35-timmarsvecka och slopad karens – vad kostar det åkeriföretagen?

2026-09-09

DEBATTARTIKLAR

På söndag går Sverige till val. En avgörande fråga för landets åkeriföretag handlar om vilka villkor som ska gälla för att driva företag, anställa och investera under de kommande fyra åren. Det finns därför anledning att titta närmare på några av de förslag om arbetsvillkor som ligger på bordet.

Miljöpartiet vill sänka normalarbetstiden med bibehållen lön och har pekat ut 35-timmarsveckan som ett första steg. Vänsterpartiet vill genomföra en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill samtliga slopa karensavdraget. Sverigedemokraterna vill slopa karensavdraget för vissa yrkesgrupper.

För åkerinäringen kan konsekvenserna bli stora. Men frågan är betydligt större än så. Samma förändringar skulle påverka stora delar av det svenska näringslivet samtidigt. När företagens egna arbetskraftskostnader ökar, samtidigt som kostnaderna stiger hos leverantörer och transportörer, riskerar effekten att fortplanta sig genom hela ekonomin.

Ytterst påverkas svensk konkurrenskraft.

Först arbetstiden.

En förkortning från 40 till 35 timmar innebär 12,5 procent färre ordinarie arbetstimmar. Med bibehållen lön ökar samtidigt arbetskraftskostnaden per arbetad timme med drygt 14 procent.

Men transportbehovet minskar inte med 12,5 procent.

Godset ska fortfarande fram. Industrin behöver sina insatsvaror, handeln sina leveranser, skolor och sjukhus sina varor och byggarbetsplatser sitt material. Ska samma transportarbete utföras med färre ordinarie arbetstimmar måste företaget hitta motsvarande produktivitetsvinster, anställa fler, använda mer övertid, minska produktionen och föra över kostnadsökningen till kund.

Sveriges Åkeriföretags bedömningar pekar på att en 35-timmarsvecka med bibehållen lön skulle kunna innebära flera miljoner kronor i ökade årliga kostnader för ett medelstort åkeri. För större och personalintensiva transportföretag kan det handla om tvåsiffriga miljonbelopp.

Den exakta effekten skiljer sig naturligtvis mellan företag. Men i en näring där marginalerna ofta är små är betydelsen uppenbar.

Sedan karensen.

Ett slopande skulle innebära ökade kostnader för sjukfrånvaro. För ett åkeri finns dessutom en praktisk utmaning: när en förare blir sjuk på morgonen försvinner inte transportuppdraget. Någon annan måste köra bilen.

Sveriges Åkeriföretags bedömningar pekar på att även detta kan innebära betydande merkostnader, särskilt i verksamheter där bemanningen måste lösas omedelbart.

Socialdemokraterna har samtidigt talat om ett högkostnadsskydd för små och medelstora företag och aviserat 500 miljoner kronor för att skydda företag mot högre sjuklönekostnader. Exakt vad det skulle innebära för det enskilda åkeriet är ännu oklart.

Men det finns också en principiell fråga.

Åkeriföretag vill driva lönsamma, växande och konkurrenskraftiga företag. Att först genom politiska beslut öka företagens kostnader och därefter kompensera delar av kostnadsökningen med skattemedel är ingen långsiktig modell för ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Och här återkommer den större frågan.

Åkerinäringens kunder är resten av näringslivet. Industrin, handeln, byggsektorn och skogsindustrin riskerar inte bara högre transportkostnader. Deras egna verksamheter påverkas samtidigt av motsvarande förändringar av arbetstid och sjuklönekostnader.

Sverige är dessutom en liten, exportberoende ekonomi. Svenska företag konkurrerar med företag i länder som inte nödvändigtvis höjer sina arbetskraftskostnader på motsvarande sätt. Det som inte kan tas ut genom högre priser måste hanteras genom högre produktivitet, lägre marginaler, färre investeringar, ökad automatisering eller färre anställda.

