Elnätskapacitet för tunga transporter kräver gemensam plan – workshop samlade nyckelaktörer

2025-12-12

HÅLLBARHET

Elektrifieringen av tunga vägtransporter kommer att ställa helt nya krav på elnätet. Det stod klart när vi samlade representanter från elnätsägare, myndigheter, branschorganisationer, fordonstillverkare och åkeriföretag till en gemensam workshop om elnätskapacitet för tung trafik. Fokus låg på framtida effektbehov för depå- och terminalladdning, datadelning och hur anslutningsprocesserna kan snabbas upp.

Workshopen utgick från tre frågor:

  • Hur kan framtida effektbehov och laddningsmönster identifieras och integreras i elnätsplaneringen?

  • Hur kan information och data delas på ett effektivt, säkert och standardiserat sätt mellan aktörer?

  • Hur kan anslutningsprocesserna göras snabbare, mer enhetliga och mer förutsägbara?

Deltagarna bedömer att elektrifieringen av tunga lastbilar fram till 2030 kommer att ha måttlig till stor påverkan på behovet av utbyggnaden av elnätet. Samtidigt upplever en majoritet att samarbetet mellan åkeriföretag och elnätsbolag kring framtida ladd- och effektbehov behöver stärkas.

Den gemensamma bilden är att vi behöver tidigare dialog, bättre samordning av data och mer förutsägbara processer för att elektrifieringen av tung trafik inte ska bromsas av flaskhalsar i elnäten.

Profilbild Fredrik Svensson.
Fredrik Svensson

Hållbarhetsansvarig på Sveriges Åkeriföretag

Viktigaste slutsatserna från workshopen

Arbetet mynnade ut i flera gemensamma slutsatser:

  • Gemensam planering krävs. Elnätsbolagen behöver bättre underlag om framtida transportflöden, laddningsmönster och etableringar. Åkeriföretag, transportköpare och fordonstillverkare behöver bidra med logistikdata och prognoser. Samtidigt efterfrågar deltagarna en nationell samordnare för effektbehov och elnätskapacitet, som kan hålla ihop planeringen och säkerställa att aktörerna arbetar mot en gemensam och långsiktig inriktning.

  • Datadelning måste standardiseras. Det finns data, men den delas inte strukturerat. Deltagarna efterlyser nationella standarder, en gemensam plattform och tydliga juridiska ramar för informationsdelning.

  • Anslutningsprocesser måste kortas och bli tydligare. Anslutningstiden för terminal- och depåladdning behöver kortas ner betydligt jämfört med hur det ser ut idag. Tidig dialog, ”en dörr in” hos elnätsbolagen, standardiserad information av vad som efterfrågas av kund och mer transparens kring kapacitet och ledtider lyfts som viktiga åtgärder. Mer flexibla avtalsformer, anpassade för åkerinäringens förutsättningar, efterfrågades också.

Vi kommer nu att använda workshopens resultat som underlag i dialogen med myndigheter, energibransch och andra aktörer.

Om vi ska klara klimatomställningen i tid måste elnätsplaneringen och anslutningsprocesserna gå i takt med elektrifieringen av åkerinäringen. Den här workshopen är ett viktigt steg på vägen.

