35-timmarsvecka och slopad karens – vad kostar det åkeriföretagen?

2026-09-09

DEBATTARTIKLAR

På söndag går Sverige till val. En avgörande fråga för landets åkeriföretag handlar om vilka villkor som ska gälla för att driva företag, anställa och investera under de kommande fyra åren. Det finns därför anledning att titta närmare på några av de förslag om arbetsvillkor som ligger på bordet.

Miljöpartiet vill sänka normalarbetstiden med bibehållen lön och har pekat ut 35-timmarsveckan som ett första steg. Vänsterpartiet vill genomföra en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill samtliga slopa karensavdraget. Sverigedemokraterna vill slopa karensavdraget för vissa yrkesgrupper.

För åkerinäringen kan konsekvenserna bli stora. Men frågan är betydligt större än så. Samma förändringar skulle påverka stora delar av det svenska näringslivet samtidigt. När företagens egna arbetskraftskostnader ökar, samtidigt som kostnaderna stiger hos leverantörer och transportörer, riskerar effekten att fortplanta sig genom hela ekonomin.

Ytterst påverkas svensk konkurrenskraft.

Först arbetstiden.

En förkortning från 40 till 35 timmar innebär 12,5 procent färre ordinarie arbetstimmar. Med bibehållen lön ökar samtidigt arbetskraftskostnaden per arbetad timme med drygt 14 procent.

Men transportbehovet minskar inte med 12,5 procent.

Godset ska fortfarande fram. Industrin behöver sina insatsvaror, handeln sina leveranser, skolor och sjukhus sina varor och byggarbetsplatser sitt material. Ska samma transportarbete utföras med färre ordinarie arbetstimmar måste företaget hitta motsvarande produktivitetsvinster, anställa fler, använda mer övertid, minska produktionen och föra över kostnadsökningen till kund.

Sveriges Åkeriföretags bedömningar pekar på att en 35-timmarsvecka med bibehållen lön skulle kunna innebära flera miljoner kronor i ökade årliga kostnader för ett medelstort åkeri. För större och personalintensiva transportföretag kan det handla om tvåsiffriga miljonbelopp.

Den exakta effekten skiljer sig naturligtvis mellan företag. Men i en näring där marginalerna ofta är små är betydelsen uppenbar.

Sedan karensen.

Ett slopande skulle innebära ökade kostnader för sjukfrånvaro. För ett åkeri finns dessutom en praktisk utmaning: när en förare blir sjuk på morgonen försvinner inte transportuppdraget. Någon annan måste köra bilen.

Sveriges Åkeriföretags bedömningar pekar på att även detta kan innebära betydande merkostnader, särskilt i verksamheter där bemanningen måste lösas omedelbart.

Socialdemokraterna har samtidigt talat om ett högkostnadsskydd för små och medelstora företag och aviserat 500 miljoner kronor för att skydda företag mot högre sjuklönekostnader. Exakt vad det skulle innebära för det enskilda åkeriet är ännu oklart.

Men det finns också en principiell fråga.

Åkeriföretag vill driva lönsamma, växande och konkurrenskraftiga företag. Att först genom politiska beslut öka företagens kostnader och därefter kompensera delar av kostnadsökningen med skattemedel är ingen långsiktig modell för ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Och här återkommer den större frågan.

Åkerinäringens kunder är resten av näringslivet. Industrin, handeln, byggsektorn och skogsindustrin riskerar inte bara högre transportkostnader. Deras egna verksamheter påverkas samtidigt av motsvarande förändringar av arbetstid och sjuklönekostnader.

Sverige är dessutom en liten, exportberoende ekonomi. Svenska företag konkurrerar med företag i länder som inte nödvändigtvis höjer sina arbetskraftskostnader på motsvarande sätt. Det som inte kan tas ut genom högre priser måste hanteras genom högre produktivitet, lägre marginaler, färre investeringar, ökad automatisering eller färre anställda.

Samtidigt behöver vi företag som vågar investera. Åkerinäringen står mitt i en kostsam omställning med nya fordon, elektrifiering, laddinfrastruktur och digitalisering. Företagen ska dessutom stärka sin produktivitet och bidra till Sveriges civila och militära beredskap.

Politiken kan besluta om kortare arbetstid och slopad karens. Men politiken kan inte besluta bort kostnaden.

Någon måste betala.

Oscar Hyléen
vd, Sveriges Åkeriföretag

Mikael Nilsson
ordförande, Sveriges Åkeriföretag

Aktuella nyheter

vintervaghallning.jpg.

VÄGUNDERHÅLL 2026-09-15

Hjälp oss förbättra vinterväghållningen! Dela dina erfarenheter.

