Dispens på inrikes trafiktillstånd

INFRASTRUKTUR 2026-10-22

Efter ett målmedvetet arbete från Sveriges Åkeriföretag öppnar Stockholms stad nu flera viktiga vägsträckor för lastbilsekipage upp till 34,5 meter. Besluten innebär att godstransporter kan slippa omvägar på upp till fyra mil och att tidigare flaskhalsar i vägnätet försvinner. Det skapar bättre förutsättningar för effektivare transporter och en väl fungerande logistik i Stockholmsregionen.Varje dag transporteras stora mängder gods till och från Stockholm för att försörja regionens företag och industrier. I en storstadsregion där vägutrymmet är begränsat är det särskilt viktigt att transporterna kan genomföras så effektivt som möjligt. Trots det har korta kommunala vägsträckor på flera platser hindrat längre lastbilsekipage från att använda förbindelser där det anslutande vägnätet redan varit öppet för dem.Den 23 oktober öppnar nu Stockholms stad upp Segeltorpsbron vid PostNords terminal och den 2 november öppnas en del av Nynäsvägen samt anslutningsvägarna till Värtahamnen upp för längre lastbilsekipage.Vid Segeltorpsbron har begränsningen inneburit att berörda transporter tvingats till omvägar på omkring fyra mil. På Nynäsvägen har en sträcka på endast 700 meter förbi Skogskyrkogården hindrat längre ekipage från att använda en i övrigt tillåten förbindelse.När dessa flaskhalsar försvinner kan transporterna planeras och genomföras med kortare körsträckor, lägre kostnader och mindre miljöpåverkan. Längre lastbilsekipage gör det dessutom möjligt att transportera mer gods med färre fordon.

LAGAR & REGLER 2026-10-27

Flera EU-länder vill skjuta upp eller förändra det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som ska omfatta bland annat vägtransporter. Frågan har fått ökad politisk uppmärksamhet och även inom Europaparlamentet höjs röster för förändringar. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för systemet och något beslut om ytterligare uppskjutande har inte fattats. Enligt nuvarande tidplan ska ETS2 börja tillämpas fullt ut 2028.ETS2 är EU:s nya system för handel med utsläppsrätter för bland annat vägtransporter, uppvärmning av byggnader och vissa mindre industrisektorer. Systemet innebär att leverantörer av fossila drivmedel måste köpa utsläppsrätter för de koldioxidutsläpp som drivmedlen ger upphov till. Kostnaden väntas föras vidare till kunderna genom högre drivmedelspriser.Systemet skulle ursprungligen införas 2027, men starten har redan skjutits upp till 2028. Under hösten har diskussionen om ytterligare förändringar intensifierats, framför allt mot bakgrund av oro för stigande energi- och drivmedelskostnader.Flera medlemsländer vill se förändringarVid Europeiska rådets möte den 15–16 oktober drev bland andra Polen och Italien frågan om att skjuta upp ETS2. Även Tjeckien, Ungern, Slovakien och Grekland har uttryckt stöd för ett senare införande, medan Estland vill avskaffa systemet helt.Länderna pekar framför allt på risken för högre kostnader för hushåll och företag. Förespråkarna för ett uppskjutande menar att mer tid skulle ge bättre förutsättningar för investeringar i fossilfria alternativ och för stödåtgärder som kan mildra de ekonomiska konsekvenserna.Samtidigt motsätter sig flera medlemsländer, däribland Sverige, Danmark och Finland, ytterligare förseningar. De framhåller betydelsen av långsiktiga och förutsägbara spelregler för klimatomställningen och företagens investeringar.EU:s stats- och regeringschefer enades inte om något nytt uppskjutande vid oktobermötet. Däremot uppmanades EU-kommissionen att uppdatera sin analys av konsekvenserna av ETS2 och de åtgärder som ska motverka alltför stora prisökningar.Delade meningar i EuropaparlamentetÄven inom Europaparlamentet finns olika uppfattningar om ETS2:s framtid.Företrädare för den konservativa partigruppen EPP har efterfrågat förändringar av systemet, och flera nationella delegationer inom gruppen vill gå längre och avskaffa ETS2. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för att behålla systemet inom bland annat Socialdemokraterna, De gröna och den liberala partigruppen Renew.Den 22 oktober röstade Europaparlamentet för att skjuta upp vissa krav i EU metanlagstiftning med tre år, i stället för det år som kommissionen föreslagit. Omröstningen visar att det finns politiskt stöd för att senarelägga vissa klimatrelaterade regler, men den gäller en annan lagstiftning och innebär inte någon förändring av ETS2.Trots det ökade politiska trycket finns ännu inget beslut om att skjuta upp ETS2 ytterligare. Enligt nuvarande regler ska systemet börja tillämpas fullt ut 2028, medan auktioneringen av utsläppsrätter planeras att inledas under 2027. Det återstår att se om de pågående diskussionerna leder till några förändringar.Vad innebär ETS2 för åkeriföretagen?För åkerinäringen är ETS2 framför allt en fråga om framtida drivmedelskostnader. Systemet innebär inte att åkeriföretagen själva ska köpa utsläppsrätter. Skyldigheten ligger i stället hos drivmedelsleverantörerna, som förväntas föra kostnaden vidare genom drivmedelspriserna.Hur stor påverkan blir beror bland annat på priset på utsläppsrätter och hur kostnaderna förs vidare till marknaden.För dig som åkeriföretagare innebär det ytterligare en faktor att ta hänsyn till i långsiktiga affärsavtal, transportpriser och investeringsbeslut.Nuvarande tidplan ligger fastEU har också beslutat om förändringar i systemets marknadsstabilitetsreserv för att minska risken för kraftiga prisökningar på utsläppsrätter.Diskussionerna om ETS2 väntas fortsätta inom EU institutioner. Vi följer utvecklingen och dess möjliga konsekvenser för åkerinäringens kostnader, konkurrenskraft och klimatomställning.

LAGAR & REGLER 2026-10-22

Energimyndigheten har nu skickat ut ett förslag till föreskrifter på remiss som hör till den kommande lagen om energiledningssystem och energikartläggningar i företag. Lagen planeras att träda i kraft 2027 och kommer att ersätta dagens lag om energikartläggning i stora företag.Den nya lagen berör företag med en årlig energianvändning över 2,78 GWh, vilket motsvarar cirka 280 000 liter diesel per år eller energianvändningen för ett åkeri med omkring 10–15 lastbilar. För många transportföretag kan de nya reglerna därför bli direkt relevanta.Syftet med lagen är att främja en mer effektiv energianvändning i företag genom krav på energikartläggningar och energiledningssystem. Företag med en energianvändning mellan 2,78 och 23,6 GWh per år ska genomföra energikartläggningar minst vart fjärde år, medan företag över 23,6 GWh ska ha ett certifierat energiledningssystem eller motsvarande miljöledningssystem med energitillägg.Remisstiden för de föreslagna föreskrifterna löper ut den 11 december. Under veckorna 45–50 erbjuder Energimyndigheten dialogmöten med branschorganisationer för att diskutera förslaget och samla in synpunkter innan föreskrifterna beslutas.Digitala informationsmötenFör företag som vill veta mer arrangerar Energimyndigheten två digitala informationsmöten:1 december kl. 10.00–11.00 för företag som omfattas av dagens lag om energikartläggning i stora företag (EKL).2 december kl. 10.00–11.00 för företag som inte omfattas av nuvarande EKL.Energimyndigheten uppmanar även branschorganisationer att hjälpa till att sprida information om den kommande lagstiftningen till berörda företag.