EU enas om klimatmål för 2040 – ETS2 skjuts fram ett år

2025-12-11

HÅLLBARHET

Ministerrådet och Europaparlamentet har nu enats om ett nytt klimatmål där nettoutsläppen av växthusgaser ska minska med 90 procent till år 2040, jämfört med 1990. I överenskommelsen ingår också att utsläppshandelssystemet för vägtransporter (ETS2) skjuts fram ett år, från 2027 till 2028.

Det nya klimatmålet ska ge tydligare och mer långsiktiga spelregler för investeringar, industriell utveckling och omställningen till mer hållbara transporter i Europa.

För transportsektorn innebär överenskommelsen bland annat att utsläppshandelssystemet för vägtransporter (ETS2) senareläggs till 2028. Den betonar också vikten av stärkt europeisk konkurrenskraft, teknikneutral innovation och lösningar för förnybar energi.

Överenskommelsen innebär också att EU vartannat år ska följa upp hur arbetet mot klimatmålen går. Uppföljningen ska ta hänsyn till ny forskning, teknikutveckling och hur Europas konkurrenskraft påverkas. Vid kommande översyner ska även energipriser, nettoupptag av koldioxid och möjligheten att använda internationella utsläppskrediter vägas in.

Nu ska Europaparlamentet och rådet formellt anta texten. Därefter publiceras ändringen av EU:s klimatlag i EU:s officiella tidning och träder då i kraft.

Sveriges Åkeriföretags fortsatta arbete
Vi kommer fortsätta arbeta för tydliga spelregler och en konkurrenskraftig svensk åkerinäring. För åkerinäringen är det avgörande att omställningen fungerar i praktiken: det behövs i logistiksystemet tillgång till tank- och laddinfrastruktur, fordon och energi till rimliga kostnader samt transportköpare som både efterfrågar och är beredda att betala för fossilfria transporter.

Med rätt stöd och incitament kan transportsektorn fortsätta vara en drivkraft för Sveriges och Europas klimatarbete, samtidigt som både sysselsättning och ekonomisk utveckling värnas.

Läs europakommissionens pressmeddelande (ENG)

Aktuella nyheter

header_oscar.png.

INFRASTRUKTUR 2026-03-03

Svenskt initiativ om ny Öresundsförbindelse är ett viktigt steg framåt

Den svenska regeringens nya rapport (Öresundsförbindelser 2050 – behov av kapacitet, redundans och svenskt-danskt samarbete) om behovet av en ytterligare fast förbindelse över Öresund är ett viktigt och välkommet initiativ. Rapporten analyserar hur framtida kapacitet, robusthet och transportflöden i regionen kan stärkas – både civilt och militärt.Vi ser särskilt positivt på rekommendationen att närmare utreda en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör (HH-förbindelsen). En sådan lösning skulle bidra till ökad kapacitet, bättre redundans och ett mer motståndskraftigt transportsystem i hela Norden. – Gränsöverskridande transporter över Öresund är avgörande för nordisk konkurrenskraft och robusta leveranskedjor. Vi välkomnar den svenska regeringens initiativ och ser det som ett viktigt steg mot en svensk-dansk lösning. Ett framtida beslut om ytterligare fasta förbindelser måste syfta till att öka kapaciteten, stärka redundansen och möjliggöra effektiva godstransporter. Det här är inte bara en regional fråga, utan en strategisk nordisk prioritet, säger Oscar Hyléen, vd för Sveriges Åkeriföretag och ordförande i Nordic Logistics Association (NLA).Viktigt för hela den nordiska korridorenÖresundsregionen är en central länk i den nordiska transportkorridoren mellan Oslo och Hamburg. I dag är regionen sårbar eftersom trafiken i praktiken är beroende av en huvudförbindelse, Öresundsbron. En ytterligare fast förbindelse skulle skapa nödvändig redundans och minska risken för störningar i godsflödena. Tidigare gemensamma studier har visat att en HH-förbindelse är tekniskt genomförbar, finansiellt möjlig och samhällsekonomiskt motiverad. Trots det har frågan varit politiskt låst under flera år. Med den nya rapporten vill Sverige nu inleda ett formaliserat samarbete i regionen kring framtida kapacitet samt militär och civil beredskap i regionen. Analysperioden planeras att pågå mellan 2027 och 2030, men flera viktiga delar, som gemensamma trafikprognoser och analyser av reservkapacitet, startar redan i år. Inom ramen för vårt nordiska samarbete i NLA ser vi detta som en tydlig signal om riktningen framåt. För att komma vidare krävs nu en motsvarande prioritering från dansk sida. För Sveriges Åkeriföretag är frågan central ur både konkurrenskrafts- och beredskapsperspektiv. Ett robust och redundant transportsystem är en förutsättning för fungerande leveranskedjor, samhällsviktig verksamhet och ett starkt nordiskt näringsliv.Läs även Läs pressmeddelandet från NLA Läs nyheten från DTL

Läs mer
hognivamote_transportsystemet.png.

