trafikpoliser, fälttjänstemän från Transportstyrelsen och bättre samordning mellan olika myndigheter. Förstärkt bemanning skulle också kunna ske genom upphandling av kompetensen inom andra strukturer än statens, till exempel via besiktningspersonal eller andra aktörer som har möjlighet att bredda sitt kompetensområde.

Kristdemokraterna
Vi vill se fler poliser, fler trafikkontroller och ett stärkt arbete mot alkohol- och drogpåverkan. Vi har stärkt Polisens operativa förmåga, så även inom trafikövervakningen. Vi behöver säkerställa att såväl chaufförer som fordon följer svensk lag. Vi behöver även studera hur andra länder arbetar med frågan. Vi vill införa en lag mot eftersupning, samt ge polis, tull och kustbevakning möjlighet att genomföra rutinmässiga drogtester. Vi har i regeringsställning skjutit till medel för att etablera fler alkobommar i hamnarna, så att vi kan stoppa påverkade förare innan de kan utgöra en fara.

Liberalerna
Vi vill se skärpta kontroller och sanktioner. Liberalerna har medverkat till att regeringen stärkt kontrollen genom ökade resurser till polisen och tullen samt skärpt regelverk kopplat till EU mobilitetspaket. Vi har drivit på för mer samordnade kontroller, digital uppföljning och riktade insatser mot oseriösa aktörer. Tullen har fått utökade befogenheter och teknik för att vid misstanke stoppa lastbilar vid våra gränser. Vi vill se fler poliskontroller på våra vägar, förbättrad säkerhet på rastplatser och ökat fokus på cabotage med hjälp av smarta färdskrivare.

Miljöpartiet
Mobilitetspaketet är ett viktigt steg för att skapa schyssta villkor i åkerinäringen och motverka fusk, social dumpning och brottslighet. Men regelverk räcker inte om de inte efterlevs. Vi vill införa en kilometerskatt som både är ett klimatstyrmedel och ett sätt att få ordning på transportmarknaden. I de flesta EU-länder används den inte enbart för kostnader kopplat till vägslitage och miljöpåverkan, utan också för att få bättre regelefterlevnad. Det skapar mer rättvisa villkor och gör det lättare att upptäcka oseriösa aktörer. Vi ser även behov av att ha fler kontroller på väg och vid gränserna, samt ge Polisen och Transportstyrelsen bättre resurser och verktyg. Vi vill även ställa tydliga krav i upphandlingar, så att offentliga aktörer bara anlitar seriösa transportföretag.

Moderaterna
Svenska och utländska åkerier ska konkurrera på samma villkor. Moderaterna vill se fler poliser på vägar, ökade resurser till tullen och alkoholkontroller vid gränsen. Klampning ska kunna användas tills ett åkeri gjort rätt för sig, och beställaransvaret ska skärpas. Men vi behöver också större samordning mellan Polisen, Tullen, Transportstyrelsen, Kustbevakningen och Skatteverket för att effektivt jaga olagliga transporter. Sekretesshindren mellan myndigheterna måste rivas så att information kan delas när det behövs. Vi bör studera Tysklands BAG-modell – en centraliserad myndighet som samordnar all yrkestrafikkontroll. Det ger bättre effektivitet och överblick. Den som bryter mot reglerna ska möta konsekvenser.

Socialdemokraterna
Det är avgörande för svensk åkerinäring att vi står upp mot ojämlik, osund och orättfärdig konkurrens. Schyssta villkor inom yrkestrafiken ska gälla, inklusive fullgod tillsyn av yrkestrafik för ökad trafiksäkerhet och mer rättvis konkurrens. Detta kommer Socialdemokraterna fortsätta att arbeta för. Vi vill inrätta en yrkestrafikinspektion. En sådan myndighet skulle få ansvar för att öka inspektionerna inom taxi, godstransport och bussbranschen, och därmed göra det svårare för oseriösa företag att verka inom dessa områden. Inrättandet av en yrkestrafikinspektion skulle bidra till en ökad tillsyn som skulle medföra ökad trafiksäkerhet, mer rättvis konkurrens och bättre villkor för anställda i denna bransch.

Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna har tydligt framhållit betydelsen av en utökad och effektivare kontrollverksamhet av den yrkesmässiga trafiken. Det har också genomförts en del lagändringar under den här mandatperioden, där polisen har fått effektivare verktyg för att komma åt de aktörer som fuskar. Vi har också lagt fram ett omfattande förslag till justitieministern hur kontrollverksamheten kan utökas och effektiviseras. Exempelvis vill vi flytta företagskontrollerna från Transportstyrelsen till vägkontrollgrupperna.

