35-timmarsvecka och slopad karens – vad kostar det åkeriföretagen?

2026-09-09

DEBATTARTIKLAR

På söndag går Sverige till val. En avgörande fråga för landets åkeriföretag handlar om vilka villkor som ska gälla för att driva företag, anställa och investera under de kommande fyra åren. Det finns därför anledning att titta närmare på några av de förslag om arbetsvillkor som ligger på bordet.

Miljöpartiet vill sänka normalarbetstiden med bibehållen lön och har pekat ut 35-timmarsveckan som ett första steg. Vänsterpartiet vill genomföra en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill samtliga slopa karensavdraget. Sverigedemokraterna vill slopa karensavdraget för vissa yrkesgrupper.

För åkerinäringen kan konsekvenserna bli stora. Men frågan är betydligt större än så. Samma förändringar skulle påverka stora delar av det svenska näringslivet samtidigt. När företagens egna arbetskraftskostnader ökar, samtidigt som kostnaderna stiger hos leverantörer och transportörer, riskerar effekten att fortplanta sig genom hela ekonomin.

Ytterst påverkas svensk konkurrenskraft.

Först arbetstiden.

En förkortning från 40 till 35 timmar innebär 12,5 procent färre ordinarie arbetstimmar. Med bibehållen lön ökar samtidigt arbetskraftskostnaden per arbetad timme med drygt 14 procent.

Men transportbehovet minskar inte med 12,5 procent.

Godset ska fortfarande fram. Industrin behöver sina insatsvaror, handeln sina leveranser, skolor och sjukhus sina varor och byggarbetsplatser sitt material. Ska samma transportarbete utföras med färre ordinarie arbetstimmar måste företaget hitta motsvarande produktivitetsvinster, anställa fler, använda mer övertid, minska produktionen och föra över kostnadsökningen till kund.

Sveriges Åkeriföretags bedömningar pekar på att en 35-timmarsvecka med bibehållen lön skulle kunna innebära flera miljoner kronor i ökade årliga kostnader för ett medelstort åkeri. För större och personalintensiva transportföretag kan det handla om tvåsiffriga miljonbelopp.

Den exakta effekten skiljer sig naturligtvis mellan företag. Men i en näring där marginalerna ofta är små är betydelsen uppenbar.

Sedan karensen.

Ett slopande skulle innebära ökade kostnader för sjukfrånvaro. För ett åkeri finns dessutom en praktisk utmaning: när en förare blir sjuk på morgonen försvinner inte transportuppdraget. Någon annan måste köra bilen.

Sveriges Åkeriföretags bedömningar pekar på att även detta kan innebära betydande merkostnader, särskilt i verksamheter där bemanningen måste lösas omedelbart.

Socialdemokraterna har samtidigt talat om ett högkostnadsskydd för små och medelstora företag och aviserat 500 miljoner kronor för att skydda företag mot högre sjuklönekostnader. Exakt vad det skulle innebära för det enskilda åkeriet är ännu oklart.

Men det finns också en principiell fråga.

Åkeriföretag vill driva lönsamma, växande och konkurrenskraftiga företag. Att först genom politiska beslut öka företagens kostnader och därefter kompensera delar av kostnadsökningen med skattemedel är ingen långsiktig modell för ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Och här återkommer den större frågan.

Åkerinäringens kunder är resten av näringslivet. Industrin, handeln, byggsektorn och skogsindustrin riskerar inte bara högre transportkostnader. Deras egna verksamheter påverkas samtidigt av motsvarande förändringar av arbetstid och sjuklönekostnader.

Sverige är dessutom en liten, exportberoende ekonomi. Svenska företag konkurrerar med företag i länder som inte nödvändigtvis höjer sina arbetskraftskostnader på motsvarande sätt. Det som inte kan tas ut genom högre priser måste hanteras genom högre produktivitet, lägre marginaler, färre investeringar, ökad automatisering eller färre anställda.

Samtidigt behöver vi företag som vågar investera. Åkerinäringen står mitt i en kostsam omställning med nya fordon, elektrifiering, laddinfrastruktur och digitalisering. Företagen ska dessutom stärka sin produktivitet och bidra till Sveriges civila och militära beredskap.

Politiken kan besluta om kortare arbetstid och slopad karens. Men politiken kan inte besluta bort kostnaden.

Någon måste betala.

Oscar Hyléen
vd, Sveriges Åkeriföretag

Mikael Nilsson
ordförande, Sveriges Åkeriföretag

Aktuella nyheter

Bildbanksbild.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-11-05

Nya utbildningsbedömningar – nu behöver fler platser bli verklighet

Arbetet med att anpassa yrkesutbildningarna till arbetsmarknadens behov pågår i hela Sverige. Sveriges Åkeriföretag välkomnar utvecklingen, men efterlyser konkreta satsningar och samverkan för fler transportutbildningar. Det pågår en tydligt positiv utveckling för åkerinäringen. Intresset hos unga för att utbilda sig till lastbilsförare och andra jobb inom vägtransportsektorn ökar och söktrycket på utbildningarna överstiger antalet platser. Politiskt finns dessutom beslut om att utbildningsutbudet tydligare ska baseras på arbetsmarknadens behov. Den 20 oktober presenterade Skolverket nya planeringsunderlag som ska stödja kommuner och andra skolhuvudmän när de planerar utbildningsutbudet. Myndigheten bedömer att transportinriktningen på gymnasiets fordons- och transportprogram behöver byggas ut i sju län. Skolverket lägger också vikt vid att kommunerna samverkar med berörda branscher när de planerar utbildningsutbudet framöver. 