INFRASTRUKTUR 2026-03-06

Högnivåmöte om transportsystemets utveckling

Sveriges Åkeriföretag och Trafikverket har haft ett högnivåmöte om utvecklingen av det svenska transportsystemet. Mötet samlade de högsta företrädarna från både myndighet och näring för att diskutera frågor som är avgörande för åkeriföretag i hela landet. Vid mötet deltog bland andra Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana, myndighetens chef för vägsystem Annika Canaki samt från oss Peter Svensson, ansvarig för teknik och infrastruktur, Mikael Nilsson, ordförande och Oscar Hyléen, vd. Samtalet präglades av ett framåtblickande perspektiv och en gemensam ambition att stärka samverkan kring viktiga frågor för vägtransporterna. Bland annat diskuterades vinterväghållning, transportsystemets beredskap och hantering av stormfälld skog. Även behovet av stärkt bärighet och mer sammanhängande transportstråk i hela vägnätet, inklusive det icke-statliga vägnätet, lyftes vilket även är en förutsättning för att medlemsföretagen ska kunna genomföra effektiva transporter i hela landet. Under mötet berördes också Trafikverkets utvecklade roll som en mer aktiv beställare av vägunderhåll, vilket kan bidra till bättre styrning, högre kvalitet och mer långsiktighet i arbetet. Åtgärder för att förbättra framkomligheten vintertid diskuterades också, en fråga som är central för åkeriföretagens vardag och leveranssäkerhet. Utvecklingen av rast- och parkeringsplatser för yrkestrafiken var ytterligare en fråga på agendan. Här lyftes behovet av ökad kapacitet, bättre funktionalitet och fler aktörer som kan bidra till utbyggnaden, något som länge varit en viktig fråga för branschens företag och förare. Dialogen med Trafikverket fortsätter under året genom regionala möten och gemensamma aktiviteter, med målet att stärka transportsystemets robusthet, beredskap och effektivitet.

Läs mer
online-möte.

LAGAR & REGLER 2026-02-27

Skärpta regler mot onormalt låga anbud kan stärka sund konkurrens

Vi har lämnat in vårt remissvar om förslag till tydligare regler för hantering av onormalt låga anbud i offentlig upphandling. I huvudsak välkomnar vi förslagen, som vi ser som ett viktigt steg för att stärka seriösa företag och skapa sundare konkurrens inom transportnäringen.Åkerinäringen präglas av låga marginaler och hård prispress. När anbud ligger på nivåer som inte är realistiska riskerar det att leda till osund konkurrens, försämrade arbetsvillkor, uteblivna skatter och avgifter samt brister i trafiksäkerhet och kvalitet. Därför ser vi positivt på förslag som ger upphandlande organisationer bättre verktyg att agera när priser framstår som orealistiskt låga.Vi tillstyrker bland annat förslaget om en hjälpregel som innebär att en förklaring ska begäras när ett anbud ligger mer än 30 procent under genomsnittet. En sådan regel kan öka förutsebarheten och minska risken för godtyckliga bedömningar, samtidigt som varje anbud fortsatt måste prövas individuellt.Vi välkomnar också ett tydligare ansvar mellan upphandlare och leverantörer samt att anbud som saknar tillfredsställande förklaring tydligare ska kunna förkastas. Det är viktiga steg för att motverka oseriösa aktörer och stärka förtroendet för offentlig upphandling.Samtidigt betonar vi att regelverket måste tillämpas proportionerligt. Många åkeriföretag är små och medelstora, och låga priser kan i vissa fall bero på effektiv logistik, digitalisering eller innovativa affärsmodeller.Vi lyfter även behovet av stärkt avtalsuppföljning efter kontraktstilldelning. Utan tillräcklig kontroll riskerar effekten av nya regler att minska. Sammantaget delar vi bedömningen att ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 2026. Läs vårt remissvar här

Läs mer