2026-09-09
DEBATTARTIKLAR
På söndag går Sverige till val. En avgörande fråga för landets åkeriföretag handlar om vilka villkor som ska gälla för att driva företag, anställa och investera under de kommande fyra åren. Det finns därför anledning att titta närmare på några av de förslag om arbetsvillkor som ligger på bordet.
Miljöpartiet vill sänka normalarbetstiden med bibehållen lön och har pekat ut 35-timmarsveckan som ett första steg. Vänsterpartiet vill genomföra en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill samtliga slopa karensavdraget. Sverigedemokraterna vill slopa karensavdraget för vissa yrkesgrupper.
För åkerinäringen kan konsekvenserna bli stora. Men frågan är betydligt större än så. Samma förändringar skulle påverka stora delar av det svenska näringslivet samtidigt. När företagens egna arbetskraftskostnader ökar, samtidigt som kostnaderna stiger hos leverantörer och transportörer, riskerar effekten att fortplanta sig genom hela ekonomin.
Ytterst påverkas svensk konkurrenskraft.
Först arbetstiden.
En förkortning från 40 till 35 timmar innebär 12,5 procent färre ordinarie arbetstimmar. Med bibehållen lön ökar samtidigt arbetskraftskostnaden per arbetad timme med drygt 14 procent.
Men transportbehovet minskar inte med 12,5 procent.
Godset ska fortfarande fram. Industrin behöver sina insatsvaror, handeln sina leveranser, skolor och sjukhus sina varor och byggarbetsplatser sitt material. Ska samma transportarbete utföras med färre ordinarie arbetstimmar måste företaget hitta motsvarande produktivitetsvinster, anställa fler, använda mer övertid, minska produktionen och föra över kostnadsökningen till kund.
Sveriges Åkeriföretags bedömningar pekar på att en 35-timmarsvecka med bibehållen lön skulle kunna innebära flera miljoner kronor i ökade årliga kostnader för ett medelstort åkeri. För större och personalintensiva transportföretag kan det handla om tvåsiffriga miljonbelopp.
Den exakta effekten skiljer sig naturligtvis mellan företag. Men i en näring där marginalerna ofta är små är betydelsen uppenbar.
Sedan karensen.
Ett slopande skulle innebära ökade kostnader för sjukfrånvaro. För ett åkeri finns dessutom en praktisk utmaning: när en förare blir sjuk på morgonen försvinner inte transportuppdraget. Någon annan måste köra bilen.
Sveriges Åkeriföretags bedömningar pekar på att även detta kan innebära betydande merkostnader, särskilt i verksamheter där bemanningen måste lösas omedelbart.
Socialdemokraterna har samtidigt talat om ett högkostnadsskydd för små och medelstora företag och aviserat 500 miljoner kronor för att skydda företag mot högre sjuklönekostnader. Exakt vad det skulle innebära för det enskilda åkeriet är ännu oklart.
Men det finns också en principiell fråga.
Åkeriföretag vill driva lönsamma, växande och konkurrenskraftiga företag. Att först genom politiska beslut öka företagens kostnader och därefter kompensera delar av kostnadsökningen med skattemedel är ingen långsiktig modell för ett konkurrenskraftigt näringsliv.
Och här återkommer den större frågan.
Åkerinäringens kunder är resten av näringslivet. Industrin, handeln, byggsektorn och skogsindustrin riskerar inte bara högre transportkostnader. Deras egna verksamheter påverkas samtidigt av motsvarande förändringar av arbetstid och sjuklönekostnader.
Sverige är dessutom en liten, exportberoende ekonomi. Svenska företag konkurrerar med företag i länder som inte nödvändigtvis höjer sina arbetskraftskostnader på motsvarande sätt. Det som inte kan tas ut genom högre priser måste hanteras genom högre produktivitet, lägre marginaler, färre investeringar, ökad automatisering eller färre anställda.
Samtidigt behöver vi företag som vågar investera. Åkerinäringen står mitt i en kostsam omställning med nya fordon, elektrifiering, laddinfrastruktur och digitalisering. Företagen ska dessutom stärka sin produktivitet och bidra till Sveriges civila och militära beredskap.
Politiken kan besluta om kortare arbetstid och slopad karens. Men politiken kan inte besluta bort kostnaden.
Någon måste betala.
