Sveriges Åkeriföretag Norr transportkonferens

FÖRETAGANDE 2025-11-17

Att välja rätt indexserie är en av de vanligaste frågor som kommer in till oss på Sveriges Åkeriföretag. Många upplever att det är svårt att veta vilken serie som ska användas och lika svårt att förstå vad som egentligen skiljer dem åt. Det är helt naturligt. Indexserierna är inte framtagna för att beskriva ”en bransch i stort”, utan för att spegla kostnadsstrukturen i olika typer av transportuppdrag. Därför behöver man alltid utgå från sina egna kostnader för att hitta rätt.Det viktigaste att komma ihåg är att indexserierna bygger på en fördelning mellan förare, drivmedel och övriga kostnader och att syftet är att spegla kostnadsutvecklingen i just din affär. Därför handlar valet av indexserie aldrig om att hitta ”den perfekta etiketten”, utan om att välja den serie som liknar din egen kalkyl mest. Två företag som kör liknande uppdrag kan landa i olika indexserier beroende på sina faktiska kostnadsandelar. Det centrala är alltså hur uppdraget kostnads¬mässigt fungerar, inte vad det heter.Index är ett verktyg för riskminimering som gör att ersättningen i ett avtal följer kostnadsutvecklingen i affären. Syftet är att bevara samma kostnadsnivå över avtalets gång, varken mer eller mindre. Det betyder också att index inte mäter alla kostnader i ett åkeri, utan bara vissa utpekade kostnadsslag. Kostnadsslag i SÅ IndexFörare (kollektivavtalslöner med sociala kostnader)Drivmedel – t.ex. diesel, HVO, RME, LBG, el, CBGAvskrivningRäntaFordonsskattAdministration & övrigtDäckReparationerDet är dessa kostnadsslag som index följer upp och reglera över tid. Andra kostnader så till exempel, löneglidning, arbetskläder, fortbildning, nya kundkrav eller högre elpriser för lokaler ingår inte i Index. Därför behöver de alltid hanteras i grundkalkylen och i priset vid avtalsstart.Vilka indexserier finns i SÅ Index?SÅ Index bygger på så kallade typtransporter. I SÅ Index finns följande serier:T08SÅ11MD Lokaldistribution Distribution inom framför allt städer. Hög andel tid för lastning och lossning, relativt låg fordonsinvestering. Enkelskift dagtid.T08SÅ12MD Regional distributionDistribution med lastbil utan släp, med flera stopp för lastning och lossning.T08SÅ13MD Långväga distributionBil och släp med lång körsträcka och flera last- och lossningsställen.T08SÅ14MD PartigodsBil och släp eller bil med trailer. Relativt kort andel tid för lastning/lossning – större del av tiden är körning.T08SÅ15MD DragbilstransportDragbil som kör trailer, containrar m.m. Hög körsträcka i relation till arbetstid.T08SÅ16MD Tank- och bulktransportTransporter i skift med bulk- eller tankekipage.T08SÅ17MD SkogsråvaraTransport av rundvirke och flis. Ofta mer än ett skift och tuff driftmiljö.T08SÅ18MD Anläggning kort sträckaAnläggningsfordon med låg körsträcka, t.ex. kranbil, mycket tid på arbetsplats.T08SÅ19MD Anläggningstransport bilAnläggningsbil utan släp.T08SÅ20MD Anläggningstransport bil och släpTreaxlig anläggningsbil med släp eller kärra.Kom ihåg: Namnet är bara en etikett. Det viktiga är hur kostnadsandelarna ser ut i serien.

