Elnätskapacitet för tunga transporter kräver gemensam plan – workshop samlade nyckelaktörer

2025-12-12

HÅLLBARHET

Elektrifieringen av tunga vägtransporter kommer att ställa helt nya krav på elnätet. Det stod klart när vi samlade representanter från elnätsägare, myndigheter, branschorganisationer, fordonstillverkare och åkeriföretag till en gemensam workshop om elnätskapacitet för tung trafik. Fokus låg på framtida effektbehov för depå- och terminalladdning, datadelning och hur anslutningsprocesserna kan snabbas upp.

Workshopen utgick från tre frågor:

  • Hur kan framtida effektbehov och laddningsmönster identifieras och integreras i elnätsplaneringen?

  • Hur kan information och data delas på ett effektivt, säkert och standardiserat sätt mellan aktörer?

  • Hur kan anslutningsprocesserna göras snabbare, mer enhetliga och mer förutsägbara?

Deltagarna bedömer att elektrifieringen av tunga lastbilar fram till 2030 kommer att ha måttlig till stor påverkan på behovet av utbyggnaden av elnätet. Samtidigt upplever en majoritet att samarbetet mellan åkeriföretag och elnätsbolag kring framtida ladd- och effektbehov behöver stärkas.

Den gemensamma bilden är att vi behöver tidigare dialog, bättre samordning av data och mer förutsägbara processer för att elektrifieringen av tung trafik inte ska bromsas av flaskhalsar i elnäten.

Profilbild Fredrik Svensson.
Fredrik Svensson

Hållbarhetsansvarig på Sveriges Åkeriföretag

Viktigaste slutsatserna från workshopen

Arbetet mynnade ut i flera gemensamma slutsatser:

  • Gemensam planering krävs. Elnätsbolagen behöver bättre underlag om framtida transportflöden, laddningsmönster och etableringar. Åkeriföretag, transportköpare och fordonstillverkare behöver bidra med logistikdata och prognoser. Samtidigt efterfrågar deltagarna en nationell samordnare för effektbehov och elnätskapacitet, som kan hålla ihop planeringen och säkerställa att aktörerna arbetar mot en gemensam och långsiktig inriktning.

  • Datadelning måste standardiseras. Det finns data, men den delas inte strukturerat. Deltagarna efterlyser nationella standarder, en gemensam plattform och tydliga juridiska ramar för informationsdelning.

  • Anslutningsprocesser måste kortas och bli tydligare. Anslutningstiden för terminal- och depåladdning behöver kortas ner betydligt jämfört med hur det ser ut idag. Tidig dialog, ”en dörr in” hos elnätsbolagen, standardiserad information av vad som efterfrågas av kund och mer transparens kring kapacitet och ledtider lyfts som viktiga åtgärder. Mer flexibla avtalsformer, anpassade för åkerinäringens förutsättningar, efterfrågades också.

Vi kommer nu att använda workshopens resultat som underlag i dialogen med myndigheter, energibransch och andra aktörer.

Om vi ska klara klimatomställningen i tid måste elnätsplaneringen och anslutningsprocesserna gå i takt med elektrifieringen av åkerinäringen. Den här workshopen är ett viktigt steg på vägen.

Aktuella nyheter

Preem Formansavtal.

FÖRETAGANDE 2026-10-28

Medlemsförmåner som stärker din lönsamhet

Att vara medlem i Sveriges Åkeriföretag innebär mer än branschstöd, rådgivning och påverkan. Genom våra medlemsförmåner får medlemsföretagen också tillgång till en rad förmånliga avtal som kan bidra till lägre kostnader, effektivare arbetsprocesser och ökad konkurrenskraft.  Bland de medlemsförmåner som många medlemmar lyfter fram finns avtalen med Preem, Trygg-Hansa och Würth. Förmånliga villkor på drivmedel, försäkringar och produkter för verkstad och underhåll kan ge märkbara besparingar i verksamheten och bidra till en tryggare och mer effektiv vardag. Utöver dessa erbjudanden finns medlemsförmåner inom en rad andra områden som är viktiga för dig som åkeriföretagare. Medlemmar har bland annat tillgång till avtal med Kvdbil, Swedol, Colix samt flera digitala tjänster, hotell och kommunikationslösningar som kan spara både tid och pengar. 

