Elnätskapacitet för tunga transporter kräver gemensam plan – workshop samlade nyckelaktörer

2025-12-12

HÅLLBARHET

Elektrifieringen av tunga vägtransporter kommer att ställa helt nya krav på elnätet. Det stod klart när vi samlade representanter från elnätsägare, myndigheter, branschorganisationer, fordonstillverkare och åkeriföretag till en gemensam workshop om elnätskapacitet för tung trafik. Fokus låg på framtida effektbehov för depå- och terminalladdning, datadelning och hur anslutningsprocesserna kan snabbas upp.

Workshopen utgick från tre frågor:

  • Hur kan framtida effektbehov och laddningsmönster identifieras och integreras i elnätsplaneringen?

  • Hur kan information och data delas på ett effektivt, säkert och standardiserat sätt mellan aktörer?

  • Hur kan anslutningsprocesserna göras snabbare, mer enhetliga och mer förutsägbara?

Deltagarna bedömer att elektrifieringen av tunga lastbilar fram till 2030 kommer att ha måttlig till stor påverkan på behovet av utbyggnaden av elnätet. Samtidigt upplever en majoritet att samarbetet mellan åkeriföretag och elnätsbolag kring framtida ladd- och effektbehov behöver stärkas.

Den gemensamma bilden är att vi behöver tidigare dialog, bättre samordning av data och mer förutsägbara processer för att elektrifieringen av tung trafik inte ska bromsas av flaskhalsar i elnäten.

Profilbild Fredrik Svensson.
Fredrik Svensson

Hållbarhetsansvarig på Sveriges Åkeriföretag

Viktigaste slutsatserna från workshopen

Arbetet mynnade ut i flera gemensamma slutsatser:

  • Gemensam planering krävs. Elnätsbolagen behöver bättre underlag om framtida transportflöden, laddningsmönster och etableringar. Åkeriföretag, transportköpare och fordonstillverkare behöver bidra med logistikdata och prognoser. Samtidigt efterfrågar deltagarna en nationell samordnare för effektbehov och elnätskapacitet, som kan hålla ihop planeringen och säkerställa att aktörerna arbetar mot en gemensam och långsiktig inriktning.

  • Datadelning måste standardiseras. Det finns data, men den delas inte strukturerat. Deltagarna efterlyser nationella standarder, en gemensam plattform och tydliga juridiska ramar för informationsdelning.

  • Anslutningsprocesser måste kortas och bli tydligare. Anslutningstiden för terminal- och depåladdning behöver kortas ner betydligt jämfört med hur det ser ut idag. Tidig dialog, ”en dörr in” hos elnätsbolagen, standardiserad information av vad som efterfrågas av kund och mer transparens kring kapacitet och ledtider lyfts som viktiga åtgärder. Mer flexibla avtalsformer, anpassade för åkerinäringens förutsättningar, efterfrågades också.

Vi kommer nu att använda workshopens resultat som underlag i dialogen med myndigheter, energibransch och andra aktörer.

Om vi ska klara klimatomställningen i tid måste elnätsplaneringen och anslutningsprocesserna gå i takt med elektrifieringen av åkerinäringen. Den här workshopen är ett viktigt steg på vägen.

Aktuella nyheter

svensk-vag-skyltning.jpg.

FÖRETAGANDE 2025-11-20

Ny leverantör av branschindex från 2026

Från och med den 1 januari 2026 tar SBIX Svenska Branschindex AB över ansvaret för produktionen av ett tjugotal branschindex som tidigare levererats av Statistiska centralbyrån (SCB). Övergången sker i nära samarbete mellan SCB och SBIX för att säkerställa att indexen även fortsättningsvis håller hög kvalitet och är tillgängliga för alla användare.Bakgrunden är att SCB, efter en intern översyn, har beslutat att avveckla sin roll som producent av vissa avgiftsfinansierade index. För att garantera att indexen fortsatt finns tillgängliga och håller hög kvalitet har Sydsvenska Industri- och Handelskammaren bildat dotterbolaget SBIX för att ta över uppdraget.Stefan Pettersson, vd för SBIX, ser fram emot att bygga vidare på SCB:s arbete och utveckla verksamheten i takt med branschernas behov.– Vårt mål är att skapa kontinuitet och trygghet för de många aktörer som är beroende av dessa index i sina avtal, säger Stefan Pettersson, vd för SBIX.Arbetet med att skapa strukturer för de olika branschindexen pågår och bygger på statistisk expertis och nära dialog med användarna.Sveriges Åkeriföretag: “En sömlös övergång för användarna”Sveriges Åkeriföretag har varit drivit processen sedan SCB:s besked och varit delaktiga i dialogen kring branschens behov.– Vi har arbetat länge för att säkerställa en bra och trygg lösning när SCB lämnar över ansvaret. Vi känner oss väldigt trygga med SBIX som leverantör och bedömer att övergången blir helt sömlös – användarna kommer inte att märka någon skillnad. Det här är en stabil och långsiktig lösning för alla som använder branschindex i sina avtal, säger Ulric, Samhällspolitisk Chef på Sveriges Åkeriföretag.De första indexen kommer att publiceras efter årsskiftet, och SBIX arbetar för att göra övergången så smidig som möjligt för användarna.Läs mer om SBIX:s arbete på deras webbplats: sbix.se

Läs mer
bryssel.jpg.