INFRASTRUKTUR 2025-12-05

Sveriges geografiska läge och avlånga land med stora avstånd innebär att varor ofta måste fraktas långt för att nå både nationella och internationella marknader. Företag inom industri och tjänstesektor lyfter fram brister i transportinfrastrukturen som en central anledning till att deras tillväxt hämmas — något som är särskilt problematiskt i ett osäkert omvärldsläge där stärkt svensk handel och konkurrenskraft är viktigare än någonsin.I veckan presenterade Trafikverket sin nya handlingsplan för långväga godstransporter med förbättringsåtgärder i syfte att skapa ett mer robust och effektivt transportsystem samt öka nyttan för näringslivet.Avgörande för godstransporter är att de effektiviseras så att alla transportslag nyttjas på bästa möjliga sätt via intermodala transporter, som inleds med godstransport med lastbil som fraktar godset till en nod i form av en terminal eller hamn. Där omlastas godset till tåg eller fartyg som transporterar godset en längre sträcka för att återigen transporteras över till lastbil fram till mottagaren. För att detta ska fungera optimalt krävs flera åtgärder som Tågföretagen, Sveriges Åkeriföretag och Svensk Sjöfart har påtalat i många år:Stärk konkurrenskraften utöver de transportpolitiska målenSäkerställ avgifter som styr mot ett effektivt nyttjande av transportsystemetUtveckla en fungerande tillsyn av vägtrafikenMöjliggör flytt av lastbärare mellan trafikslagSäkerställ att väg- och järnvägsnätet klarar längre och tyngre fordonSamordna och samplanera med våra grannländer för effektiva godstransporterInför en intermodalitetspott för enklare och mer effektiv omlastningPlanera smartare genom att ta fram bättre prognos- och kalkylmodeller för minskade störningar vid underhållsåtgärderSäkerställ väl fungerande terminaler och hamnar för omlastning mellan väg, järnväg och sjöfartUtöka samverkan mellan myndigheter och branscherna gällande infrastrukturplaneringen för intermodalitetDet är positivt att många av de åtgärder som vi har föreslagit har tagits med i handlingsplanen såsom fler och längre tåglägen, bättre terminaler för omlastning, mer robust infrastruktur, alternativa vägar/stråk, intermodala terminaler, effektiva logistiknoder anslutna till TEN-T-nätet samt bättre kopplingar mellan väg – järnväg – sjöfart. Det talas även om förändrade banavgifter och en statlig utredning om prissättning av infrastruktur.Det presenteras inte några nya förslag i handlingsplanen, som exempelvis en intermodalitetspott för enklare och mer effektiv omlastning mellan transportslagen samt att man samordnar och samplanerar med våra grannländer, även om den nya kapacitetsförordningen bidrar till detta.Det är dock bra att handlingsplanen lyfter fram och belyser frågan om – och utmaningarna kring – godstransporter, såväl inom som utanför landsgränserna. Vår förhoppning är att de planer och utredningar som handlingsplanen hänvisar till också realiseras. Det är vitalt för Sveriges företag och konkurrenskraft.TågföretagenSveriges ÅkeriföretagSvensk Sjöfart

LAGAR & REGLER 2025-12-05

Den europeiska namninsamlingen som stöttar klimatmålen men med ett tydligt avståndstagande mot förslaget om obligatoriska inköpskrav för eldrivna fordon är nu avslutad. Totalt skrev 5 302 transportföretag och transportköpare över hela EU under, och Sverige stod för 468 av dessa, vilket är tredje flest i Europa. Det starka engagemanget visar att svenska åkeriföretag vill ställa om men också att omställningen måste ske på ett sätt som är realistiskt för företagen. Åkerinäringen är tydlig: investeringar i nya tekniker kräver att de kommersiella, politiska och praktiska förutsättningarna är på plats. IRU har nu överlämnat branschens gemensamma budskap till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och uppmanar kommissionen att avstå från tvingande inköpskrav, till förmån för styrmedel som faktiskt möjliggör en hållbar omställning. Med anledning av att Frankrike hade begärt att frågan om ”Greening of Fleets” skulle tas upp vid Transportministerrådets möte den 4 december skickade vi på Sveriges Åkeriföretag in en uppmaning till den svenska regeringen där underlaget från namninsamlingen låg som grund: Sverige bör avvisa alla förslag som innebär tvingande inköpskrav för eldrivna fordon för transportföretag. Sverige bör i stället verka för en linje som fokuserar på att skapa mer kraftfulla och utvecklade möjliggörande förutsättningar för omställningen. En politik som stärker näringslivets faktiska möjligheter att investera, bygga ut infrastrukturen och på marknadsmässiga villkor genomföra den viktiga energiomställningen. Åkerinäringen tar ett stort ansvar i omställningen. Med rätt stöd och incitament kan transportsektorn fortsätta vara en drivkraft för Sveriges och Europas klimatarbete, samtidigt som konkurrenskraft och sysselsättning värnas.