Läs mer
lastbil-rondell.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-10-27

Ökat politiskt tryck på att skjuta upp ETS2 – ännu inga nya beslut

Flera EU-länder vill skjuta upp eller förändra det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som ska omfatta bland annat vägtransporter. Frågan har fått ökad politisk uppmärksamhet och även inom Europaparlamentet höjs röster för förändringar. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för systemet och något beslut om ytterligare uppskjutande har inte fattats. Enligt nuvarande tidplan ska ETS2 börja tillämpas fullt ut 2028.ETS2 är EU:s nya system för handel med utsläppsrätter för bland annat vägtransporter, uppvärmning av byggnader och vissa mindre industrisektorer. Systemet innebär att leverantörer av fossila drivmedel måste köpa utsläppsrätter för de koldioxidutsläpp som drivmedlen ger upphov till. Kostnaden väntas föras vidare till kunderna genom högre drivmedelspriser.Systemet skulle ursprungligen införas 2027, men starten har redan skjutits upp till 2028. Under hösten har diskussionen om ytterligare förändringar intensifierats, framför allt mot bakgrund av oro för stigande energi- och drivmedelskostnader.Flera medlemsländer vill se förändringarVid Europeiska rådets möte den 15–16 oktober drev bland andra Polen och Italien frågan om att skjuta upp ETS2. Även Tjeckien, Ungern, Slovakien och Grekland har uttryckt stöd för ett senare införande, medan Estland vill avskaffa systemet helt.Länderna pekar framför allt på risken för högre kostnader för hushåll och företag. Förespråkarna för ett uppskjutande menar att mer tid skulle ge bättre förutsättningar för investeringar i fossilfria alternativ och för stödåtgärder som kan mildra de ekonomiska konsekvenserna.Samtidigt motsätter sig flera medlemsländer, däribland Sverige, Danmark och Finland, ytterligare förseningar. De framhåller betydelsen av långsiktiga och förutsägbara spelregler för klimatomställningen och företagens investeringar.EU:s stats- och regeringschefer enades inte om något nytt uppskjutande vid oktobermötet. Däremot uppmanades EU-kommissionen att uppdatera sin analys av konsekvenserna av ETS2 och de åtgärder som ska motverka alltför stora prisökningar.Delade meningar i EuropaparlamentetÄven inom Europaparlamentet finns olika uppfattningar om ETS2:s framtid.Företrädare för den konservativa partigruppen EPP har efterfrågat förändringar av systemet, och flera nationella delegationer inom gruppen vill gå längre och avskaffa ETS2. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för att behålla systemet inom bland annat Socialdemokraterna, De gröna och den liberala partigruppen Renew.Den 22 oktober röstade Europaparlamentet för att skjuta upp vissa krav i EU metanlagstiftning med tre år, i stället för det år som kommissionen föreslagit. Omröstningen visar att det finns politiskt stöd för att senarelägga vissa klimatrelaterade regler, men den gäller en annan lagstiftning och innebär inte någon förändring av ETS2.Trots det ökade politiska trycket finns ännu inget beslut om att skjuta upp ETS2 ytterligare. Enligt nuvarande regler ska systemet börja tillämpas fullt ut 2028, medan auktioneringen av utsläppsrätter planeras att inledas under 2027. Det återstår att se om de pågående diskussionerna leder till några förändringar.Vad innebär ETS2 för åkeriföretagen?För åkerinäringen är ETS2 framför allt en fråga om framtida drivmedelskostnader. Systemet innebär inte att åkeriföretagen själva ska köpa utsläppsrätter. Skyldigheten ligger i stället hos drivmedelsleverantörerna, som förväntas föra kostnaden vidare genom drivmedelspriserna.Hur stor påverkan blir beror bland annat på priset på utsläppsrätter och hur kostnaderna förs vidare till marknaden.För dig som åkeriföretagare innebär det ytterligare en faktor att ta hänsyn till i långsiktiga affärsavtal, transportpriser och investeringsbeslut.Nuvarande tidplan ligger fastEU har också beslutat om förändringar i systemets marknadsstabilitetsreserv för att minska risken för kraftiga prisökningar på utsläppsrätter.Diskussionerna om ETS2 väntas fortsätta inom EU institutioner. Vi följer utvecklingen och dess möjliga konsekvenser för åkerinäringens kostnader, konkurrenskraft och klimatomställning.

Läs mer
Preem Formansavtal.

FÖRETAGANDE 2026-10-28

Medlemsförmåner som stärker din lönsamhet

Att vara medlem i Sveriges Åkeriföretag innebär mer än branschstöd, rådgivning och påverkan. Genom våra medlemsförmåner får medlemsföretagen också tillgång till en rad förmånliga avtal som kan bidra till lägre kostnader, effektivare arbetsprocesser och ökad konkurrenskraft.  Bland de medlemsförmåner som många medlemmar lyfter fram finns avtalen med Preem, Trygg-Hansa och Würth. Förmånliga villkor på drivmedel, försäkringar och produkter för verkstad och underhåll kan ge märkbara besparingar i verksamheten och bidra till en tryggare och mer effektiv vardag. Utöver dessa erbjudanden finns medlemsförmåner inom en rad andra områden som är viktiga för dig som åkeriföretagare. Medlemmar har bland annat tillgång till avtal med Kvdbil, Swedol, Colix samt flera digitala tjänster, hotell och kommunikationslösningar som kan spara både tid och pengar. 

Läs mer