Läs mer
lastbil-rondell.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-10-27

Ökat politiskt tryck på att skjuta upp ETS2 – ännu inga nya beslut

Flera EU-länder vill skjuta upp eller förändra det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som ska omfatta bland annat vägtransporter. Frågan har fått ökad politisk uppmärksamhet och även inom Europaparlamentet höjs röster för förändringar. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för systemet och något beslut om ytterligare uppskjutande har inte fattats. Enligt nuvarande tidplan ska ETS2 börja tillämpas fullt ut 2028.ETS2 är EU:s nya system för handel med utsläppsrätter för bland annat vägtransporter, uppvärmning av byggnader och vissa mindre industrisektorer. Systemet innebär att leverantörer av fossila drivmedel måste köpa utsläppsrätter för de koldioxidutsläpp som drivmedlen ger upphov till. Kostnaden väntas föras vidare till kunderna genom högre drivmedelspriser.Systemet skulle ursprungligen införas 2027, men starten har redan skjutits upp till 2028. Under hösten har diskussionen om ytterligare förändringar intensifierats, framför allt mot bakgrund av oro för stigande energi- och drivmedelskostnader.Flera medlemsländer vill se förändringarVid Europeiska rådets möte den 15–16 oktober drev bland andra Polen och Italien frågan om att skjuta upp ETS2. Även Tjeckien, Ungern, Slovakien och Grekland har uttryckt stöd för ett senare införande, medan Estland vill avskaffa systemet helt.Länderna pekar framför allt på risken för högre kostnader för hushåll och företag. Förespråkarna för ett uppskjutande menar att mer tid skulle ge bättre förutsättningar för investeringar i fossilfria alternativ och för stödåtgärder som kan mildra de ekonomiska konsekvenserna.Samtidigt motsätter sig flera medlemsländer, däribland Sverige, Danmark och Finland, ytterligare förseningar. De framhåller betydelsen av långsiktiga och förutsägbara spelregler för klimatomställningen och företagens investeringar.EU:s stats- och regeringschefer enades inte om något nytt uppskjutande vid oktobermötet. Däremot uppmanades EU-kommissionen att uppdatera sin analys av konsekvenserna av ETS2 och de åtgärder som ska motverka alltför stora prisökningar.Delade meningar i EuropaparlamentetÄven inom Europaparlamentet finns olika uppfattningar om ETS2:s framtid.Företrädare för den konservativa partigruppen EPP har efterfrågat förändringar av systemet, och flera nationella delegationer inom gruppen vill gå längre och avskaffa ETS2. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för att behålla systemet inom bland annat Socialdemokraterna, De gröna och den liberala partigruppen Renew.Den 22 oktober röstade Europaparlamentet för att skjuta upp vissa krav i EU metanlagstiftning med tre år, i stället för det år som kommissionen föreslagit. Omröstningen visar att det finns politiskt stöd för att senarelägga vissa klimatrelaterade regler, men den gäller en annan lagstiftning och innebär inte någon förändring av ETS2.Trots det ökade politiska trycket finns ännu inget beslut om att skjuta upp ETS2 ytterligare. Enligt nuvarande regler ska systemet börja tillämpas fullt ut 2028, medan auktioneringen av utsläppsrätter planeras att inledas under 2027. Det återstår att se om de pågående diskussionerna leder till några förändringar.Vad innebär ETS2 för åkeriföretagen?För åkerinäringen är ETS2 framför allt en fråga om framtida drivmedelskostnader. Systemet innebär inte att åkeriföretagen själva ska köpa utsläppsrätter. Skyldigheten ligger i stället hos drivmedelsleverantörerna, som förväntas föra kostnaden vidare genom drivmedelspriserna.Hur stor påverkan blir beror bland annat på priset på utsläppsrätter och hur kostnaderna förs vidare till marknaden.För dig som åkeriföretagare innebär det ytterligare en faktor att ta hänsyn till i långsiktiga affärsavtal, transportpriser och investeringsbeslut.Nuvarande tidplan ligger fastEU har också beslutat om förändringar i systemets marknadsstabilitetsreserv för att minska risken för kraftiga prisökningar på utsläppsrätter.Diskussionerna om ETS2 väntas fortsätta inom EU institutioner. Vi följer utvecklingen och dess möjliga konsekvenser för åkerinäringens kostnader, konkurrenskraft och klimatomställning.

Läs mer
Bildbanksbild.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-11-05

Nya utbildningsbedömningar – nu behöver fler platser bli verklighet

Arbetet med att anpassa yrkesutbildningarna till arbetsmarknadens behov pågår i hela Sverige. Sveriges Åkeriföretag välkomnar utvecklingen, men efterlyser konkreta satsningar och samverkan för fler transportutbildningar. Det pågår en tydligt positiv utveckling för åkerinäringen. Intresset hos unga för att utbilda sig till lastbilsförare och andra jobb inom vägtransportsektorn ökar och söktrycket på utbildningarna överstiger antalet platser. Politiskt finns dessutom beslut om att utbildningsutbudet tydligare ska baseras på arbetsmarknadens behov. Den 20 oktober presenterade Skolverket nya planeringsunderlag som ska stödja kommuner och andra skolhuvudmän när de planerar utbildningsutbudet. Myndigheten bedömer att transportinriktningen på gymnasiets fordons- och transportprogram behöver byggas ut i sju län. Skolverket lägger också vikt vid att kommunerna samverkar med berörda branscher när de planerar utbildningsutbudet framöver. 

Läs mer