Sveriges Åkeriföretag och Trafikverket genomför gemensamt denna enkät för att följa upp hur vinterväghållningen har utvecklats sedan våra tidigare undersökningar.Den förra enkäten gav värdefulla insikter om de utmaningar som åkerinäringen upplevde, bland annat när det gäller utkallningar, förebyggande vinteråtgärder, resursbrist, ersättningsmodeller och förutsättningarna för en effektiv vinterväghållning. Sedan dess har ett omfattande utvecklingsarbete bedrivits genom dialog och olika förbättringsinsatser. Nu vill vi veta hur du upplever att vinterväghållningen fungerar idag. Har situationen förbättrats? Finns utmaningarna kvar? Vilka områden bör prioriteras framöver?Sista svarsdagSista svarsdag är den 28 september 2026. Enkäten består av 25 frågor och tar cirka 10 minuter att besvara. Dina erfarenheter är ett viktigt underlag för det fortsatta gemensamma arbetet med att utveckla en säker, robust och transporteffektiv vinterväghållning. Tack för att du tar dig tid att svara! // Sveriges Åkeriföretag och Trafikverket

Läs mer
data-akeri.jpg.

DIGITALISERING & IT 2026-09-29

SÅ flyttar fram positionerna för åkeriföretagens rätt till fordonsdata

Sveriges Åkeriföretag har under lång tid drivit frågan om åkeriföretagens tillgång till data från sina fordon. Vid IRU:s senaste möte i Bryssel togs viktiga steg framåt när transportnäringen och fordonstillverkarna samlades för att diskutera konkreta lösningar för hur fordonsdata ska kunna göras tillgänglig på ett enkelt, säkert och konkurrensneutralt sätt.Tillgång till fordonsdata är avgörande för att åkeriföretag ska kunna effektivisera sin verksamhet, utveckla digitala tjänster och konkurrera på lika villkor. Sveriges Åkeriföretag har därför varit aktivt i IRU arbete med att tydliggöra vilken fordonsdata transportföretagen behöver och hur den ska göras tillgänglig.Vid IRU Commission on Innovation and Technology (CIT) i Bryssel deltog även fordonsindustrin genom ACEA och TRATON. Det innebär att arbetet nu kan gå vidare från diskussion om rätten till data till konkreta lösningar för tillgång, standardisering och gemensamma gränssnitt. I paneldiskussionen “Towards a common vision for access to vehicle data” deltog Sveriges Åkeriföretags chefsjurist Petra Eklund Åhlström tillsammans med representanter för transportföretag och fordonsindustrin.Sveriges Åkeriföretag presenterade också ett förslag om ett gemensamt Industry Forum, där transportföretag, fordonstillverkare och systemleverantörer tillsammans kan arbeta med de praktiska frågor som återstår. Förslaget fick ett positivt mottagande.

Läs mer
FT_ny_ljus.jpg.

HÅLLBARHET 2026-09-29

Nya EU-regler ställer högre krav på hållbarhetsmärkningar

Kraven på hur företag får kommunicera om hållbarhet skärps. Enligt EU:s tidsplan ska de nationella reglerna börja tillämpas den 27 september 2026, men det svenska genomförandet är ännu inte klart. För både transportköpare och transportföretag blir det viktigare att kunna visa vad som faktiskt ligger bakom en märkning eller ett hållbarhetspåstående.EU-direktivet Empowering Consumers for the Green Transition ska bidra till mer tillförlitlig hållbarhetsinformation och motverka vilseledande miljöpåståenden. För hållbarhetsmärkningar innebär det bland annat krav på tydliga och offentligt tillgängliga kriterier och oberoende kontroll.Sveriges Åkeriföretags hållbarhetscertifiering Fair Transport har en struktur som ligger väl i linje med de nya kraven på hållbarhetsmärkningar. Oberoende granskning ger trygghetFair Transport är en hållbarhetscertifiering för godstransporter på väg. Certifieringen bygger på fastställda och tillgängliga krav inom klimat och miljö, trafiksäkerhet och socialt ansvar. Att kraven uppfylls granskas av en oberoende part.För transportköpare ger det ett underlag för att både ställa krav och följa upp dem. I stället för att enbart förlita sig på transportföretagets egna hållbarhetspåståenden finns tydliga kriterier och en oberoende granskning att utgå från.Ett stöd i dialogen med kundernaFör certifierade företag innebär utvecklingen samtidigt att det blir allt viktigare att kunna styrka sitt hållbarhetsarbete.Fair Transport ger företaget möjlighet att visa kunder och transportköpare att arbetet utgår från fastställda krav som kontrolleras och följs upp. Certifieringen kan därmed användas som stöd både i hållbarhetskommunikationen och i dialogen med kunder.

Läs mer