Samtidigt behöver vi företag som vågar investera. Åkerinäringen står mitt i en kostsam omställning med nya fordon, elektrifiering, laddinfrastruktur och digitalisering. Företagen ska dessutom stärka sin produktivitet och bidra till Sveriges civila och militära beredskap.

Politiken kan besluta om kortare arbetstid och slopad karens. Men politiken kan inte besluta bort kostnaden.

Någon måste betala.

Oscar Hyléen
vd, Sveriges Åkeriföretag

Mikael Nilsson
ordförande, Sveriges Åkeriföretag

Aktuella nyheter

gts_frakt_kompetensforsorjning_lastbil_skymning_sommar.png.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-08-05

GTS Frakt skapar en lärande arbetsplats med APL

Att ta emot APL-elever handlar om mer än att erbjuda en praktikplats. För GTS Frakt är det ett sätt att bidra till åkerinäringens utveckling och samtidigt skapa en arbetsplats där erfarenhet och kunskap förs vidare mellan generationer.Som personalchef arbetar Mattias Carlsson bland annat med rekrytering och personalfrågor. En viktig del i hans roll är att hitta nya vägar för att möta företagets framtida kompetensförsörjning, där APL har blivit en viktig del av arbetet.– Vi tar emot både gymnasieelever och vuxenelever. Det ger oss möjlighet att möta personer som är på väg in i branschen och visa hur vår verksamhet fungerar i praktiken, säger Mattias.Eleverna blir en del av vardagenGTS Frakt har tagit emot APL-elever i omkring fyra år och arbetet har successivt utvecklats. Genom dialog med utbildningar och deltagande i programråd har företaget fått en tydligare struktur kring hur samarbetet kan fungera på bästa sätt.För Mattias är det viktigt att APL blir en integrerad del av verksamheten och inte något som sker vid sidan av.– Eleverna ska få känna att de är en del av arbetsplatsen. De ska få vara med i det dagliga arbetet, ställa frågor och förstå hur vår verksamhet fungerar, förklarar Mattias. Foto: GTS Frakt. Under sin APL-period får eleverna prova på flera olika delar av transport- och logistikverksamheten. Vilka moment de får genomföra beror bland annat på utbildning, erfarenhet och vilka behörigheter de har. Det kan handla om att lära sig rutiner i verksamheten, arbeta med fraktsedlar, lasta och lossa gods och för de elever som har rätt förutsättningar kan även körning vara en del av perioden.APL skapar engagemang i hela organisationenEn viktig del av GTS Frakts APL-arbete är att det inte bara gynnar eleverna. Även företagets egna medarbetare får en möjlighet att utvecklas genom att dela med sig av sin kunskap och erfarenhet.

Läs mer
Mejeritransporter_kompetensforsorjning_sveriges_akeriforetag.png.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-08-18

Hur väcker vi intresset för ett yrke som håller Sverige rullande?