HÅLLBARHET 2025-12-11

EU enas om klimatmål för 2040 – ETS2 skjuts fram ett år

Ministerrådet och Europaparlamentet har nu enats om ett nytt klimatmål där nettoutsläppen av växthusgaser ska minska med 90 procent till år 2040, jämfört med 1990. I överenskommelsen ingår också att utsläppshandelssystemet för vägtransporter (ETS2) skjuts fram ett år, från 2027 till 2028. Det nya klimatmålet ska ge tydligare och mer långsiktiga spelregler för investeringar, industriell utveckling och omställningen till mer hållbara transporter i Europa. För transportsektorn innebär överenskommelsen bland annat att utsläppshandelssystemet för vägtransporter (ETS2) senareläggs till 2028. Den betonar också vikten av stärkt europeisk konkurrenskraft, teknikneutral innovation och lösningar för förnybar energi. Överenskommelsen innebär också att EU vartannat år ska följa upp hur arbetet mot klimatmålen går. Uppföljningen ska ta hänsyn till ny forskning, teknikutveckling och hur Europas konkurrenskraft påverkas. Vid kommande översyner ska även energipriser, nettoupptag av koldioxid och möjligheten att använda internationella utsläppskrediter vägas in. Nu ska Europaparlamentet och rådet formellt anta texten. Därefter publiceras ändringen av EU:s klimatlag i EU:s officiella tidning och träder då i kraft. Sveriges Åkeriföretags fortsatta arbete Vi kommer fortsätta arbeta för tydliga spelregler och en konkurrenskraftig svensk åkerinäring. För åkerinäringen är det avgörande att omställningen fungerar i praktiken: det behövs i logistiksystemet tillgång till tank- och laddinfrastruktur, fordon och energi till rimliga kostnader samt transportköpare som både efterfrågar och är beredda att betala för fossilfria transporter. Med rätt stöd och incitament kan transportsektorn fortsätta vara en drivkraft för Sveriges och Europas klimatarbete, samtidigt som både sysselsättning och ekonomisk utveckling värnas. Läs europakommissionens pressmeddelande (ENG)

Läs mer
penna-tangentbord.jpg.

FÖRETAGANDE 2025-12-02

Baspris och basmånad – grunden för en korrekt indexreglering

När ett avtal ska indexregleras är baspris och basmånad helt avgörande för att resultatet ska bli rätt. Trots det är detta ett av de vanligaste områdena där det blir fel.  Baspriset är det pris som du och transportköparen kommer överens om vid avtalets start. Basmånaden är den månad vars indexvärde man utgår ifrån i beräkningen. Tillsammans utgör de startpunkten för hela avtalet. Om basmånad och baspris inte matchar går det inte längre att följa kostnadsutvecklingen rakt igenom avtalet. Ett vanligt misstag är att olika basmånader används för olika delar av avtalet, till exempel en basmånad för DMT och en annan för övriga kostnadsslag i index. Det skapar osäkerhet, olika logiker och gör det svårt att följa kostnadsförändringar på ett transparent sätt. Därför är det viktigt att allt utgår från samma månad När hela avtalet utgår från en och samma basmånad blir det tydligt hur kostnaderna förändras över tid och parterna kan dela risk på ett rättvist sätt. Det är först då index fungerar som tänkt: ett verktyg som följer kostnadsutvecklingen på rätt sätt. Avläsningen ska alltid göras mot basmånaden Det är viktigt att all avläsning av index sker mot basmånaden. Det är först när man jämför aktuell månad med basmånadens indexvärde som man får en korrekt bild av hur kostnaderna har förändrats sedan avtalets start. Om man istället skulle jämföra månad för månad riskerar man att få kedjeeffekter, olika procentsatser och en utveckling som inte speglar verkliga kostnadsförändringar.  Gör rätt från början  För att säkerställa en korrekt och enkel indexreglering, se till att: Baspris och basmånad sätts samtidigt Samma basmånad används för alla kostnadsslag Indexserie och DMT-modell är tydligt angivna i avtalet Avläsningen av index sker enligt den avtalade frekvensen (månadsvis, kvartalsvis eller annan överenskommelse) Prisjusteringen följer 100 % av index  All avläsning görs mot basmånaden, inte mot förra uppdateringen Med en tydlig startpunkt blir det också enklare att följa priset under avtalstiden och undvika missförstånd. Stöd i Avtalshjälpen I Avtalshjälpen finns exempel på hur du skriver in baspris, basmånad och indexreglering i ditt avtal. Där hittar du även exempel på formuleringar som hjälper dig när du tecknar avtal. Läs mer om avtalshjälpen  

Läs mer