Läs partiernas svar på alla sju frågor

Hur vill partierna prioritera vägunderhållet? Vad vill de göra åt förarbristen? Hur ser de på biodrivmedel, elektrifiering och investeringar i fossilfri teknik? Och vilken roll ska transportsektorn ha i Sveriges beredskap?

Ta del av samtliga svar i nummer 3 av Svensk Åkeritidning. Vår digitala tidningen är tillgänglig för alla inloggade medlemmar. 

www.tidning.akeri.se

Aktuella nyheter

Infrastruktur.png.

LAGAR & REGLER 2026-11-06

Längre handläggningstider för transportdispenser och skärpta regler för förtur

I september informerade vi om de nya direktiven för dispensansökningar som trädde i kraft den 1 oktober. Nu kommer ytterligare information från Trafikverket. Myndigheten ser längre handläggningstider än tidigare och meddelar samtidigt att möjligheten att få förtur i dispensärenden begränsas från den 9 november.Transportörer som ansöker om dispenser behöver just nu räkna med längre handläggningstider hos Trafikverket. Myndigheten meddelar att ökad arbetsbelastning och personalförändringar har påverkat verksamheten, vilket lett till att handläggningstiderna blivit längre än tidigare.Trafikverkets handläggare har under en längre tid arbetat övertid, även under helger, för att hantera det stora inflödet av ärenden. En ny övertidsinsats planeras under kommande helg.Förturer begränsas från den 9 novemberNär handläggningstiderna ökar har Trafikverket också sett en kraftig ökning av antalet ansökningar om förtur. Enligt myndigheten innebär hanteringen av förtursärenden ytterligare arbetsmoment som riskerar att påverka den ordinarie handläggningen negativt.Därför kommer Trafikverket från och med den 9 november inte längre att bevilja förtur i dispensärenden. Undantag kan göras om transporten bedöms vara samhällskritisk. I sådana fall måste behovet av förtur kunna styrkas av den som ansöker.Information om förändringen kommer att publiceras i TRIX.Fullständiga ansökningar blir allt viktigareTrafikverket betonar också vikten av att ansökningarna är kompletta redan vid inlämning. Ofullständiga ansökningar leder ofta till kompletteringar, fler kontakter mellan sökande och handläggare samt längre handläggningstider.Företag som själva ansöker om dispenser uppmanas därför att säkerställa att alla nödvändiga uppgifter och handlingar finns med från början. En komplett ansökan kan bidra till en snabbare och mer effektiv handläggning för alla parter.Utvecklar digitala lösningarParallellt med arbetet för att hantera ärendemängden fortsätter Trafikverket att utveckla verksamheten. Bland annat pågår satsningar på digitala utbildningar och AI-baserade lösningar för att effektivisera arbetssätt och förbättra stödet till både sökande och handläggare.I utvecklingsarbetet har representanter från flera medlemsföretag involverats för att säkerställa att de nya lösningarna bättre möter branschens behov.Sveriges Åkeriföretag uppmanar företag som planerar dispenser att vara ute i god tid med sina ansökningar och att säkerställa att ansökningsunderlaget är komplett för att undvika onödiga förseningar.Här kan du ladda ner checklistorna för dispensansökningar:Checklista för FAV Breda transporterChecklista för FAV Mobilkranar och BetongpumparChecklista för FAV FordonskombinationerHär kan du även se ett webbinarium om transportdispenser: 

Läs mer
Bildbanksbild.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-11-05

Nya utbildningsbedömningar – nu behöver fler platser bli verklighet

Arbetet med att anpassa yrkesutbildningarna till arbetsmarknadens behov pågår i hela Sverige. Sveriges Åkeriföretag välkomnar utvecklingen, men efterlyser konkreta satsningar och samverkan för fler transportutbildningar. Det pågår en tydligt positiv utveckling för åkerinäringen. Intresset hos unga för att utbilda sig till lastbilsförare och andra jobb inom vägtransportsektorn ökar och söktrycket på utbildningarna överstiger antalet platser. Politiskt finns dessutom beslut om att utbildningsutbudet tydligare ska baseras på arbetsmarknadens behov. Den 20 oktober presenterade Skolverket nya planeringsunderlag som ska stödja kommuner och andra skolhuvudmän när de planerar utbildningsutbudet. Myndigheten bedömer att transportinriktningen på gymnasiets fordons- och transportprogram behöver byggas ut i sju län. Skolverket lägger också vikt vid att kommunerna samverkar med berörda branscher när de planerar utbildningsutbudet framöver. 