Aktuella nyheter

sveriges-riksdag.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-05-11

Regeringen vill stärka infrastrukturen – positivt besked för åkerinäringen

Regeringen ger nu Trafikverket i uppdrag att förbättra produktivitet, upphandling och planering inom drift och underhåll av svensk transportinfrastruktur. För Sveriges åkeriföretag är beskedet välkommet och kan bidra till bättre framkomlighet, effektivare vägarbeten och ökad konkurrenskraft. Trafikverket ska bland annat utveckla sina system för att få bättre kontroll över vägarnas skick och framtida underhållsbehov. Myndigheten får också i uppdrag att i större utsträckning upphandla med fokus på kvalitet, innovation och effektivitet. För företag inom transport- och entreprenadsektorn kan initiativet skapa bättre möjligheter att arbeta mer standardiserat, digitalt och effektivt. Tydligare processer, bättre uppföljning och modernare systemstöd kan bidra till snabbare beslut, bättre planering och ökad produktivitet i hela kedjan. Samtidigt ställer utvecklingen högre krav på digital mognad, effektiva arbetssätt och investeringar i moderna systemlösningar.Regeringen vill dessutom se bättre uppföljning av upphandlingar och ökad konkurrens mellan entreprenörer. Målet är att använda statens resurser mer effektivt och skapa ett mer robust transportsystem. För åkerinäringen innebär satsningen bättre förutsättningar för punktliga transporter, minskade störningar och ett vägnät som i högre grad möter näringslivets behov. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 februari 2027. Ta del av regeringsuppdraget på regeringen.se

Läs mer
Unga åkare.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-05-28

Ung i åkerinäringen

Åkeribranschen står inför ett generationsskifte. Samtidigt som många erfarna chaufförer närmar sig pensionen växer en ny generation fram bakom ratten. En av dem är André Sjögren, som sedan barnsben haft siktet inställt på livet i lastbilshytten. Genom initiativet “Unga Åkare” får unga i branschen möjlighet att knyta kontakter, utbyta erfarenheter och hitta sin plats i en näring i förändring.För André Sjögren var valet av yrke aldrig särskilt svårt. Lastbilarna och åkerivärlden har funnits där sedan barndomen. Pappa Stefan driver familjeföretaget tillsammans med sin bror, och André beskriver hur han tillbringade stora delar av sina sommarlov i lastbilshytten.– Jag har egentligen aldrig haft något annat i huvudet. Så länge jag kan minnas har det här varit målet, berättar han.

Läs mer
Frame 11.png.

LAGAR & REGLER 2026-05-20

Fordonsdata avgörande för åkerinäringens konkurrenskraft

Dataförordningen kan få stor betydelse för åkerinäringens konkurrenskraft, effektivitet och möjligheter att utveckla hållbara transporter. Men för att reglerna ska få verklig effekt krävs att åkerier också får praktisk och fungerande tillgång till fordonsdata – oavsett fordonstillverkare eller systemleverantör.Det framgår i remissvaret till Finansdepartementet om den svenska implementeringen av EU:s dataförordning.Tillgång till fordons- och driftdata är i dag avgörande för transportföretagens verksamhet. Data används bland annat för ruttoptimering, energieffektivisering, serviceplanering, trafiksäkerhet och hållbarhetsrapportering. Samtidigt ökar beroendet av tillverkarnas digitala system i takt med att fordonen blir mer uppkopplade.I remissvaret lyfts flera hinder som riskerar att begränsa företagens möjligheter att använda sin data fullt ut. Det handlar bland annat om bristande standardisering, olika dataformat, begränsad realtidsåtkomst och tekniska lösningar som gör integrationer dyra och komplicerade.En central fråga är också maktbalansen mellan transportföretag och större aktörer på marknaden. Om dataåtkomst begränsas genom avtal, tekniska spärrar eller höga kostnader riskerar åkerier att hamna i ett fortsatt beroendeförhållande till fordonstillverkare och telematikleverantörer.Remissvaret betonar därför behovet av tydlig tillsyn, sektorsspecifik vägledning och ökad standardisering för fordons- och transportdata. Det behövs också regler som fungerar i praktiken för små och medelstora företag med begränsade resurser.Transportdata innehåller samtidigt känslig information om kunder, rutter och affärsupplägg. Därför är skyddet av företagshemligheter och kontrollen över hur data används avgörande för att skapa förtroende i den nya dataekonomin.Ett fungerande genomförande av dataförordningen är viktigt för att stärka åkerinäringens konkurrenskraft, innovationsförmåga och självständighet i en allt mer digital transportmarknad.

Läs mer