Oscar Hyléen
vd, Sveriges Åkeriföretag
Mikael Nilsson
ordförande, Sveriges Åkeriföretag
Aktuella nyheter
LAGAR & REGLER 2026-09-23
Trafikverkets förslag öppnar fler vägar för längre fordonstågVi fortsätter vårt arbete för att fler vägar ska kunna trafikeras med längre och tyngre fordon. I ett nytt remissvar välkomnar vi Trafikverkets förslag som innebär att långa fordonståg, upp till 34,5 meter, med minst tio axlar ska kunna trafikera fler BK4-vägar även med singelmonterade hjul. Samtidigt driver vi på för sammanhängande transportstråk och en fortsatt utbyggnad av BK4. Att kunna transportera mer gods per fordon är en viktig del i att öka transporteffektiviteten. Därför arbetar vi på Sveriges Åkeriföretag på flera fronter för att skapa bättre förutsättningar för längre och tyngre fordonskombinationer på det svenska vägnätet. Nu har vi lämnat remissvar på Trafikverkets förslag om ändrade villkor för vissa BK4-vägar. Förslaget innebär att långa fordonståg med minst tio axlar ska undantas från kravet på dubbelmonterade hjul på dessa vägar. Det gör det möjligt för fordonståg på upp till 34,5 meter att trafikera vägarna även med singelmonterade hjul, förutsatt att övriga krav är uppfyllda och att vägen redan är upplåten för långa fordonståg. Vi välkomnar förändringen. Långa fordonståg med fler axlar fördelar belastningen över en större yta och möjliggör samtidigt att mer gods kan transporteras per fordon utan att vägslitaget ökar.
DIGITALISERING & IT 2026-09-29
SÅ flyttar fram positionerna för åkeriföretagens rätt till fordonsdataSveriges Åkeriföretag har under lång tid drivit frågan om åkeriföretagens tillgång till data från sina fordon. Vid IRU:s senaste möte i Bryssel togs viktiga steg framåt när transportnäringen och fordonstillverkarna samlades för att diskutera konkreta lösningar för hur fordonsdata ska kunna göras tillgänglig på ett enkelt, säkert och konkurrensneutralt sätt.Tillgång till fordonsdata är avgörande för att åkeriföretag ska kunna effektivisera sin verksamhet, utveckla digitala tjänster och konkurrera på lika villkor. Sveriges Åkeriföretag har därför varit aktivt i IRU arbete med att tydliggöra vilken fordonsdata transportföretagen behöver och hur den ska göras tillgänglig.Vid IRU Commission on Innovation and Technology (CIT) i Bryssel deltog även fordonsindustrin genom ACEA och TRATON. Det innebär att arbetet nu kan gå vidare från diskussion om rätten till data till konkreta lösningar för tillgång, standardisering och gemensamma gränssnitt. I paneldiskussionen “Towards a common vision for access to vehicle data” deltog Sveriges Åkeriföretags chefsjurist Petra Eklund Åhlström tillsammans med representanter för transportföretag och fordonsindustrin.Sveriges Åkeriföretag presenterade också ett förslag om ett gemensamt Industry Forum, där transportföretag, fordonstillverkare och systemleverantörer tillsammans kan arbeta med de praktiska frågor som återstår. Förslaget fick ett positivt mottagande.
INFRASTRUKTUR 2026-09-11
När vägen hotas behövs en stark röstFör Stefan Berglund, ägare av Ransby Åkeri AB, är väg 62 mer än en transportled. Den är en förutsättning för att åkerinäringen, skogsindustrin och hela bygden längs Klarälven ska fungera. När erosionen nu hotar vägen har han engagerat sig för att få frågan högre upp på agendan. I det arbetet har Sveriges Åkeriföretag spelat en avgörande roll.Stefan har arbetat i transportbranschen större delen av sitt liv. I dag driver han Ransby Åkeri tillsammans med sin fru. Verksamheten består av två timmerbilar och en TMA-bil, och själv sitter han fortfarande ofta bakom ratten.Det innebär också att han kör väg 62 nästan varje dag. Under flera år har erosion längs Klarälven successivt ätit sig närmare vägbanan på vissa sträckor, vilket har väckt oro för både trafiksäkerheten och framkomligheten på den samhällsviktiga vägen.– Det syns till och med på vägräckena att det börjar rulla ut lite grann, säger Stefan.På flera platser längs Klarälven har erosionen börjat påverka vägen. För Stefan är det inte en teoretisk fråga om infrastruktur utan en verklighet som påverkar både säkerheten och möjligheten att bedriva verksamhet.– Det kan ju faktiskt bli så att man trillar i vattnet, fortsätter Stefan.Om vägen skulle rasa finns alternativa vägar, men de innebär långa omvägar med stora konsekvenser för transporterna i området.Från lokal oro till nationell frågaFrågan tog fart på allvar när Trafikverket presenterade läget kring väg 62 på en medlemssträff med Sveriges Åkeriföretag 2025. Där insåg många hur långt problemen hade gått utan att någon lösning kommit på plats.– Nästan ingen av våra medlemsföretag kände till omfattningen av problemet. Alla hade nog trott att det skulle lösa sig, säger Per Broholm, regionchef Väst på Sveriges Åkeriföretag.Sedan dess har organisationen arbetat för att samla företag, myndigheter, politiker och andra berörda aktörer kring samma budskap.Enligt Per har Sveriges Åkeriföretag haft en viktig roll i att lyfta vägfrågan och synliggöra vilka konsekvenser ett ras skulle få för näringslivet.