Att få fler unga att upptäcka möjligheterna som lastbilschaufför är en viktig fråga för hela åkerinäringen. För Mejeritransporter i Karlstad handlar kompetensförsörjning inte bara om att hitta nya medarbetare, utan också om att tidigt skapa förståelse för yrket, ge en inblick i vardagen bakom ratten och bygga relationer med framtidens chaufförer.Mejeritransporter arbetar långsiktigt med att väcka intresse tidigt och genom nära samarbeten med fem skolor i närområdet får elever möjlighet att komma i kontakt med branschen redan under sin utbildning. Företaget tar bland annat emot APL-elever och låter dem få en verklig inblick i yrket. Elever har fått följa med på provbilskörningar och se olika delar av verksamheten, från tankbilstransporter till distribution.– Jag har arbetat på Mejeritransporter i fem och ett halvt år och vi har en stabil personalstyrka med låg personalomsättning. Därför handlar vårt arbete med kompetensförsörjning inte om snabba rekryteringar, utan om att långsiktigt bygga relationer med skolor och elever. APL är en viktig del i att låta unga få en verklig bild av yrket och skapa en väg in i branschen, berättar Caroline Jensen, HR på Mejeritransporter.Från branschdagar till verklig erfarenhetMejeritransporter arbetar aktivt med att synas där unga finns. Företaget deltar bland annat på trafiksäkerhetsdagar i Grums och branschmässor i Kristinehamn, där elever får möjlighet att möta företag och ställa frågor om framtiden inom transport.Samarbetet mellan skolor och företag är en viktig del i att minska avståndet mellan utbildning och arbetsliv.– Vi vill att eleverna ska få känna på hur jobbet faktiskt fungerar. Det handlar dels om att lära känna varandra, dels att kunna ge eleverna en rättvis bild av yrket. Många av eleverna kommer tillbaka till oss under andra eller tredje året, vilket visar att de relationer vi bygger betyder mycket, förklarar Caroline.En bild av yrket som behöver nyanserasEn av de största utmaningarna för branschen är att många unga har en förenklad bild av vad arbetet som lastbilschaufför innebär. Att visa hela bilden av yrket blir därför avgörande. Digitalisering, sociala medier och nya kommunikationsvanor påverkar också hur dagens ungdomar får sin bild av arbetslivet.

Läs mer
fran_skolbank_till_forarplats.png.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-08-21

Från skolbänk till förarplats

På Hagéns Åkeri AB har APL-elever varit en del av vardagen i omkring 15 år. För företaget har det blivit ett sätt att låta unga lära känna yrket på riktigt och samtidigt hitta personer som kan bli en del av verksamheten på längre sikt. Historien om APL-verksamheten började egentligen redan innan det fanns någon uttalad strategi för att ta emot elever.En av företagets chaufförer hade en brorson som ville följa med ut på en körning när han gick i nian. När det senare blev dags att välja gymnasieutbildning föll valet på Fordonsprogrammet. Då hörde han av sig till åkeriet igen, den här gången för att göra sin APL.– Han är fortfarande anställd hos oss, berättar Marie, vd på Hagéns Åkeri AB.Olika fordon och uppdragEn viktig del av APL-perioden är att eleverna får möjlighet att prova olika typer av körningar. Vad de får göra beror på vilket år de går och hur långt de har kommit i sin utbildning.Under första och andra året får eleverna bland annat följa med i styckegodsbilar och lastväxlarfordon. Under det tredje året breddas erfarenheterna ytterligare. Då kan eleverna även få följa med i ADR-tankfordon och, beroende på utbildningsnivå, övningsköra skåpbil och lastväxlarbil både utan och med släp.Det är just variationen som många elever uppskattar.– Det är nog variationen som eleverna uppskattar mest. De får följa med på olika typer av uppdrag och se att ingen dag behöver vara den andra lik. Det blir också ett bra sätt för dem att få en bild av hur vardagen som chaufför faktiskt ser ut och att prova på olika sorters körningar och fordon. Jag tror att det är viktigt att de får uppleva bredden i yrket under sin APL, säger Marie.För eleven innebär det att APL-perioden kan ge en bredare bild av yrket än vad en enskild typ av körning skulle göra. Olika fordon, uppdrag och situationer ger möjlighet att steg för steg bygga erfarenhet.Eleverna lär känna företaget och företaget lär känna elevernaFör Hagéns Åkeri AB finns det ytterligare en fördel med att ta emot elever: relationen hinner byggas upp under utbildningstiden.När en elev senare blir aktuell för anställning är mycket redan bekant. Eleven känner verksamheten, arbetskamraterna och företagets rutiner. Företaget har samtidigt fått möjlighet att följa elevens utveckling och se hur personen fungerar i arbetet. Det gör också att steget från elev till anställd kan bli betydligt mindre och för Hagéns Åkeri AB har det hänt flera gånger. Företaget har anställt flera tidigare APL-elever och många av dem arbetar fortfarande kvar.

Läs mer