Läs mer
lastbil-rondell.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-10-27

Ökat politiskt tryck på att skjuta upp ETS2 – ännu inga nya beslut

Flera EU-länder vill skjuta upp eller förändra det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som ska omfatta bland annat vägtransporter. Frågan har fått ökad politisk uppmärksamhet och även inom Europaparlamentet höjs röster för förändringar. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för systemet och något beslut om ytterligare uppskjutande har inte fattats. Enligt nuvarande tidplan ska ETS2 börja tillämpas fullt ut 2028.ETS2 är EU:s nya system för handel med utsläppsrätter för bland annat vägtransporter, uppvärmning av byggnader och vissa mindre industrisektorer. Systemet innebär att leverantörer av fossila drivmedel måste köpa utsläppsrätter för de koldioxidutsläpp som drivmedlen ger upphov till. Kostnaden väntas föras vidare till kunderna genom högre drivmedelspriser.Systemet skulle ursprungligen införas 2027, men starten har redan skjutits upp till 2028. Under hösten har diskussionen om ytterligare förändringar intensifierats, framför allt mot bakgrund av oro för stigande energi- och drivmedelskostnader.Flera medlemsländer vill se förändringarVid Europeiska rådets möte den 15–16 oktober drev bland andra Polen och Italien frågan om att skjuta upp ETS2. Även Tjeckien, Ungern, Slovakien och Grekland har uttryckt stöd för ett senare införande, medan Estland vill avskaffa systemet helt.Länderna pekar framför allt på risken för högre kostnader för hushåll och företag. Förespråkarna för ett uppskjutande menar att mer tid skulle ge bättre förutsättningar för investeringar i fossilfria alternativ och för stödåtgärder som kan mildra de ekonomiska konsekvenserna.Samtidigt motsätter sig flera medlemsländer, däribland Sverige, Danmark och Finland, ytterligare förseningar. De framhåller betydelsen av långsiktiga och förutsägbara spelregler för klimatomställningen och företagens investeringar.EU:s stats- och regeringschefer enades inte om något nytt uppskjutande vid oktobermötet. Däremot uppmanades EU-kommissionen att uppdatera sin analys av konsekvenserna av ETS2 och de åtgärder som ska motverka alltför stora prisökningar.Delade meningar i EuropaparlamentetÄven inom Europaparlamentet finns olika uppfattningar om ETS2:s framtid.Företrädare för den konservativa partigruppen EPP har efterfrågat förändringar av systemet, och flera nationella delegationer inom gruppen vill gå längre och avskaffa ETS2. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för att behålla systemet inom bland annat Socialdemokraterna, De gröna och den liberala partigruppen Renew.Den 22 oktober röstade Europaparlamentet för att skjuta upp vissa krav i EU metanlagstiftning med tre år, i stället för det år som kommissionen föreslagit. Omröstningen visar att det finns politiskt stöd för att senarelägga vissa klimatrelaterade regler, men den gäller en annan lagstiftning och innebär inte någon förändring av ETS2.Trots det ökade politiska trycket finns ännu inget beslut om att skjuta upp ETS2 ytterligare. Enligt nuvarande regler ska systemet börja tillämpas fullt ut 2028, medan auktioneringen av utsläppsrätter planeras att inledas under 2027. Det återstår att se om de pågående diskussionerna leder till några förändringar.Vad innebär ETS2 för åkeriföretagen?För åkerinäringen är ETS2 framför allt en fråga om framtida drivmedelskostnader. Systemet innebär inte att åkeriföretagen själva ska köpa utsläppsrätter. Skyldigheten ligger i stället hos drivmedelsleverantörerna, som förväntas föra kostnaden vidare genom drivmedelspriserna.Hur stor påverkan blir beror bland annat på priset på utsläppsrätter och hur kostnaderna förs vidare till marknaden.För dig som åkeriföretagare innebär det ytterligare en faktor att ta hänsyn till i långsiktiga affärsavtal, transportpriser och investeringsbeslut.Nuvarande tidplan ligger fastEU har också beslutat om förändringar i systemets marknadsstabilitetsreserv för att minska risken för kraftiga prisökningar på utsläppsrätter.Diskussionerna om ETS2 väntas fortsätta inom EU institutioner. Vi följer utvecklingen och dess möjliga konsekvenser för åkerinäringens kostnader, konkurrenskraft och klimatomställning.

Läs mer